7 Förslag på fortsatt forskning
8.4 Teoretisk referensram
Nedan är en diagram över VD:arnas ersättningsstrukturer i Sverige och andra internationellt viktiga ekonomier.
Figur 6. Internationella ersättningsstrukturer
Källa: Fernandes m fl (2008, tabell A1)
Sverige har urvalets största del fast ersättning, ca 80%, medan USA som har urvalets lägsta fasta ersättning enbart har 35% fast ersättning. En annan intressant observation är att de svenska VD-‐lönerna enbart innefattar ett par procent optioner och en obetydlig andel aktier. Att jämföra med grannlandet Danmark vars VD-‐löner består till ca 10% aktier och lika stor del optioner.
8.4 Teoretisk referensram
Bonus och långsiktiga incitamentsprogram är bägge exempel på rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen syftar till att lösa det som kallas agentproblem (Jensen och Meckling, 1976). Agentproblem uppstår när en uppdragsgivare kontrakterar en agent, person, för att lösa en viss uppgift där agenten handlar efter egna intressen. I den här studien studeras agentproblemet mellan aktieägare eller styrelse och VD.
Ägarna saknar inte sällan möjligheten eller tiden att följa upp allt arbete som utförs av VD:n och därav är det viktigt att ägarnas och VD:ns intressen är i symmetri. En VD som har en fullständigt fast lön och endast är intresserad av att maximera sin lön, kommer sakna intresse att maximera företagets värde. Om samma VD har en delvis rörlig lön, baserad på företagets värdemaximerande, kommer dennes intresse i större mån överensstämma med ägarnas.
De empiriska studierna har precis som den tekniska studien i den här uppsatsen visat att VD-‐lönen växer med företagets värdeutveckling (Tosi et al, 2000). Det har dock varit svårare att utreda det motsatta sambandet. Huruvida ersättningsstrukturen påverkar företagets värdeutveckling. En optimal studie kräver information om hur de bestämda ersättningsmodellernas har varit uppbyggda hos respektive företag över tid och sedan jämför med deras värdeutveckling. En svensk studie av Habib och Ljungqvist (2005) undersökte sambandet mellan VD:ns aktieägarandel och företagsvärdering och fann att en relativt hög aktieägarandel korrelerade positivt med en relativt hög värdering av företaget.
Fördelar med rörlig ersättning
Knyter rätt personer till företaget
Vid rekryteringssituationer kan en väl utformad rörlig lön verka avskräckande för personer som vet med sig att de kommer ha svårt att bidra till företagets utveckling. Samtidigt kommer det verka attraktivt för en person som tror sig vara värdefull för företaget (Merchant och Van der Stede, 2012). Dessutom kan en väl tilltagen rörlig ersättning locka personer med högre grad riskaversion (Eisenhardt, 1989).
En rörlig ersättning kan dessutom verka för att behålla VD:n. Investeringar i form av påkostade utbildningar och upplärande i komplexa projekt eller system gör företaget känsligt för att VD:n lämnar företaget. Genom att använda incitamentsprogram med längre löptid skapas incitament för att VD:n stannar kvar i företaget.
Ökad ansträngning
Agentproblemen yttras på flera sätt. Ett uppenbart problem som uppstår när VD har fast lön och enbart är intresserad av att maximera sin lön, är att denne endast kommer anstränga sig tillräckligt för att behålla sitt jobb. Ägarna kan då öka incitamentet för ökad ansträngning genom att inkludera en rörlig del av lön (Merchant och Van der Stede, 2012). Då ansträngning är svårt att mäta, används istället nyckeltal som antas korrelera med ansträngning, exempelvis omsättning eller resultat.
Uppmuntrar risktagande
En VD som har fast lön och enbart drivs av lön kommer inte låta genomföra projekt som på förhand ser lönsamma ut men innebär ökad risk. VD:n riskerar att bli av med jobbet om projektet inte faller väl ut och har samtidigt ingen ekonomisk uppsida om projektet går med vinst.
Problemet med graden av riskaversion skiljer sig mellan personer. Ägare är ofta mer riskvilliga än VD:n på grund av att projekten ofta utgör en mindre del av deras totala portfölj och kan diversifieras bort. Genom att VD:n ges en större del av vinsten från riskfyllda projekt kan graden av riskaversion hos ägare och VD närma sig.
Ökad lojalitet
Ägarna är endast en av de intressenter som omger VD:n. Andra intressenter är anställda, konkurrenter, styrelse, banker, politiker och vänner. Alla intressenter har sina egna agendor, vilka kan stå i konflikt med ägarnas. Känslosamma och tuffa beslut som att avskeda anställda eller att medvetet konkurrera ut svaga konkurrenter kan vara viktiga för företagets lönsamhet och aktieägarvärde. För att uppmuntra VD:n till att ta beslut som syftar till att maximera ägarnas intressen kan tantiem användas i lönemodellen.
Denna del av agentproblemen styrks bland annat av en svensk studie (Cronqvist m.fl, 2009) som fann belägg för att ju större del av vinsten som erhölls av VD, desto lägre löner betalades till företagets anställda.
Nackdelar med rörlig ersättning
Svårt att mäta VD:ns prestationer
VD:ns prestationer mäts genom relevanta mått som aktiekurs eller bokföringsinformation, resultat eller avkastning på tillgångar. Dessa mått är dock möjliga att manipulera. Aboody och Kaznik (2000) har funnit att ersättning som beror på aktiekursen ett visst datum skapar incitament för VD att manipulera aktiekursen på kort sikt.
Även bokföringsinformation går att manipulera genom att exempelvis ändra avskrivningstakten eller att försena exempelvis större forsknings och utvecklingskostnader. Begrstresser och Philippon (2006) har funnit bevis för företag där VD:ns lön har till större del beror av bokföringsinformation, oftare får nedslag på bokföringen av revisorer eller myndigheter.
Andra problem hos nyckeltal som aktiekurs eller bokföringsinformation är att de påverkas av faktorer som VD:n inte kan påverka. En svensk studie på utbetalda bonusar i börsbolag visar att 60% av utbetalningen kan förklaras av förändringar hos makroekonomiska variabler mellan 2001 och 2005 (Oxelheim m.fl., 2008). En lösning på problemet är att mäta företagets prestation jämfört med jämlika konkurrenter.
Rörliga löner är dyrare
Rörliga löner innebär en ekonomisk risk för VD:n som denne inte kan försäkra sig emot. För att risken ska vara befogad krävs ett större kompensationspaket (Albers, 1996; Merchant och Van der Stede, 2012).
VD:s inre motivation trängs undan
Frey och Osterloh (2005) hävdar att belöningssystemen har en betydande roll för företagskulturen. Om VD:n har rörlig lön tenderar denne att se situationer ur ett ekonomiskt istället för socialt perspektiv. Inre drivkrafter som pliktkänsla, prestige och att göra bra ifrån sig för att få bekräftelse belönas inte uttryckligen och kan därför göra att viktiga uppgifter som inte premieras inte utförs.
Rörliga löner ökar VD:ns inflytande över sin lön
VD-‐lönen bestäms av styrelsen, vilka inte alltid är desamma som aktieägarna.
Agentproblem uppstår då även mellan aktieägare och styrelse. Styrelsen ersätts ofta genom fasta arvoden vilket enligt teorin minskar incitament för ansträngning. Med minskad ansträngning tenderar VD:n att lättare påverka sin egen lönenivå.
Empirisk forskning på området har funnit tendenser av att minskad ansträngning tenderar att ge högre VD-‐lön. Både Core m.fl (1999) och Oxelheim och Randoy (2005) har funnit att ökad styrelsestorlek minskar VD-‐lönen. Core har kunnat styrka tesen ytterligare genom att styrelser med stor inblandning i andra styrelser tenderar att pressa upp VD-‐lönen.
8.5 Diskussion & slutsatser
Ur diagram figur 6 framkom att grunden i VD-‐lönen kommer ur den fasta delen.
Den fasta lönen är ett billigare sätt för företagen då den inte inkluderar en riskpremie.
Alla företag skiljer sig från varandra. Företag med höga tillväxtmål kräver troligtvis ett högre risktagande och bör därför ha en därtill anpassad rörlig del av lönen för att dels attrahera rätt person men också öka incitamentet för ökat risktagande. Företag med aktiva ägare och enkel uppföljning kan istället gynnas av en helt fast VD-‐lön.