I detta kapitel kommer litteratur, teorier och ansatser behandlas för att få en förståelse för forskningens resultat. Först kommer företagens samhällsansvar definieras i form av tre olika dimensioner som vi kommer utgå ifrån vidare i uppsatsen. Därefter kommer styrmedel för implementering av hållbarhetsarbete presenteras. Avslutningsvis redovisas orsaker till varför verksamheter arbetar med hållbar utveckling, för att få en förståelse för de aspekter som kan göra hållbarhetsarbetet komplicerat. Detta kommer ligga till grund för våra resonemang och tolkningar samt bidra till att besvara den givna frågeställningen.
3.1 CSR- Corporate Social Responsibility
Corporate Social Responsibility är ett begrepp som har kommit att få stor betydelse för samhällets näringsliv. Idag finns det ingen etablerad internationell definition för begreppet utan är en tolkningsfråga utifrån olika teoretiker (Svenskt Näringsliv 2006). EU kommissionen gjorde en överläggning i Bryssel år 2001 där de definierade CSR begreppet enligt följande:
”Corporate Social Responsibility is essentially a concept whereby companies decide voluntarily to contribute to a better society and a cleaner environment” (European Commission 2001). Den svenska översättningen av begreppet CSR är “företags samhällsansvar” och är en föreställning om dem konsekvenser företagets verksamhet bidrar med till samhället. Ofta speglas hållbarhetsutveckling och CSR med varandra och används som synonymer. Skillnaderna mellan begreppen är hårfin men Westermark (2013) menar att CSR särskiljs genom att den är instinktivt kopplat till verksamheten i företaget och aktörerna som verkar med den i samband med det sociala eller samhälleliga ansvaret som uppkommer. Därför blir Westermarks synsätt relevant för denna studie som fokuserar på de interna processerna på uppdrag av ledningen, kopplat till den värdegrund som genomsyrar hela företaget på butiksnivå. Triple bottom line är ett centralt begrepp som myntades av Elkington 1994 och refererar till CSR. Den syftar till att mäta ett företags kapacitet att upprätthålla hållbar verksamhet ur ett socialt-, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv (Grankvist 2012). Begreppet lägger vikt vid hur företaget ekonomiskt ska bidra till att det sociala- och miljöansvaret tillfredsställs på samma sätt som det ekonomiska.
Idéen bottnar i att företag ska implementera hållbart tänkande i deras affärsmodell för att långsiktigt se hur verksamheten påverkar dess omgivning och vad de kan göra för att motverka negativa effekter på samhället (Ansvarsfullt företagande). Dessa tre områden anser vi vara bra utgångspunkter för vilka aspekter som ska studeras genomgående i studien, trots att företagen som är relevanta för denna studie inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport i deras
redovisning. Vi valde dessa områden då vi anser att de utgör ståndpunkten i de flesta företag och framför allt kan tillämpas på mindre livsmedelsföretag där balansen mellan aspekterna blir allt mer relevant. Förr var betydelsen av CSR mer fokuserad på att introducera företag till att ta ett samhällsansvar och för att undvika ohederligt förfarande som kan dyka upp på grund av girighet på klimatets bekostnad. Innebörden av att tänka hållbart innefattar att effektivisera processer och ta vara på resurser vilket innefattar båda mänskliga, ekonomiska och fysiska som i sin tur kan leda till lönsamhet (Ansvarsfullt företagande). Detta har kommit att utvecklas till en strategi för att positionera sig på marknaden då medvetenheten har blir allt större hos konsumenterna som ställer krav på näringslivet (Grankvist 2012).
3.1.1 Ekonomiskt ansvar
Enligt Ax och Kullvén (2016) handlar den ekonomiska dimensionen om att företagens utveckling inte ska skada miljön eller bidra till ett ojämlikt samhälle. Företagens ekonomiska utveckling får därav inte ske på bekostnad av vad miljön och människors hälsa klarar av på lång sikt. Ekonomisk hållbarhet kan exempelvis handla om miljömässig teknik och hushållning av begränsade resurser. I FN:s 17 globala klimatmål mot en hållbar utveckling, anger punkt 12, hållbar konsumtion och produktion, att matsvinnet ska halveras i butiker likväl som i hela livsmedelskedjan. Att mängden avfall ska minskas genom återvinning och att hanteringen av avfall ska ske utan förorening av luft, vatten och mark för att minimera människors hälsa och miljö. I punkt 7, konstateras betydelsen av tekniska investeringar i förnybara energikällor för minskning av växthusgaser (Globala Målen 2020).
Ekonomin har oftast en central roll i företag, men enligt Elkington (1999) bör företag fokusera på de andra aspekterna på samma sätt som de gör på den ekonomiska delen. Enligt Grankvist (2009) kan företag inte upprätthålla hållbart ansvar om de inte tjänar pengar och kan inte heller tjäna pengar om miljömässigt ansvar inte eftersträvas i enlighet med omgivningens krav och förväntningar (Grankvist 2009).
Enligt Eklund (2010) kritiseras ofta ekonomisk tillväxt då den är på bekostnad av miljön, eftersom det tenderar att urholka möjligheterna till en ren miljö och skapar föroreningar som skapar nya hälsorisker, vilket inte är hållbar tillväxt (Eklund, 2010). Vidare hävdar Eklund (2015), att en fortsatt ekonomisk tillväxt kräver en flexibel ekonomi och ny teknik som ger produktionsökning av varor och tjänster som ämnar att rena miljön. Enligt Bhatnagar (2009)
kan ekonomiska intressen och miljömässigt ansvarstagande tillgodoses genom själva transporteringen. Dels genom att större volymer vid varje last kan minska antalet transporter.
Om hänsyn tas till att frakta varor kortare sträckor kan både transportkostnader och miljöpåverkan minskas (Kotzab et al. 2011; Bhatnagar 2009). Valet av fordonstyp spelar givetvis också roll i det miljömässiga ansvaret. Tåg är att föredra för minskad miljöpåverkan, dock är transport med lastbilar flexiblare (Jones 2005). Eftersom ekonomi är en väsentlig del och kanske den mest självklara i de allra flesta företag anser vi att dess ansvar spelar lika stor roll och var därför en given aspekt för denna studie.
3.1.2 Socialt ansvar
Socialt ansvar handlar mycket om dem interna processerna och värnar om att ta hand om det humankapital ett företag besitter. DuBois Gelb & Rangarajan (2014) förklarar att internt socialt ansvar riktar sig mot relationen mellan organisationen och den anställde. Svensk handel förklarar att uppförandekoden bör utgå från FN:s mänskliga rättigheter och deras organ ILO:s (International Labour Organization) konventioner. Dessa är exempel som rätten till facklig anknytning, försäkran om en trygg arbetsplats och garanti om korrekta löner (Svensk Handel 2012). Borglund et al. (2009) beskriver att intressenterna till en organisation kan bestå av investerare, leverantörer, konsumenter och samhället. Skyldigheterna till de påverkade intressenterna ser olika ut. Vidare förklarar författarna att det kan resultera i produktion av säkrare varor, minskade föroreningar, stödjande av jämställdhet samt öka mångfalden inom företag (Borglund et al. 2009). Socialt ansvar är även den påverkan verksamheten gör i form av välgörenhet för samhället. Värdegrunden är konkretiserade mål och värderingar som företag arbetar utefter och ger förutsättningar till att alla medarbetare agerar likadant gentemot varandra. Värdegrunden hjälper till att förhindra trakasserier och diskriminering inom verksamheten. Detta kan vara donationer till välgörenhetsändamål eller att man tar sig an exempelvis pro bono fall som innebär oegennyttiga handlingar för samhällets bästa (Grankvist 2012). Vi tillämpar därför socialt ansvar som en aspekt för att vi tror att den kommer att spela stor roll för hur den anställdes motivation och beteende är inom verksamheten, men även för vilka krav butikerna ställer på sina leverantörer om att ha bra arbetsvillkor gentemot deras mellanhandlare. Sandahl (2006) hävdar att det är hur människan lär sig och transformerar kunskap till handlingar som är väsentligt för en hållbar utveckling, där resultat av människors agerande är orsaken till uppkomsten av miljöproblem där vi agerar utan hänsyn till varken varandra eller miljön.
3.1.3 Ekologiskt ansvar
Ekologiskt ansvar även benämnt som miljömässigt ansvarstagande står för att ha en långsiktig plan för hur företag ska agera i enlighet med klimatets bästa. Vi ser att livsmedelsbutiker går mer och mer i linje för att erbjuda ekologiska alternativ och uppfattar det som att det är deras sätt att ta sitt ekologiska ansvar. Eftersom ekologi ofta är förankrad i hållbarhetsaspekten var den ett självklart val för denna studie på så sätt att vi tror att det kan finnas ett glapp mellan konsumenters uppfattning av hur livsmedelsbutiker bör ta ekologiskt ansvar kontra hur de själva upplever att de tar det ansvaret. Det är företagens skyldighet att ta medvetna val utifrån given information och se till att förädlingsvärdet som flödar ut ur verksamheten är anpassat för mottagaren från ett säkerhetsperspektiv. Författarna Sandell, Öhman & Östman (2003) beskriver hur det är ekologins förtjänst att vi blivit uppmärksamma på denna aspekt och gjort oss mer belysta om vilken effekt vårt beteende har på klimatet. Många spekulerar om hur klimatfrågan ska behandlas och vilka reformer som behöver införas för en positiv påverkan på miljön, men forskare står oense om vad som ska göras och vad som är det faktiska problemet.
Sandell et al. (2003) och Siraj-Blatchford, Smith & Samuelsson (2010) poängterar att människan har olika tolkningar om vad som är relevant och att en omställning av vår resursförbrukning av naturen kan leda till konflikter baserat på en prioriteringsfråga av intressen och värden. Sandell et al. (2003) uttrycker därför vikten av att kunna dividera kring alternativa val om hur förhållningssättet till naturen bör hanteras för att undvika värdekonflikter.
3.2 Styrmedel mot hållbar verksamhet via implementering
När en verksamhet vill upprätta hållbar utveckling och sträva efter klimatsmartare mål behöver de tänka längre än att enbart implementera ett hållbarhetsperspektiv inom strategin, det är av vikt att ha en tydlig plan för hur det ska gå till och använda sig av styrsystem med hållbarhet i fokus (Wijethilake 2017). Styrsystem som denna uppsats kommer benämna delas upp i formell, informell och informativ styrning. Vi valde dessa tre för att det är styrmedlen som har stor inverkan på individens egna agerande kopplat till hållbart arbete. Eftersom vi har en föreställning om att det är svårt att gå från ord till handling så grundar det sig i människans egna beteende, därför är informella styrmedel mest intressanta för denna studie då vi vill titta på integreringen av hållbarhet och de aktörerna verkar på operativ nivå. Den formella styrningen syftar till ett objektivt och synligt förhållandesätt medan den informella styrningen är mer abstrakt att formulera och med andra ord inte lika tydlig, detta kan enbart influeras av interna
aktiviteter inom verksamheten (Anthony et al. 2014). Ett exempel på ett konkret styrmedel är hållbarhetsrapportering och är som nämnt tidigare ett krav för bolag som verkar inom K3 (Nilsson & Olve 2018). Hållbarhetsredovisning ligger därav som ett krav för de koncerner som butikerna ingår i och omfattas på så sätt av formella krav som koncernledningen har på sina franchisetagare. Därför kommer denna studie påverkas av dem formella styrmedlen men dessa kommer inte vara ett fokus då vi vill se dem interna processerna på butiksnivå för hur man arbetar utöver ledningens direktiv som kan benämnas som formellt styre.
Grundläggande anammar vi Merchant och Van der Stedes (2012) definition av ekonomistyrning där beteende går i linje med företagets strategi med hjälp av verktyg. Inom denna studie efterliknas hållbarhetsinitiativ med strategier och anses därigenom utgöra utgångspunkten för implementering genom utformning och användning av ekonomistyrning.
Nilsson och Olve (2018) beskriver skillnaden mellan mål och medel vilket har en stor betydelse för hållbarhetsarbetet. Vid upprättning av hållbarhet bör bolag utgå utifrån tre frågor, varför, hur och vad? Varför, är erkännandet för sitt ansvar som företag och tar hänsyn till målbilden.
Detta måste ställas i relation till företagets behov av att ta hand om deras sociala och naturliga kapital. Främsta skillnaden mellan mål och medel är att mål kan vara enkelt som att ansluta sig till som exempel FN:s Global Compact och dedikerade sitt ansvarstagande utefter det, vilket är en bra utgångspunkt för vad som ska uppnås. Medel däremot är den faktiska implementeringen för hur verksamheten ska ta sig dit och på så vis går från ord till handling. Här ligger svaret på dem två återstående frågorna om hur arbetet ska genomföras och vad det ska innehålla (Nilsson
& Olve 2018). Medel innefattar styrsystem och processer för hur ens hållbarhetsarbete ska gå till i praktiken och benämns som tre format i litteraturen. Dessa är formella, informella och informativa instrument där resonemanget kan överföras till det generella hållbarhetsområdet och ska hjälpa företag att upprätta CSR arbetet enligt Frostenson (2010).
3.2.1 Formella styrmedel
Detta styrinstrument innefattar policys, koder, regler eller andra formaliserade system för att definiera, mäta eller justera organisationers ansvar. Medarbetarpolicys eller uppförandekoder är bra exempel på förhållningssätt som företag implementerar för att rikta sitt hållbarhetsarbete.
Här kan även belöningssystem och andra arbetssätt som är upprättade efter en struktur för att tydligt uppmuntra eller motverka ett visst beteende eller tillvägagångssätt (Nilsson & Olve 2018; Frostenson 2010). Budgetering är även det en del av det formella styrmedlet och ser till
att styra verksamhetens hållbarhet i enlighet med företagets uppsatta mål. Budget är ett mycket givande instrument för att rikta verksamheten i rätt riktning för att utnyttja relevanta nyckeltal och jämföra över tid. Det blir även underlag för utgången budgetperiod som är viktig att använda för att prognostisera och reflektera över vilken effekt ens hållbarhetsarbete har (Anthony et al. 2014). Nyckeltal som kostnader och intäkter för miljöinvesteringar kan tydligt mätas och är betydelsefullt för hållbarhetsmål (Henri & Journeault 2010). På så sätt är även organisationsstrukturen en viktig aspekt att tänka på så att den är anpassad efter vart organisationen strävar (Nilsson & Olve 2018). Riktlinjer från aktuella miljöprogram är därför en grundläggande beståndsdel, dock är det det faktiska användandet av styrmedlet med avsikt att eftersträva hållbar utveckling som blir relevant (Arjaliès & Mundy 2013; Nilsson & Olve 2018). Ur ett socialt perspektiv kan de anställdas överarbetade timmar mätas om man har som mål att reducera och skapa en mer jämställd arbetsfördelning för att öka företagets sociala ansvar bland personalstyrkan (Hosoda & Suzuki 2015). Detta styrmedel ligger inte som ett fokus för uppsatsen men är med för att de kan förklara mycket till hållbarhetsarbetet då samtliga livsmedelsbutiker vi studerat ingår i en koncern som behöver förhålla sig till hållbarhetsrapportering. Detta innebär att faktiska verktyg behöver presenteras i form av rapporter, upprättade policys och dokumenterade tillvägagångssätt och mål för att finnas till hands som påvisat underlag.
3.2.2 Informella styrmedel
Informella styrmedel urskiljer sig från dem formella på så sätt att de är mer abstrakta instrument och handlingar som inte är självklara vid varje given situation. Ledande positioner inom verksamheten har en viss typ av makt att styra dessa med en viss typ av handlingsutrymme.
Inom detta ramverk utspelar sig företagskulturen, värderingar och det kommunikationsled och exemplifierar konkret vad informell styrning innebär i en verksamhet (Nilsson & Olve 2018).
Teoretiskt sett är den formella styrningen den som är tydligast och enklast att applicera med störst verkningsgrad på verksamheten. Nödvändigtvis speglar den inte alltid verkligheten. Den informella styrningen i sin definition form av företagskultur kan ofta uppfattas som betydligt starkare och solid än den formella styrningen trots att den är svår att identifiera. Forskarna syftar till att kulturella styrningens stadga är starkt kopplade till värderingar och gemensamma organisatoriska attityder som på så sätt är svårare att rubba (Merchant & Van der Stede 2012).
Det informella instrumentets uppgift är att påverka personalens beteende med syfte att skapa förståelse för fundamentala grundläggande åsikter som påvisar varför de anställda förväntas
uppföras på ett specifikt sätt. Här kan vi ta del av det praktiska arbetet som faktiskt sker i butikerna för att uppmuntra till hållbart arbete. Genom att “leva som man lär” är ett praktexempel på ett informellt styre som är ett kraftfullt verktyg för att influera sin personal till att tänka mer hållbart och få frågan att bli mer aktuell hos individen. Därav blir företagets uppgift att förankra och implementera detta styrmedel på bästa sätt för att kunna koppla till givna mål, filosofier och framtidsplaner inom verksamhetens alla aspekter (Anthony et al. 2014;
Merchant & Van der Stede 2012).
3.2.3 Informativt styrmedel
Informativa styrmedel är mestadels ämnade mot konsumtion men är förhållandevis svåra att estimera på grund av att det är svårt att skildra informationen och ta del av vilken effekt det har på beteenden. Resultatet blir bortfall av statistik baserad på utvärderingar av informativa styrmedel (Hennlock, Roth & Tekie 2015). Informativa styrmedel är den sista delen av styrmedel vid upprättelse och implementering av hållbarhetsstyrning. Vi har valt att ha med denna för att den tillför en aspekt för hur hållbarhets visionen inom verksamheten kommuniceras ut till de anställda. Via detta styrmedel kan vi ta del av hur informationsflödet utspelas samt vilken typ av kunskap som förmedlas för att i sin tur skapa värde inom företaget. Frostenson (2010) menar att det informativa instrumentet är länken mellan verksamheten och dess olika aktörer via kommunikationskanaler där frågor relaterade till hållbarhet ska förmedla värden, såväl som internt och externt (Andersson & Funck 2017;
Nilsson & Olve 2018; Frostenson 2010). Detta instrument ska vara ett komplement för att framkalla insikt och erkännande vid införande av nya reformer eller applicering av andra styrmedel för att implementera hållbarhet. Distribution och kommunikation är viktiga medel för att öka kunskap och förståelsen för att på så sätt skapa legitimitet i kvaliteten av det utförda hållbarhetsarbetet. Men som tidigare nämnt är det svårt att utvärdera detta styrmedel och komplicerat att ta del av vilken påverkan det har på det slutliga arbetet. Detta styrmedel har snarlika drag med det informella instrumentet men skiljer sig åt på så sätt att det finns tydliga och bestämda handlingsramar inom det informativa (Nilsson & Olve 2018). Exempel på informativt styrmedel är när företaget marknadsför sig eller utbildar sin personal inom hållbarhetsfrågor, detta bidrar till större kunskap och högre engagemang att involvera verksamhetens intressenter i deras vision gällande hållbarhet.
3.2.4 Integrera styrmedel för bättre synergi
En stor del av implementeringsarbetet gällande hållbarhet är att kunna utvärdera och mäta framgångar för att ställa i relation till verksamhetens mål. För att styrmedlen ska fungera effektivt är det viktigt att mäta och följa upp sina insatser. Genom det får organisationen en bild av vad som är bra och vad som kan göras bättre, dessutom kan det bidra till att göra medarbetarna mer motiverade eftersom de tydligare kan se effekten av sina handlingar. Kraven från externa aktörer medför att företag tenderar att uppvisa ett alltmer transparent tillvägagångssätt. Detta kan kommuniceras via hållbarhetsrapporter, sociala medier och redovisning och görs öppet till allmänheten för att påvisa att verksamheten tar sitt samhällsansvar (Nilsson & Olve 2018; Hunt & Johnson 1995). Att tillämpa dessa styrmedel, utesluter inte nyttjandet av ett annat. Vi väljer därför att titta just på informella och informativa av den anledningen att de påverkar individens egna agerande medan de formella har mer inverkan på verksamheten i sig. En konkurrenskraftig del i att använda styrmedel är synergierna sinsemellan dem. Intentionen är att kombinera deras bästa egenskaper och komplettera det operativa arbetet med strategiska beslut i enlighet med sin personalstyrka för att uppnå maximal effekt mot hållbarhet (Andersson & Funck 2017). Enligt Arjaliès och Mundy (2013) har vetenskapliga studier gällande hållbar implementering flyttat fokus från att examinera användningen av hållbarhetsarbetet, till existensen av den. Därav är en mix av dessa styrmedel formella, informella och informativa ett framgångsrecept enligt forskare vid implementering av hållbar utveckling.
3.3 Intressentteorin - Drivkrafter till hållbart arbete
För att få en förståelse om varför hållbar utveckling är bra ur ett företagsperspektiv kommer bakomliggande faktorer presenteras nedan. Dessa kan skapa en uppfattning om vad som kan strida mot hållbarhet när de ställs mot de positiva effekter som hållbart företagande faktiskt ger mindre livsmedelsbutiker. Freeman (2005) utvecklade intressentteorin i hopp om att beskriva hur intressenter förhåller sig till verksamheten på ett relativt enkelt sätt utifrån ett brett strategiskt spektrum. Borglund, De Geer & Halvarsson (2009) beskriver genom intressentteorin de intressenter som kommer att påverka företagen och dess relation till varandra. En intressent är en person eller grupp som kan påverka eller blir påverkad av en organisation. Dessa skulle kunna vara samhället, investerare, kunder, anställda eller leverantörer (Dess, Lumpkin, Eisner, McNamara & Kim 2012). Vi kommer anamma de intressenter som är relevanta för denna studie och som kan komma att påverka företagen hållbarhetsarbete som vi efterliknar vid en drivkraft till att arbeta mer hållbart. Intressenter kan delas in i indirekta och direkta grupper och syftar
till att förklara vikten av dess medverkande till organisationen. Högst upp skulle aktieägare, investerare och kunder prioriteras som företaget är beroende av för att driva verksamheten,
till att förklara vikten av dess medverkande till organisationen. Högst upp skulle aktieägare, investerare och kunder prioriteras som företaget är beroende av för att driva verksamheten,