Det finns en påtaglig poäng med att fråga människor om vändpunkter och vändpunktsprocesser. Man kommer automatiskt att rikta strålkastarljuset mot det som har förändrats till det bättre130. Den bild som i intervjuerna växer fram kommer att söka efter tecken som tyder på att man går mot ljusare inslag och positiva förändringar. Relationerna vid våra korta samtal har därför naturligt kommit att präglas av deras ”friskprocesser”. Det är inte lätt att sortera och ge allmängiltighet åt individuella och personligt formade upplevelser som är friskt spretiga och absolut olika. Mina andra datainsamlingsmetoder och jämförelser har därför kommit att borga för att jag inte ger en alltför positiv och skev bild av deras förändringsprocesser. De kvalitativa inslagen vill tränga djupare in i de individuella exemplen för att leta konsistensen bakom svaret på frågan – vad har varit av avgörande betydelse för ungdomarnas förändringsprocesser och i vad mån har YAR bidragit till dessa?
Jag har försökt, med inspiration av Ebaugh131, anpassa grundtankar om exitprocesser till den aktuella målgruppen i fråga. De ungdomar det handlar om var i en problematisk livssituation där risken att växa in i problemtänkande och problemroller är överhängande. Många fanns också i miljöer som etablerar och förstärker problematiska livsstilar.
Med lite distans ser man att de som lyckats bäst är de ungdomar som i bör-jan hade problem med utanförskap, ensamhet och ledsenhet. Dessa problem och svårigheter har en förmåga att förlama och försvåra naturliga självläk-ningsprocesser, resilience och leder i sämsta fall till långvariga och fördjupade problemkarriärer, av olika slag132. Poängen med sociala insatser som YAR är att förändra inställning, förstärka friska sidor och kompensera brister i deras kam-rat- och hemmiljöer. Redan i de första intervjuerna beskrev alla flickor och
130 Även om det givetvis finns motsvarande vändpunkter även åt det andra hållet, dvs situatio-ner och händelser som utlöst eller fördjupat problematik.
131 1988.
132 Claezon 2004, Gjaerum m fl1999,Furman 1998, Helmen och Borge 2005, Berglund 2000,2003.
merparten av pojkarna starka tvivel och missnöje med det liv de levde. Många frågor handlade om ålderstypiska teman om att duga och i någon mån platsa i samhället man var på väg in i. Om man ska tala om exitprocesser i dessa sam-manhang handlar det om ”exit” från utsatthetssituationer, problemtänkande och svagt självförtroende. Scheff133 använder begreppet "feeling trap" för att beskriva spiralprocesser där skamkänslor påverkar hur man tänker om sig själv.
Speciellt flickorna hamnade alltför ofta i fällan att se sig själva som fula och värdelösa. Dessutom fanns det ett utbrett massmissförstånd gentemot andra flickor där de trodde sig vara ensamma om att tycka så. Pojkar däremot hade oftare andra strategier att hantera samma sak. Där finns det många som blåste upp sig för att ge sig själva en känsla av att vara stor, självständig och betydel-sefull. Deras tankemönster gjorde det svårare att ändra sig, speciellt då de var så beroende av att upprätthålla bilden utåt av att vara nöjd med hur man var.
Vändpunktsprocessen
Många beskrivningar av kursveckan handlade om att skaka om och förändrade tankemönster och synen på dem själva. Det är en pedagogisk utmaning att ut-nyttja få dagar och det intensiva sociala relationsklimatet. Första steget mot förändring är att dels synliggöra de enskilda ungdomarna som individer, per-sonligheter och dels påverka hur de tolkar och beskriver problem och framtid.
De behöver påbörja en förändrad berättelse om sig själva.
Nästa steg i förändringsprocessen handlar om att förstärka och motivera.
Det måste löna sig att på kort och lång sikt att förändra sin berättelse om sig själv. Morén och Blom134 betonar verksamhetsmiljön, ”andan på stället” och relationerna som nyckelfaktorer. Det handlar om förtroende, omtanke, ny-fikenhet, humor och sociala band i ungdomarnas beskrivningar. Många ung-domar framhåller stödpersonerna och de ”vanliga praktiska sakerna” som promenader, läxstöd, övningskörning, sommarjobb etc som väsentliga inslag men också förändringar i familjerelationer och fritidsaktiviteter. Uppmärksam-het och gemenskap är en förutsättning för att förändring ska upplevas möjlig.
Men det krävs också andra yttre synbara framgångar för att man ska tro på det man är på väg att göra, förändra sin livsberättelse.
Det tredje steget i processen, vändpunkter handlar om att upptäcka och för sig själv identifiera speciella situationer och viktiga människor som har betydel-se för den berättelbetydel-se man är i färd att utveckla. Genom att synliggöra och mar-kera vändpunkter får man mentala vinster i form av osäkerhets- och spännings-reducering. Man offentliggör sin förändring, mobiliserar stöd från omgivning-en. Därmed får man också en hanterlig bild eller metafor som stöd för sitt för-ändrade tänkande och handlande. Vändpunktsberättelser är självuppfyllande profetior som likt en stödkorsett håller formen och linjen i positiv utveckling.
133 1993 med hänvisning till Lewis 1971 s 18, 171-172, 199-200.
134 2006.
För att befästa förändring presenterar man sig genom nya eller förändrade identitetsmarkörer. Rollförändringar måste markeras genom att ge sin berättel-se andra kläder. Miljön, umgänget och livsstilen tar sig nya uttryck. Man beto-nar andra problem, andra livsmål och tycker sig tillhöra andra grupper.
Vändpunktsprocesser, får utifrån min tolkningsram, målgruppen och det ungdomliga sammanhang rapporten handlar om, en annan struktur och form än den Ebaugh hade.
Vägar ut ur negativa tankemönster och problemroller
5. Brott i tankemönster och känslofällor. Situationer och sammanhang där vär-deringar och livsstil respektfullt ifrågasätts och utmanas. I rätt miljö kan man hjälpa ungdomar att reflektera, jämföra erfarenheter och fundera kring framtid och handlingsalternativ. Öppna och flexibla diskussioner förstärker personligt reflekterande som förbereder alternativa sätt att tänka, värdera och fungera.
6. Sökande och prövande av alternativa vägar som ger vinster i form av social kompetens, gemenskap, nya vänner, fungerande familjerelationer, sko-la, arbete osv.
7. Vändpunkter som mer eller mindre medvetet förstärker och markerar att något hänt, att man förändrat sig, tagit itu med saken, mognat, blivit äldre, förståndigare, klokare etc.
8. Identitetsmarkörer, handlingar som skapar nya sätt att presentera sig och ger en känsla
av att man förändrat sitt sätt att hantera situationer och vilka nya mål man har med sitt liv.
Vändpunkter
Under intervjuerna fick jag ta del av många intressanta och tankeväckande be-skrivningar av vad som varit viktigt och haft avgörande betydelse för deras positiva utveckling och förändring. Med distans framträder några olika karak-tärstyper av vändpunktsbeskrivningar135:
- speciella situationer och händelser som gjort starkt intryck och som i efter-hand upplevs ha haft avgörande betydelse för fortsättningen. De har karaktären av att något drastiskt har hänt som förändrat bilden.
135 Bygger på Hedin, Månsson 1998 och Fuchs Ebaugh 1988.
- speciella människor och relationer som på ett avgörande sätt förändrat förut-sättningar och fått inflytande över processerna. Det handlar både om kortvariga, tillfälliga relationer och om relationer av mer långvarigt slag.
- ökad medvetenhet och mognad där ungdomarna successivt utvecklat erfa-renheter, värderingar och mål som i efterhand upplevs ha varit väsent-ligt för utvecklingen. Dessa beskrivningar handlar ofta om vardagliga intryck, utvecklandet av färdigheter, framgångar, långsamt förändrade värderingar och livsmål. Den utdragna intervjuperioden gör det möjligt att kontinuerligt reflektera över vad som hänt sen sist och därmed se sig själv.
Avsikten med uppdelningen är inte att göra skillnad mellan olika ungdomar. De flesta kan relatera till både speciella situationer och människor, samt de mer långsamma mognads- och medvetenhetsprocesserna. Det är också alldeles up-penbart att omskakande händelser och dramatik befolkas av människor som blir viktiga för förändringsvägarna. Människor gör intryck och i ”goda möten”
skapas goda skäl till att utveckla personliga berättelser och identiteter.