I det här kapitlet följer en presentation över de socialpsykologiska teorier som vi har valt att använda oss av vid tolkningen av det empiriska materialet. Vi har valt att lyfta fram teorier som relaterar till misshandel av kvinnor. Först följer en presentation av Eva Lundgrens teori om normaliseringsprocessen, som beskriver processen i vilken våldet normaliseras och bidrar till att kvinnan stannar kvar hos mannen. Därefter presenteras Margareta Hydéns teori om motstånd, som beskriver vilken betydelse motstånd har i kvinnans upplevelse. Till sist följer en presentation av Scheffs teori om skamkänslans roll i människans beteende och mänsklig handling. Scheffs teori beskriver hur skamkänslan får oss att anpassa oss efter varandras handlingar, samt de effekter som skam och stolthetskänslor har för självbilden.
3.1. Normalisering
Eva Lundgren beskriver våldet inom ramen för en parrelation, utifrån processen i vilken våldet successivt förvandlas till och blir ett normalt inslag i relationen. Gränserna för vad som är acceptabelt förskjuts, varefter våldet och våldets effekter förminskas av både kvinnan och mannen. Detta sker utifrån två olika strategier som kvinnan och mannen utvecklar och som gör våldet möjligt. För mannen handlar våldsutövningen primärt om att få kontroll över kvinnan. För kvinnan blir det en fråga om anpassning efter mannen och hans krav (Holmberg och Enander 2007:17).
Kontrollen inleds med en subtil isolering av kvinnan från hennes vänner och anhöriga. En isolering som efterhand blir en allt starkare och igenkännbar del vardagen. Målet är att få kontroll över kvinnans sociala kontakter, såpass att han blir den enda sociala knutpunkten i hennes liv (ibid: 17-18). Processen från kärleksfull uppvaktning till kontrollerad isolering
beskrivs av många kvinnor, i termer av en smygande övergång som de inte kunnat förutsäga med facit i handen. Många beskriver det första intrycket av mannen som ovanligt charmig och socialt omtyckt av andra, som annorlunda och mer omtänksam än andra män. En bild av mannen som kommer att bestå även efter misshandeln och under hela den tid som de är tillsammans (ibid: 68-72).
I kontrast till våldet står de positiva stunderna i relationen, då mannen på nytt visar sin omtänksamma och goda sida mot kvinnan. Han överöser henne med kärlek och kärleksfulla handlingar som påminner om förälskelsefasen innan första slaget, s.k. ”växlingar mellan våld och värme”. Växlingar mellan våld och värme parallellt med isoleringen gör att kvinnans känslomässiga beroende till mannen förstärks (Holmberg och Enander 2007:18-19). För att riktigt förstå styrkan i mannens maktutövning gentemot kvinnan inom ramen för en
parrelation, samt de emotionella effekter som denna bär med sig, räcker det med vetskapen om att samma mekanismer återfinns även i andra situationer som präglas av våld och makt. Växling mellan våld och värme är t e x vanliga effekter i tortyr och behandling av krigsfångar (ibid:89).
För att få våldet att upphöra utvecklar kvinnan en strategi i vilken hon underordnar sig mannens krav och anpassar sig efter situationen och mannens våldsutbrott. Från början är anpassningen en strategi för att få slut på våldet, men i takt med att våldet trappas upp blir det istället en fråga om ren överlevnad. I takt med den psykiska misshandeln, som ofta upplevs som så mycket grövre och svårare att komma över än den fysiska misshandeln, tillsammans med den starka kontrollen från mannens sida, leder det till att kvinnans självkänsla efterhand försvagas (BrOM 2001: 24-25).
Den kontrollerade isoleringen och växlingen mellan våld och värme leder till att kvinnan, i det traumatiska skedet och upprepade misshandeln, omtolkar våldshandlingen. Detta innebär att kvinnan inte enbart anpassar sig efter mannen och hans våldsutövning. Den upprepade våldsgärningen har även en psykologisk betydelse. Då isoleringen ger litet eller inget
utrymme för kontakt med andra, underkastar hon sig och övertar mannens uppfattning om sig själv och hans värderingar. Kvinnan börjar se sig själv utifrån hans perspektiv i vilken
ansvaret för våldet till slut hamnar på henne själv. Kvinnan beskylls för att vara orsaken till mannens våld, till att han ”tappar kontrollen” (Holmberg och Enander 2007:19).
3.2. Motstånd
Hydén tar avstånd från normaliseringsbegreppet. Istället sätter Hydén ”äktenskapet”, parrelationen i fokus (ibid:20). Hydén anser att begreppet inte ger tillräckligt med utrymme
för något motstånd från kvinnans sida i berättelsen om våldsakten. Det enda som skildras är kvinnans anpassning till mannen och hans maktutövning. Motstånd innebär att kvinnan inte fullt internaliserar våldet, genom att hålla skulden utanför sig. Kvinnan inser och bär med sig bilden av misshandeln som en onormal och felaktig gärning från mannens sida. Hon motsätter sig detta på olika sätt; hon säger nej och slår tillbaka (ibid:94-95).
I Hydéns beskrivning förefaller motstånd som en uteslutande positiv och frigörande mekanism. Men motståndet bär också med sig en nedbrytande funktion. Det har även en direkt kvarhållande effekt eftersom den i längden inte alltid leder till ett uppbrott utan tvärtom förhindrar att kvinnan tar det slutliga steget att lämna mannen. Studier visar att motståndet visserligen ger en känsla av kontroll, av att inte vara underordnad. På det sättet kan man säga att motståndet tjänar till att kvinnan lyckas behålla en positiv självbild trots den fysiska och psykiska misshandeln. Men motståndet förstärker samtidigt den skeva verklighetsuppfattning som präglar kvinnans sätt att se på världen, under tiden som hon lever med en man, som regelbundet utsätter henne för våld och hot. En föreställning av att inte längre vara
underordnad mannen, förnekar i själva verket att kvinnan är misshandlad och ger upphov till en bild av förhållandet, som ett normalt kärleksförhållande (ibid: 98-101).
Motståndet är också kopplat till ”viljan att förstå” mannen och misshandeln, vilket på sätt och vis genererar en slags förhoppning om att mannen skall tag sig till sans och till slut förändra sitt beteende gentemot kvinnan. Även denna aspekt av motståndet förhindrar ett uppbrott från kvinnans sida. Kvinnan bryts istället ned psykiskt när hon så småningom inser att mannen inte uppvisar några tecken på att förändra sig. Det aktiva motståndet har dessutom en gräns, eftersom mannen som den fysiskt starkare parten, sätter ramarna för hur långt kvinnans motstånd kan sträcka sig (ibid: 102-107).
Sammantaget har motstånd en frigörande effekt eftersom den fungerar som en
överlevnadsstrategi och hjälper kvinnan att behålla ett slags känsla av värde. Men eftersom motstånd även visat sig ha en direkt kvarhållande och nedbrytande effekt, har den också en viss konnotation till begreppet anpassning. En del hävdar därför att motstånd endast är en aspekt av begreppet anpassning och bidrar endast till en vidare förståelse av densamma (ibid:108-111).
3.3. Skam och stolthet
Skam räknas till den viktigaste och starkaste sociala emotionen utifrån vilken all social handling och mellanmänsklig kommunikation regleras. Genom att skammen är en ständigt närvarande aspekt av den sociala interaktionen mellan människor, förhandlar vi hela tiden och
samordnar våra handlingar efter varandra genom att våra tankar, perceptioner och uppfattningar anpassas efter emotionen skam ((Scheff 1990: 71-77). Vi upprättar
gemensamma normer, kontrakt; i samtal med varandra väntar vi t e x på varandras tur att tala och visar därigenom vår respekt och hänsyn för den andre parten. Vi belönas då med
stolthetskänslor samt de positiva effekter som stolthetskänslan har på det egna jaget. Stolthet, ömsesidig respekt och hänsynstagande innebär därför också att vi erkänner varandra som jämlika parter i en relation (ibid:79).
När vi bryter mot de sociala normerna straffas vi med bristande hänsyn, vilket genererar skam inom individen. Skam har en nedbrytande effekt på självkänslan eftersom vi ser oss själva ur ett negativt perspektiv. Som en del av processen i vilken identiteten formas genom det sociala samspelet, överförs positiva såväl som negativa intryck på en själv och blir en del av jaget (ibid:84). Socialpsykologin utgår från människans förmåga till rollövertag. Detta innebär att vi hela tiden speglar oss i varandra, och att vi ständigt ser oss själva ur andras perspektiv. Om de negativa, inre bilderna blir bestående under en längre period, kommer skamkänslan att väga över i individens upplevelse och bli styrande i hennes beteende. Vi undviker därför skamkänslan och anpassar oss efter varandra för att inte drabbas av skam och de negativa effekter som den har på det egna jaget (ibid).
Scheff beskriver utifrån Lewis den inre processen i termer av en ”inre skamfälla”. Mer skam genereras ju mer medveten man blir om hur mycket man skäms och fastnar i en s.k. inre skamfälla (ibid:76). Överföringen av skam mellan individer sker genom att den ena personen börjar skämmas för att den andra skäms vilket ökar den första personens skam och leder således till en interpersonell skamfälla mellan individer. Människan är en social varelse, vi vill tillhöra en grupp och bli accepterade eftersom det påverkar vårt förhållande till oss själva och vår självbild. Vi är bokstavligen bundna till varandra och dras automatiskt in i (sam) spelet och anpassar oss efter varandra, eftersom det är en del av människans natur (ibid).
Skammen är en signal för oss, en kontakt med den yttre världen, som talar om för oss hur mycket eller hur lite vi anpassat oss och hur väl vi lyckats integrera oss i gruppen. Utifrån Scheff och exemplet med den interpersonella skamfällan, förstår vi att skam i sig, kan utgöra en slags bindande kraft mellan individer. På det sättet är skamkänslan också ett tecken på otrygga sociala band mellan individer, liksom stolthet är ett tecken på trygga sociala band (ibid: 71).
Falskt medvetande är ett annat begrepp som är viktigt att känna till och bidrar till en vidare förståelse av emotionen skam och dess inverkan på människan och mänskligt beteende. Falskt medvetande beskriver hur den förträngda skammen inverkar på individens omdöme av
verkligheten och på individens handlingar. Det är ett emotionellt och psykiskt tillstånd i vilken den underordnade individen pga. överväldigande och intensiva skamkänslor förtränger dessa eller på annat sätt maskerar över dem för att hantera en utsatt och underordnad situation (ibid:120-121). Skammen förblir då förträngd i det inre och en icke erkänd aspekt av
individen upplevelse. Andra emotioner baseras ofta på underliggande och icke-erkända skamfällor, skam maskeras t e x ofta över med, och yttrar sig i vrede och ilska (ibid: 83 och 88-89) .
För att visa hur stark benägenheten till anpassning och upplevelsen av skam kan vara, exemplifierar Scheff med Asch socialpsykologiska experiment (ibid: 89-94). De deltagande ställdes inför konflikten att dela med sig av sina svar på uppgiften som de tilldelades, inför en grupp andra deltagare. Experimentet visade att majoriteten anpassade sina egna svar och ändrade dem så att de skulle passa ihop med de svar de antog att de andra gruppdeltagarna skulle svara. Slutsatsen blev att detta berodde till stor del på underliggande skam, som uppstod till följd av rädslan för att ge avvikande svar och därför bli utesluten ur gruppen. Slutsatsen baserades på att skamkänslan beror på en i grunden låg självkänsla och en negativ värdering av självet, eftersom det samtidigt fanns deltagare som behöll sina ursprungliga svar och stod upp mot grupptrycket. En positiv och balanserad självbild gör en mer
motståndskraftig att hantera yttre och inre skam (ibid).
3.4. Sammanfattning
Vi har i det här kapitlet presenterat de tre socialpsykologiska teorier som vi har valt att använda oss av i vår tolkning av det empiriska materialet. Under avsnitten normalisering och motstånd beskrivs våldsprocessen utifrån delvis två olika perspektiv; Eva Lundgren och Margareta Hydéns teorier.
Normaliseringen beskriver processen genom vilken en kvinna som utsetts för våld av sin partner, successivt förvandlas från aktör till offer. Normaliseringsprocessen beskriver våldsprocessen som en successiv gränsförskjutning av våldet och våldets effekter hos både kvinnan och mannen, till den grad att våldet slutligen uppfattas och blir till ett normalt inslag i vardagen. Lundgren skildrar en anpassning som utvecklas hos kvinnan i takt med
misshandeln. Vi har även tagit del av Margareta Hydéns teori av misshandelprocessen och kvinnans upplevelser av situationen. Hydén lyfter fram begreppet motstånd, som skildrar kvinnans mer aktiva del i våldsakten. Motstånd innebär att kvinnan inte enbart anpassas till våldet, utan också på olika sätt försvarar sig själv mot det våld som mannen utsätter henne för.
Under avsnittet skam och stolthet redogör vi för Scheffs teori och skamkänslans roll i mänskligt beteende och social interaktion. Skam är en ständigt närvarande del i socialt samspel och har en reglerande effekt på mänsklig handling. Anpassning efter varandras handlingar och sociala normer blir tvingande, eftersom vi söker undvika de skamkänslor som genereras om vi inte följer normen. Scheffs teori om skam och stolthet har varit viktigt att lyfta fram, för en närmare förståelse av den anpassningsprocess som sker hos kvinnan och som successivt gör våldet till ett normalt inslag i vardagen. Vi anser att emotionen skam utgör en viktig roll i den här normaliseringsprocessen i vilken kvinnan till slut underordnas
mannens vilja i en parrelation. Scheff menar att skam har en negativ effekt på jaget, en emotion som bottnar i en negativ värdering av självet och en låg självkänsla. Överväldigande skamkänslor i individens upplevelse kommer därför även leda till att sociala händelser
omtolkas felaktigt och ger upphov till det s.k. falska medvetandet. Det falska medvetandet får individen att handla till sin egen nackdel och att anpassa sig efter andras behov och
handlingar, även när de står i kontrast till deras egna värderingar. Vår utgångspunkt är att en närmare förståelse av falska medvetandet och skamkänslans roll, när det gäller underordning och anpassning, bidrar till en djupare förståelse av den underordning och anpassning som misshandlade kvinnor till slut tvingas leva med.
Scheffs skam och stolthet kan på liknande sätt användas, för en djupare förståelse av motståndets betydelse i en kvinnas upplevelse. Tanken är att (eftersom) överväldigande och starka skamkänslor håller kvar individen i det falska medvetande tillståndet, förhindrar det även ett erkännande av skammen, varför motståndet förblir av kvarhållande karaktär. Samtidigt har motståndet som Hydén beskriver det, även frigörande egenskaper och är ett tecken på att kvinnan kan hålla delar av mannens verklighetsbild utanför sig och på så vis behålla en någorlunda balanserad och god självbild. Motståndet kan således även kopplas till stolthetskänslor, vilka uppstår när vi ser oss själva ur ett positivt perspektiv.
4. Metod
I det här kapitlet presenteras följande avsnitt: metodval, vetenskapsteoretisk ansats,
förförståelse, tillvägagångssätt, validitet, etiska aspekter och metoddiskussion. Metodkapitlet är till för att läsaren skall kunna följa vårt arbetssätt och våra tankegångar under studiens gång.
4.1. Val av metod
Vi valde att genomföra vår studie genom att använda oss av kvalitativ metod. Genom kvalitativ metod får vi en mer personlig vinkel på berättelserna vi fått höra och vi kan på ett mer direkt sätt relatera till det vi har hört och sett. ”För att genomföra en empirisk studie behöver en forskare en fråga, en teoretisk utgångspunkt samt en empirisk inträdespunkt.” ”Den ideala studien bidra med ny kunskap om det empiriska fält som studeras, men den utvecklar även teori och metod. Ingen studie kan förmodligen bidra på alla sätt, men att inte a det som mål att utveckla minst ett område innebär att avvika från tanken om vetskap” (Aspers 2007:7)
Enkelt kan man säga att kvalitativ forskning är att förstå hur andra människor tänker och tycker och genom samtal och observation få en djupare inblick i detta fenomen (Aspers 2007:11). Vi har i vår C uppsats valt att genomföra studien genom kvalitativa intervjuer. För att uppnå en djupare form av förståelse för det valda studieområdet, har kvalitativ
intervjumetodik varit en tillgång i vårt arbete och ett sätt att fånga in denna form av förståelse, eftersom den avser att fånga in intervjupersoners egna tolkningar och erfarenheter (Sjöberg och Wästerfors 2008:26-38).
Patrik Aspers skriver i boken Etnografiska metoder att kvalitativ forskning anses vara bra med tanke på hur forskningen genererar ny kunskap. Grundstenarna för kvalitativ forskning är kreativitet och ett genuint intresse av ämnesvalet, forskaren måste helt enkelt trivas i sin roll (Aspers 2007:11). För att låta kreativiteten och skapandeprocessen tag plats, har vi i vår forskning, varit måna om att välja ett ämnesområde som vi båda är intresserade av. Ett ämnesområde som samtidigt är genomförbart och verklighetsförankrat, samt har kapaciteten att tillföra något nytt, genom de nya perspektiv och tankegångar som förhoppningsvis väcks under studiens gång. Under fältarbetet, när vi genomförde våra intervjuer och även när vi studerade bloggmaterialet, har vi låtit det egna intresset för ämnet bli styrande och vägledande. Teorier har sedan valts ut, ur den här processen. Enligt Sjöberg är det här
arbetssättet kännetecknande för kvalitativa studier, eftersom metod valet är styrande vid valet av teori, för en kvalitativt orienterad forskning (Sjöberg och Wästerfors 2008:85-92).
Många faktorer kan påverka den här processen, som ett sådant här projekt innebär, exempelvis vår egen förförståelse och om resultatet skall visas upp genom kvalitativ eller kvantitativ metod. Viktigt är att upprätthålla en god kontakt med fältet genom de
intervjupersoner man skaffar sig under arbetets gång, platser för observation om detta skall förekomma i studien (Aspers 2007:21). I vår studie har fältarbetet varit en viktig del av arbetet. Vi har varit måna om att upprätthålla en god kontakt med våra intervjupersoner,
studien igenom. Vi har strävat efter att vara oss själva och varit öppna med våra avsikter vad gäller vår studie. Samtidigt som forskarrollen har varit till stor hjälp när det gäller att
upprätthålla en god balans mellan närhet och distans till intervjupersonerna. Det har för oss varit ett sätt att skapa en tillitsfull relation redan från början och ett sätt att få
intervjupersonerna att känna sig bekväma i sin roll som intervjupersoner.
Mötet med fältet och nyckelpersonerna är ett avgörande moment i kvalitativ forskning, eftersom nyckelpersonerna är de som introducerar och bekantar en med fältet.
Nyckelpersonerna påverkar studiens inriktning med sin närvaro, sin egen förståelse och genom det de väljer att berätta och dela med sig av till forskaren. De utgör därför en viktig del i den nya kunskap som bildas under studiens gång (Sjöberg och Wästerfors 2008:31-33).
Det är också viktigt att ha kontakt med det utom empiriska fältet så som en handledare. Det är viktigt för att upprätthålla en bra distans till forskningen och få viktiga synpunkter och feedback under arbetets gång (Aspers 2007:21). Kontakten med handledaren har för oss varit av betydelsefull del i vår forskning, när det gäller att reflektera och diskutera kring den nya kunskapen som uppkommit under processens gång. Diskussionen med handledaren har varit viktig för att vi skulle kunna upprätthålla en distans till studiefältet, det empiriska materialet och till de valda teorierna.
4.2. Vetenskapsteoretisk ansats
Hermeneutiken benämns ibland som tolknings eller förståelse - lära. Närmare bestämt är det en tolkning och förståelse av individers subjektiva upplevelser och förhållningssätt man syftar på. Hur människor ger mening och innebörd åt det upplevda och vilken betydelse det har för dem själva och världen runtomkring dem, utgör fokus i en hermeneutisk studie (Sander 2007: 73-75). Vår uppsats vilar på en hermeneutisk vetenskapsteori eftersom syftet med uppsatsen är att få fram och fånga in personalens och misshandlade kvinnors upplevelser.
Kvalitativ metod, som vi har valt att använda vid insamlingen av data, avser att fånga in för hermeneutiken centrala studieområden d v s mänsklig handling och mänskliga upplevelser (Sjöberg och Wästerfors 2008: 26-31). Våra intervjufrågor är konstruerade på så vis att de