FN och det Europeiska Union skapades av två världskrig men även av krigströtthet. Kalla kriget skapade rädsla hos alla stater i världen och man fruktade att ett kärnvapenkrig mellan stormakter skulle totalt förstöra fred och stabilitet i världen. För att bevara freden och stabiliteten i världen skapade man världsorganisationer. Dessa världsorganisationer arbetar hårt för ett gemensamt mål för alla, vilket är fred. Men det går inte alltid att stoppa krig när stormakter styr världsorganisationer och andra aktörer. Inom världsorganisationer spelar stater en internationell politik där många tar realismen som utgångpunkt och andra liberalismen. Den internationella politiken domineras av två globala teorier, realismen och liberalismen. Dessa teorier förklarar hur det internationella politiken spelas och fungerar.
Teorierna förklarar även systemet i världsorganisationer och vilka aktörer och stater är viktiga och vad som står på spel. (Keohane, et al, 2011:3–29)
Realismen anser att det svenska vapenexport är nödvändigt för att man behöver förstärka välstånd och ekonomin i landet, dels för att vara
självförsörjande. Att ha tillgång till högteknologisk försvarsmakt är tecken på att man kan försvara sin existens. Teorin menar när det internationella
systemet är anarkist och det existerar inte tillit mellan stater. Finns det bara en utväg vilket är att bevara sin existens själv. Om det är möjligt och göra det med hjälp av vapen så får det bli.
” World politics is a self - help system in which states must rely on their own military resource to achieve their ends.” (Baylis, et al, 2017:10)
Teorin hävdar att moral inte existerar i internationella politiken och det i sin tur leder till att man strävar efter skydda sina intressen och det som gynnar staten bäst. Teorin lägger fokus på aktörer på internationella scenen snarare än individer och aktörer i samhället. (Baylis, et al, 2017:9–10)
Liberalismen anser att det internationella systemet går att tämja med hjälp av samarbete. Teorin påstår att fred är ett gemensamt mål för alla stater och därför kan man samarbeta på den internationella scenen för att bevara freden. Liberalister baserar sitt argument på kollektivt säkerhetssystem och det är vad alla stater strävar efter. Däremot anser realismen att det inte finns någon världsregering som kan reglera världssystemet för en bättre värld för alla. Det blir anledningen till att länder rustar upp sin militär och andra stater fruktar det. Realismen menar att staten är den enda viktiga aktören för att det är staten som kan göra riktiga förändringar och inte individer och andra aktörer i samhället. Ett exempel är stormakter så som USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien som etablerar normer och regler på den
internationella scenen. Det är stormakter som egentligen kan göra förändringar och som betyder något. Liberalister anser att det finns
potentiella aktörer som till exempel individer, organisationer, företag, mellan statliga organisationer och överstatliga organisationer som kan göra
förändringar. De globala perspektiven har olika utgångspunkter, realismen anser att utgångspunkten är att det råder intressekonflikt medan liberalismen anser att det råder intresseharmoni på den internationella scenen. (Baylis, et al, 2017:103–115)
7.0 Diskussion
I detta kapitel presenteras studiens diskussion kopplat till frågeställningen och ämnet som har tagits fram. Diskussion är en viktig del som får inte missa för studiens andra synvinklar som kan komma spela roll för läsarna.
De viktiga begreppen inom teorierna är det som har stor betydelse i uppsatsen. Begreppen är dominerande i uppsatsen och kan kopplas till frågeställningen. Centrala begreppen som dominerar uppsatsen är statens överlevnad, aktörer, liberala värden och ömsesidigberoende. Det som är intressant är också hur Sverige väljer att köra neutralitets kortet inom
internationella politiken och på andra sidan säljer vapen och krigsmateriel till icke demokratiska länder. För att kunna förklara hur kommer det sig att Sverige har valt neutralitetspolitik på den internationella scenen finns det en historisk bakgrund till det.
Historisk har Sverige under kalla kriget valt tillsammans med många andra länder som är medlemsländer i EU, FN och partnerländer till Nato att bedriva en neutralitetspolitik. Man valde göra detta utifrån fredstid och syftade till alliansfrihet och neutralitet i händelse av ett eventuellt krig mellan stormakter och deras allierade. Sverige under fredstid har alltid haft svensk
utrikespolitik med policy att placera sig neutralt vid krig och oenigheter mellan stater. Däremot finns det ingen lagbunden förpliktelse som förbinder Sverige att vara neutralt på den internationella scenen. Jämfört med Österrike som har lagbunden förpliktser att landet måste vara neutralt vid krig och konflikter runt om världen. Sverige har förbindelser med många länder och främst med nära grannar, EU och sist internationella samarbetet med andra länder inom Förenta Nationen. Sveriges målsättning är att säkerställa landets intressen med hjälp av samarbeten. Många kritiker påstår att Sverige inte kan välja att vara neutral samtidigt som de säljer vapen till krigförande länder i Jemen. Kritikerna även påstår att Sverige spelar en dubbel moral där ena
sidan säljer de vapen och andra sidan påstå vara neutrala på den internationella scenen.
8.0 Slutsats
I detta kapitel presenteras studiens slutsats kopplat till frågeställningen. Det presenteras vilka slutsatser kan intas efter undersökningen kring Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån liberalistiskt och realistiskt synsätt. Därefter redogörs det för framtida forskning inom uppsatsens ämnesområde.
Studiens syfte har varit att undersöka Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån liberalistiskt och realistiskt
synsätt. För att möjliggöra Det som kan förklara Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien är realismen. Den internationella politiken präglas av realismen. Det är dels för att aktörer och stater i den internationella scenen vill vara självförsörjande och inte förlita sin existens på andra stater, aktör eller ledare. Idag väljer många länder att upprusta sin militär och försvarsmakt. Det i sin tur leder till att det skapas en atmosfär av rädsla och fruktan till krig. Länder som har stark militär och högteknologisk försvarsmakt har automatiskt större roll och plats på den internationella scenen. Samtidigt som man har kapacitet till att kunna skydda sina intressen runt om världen. Det medför att andra stater väljer också att förstärka sin militär och försvarsmakt i syfte om att skydda sin existens.
Det finns olika faktorer som kan förklara Sveriges vapen och
krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien. En faktor är att Sverige vill förstärka sin ekonomi och sin roll på internationella scenen. En förstärk ekonomi innebär bra välstånd och välmående för medborgarna. En annan faktor är att Sverige vill säkra sin existens genom att ha bra
självförsvar. Därför att det råder en intressekonflikt (Realismen) i den internationella politiken. Krig är närvarande och därför gäller det att
maximera sina vinster och försvar om det skulle ske en konflikt. Utöver det handlar det om intresseharmoni (Liberalismen) där man säljer vapen mot pengar och skapar allianser för att utöka samarbete och minska risken till krig. Men nackdelen blir att vapen kan hamna i fel händer eller till en tredje part som kan använda det i krig mot andra stater.
I undersökningen om Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien går det att kartlägga Sveriges seglingsmetoder i målkonflikter mellan den ideala världen och den
ekonomiska verkligheten. Vapen och krigsmaterielexporten sker av skäl till att kunna hantera realpolitiska ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen. Å andra sidan kunna bedriva en utrikespolitik där policyn främjar
demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i fattiga och under utvecklade länder.
Följande slutsatser kan dras:
Den internationella politiken präglas av Realismen där svenskt vapen och krigsmaterielexport bidrar till svenskt välstånd och välmående. Trots skärpta regler hamnar svenskt vapen hos en tredje part eller i fel händer. I fallet om Jemenkriget har det visat sig att svenskt vapen har använts i kriget.
Sverige är beroende av att sälja vapen och det visar sig att ekonomiska intressen väger tyngre än mänskliga rättigheter och främja demokrati. Trots skärpta regler i Sverige har det blivit en trend i den internationella scenen att exportera mera vapen.
Sveriges Ställtagande till mänskliga rättigheter och främja demokrati har begränsats av stora aktörer i internationella politiken samtidigt som länder väljer att upprusta sin militär och krig är närvarande.