Sveriges krigsmateriel och vapenexport
till Arabemiraten och Saudiarabien
En kvalitativ studie om krigsmateriel och vapenexport utifrån
liberalistiska och realistiska synsätt
Författare: Kasim Sultani
C - Kandidatuppsats i statsvetenskap III
Abstract
Weapons can be good for their own safety at the same time, weapons can be a way to make money, by selling weapons. On the other hand, weapons can be a way to oppress people and protect their interests. The arms trade has been an important part of the Swedish economy. A significantly important thing that is increasingly normalized today is more arms exports to more countries This research problem I want to address is Sweden’s arms and munition exports to Saudi Arabia and the UAE between 2015 and 2020. It was in 2015 that Yemen war took place, and these countries chose to expand and strengthen their defense force to battle their enemies in the Yemen war.
The purpose of this essay is how can Sweden’s weapons and munition exports to the United Arab Emirates and Saudi Arabia be explained based on realism and liberalism. Realism and liberalism are theories that can help me to examine and understand the subject I chose. The subject is very
controversial because of the humanitarian situation in Yemen and very interesting to examine. The thesis' approach will be carried out based on qualitative methods where I will use content analysis. Qualitative methods mean that all material collected during the work leads to a desire to dig deeper to analyze. My approach will consist of mass media articles, internet slurs, and debate articles, these sources publish by magazines, collections, and other sources. As a result, Sweden has expanded its arms and munitions exports to Saudi Arabia and the UAE. The result of the study shows that realism characterizes the international scene and international relations.
Key Words
Sweden, Arms and ammunition exports, United Arab Emirates, Saudi Arabia, International relations, Yemen, International politics.
Tack!
Jag tackar min handledare Patric Lindgren som har varit stöd för mig under uppsatsskrivningen. Tack till opponent Medion Kabashi som lämna
synvinklar på uppsatsen.
Innehållsförteckning
1. Introduktion _______________________________________ 5 1.1 Inledning _________________________________________ 5 1.2 Problemformulering ________________________________ 6 1.3 Syfte och frågeställningar ____________________________ 7 1.4 Avgränsningar _____________________________________ 7 2. Tisdagar forskning ___________________________________ 8
2.1 Vapen i Sverige och omvärlden _________________________________ 8 2.2 Den svenska vapenexporten ____________________________________ 9
3.0 Teori ______________________________________________ 10
3.1 Realismen __________________________________________________ 11 3.2 Liberalismen ________________________________________________ 12 3.3 Sammanfattning av teorierna ____________________________________ 14
4.0 Metod ______________________________________________ 15
4.1 Urval av metod _______________________________________________ 15 4.2 Urval av material ______________________________________________ 16
5.0 Analys ______________________________________________ 18
5.1 Realismens syn på vapen och krigsmaterielexport ____________________ 18 5.2 Liberalismens syn på vapen och krigsmaterielexport __________________ 19 5.3 Är all handel bra handel ________________________________________ 20 5.4 Realismens syn på egen säkerhet _________________________________ 22 5.5 Liberalismens syn på säkerhet ___________________________________ 22 5.6 Politiska situationen i regionen __________________________________ 23 5.6.1 Saudiarabien ______________________________________________ 23 5.6.2 Arabemiraten _____________________________________________ 24 5.6.3 Kriget i Jemen ____________________________________________ 24
5.6.4 Lagar och riktlinjer för svenskt vapen och krigsmaterielexport _ 25
5.6.5 Inspektion och exportkontroll av strategiska produkter (ISP)____ 26 5.6.6 Exportkontroll av krigsmateriel på internationell nivå _________ 26 5.6.7 Arabemiraten och Saudiarabiens intervention i Jemen _________ 27 5.6.8 Kex utredningen, Lagförslag för tro och solidaritet ___________ 27 5.6.9 Svensk vapenexport till Jemen ___________________________ 28
6.0 Teoretiskt perspektiv: Jämförande analys av teorierna ___ 29 7.0 Diskussion _________________________________________ 31 8.0 Slutsats ___________________________________________ 32 8.1 Fortsatt forskning __________________________________ 34 9.0 Referenser _________________________________________ 35
Tabell
Tabell 1 _______________________________________________________ 15 Tabell 2 _______________________________________________________ 18
1. 0 Introduktion
1.1 Inledning
Vapen och krigsmaterielexport är ett kontroversiellt ämne och förekommer ofta i politisk diskussion runt om världen inte minst Sverige som är det land som säljer flest vapen per capita.
Å ena sidan kan vapen var ett sätt att förtryck människor och skydda sina intressen. Allt fler länder väljer att upprusta sin militär genom att köpa vapen och krigsmaterial. Det är orsaken till alltmer elände runt om världen.
Vapenhandeln har varit en viktig del av den svenska ekonomin, men det har varit på bekostnad av andra länders förstörelse. En betydligt viktig sak som allt mer normaliseras idag är mer vapenexport till fler länder. I början av 1990 – talet började Sverige att exportera vapen till 33 länder, men idag säljer Sverige vapen och krigsmaterial till 66 länder. Det tyder på att det har blivit en trend att exportera mera vapen till allt fler länder (Åkerström, 2019).
Jag har valt ett forskningsområde som handlar om Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. För att få en fördjupning i ämnet kommer jag att behöva använda mig av två teorier.
De två teorier som kan ge förklaring till varför man exporterar och
importerar vapen och krigsmaterial är realismen och liberalismen. Dessa två teorier kan användas som glasögon för att undersöka ämnet. Vad anser dessa två teorier om vapen och krigsmaterielexporten mellan dessa stater.
Sverige fortsätter att ha vapenexport till UAE (United arab Emirates) trots krigsmaterielexportkommitténs (Kex) överenskommelse och
regeringsöverenskommelsen om att inte exportera krigsmaterial till de krigförande parterna i Jemen kriget. Trots internationella samarbeten mellan Europeiska unionen och andra länder så fortsätter många länder att sälja vapen till krigförande parterna i Jemen. Saudiarabien och Förenade
Arabemiraten ligger i ett område i mellanöstern där det är väldigt ostabilt och krig kan ske när som helst. Det pågår ett proxykrig mellan Iran och
Saudiarabien som är tecken på att regionen är ostabilt. Utifrån det väljer Saudiarabien och Förenade Arabemiraterna att förstärka sitt försvar. Det i sin tur leder till att man vill importera vapen från svensk vapenindustri. Länder som exporterar vapen till icke demokratiska länder kritiseras oftast och ställs till svar. Kritikerna påstår att mer export av vapen kan leda till mera krig och elände runt om världen. Vapenhandeln är ett aktuellt ämne som både
diskutera i Sverige och många andra länder i världen.
1.2 Problemformulering
Det forskningsproblem som jag vill ägna mig åt är Sveriges vapen -
krigsmaterielexport till Saudiarabien och Arabemiraten mellan år 2015 och 2020. Det var år 2015 som Jemen kriget började och dessa länder valde att utöka och förstärka sin försvarsmakt. I Jemen finns det två grupper, en grupp som samarbetar med Saudiarabien och UAE och den andra gruppen som samarbetar med Iran. Detta fall ger upphov till nya hypoteser och teorier. Å andra sidan vad anser realismen och liberalismen om vapen och
krigsmaterialförsäljningen till dessa länder. Vilka orsaker ligger till grund för den ökade vapenförsäljningen den senaste tiden. Det forskningsproblemet är relevant till statsvetenskap, eftersom det handlar om internationella
relationer, internationella affärer och aktörers agerande gentemot varandra.
Samtidigt handlar det också om demokratiska principer där aktörer påstår att de inte säljer vapen till icke demokratiska regimer. Åt andra sidan säljer aktörer vapen till icke demokratiska regimer runt om världen. Det kan leda till att aktörer visar en dubbelmoral i syfte att tjäna pengar. Denna
undersökning kan också vara relevant till det ekonomiska fördelar som vapenindustrin har. Välfärd och välmående kommer med bra ekonomi och därför anser många stater att sälja vapen är ett sätt att köpa välfärd och välmående för sin befolkning.
1.3 Syfte och frågeställning
Jag har valt att fördjupa mig i att undersöka Sveriges vapen och
krigsmaterielexport till Saudiarabien och Arab Emiraten mellan år 2015 och 2020 utifrån realismen och liberalismen. Den viktiga delen är vad anser de två globala perspektiv om vapenexporten. Vad anser realismen och
liberalismen i vapen och krigsmaterielexporten mellan dessa stater och hur skiljer sig dessa globala perspektiv på vapenexporten, och vilken teori som präglar vapen och krigsmaterielexporten till dessa länder. Studien kommer att vara begränsad och jag kommer att utgå ifrån hur dessa två globala perspektiv ser på Sveriges respektive Saudiarabiens och Arabemiratens roller. Hur rättfärdig är Sveriges vapenexporten till dessa länder mellan år 2015 och 2020. Målet med denna undersökning är att förklara Sveriges vapenexport till dessa länder utifrån mina teorier.
– Hur kan man förklara Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån realismen och liberalismen?
1.4 Avgränsning
Denna undersökning kommer att ha som utgångspunkt, vapen och
krigsmaterielexporten mellan dessa stater som skedde år 2015 och 2020. Det var år 2015 som Jemenkriget började och det visade sig senare att vapen som tillverkades i svensk industri har använts i Jemenkriget. Därför är det
relevant att avgränsa ämnet mellan år 2015 – 2020. Utöver det kommer jag att fokusera på centrala begreppen inom teorierna. Med hjälp av dessa centrala begrepp i teorierna kan min undersökning leda till djupare förståelse av vapenexporten mellan dessa stater. Samtidigt förklara teorierna hur internationella affärer fungerar och man får bättre förståelse av den internationella politiska scenen.
2.0 Tidigare forskning
Svenska vapenexporten är ett område som bjuder på flera olika
forskningsområden. Med utgångspunkt debatten om vapenexport som har handlat i huvudsak om att prövningen av mottagare borde bli noggrannare och bygga på mera restriktiva principer. Samtidigt som vapenexporten till diktaturer ska stoppas och sist men inte minst varför vapenexport
överhuvudtaget tillåts. Avsnitt om tidigare forskningsläget presenterar kring området Sveriges vapen och krigsmaterielexport här. ”Vapen i Sverige och omvärlden” samt ”den svenska vapenexporten” är tidigare forskningar som kommer att kopplas till mitt ämne eftersom det berör samma ämne. Därefter presenteras de två teoretiska perspektiven realismen och liberalismen som används som teoretiska ram för studien.
För denna undersökning lyfts följande exempel fram:
Lars Ingelstam har i rapporten ” vapen i Sverige och omvärlden” visat vart det svenska befolkning har ställt sig i frågan om vapenexport.
Linda Åkerström har i sin bok ”den svenska vapenexporten” visat vad säljer Sverige och svenska vapenexport i ett globalt perspektiv.
2.1 Vapen i Sverige och omvärlden
Tidigare forskning har undersökt svensk vapenexport samt dess bidrag till svenskt välstånd och välmående. Forskningen har även visat om att svenska vapen inte ska hamna hos fel händer. Bland annat har Ingelstam tagit upp frågan om att Sverige borde begära garantier att vapnen inte hamnar hos en tredje part. I rapporten berättar författaren att Sverige borde begära garantier även från EU-länder, England, och USA. Eftersom det är länder som säljer vidare svenskt tillverkat vapen till en tredje mottagarland. I en
enkätundersökning visar Ingelstam att majoriteten av det svenska folket inte vill att Sverige exportera vapen till andra länder. Det i syfte om att vapen
leder direkt inte till fred utan snarare till krig. Författaren påpekar att idag anses vapenexport som vilken vara som helst att exportera. I denna forskning berättar Ingelstam att ISP:s generaldirektören tog initiativet att prata om vapenexport. ISP:s generaldirektören berättar att vapenexport inte är
förbjudet, men att man måste ha tillstånd. Det är ungefär som att köra bil: du måste ha körkort, annars är det olagligt. (Ingelstam, 2012:66–67)
Förekomsten av en växande svensk rustningsindustri, med stöd av en generös exportpolitik, skapar inte bara moraliska och utrikespolitiska komplikationer, utan även näringspolitiskt. Numera debatten om vapenexport i Sverige har sjunkit rejält och idag diskuterar fyra fredsorganisationer Sveriges
vapenexport. Där man betonar att Sverige inte borde sälja vapen till länder som är diktaturer och bryter mot mänskliga rättighet och demokratins principer. (Ingelstam, 2012:66–67)
2.2 Den svenska vapenexporten
Det finns många undersökningar kring Sveriges vapenexport och hur det påverkar internationella relationer. Området som Lindström gärna vill ta upp är vem bestämmer och vad gäller och hur fungerar vapenhandeln.
Lindströms bok reder ut begreppen kring myndigheter, lagarna och politiken.
Boken visar också skandalerna och konsekvenser, hur kulturarbetare och kungahus engageras för marknadsföring, och hur fredsnationen Sverige blev en av de största vapenexportörerna per capita i Världen. Argumentationen bakom vapenexporten från Sverige bygger fortsatt på de försvars- och säkerhetspolitiska intressen som handeln främjar. Men synen på vilka dessa intressen är har förändrats. Även den säkerhetspolitiska bedömningen har förändrats, från att främst handla om territoriet Sverige till att se säkerhet mer globalt. Allt detta beror på den alltmer globaliserad värld vi lever i.
Sverige vill skydda sina intressen runt om världen i syfte om att bevara sin
existens och sitt välstånd och välmående. Om inte Sverige säljer vapen gör någon annan det. (Åkerström, 2016:23)
Ett säkerhetspolitiskt motiv för vapenexport som tillkommit sedan kalla krigets slut, med stort genomslag, är idén om flödessäkerhet. Flödessäkerhet inkluderar bl.a. såväl handelsflöden som informationsflöden. Som genom teknikutvecklingen skapar nya möjligheter, men även ställer ökad krav på hur dessa flöden ska skyddas. Författaren berättar också hur Sveriges beslutfattande kring vapenexport har blivit enkelt och snabbt. Man
godkänner alltmer vapenexport till fler länder än vad man tidigare gjort. Det som att det har blivit en trend att sälja alltmer vapen till fler länder.
Författaren påpekar att Sveriges roll till mänskliga rättigheter och
demokratifrämjande har försämrats på den internationella scenen. Allt tack vare att Sverige har blivit beroende av vapenexporten. (Åkerström, 2016:25–
55)
Tidigare forskningar utgår främst ifrån att försöka studera och analysera Sveriges vapenexport utifrån två skäl. Det första är att varför sker
vapenexport trots att vapnen hamnar hos en tredje part och används för att bryta mot mänskliga rättigheter. Det andra är hur kommer det sig att det ekonomiska möjligheterna är stora när det kommer till vapenexport.
3.0 Teori
I syfte med att hitta svar till min frågeställning kommer jag att använda mig av två teorier. Det består av realismen och liberalismen som appliceras på internationella affärer och många stater använder det som utgångspunkt på den internationella politiska scenen. Med andra ord blir teorierna ett glasögon att kolla på problemet med. Utöver det vad tycker realismen respektive liberalismen om vapen och krigsmaterialhandeln mellan dessa
aktörer. Vilken ställning tar dessa två teorier i frågan om vapen och
krigsmateriallexport till dessa länder. Jag kommer att ta hänsyn till tidigare forskning som berör ämnet. Sedan kommer jag använda mig av
kexutredningen och vilka lagar och riktlinjer har Sveriges vapenexport.
3.1 Realismen
Realismens perspektiv är ett tankesätt i den internationella politiken där man ger mest utrymme till staten och dess primära aktörer. Med andra ord den viktiga och avgörande aktören är staten. Realismens viktiga begrepp består av staten, anarkisystem, säkerhet och militär makt. En realist utgår ifrån makt, nödvändighet, och nationellt egenintresse. Teorin utvecklades under första och andra världskriget, eftersom länder började inse att realiteten är något man bör utgå ifrån. Under det kalla kriget och efter terrorattacken den 11 september 2001 kom realismen i att förklara hur den internationella politiken fungerade. För realistiska politiker handlar det om strävan efter makt. Det finns vissa aktörer som styr världens utveckling och har den absoluta makten, därför väljer realistiska politiker att maximera samarbeten med de viktiga aktörerna i världen för att maximera sina intressen. Detta gör man för att krig är närvarande och man måste se till och ha samarbeten med viktiga aktörer som kan komma och gynna dig, ifall det sker krig. (Keohane et al, 2011:19)
Staten är den som leder ett land mot utveckling och fattar all viktiga och internationella beslut. Staten är också en aktör som kan starta konflikter med andra länder, avbryta samarbeten med andra länder, organisationer och aktörer. Den internationella scenen kännetecknas av anarki och det är oftast länder som har mest makt som sätter normer och regler på den internationella scenen. Det leder i sin tur till att andra länder följer dessa normer och regler.
Man brukar säga att större äter mindre ”fiskens lag” och länder med mycket
resurser och makt i den internationella politiken har större chans att inte bli
”uppäten”. Det gör man genom att ha bra resurser för att stå emot fiender.
Realister utgår ifrån logiken om att alltid sträva efter makt för att inte kunna bli utnyttjad eller riskera sin existens. (Bjereld et al, 2015:24–31)
”Det realistiska perspektivet även kallad anarkimodellen är på grund av sin uppfattning att det saknas en övergripande global makt och rättsfunktion med globalanarki ovan staterna som följd har fokuserat på stater som den
viktigaste, ibland till och med den enda viktiga aktören på den internationella scenen.” (Lindgren, 2012:17)
Realismen strävar efter makt och säkerhet eftersom i slutändan är det din existens som spelar roll. Realister utgår ifrån säkerhet, och för att få säkerhet så måste man ha skapat en maktbalans. Maktbalans existerar genom
diplomatiska aktiviteter, allianser och rustningar. Däremot finns det en känsla av osäkerhet hos alla aktörer eftersom aktörer inte är medveten om varandras planer. Denna osäkerhet leder till att stater rustar sina militärer, eftersom säkerhet alltid kommer att vara ett problem. Krig blir under vissa villkor ett medel för att säkra statens intressen och ytterst existens.
(Lindgren, 2012:17)
3.2 Liberalismen
Liberalismen är en teori som har sitt ursprung i första och andra världskriget och har människans frihet i centrum. Efter första och andra världskriget upplevde människorna i Europa en krigströtthet och valde därför att närma sig liberalismen i syfte att skapa mer värde och makt åt individer. Ordet liberalism är ett latinskt ord som innebär frihet och man strävar efter
individens frihet. Teorin innebär på den politiska scenen att möjligheterna för individer och deras rätt att kunna samspela med andra, och utforma sina liv.
Liberalismen har olika grenar såsom socialliberalismen och klassiska liberalismen, numera kallad nyliberalismen. (Bjereld et al, 2015:24:28).
Liberaler har även olika åsikter men det som sammanför liberaler är människans frihet i samhället. Liberalismen som en modell för stater har varit väldigt lyckad. Det som tyder på att liberalismen är en bra modell för stater är att idag finns det fler liberala demokratiska stater i världen än andra regimtyper.
” Liberalism as a model of government has been remarkably successful. On one simple but important measure, there are 75 liberal democracies around the world, which is more than any other regime type.” (Baylis et al,
2017:104)
Bland annat finns det 75 länder i världen som har liberalismen som ideologi och utgår ifrån den. Liberalismens grundläggande fokus är fred och det är fred som senare leder till att individens frihet skapas. För liberaler är
individens frihet ytterst viktiga och får inte kränkas eller kompromissas mot någonting annat. (Baylis, et al, 2017:104)
Liberalismen anser att stater inte är den enda viktiga aktören på den internationella scenen. Liberaler anser att världspolitiken kan kontrolleras med hjälp av samarbete. För liberaler är säkerhet viktig och militär makt har sin betydelse men de anser också att andra makter har stor betydelse. För liberaler är skapandet av en så kallad ömsesidig beroendeskapande det absoluta målet. Ömsesidig beroendeskapande betyder att stater kommer att ha mer samarbete snarare än oenighet som kan leda till krig. Liberaler anser att stater har liknelse i individer, vissa individer är mer godhetsfull till krig och vissa är mindre godhetsfull till krig. Utifrån det menar liberaler att samarbete är nyckeln till minskad risk att länder hamnar i krig med varandra.
(Bjereld et al, 2015:24–25)
Många påstår att konflikter runt om världen orsakas av anarki men liberaler är inte överens om det påståendet. De menar att anarkin kan förklara
internationella politiken men inte orsaken till alla konflikter runt om världen.
Gemenskap är ett begrepp inom liberalismen som har en viktig betydelse.
Detta dels för att när stater visar gemenskap med andra stater för att lösa världsproblem leder det till välmående och välstånd. Enligt liberalismen begreppet gemenskap innebär frihandel, integration, ömsesidig beroende, och demokratisering. Liberalismen har centrala och viktiga begrepp som består av komparativa fördelar, ömsesidig beroende och absoluta fördelar. (Baylis et al, 2017:103–127)
Säkerhet är viktig inom liberalismen och därför anser liberaler att individer bör vara i fokus. Man borde skydda individens trygghet, rättigheter och frihet snarare än staters intresse och gränser. Fördelen med det är att stater och aktörer kommer att vara villiga till att samarbeta med individer för att skydda deras säkerhet, rättigheter och frihet. Samarbetet leder till att man skyddar även statens intresse och gränser. Med andra ord, det skapas en bro mellan aktörer och individer som samarbetar för varandras intressen och gränser.
För att det ska kunna ske behövs det att staten har tillgång till tillräckligt resurser för att skydda individens frihet. (Bjereld et al:24–29)
3.3 Sammanfattning av teorierna
I denna undersökning har jag valt de två statsvetenskapliga teorierna realismen och liberalismen som främst används inom internationella
relationer och inom internationella affärer. Dessa teoretiska perspektiv är de centrala teoribildningar inom internationella relationer som kommer att belysa och besvara uppsatsen syfte och frågeställning. Jag har valt Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien, vilket handlar om internationella affärer och teorierna förklara politiska relationer.
Här nedan visar tabellen de viktiga begreppen, och skillnader mellan teorierna.
Tabell 1 Viktiga begrepp Realismen
Realismen Viktiga begrepp liberalismen
Liberalismen
Anarki system Det
internationella systemet är anarkist
Samarbete, Absoluta fördelar
Samarbete kan tämja det anarkiska systemet.
Staten Staten är den enda viktiga aktören som kan göra riktiga förändringar.
Individer Stater är inte de enda viktiga aktörerna.
Militär makt Militär makt bevara statens existens.
Organisationer, företag, och individer
Andra typer av makter har också betydelse, till exempel individer, organisationer Säkerhet Säkerhet är
ytterst viktiga.
Ömsesidig
beroendeskapande
Ömsesidigt beroendeskapande skapar säkerhet för alla.
4.0 Metod
I kommande avsnitt presenteras metod och material som valts ut för uppsatsen. Avsnittet behandlar val av metod och urval av material.
4.1 Val av Metod
Uppsatsens tillvägagångssätt kommer att genomföras utifrån kvalitativa metoder där jag kommer att använda mig av innehållsanalys. Kvalitativa
metoder med innehållsanalys som fokus används inom olika områden.
Främst samhällsvetenskapliga, humanistiska, och i medier och
kommunikationsvetenskap samt inom hälsovetenskapen. Denna metod passar bra och väl till mitt forskningsområde som är statsvetenskaplig och handlar om Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien.
Med hjälp av kvalitativa metoder kommer jag att kunna belysa och besvara min frågeställning. Kvalitativa metoder betyder att allt material som samlas in under arbetets gång leder till att man vill gräva djupare för att analysera.
Samtidigt betyder det att man förstår källorna och kanske får fram andra faktorer som kan förklara frågeställningen. Att gräva djupare i källorna innebär att förstå konsekvenserna fullt ut, att kunna systematisk granska och bedöma trovärdigheten hos olika källor. Innehållsanalys är lämplig för att systematiskt kategorisera och ofta räkna innehålls inslag i mång texter, när en bred, snarare en än en djup, förståelse av textinnehåll är det som söks.
(Boréus et al, 2018:49)
Enligt Esaiasson finns det flera olika skäl till att använda kvalitativa metoder med användningen av innehållsanalys. Ett viktigt skäl är att helheten i texten, det centrala som forskaren är ute efter att fånga in, antas vara något annat än summan av delarna. I mindre mystiska ordalag betyder det att vissa
passagerare är viktigare än andra. Ett annat skäl är innehållet i texten som behöver intensiv läsning för att få fram det dolda. (Esaiasson et al, 2017:211)
4.2 Urval av material
Enligt Esaiasson är det i en forskningsprocess viktigt med genomtänkt urval och en bra avgränsning som sätter ram för studien. För att senare på bästa sätt kunna förenkla och uppfylla studiens syfte. (Esaiasson et al, 2017;226)
Jag kommer att använda mig av olika källor för att komma fram till de olika synvinklar av ämnet. Mitt tillvägagångssätt kommer att bestå av
massmediaartiklar, internet uppsamlingar, statliga dokument, forskningar på Diva och debattartiklar. Dessa källor publicera av tidningsskrifter,
uppsamlingsverk, statliga sidor, bibliotekens sökmotor Onesearch och andra källor. Utöver det kommer jag att använda mig av kurslitteraturen (Lindgren, Svensk linje i brytningstid, 2012), (Keohane et al, Power and
interdependence, 2011), (Esaiasson et al, Metodpraktikan; konsten att studera samhälle, individ, och marknad, 2017), (Boréus et al, Textens mening och makt, 2018), (Bjereld et al, perspektiv på konflikt och samarbete i
världspolitiken: analyser, teorier och övningar, 2015) och (Baylis et al, The globalization of world politics, 2017).
En annan viktig sak som kommer att kunna hjälpa till med uppsatsen är tidigare forskningar kring ämnet. För en ökad reliabilitet och validitet kommer jag att ta vara på två fallstudier (Ingelstam, Lars, Vapen i Sverige och omvärlden, 2012) och (Åkerström, Linda, Den svenska vapenexporten, 2016). Jag kommer att gräva djupare i tidigare forskningar och försöka förstå och koppla andra perspektiv i undersökningar.
Materialen som används i undersökningen består av statliga
internetuppsamlingar, Säkerhetspolitiken, Landguiden, Regeringens sida, regeringsdeklaration, SVT nyheter, Dagens Nyheter, Förenta nationernas hemsida och olika organisations sidor. Det finns andra sätt att undersöka ämnet, man kan använda sig kvantitativa metoder där man tar hänsyn till statistik och data för att analysera ämnet. I det fallet, de material som visar statisk är begränsad och inte lätt att få tag i. Det beror på att stater vill helst hålla sina samarbeten hemliga och dokumenten som visar statistik är
konfidentiella. Därför anser jag att kvalitativa metoder rätt tillvägagångssätt att arbeta utifrån.
5.0 Analys
Tabellen nedan visar viktiga begrepp och aktörer inom teorierna.
Viktiga begrepp
Realismen Liberalismen
Anarki system
Det internationella systemet är anarkist
Samarbete kan tämja det anarkiska systemet.
Staten Staten är den enda viktiga aktören som kan göra riktiga förändringar.
Stater är inte de enda viktiga aktörerna.
Militär makt Militär makt bevara statens existens.
Andra typer av makter har också betydelse, till exempel individer, organisationer
Säkerhet Säkerhet är ytterst viktiga. Ömsesidigt beroendeskapande skapar säkerhet för alla.
Tabell 2
Denna tabell visar begrepp som senare beskrivs varför de är viktiga inom teorierna. Hur kopplas dessa begrepp på internationella politiken och varför utgår alla stater och aktörer utifrån dessa begrepp. Samtidigt hur skiljer sig begreppen ifrån varandra och hur kan dessa begrepp förklara världssystemet och internationella relationer.
5.1 Realismens syn på vapen och krigsmaterielexport
Realismen anser att självförsörjande är nyckeln till att bevara sin existens.
Realister påstår att det internationella systemet är anarkist, där alla stater har samma intresse. Det gemensamma intresset som alla aktörer i internationella politiken har är att skydda och bevara sin existens. Man strävar efter att ingen annan stat ska kunna hota deras existens. Stater lever under ständigt hot, där
deras existens hotas av andra stater och aktörer. Det som gör det
internationella systemet anarkist är att det inte finns något tillit mellan stater.
Stater litar inte på varandra och det internationella systemet har blivit ett spel om att skapa eller vinna tillit. Det är för att stater anser att det inte finns någon organisation eller aktör som kan bevara världens fred. Det finns inte heller någon stark ledare som går att lita på och kan skydda världens fred.
För realister är staten den viktiga aktören och den absoluta och man bör utgå ifrån det. När man utgår från den principen handlar det om att skydda staten och nationella intressen framför allt annat. I slutändan handlar det om överlevnad och det är ledarnas ansvar att utgå ifrån principen för att bevara landets existens. (Lindgren, 2012:17)
Ledarna lägger mer fokus på staten som är viktigt och inte så mycket på moralregler. De spelar en maktpolitik som handlar om att fatta beslut som gynnar staten. Realister anser att det beslutfattandet är rationellt eftersom det kommer att gynna majoriteten av befolkningen. Realismen är en teori som förklarar att internationella politiken är ”allas krig mot alla” och den starkaste överlever i slutändan. Thomas Hobbes var grundaren som kom på idén om ”allas krig mot alla”. Han menade att internationella politiken saknar ett regelverk och det i sin tur leder till att det blir allas krig mot alla. För realister existerar det inte utrymme för individer, och icke statliga
organisationer. Slutligen anser realismen att när det inte finns tillit mellan stater och aktörer, lösningen blir att ha militärt övertag och kräva sina intressen genom militärt styrka. Samtidigt att ha rustat militär innebär säkerhet och makt i den internationella politiken. (Lindgren, 2012:18–20)
5.2 Liberalismens syn på vapen och krigsmaterielexport
Liberalismen är en teori som säger motsatsen till vad realismen anser. För liberalister är det viktigt att individens frihet står till centrum snarare än stater
och viktiga aktörer. Liberalister tror på att internationella politiken kan tämjas med hjälp av olika typ av samarbete. Alla länder gör handel med varandra i syfte om att tjäna pengar och utveckla ekonomin. När två stater förhandlar med varandra, det leder till att länderna skapar tillit till varandra.
När länder har byggt tillit till varandra med hjälp av olika slags handel. Det leder till nästa steg, vilket är att skapa omsesidigberoendeskap. När ett land exportera det är de bäst på att tillverka och importera varor som ett annat land är bäst på att tillverka, det i sin tur leder till att dessa två stater skapar omsesidigberoendeskap. Denna ekonomiska kedja innebär också att om dessa länder ska försörja sig behöver man varandras hjälp. Tillit och omsesidigberoende skapar broar mellan stater och det resulterar till att länderna inte skulle vilja gå i krig med varandra. Dels för att man är beroende av varandra och ekonomin är kedjad med varandra. (Baylis et al, 107–111)
Liberalister tror på att militära makter är viktiga men det finns andra aktörer som är viktiga med. Man syftar på att individer, grupper, och individers rätt till frihet är lika viktigt. Människor är olika och har olika kulturer, religioner och bakgrund, men det ska inte vara ett hinder utan snarare ett medel som hjälper människor till samarbete och öppna upp sig. Liberalister menar att det gynnar alla att vara världsmedborgare där man samarbetar med varandra, visar solidaritet och öppenhet. Kulturella, sociala och andra aspekter ska inte dela på människor utan snarare föra samman människor till en bättre värld.
(Baylis et al,2017, s.107–111)
5.3 Är all handel bra handel?
Tack vare globalisering har världen aldrig haft en liten andel fattiga som idag. Varje dag går många fattiga människor till en ökad trygghet. Det är med hjälp av en förstärk ökade handel som länder kan nå utveckling, bra
ekonomi och välstånd. Alla slags handel är bra för ekonomin, men om man exporterar krigsmaterial som senare kan bli till ett vapen, det kanske är emot liberalister strävar efter. Enligt SVT – nyheter där Widman från liberalerna fick en minut att berätta om svensk vapenexport. Berättar hon att man ska kunna exportera krigsmateriel till andra länder så länge de respekterar mänskliga rättigheter och demokratins principer. Däremot påpekade hon att man ska känna till mottagarlandet och materialet som exporteras. Liberalister anser att man ska inte alls sälja krigsmateriel till icke demokratiska regimer.
Det är dels för att icke demokratiska länder kan använda vapnet i syfte om att bryta mot mänskliga rättigheter och demokratins principer. Liberalismen hävdar att ibland måste man försvara frihet, demokrati, och mänskliga rättigheter med vapen. Därför är det värt att sälja varor som kan senare bidra till tillverkning av vapen. Däremot ska man sälja till bara demokratiska länder, för att de ska kunna försvara demokratin. Samtidigt sak allmönheten slopa sekretessen, för att allmänheten och regeringen ska kunna ha
kännedom till vad som säljs och vilka konsekvenser innebär det. (Wagner, 2018)
När det gäller handel vill liberaler uppnå ekonomisk liberalismen, vilket handlar om personlig vinning och strävan efter ekonomisk frihet i samhället.
Det betyder att utbudet och efterfrågan styra marknaden och inte andra makter. Men det kan medföra att individer och internationella företag säljer krigsmateriel till andra länder i syfte om att nå ekonomisk vinning. Utöver det finns det andra varor som går att tillverka vapen med, bland annat råvaror som olja, dynamit, osv. När det gäller sådana varor anser liberaler samma sak som krigsmaterielexporten i syfte om att försvara frihet, mänskliga rättighet och demokrati. Det är okej att sälja sådana varor till demokratiska regimer.
Demokratiska regimer är mindre benägna att gå i krig med andra stater jämfört med icke demokratiska regimer som är mer benägna att gå i krig.
Baserad på vad liberaler anser när det gäller krigsmaterielexporten innebär
det att man bygger broar med andra demokratiska stater. Det medför att länder blir så pass beroende av varandra att krig tendensen mot andra stater minskar rejält. (Liberalerna, 2015)
5.4 Realismens syn på egen säkerhet
Borde man exportera vapen till andra länder snarare än förstärka sitt eget försvar. Realister anser att egen säkerhet kommer främst före andra länder.
För att man ska ha kunnat garanterat sin egen säkerhet måste man sälja vapen som inte är bättre än sitt eget. Realister tror på att säkra sin säkerhet och jobba med självförsörjande. Det beror på att vi lever i en realitet där det är osäkert i världen och krig kan ske när som helst. Därför utgår man ifrån att kunna försvara sig och vara självförsörjande under ett eventuellt krig.
(Andersson, 2015)
Enligt SVT Nyheter har Sverige valt att förstärka sin försvarsmakt med 27 miljarder de 5 kommande åren. Det gör man i syfte om att kunna säkra sin säkerhet och ha högteknologisk försvarsmakt. Däremot väljer Sverige att sälja krigsmaterial och vapen till andra länder. En viktig faktor i Sveriges vapen och krigsmaterielexport är att man aldrig säljer bättre högteknologiskt vapen till andra länder och aktörer som är bättre än det svenska
Försvarsmakten. Det är för att man vill ha övertag och egen säkerhet i första hand. För realister är det andra faktorer som är viktiga än den ekonomiska vinningen som liberalister strävar efter. (Gustafsson, 2020)
5.5 Liberalismens syn på säkerhet
Liberalismen är en politisk ideologi som framhäver den enskilda individens frihet. Friheten innebär yttrandefriheten, religionsfriheten och ekonomisk frihet att köpa och sälja som man vill. För Liberaler handlar det om att försvara frihet, demokrati och individualismen. Världen blir osäkrare varje
dag på grund av länder som utrustar sin militär. Länder som Ryssland, Kina, USA och andra stater rustar sin militär. Utifrån det menar liberaler att vi behöver förstärka säkerheten för att kunna försvara frihet och demokrati.
Liberalerna vill bli medlem i NATO, det är givet att försvarsförmågan måste öka med tanke på en ny och bister verklighet som existerar. Den nationella intressen ska vara viktig och Försvarsmakten ska prioritera den nationella intressen. (Holmberg, 2021)
Liberaler anser också att man borde öka militära övningar med andra demokratiska länder för att kunna vara förberedd för den nya och hårda verkligheten som existerar. De vill även att anställningsvillkorna för soldater förbättras för att fler personer går med i militären. Sen är det viktigt att utveckla och stärka det internationella samarbetet. Det internationella samarbetet kommer att vara avgörande under ett eventuellt krig. (Holmberg, 2021)
5.6 Politiska situationen i regionen
5.6.1 SaudiarabienEnligt landguiden den politiska situationen i regionen har varit spänd på senaste tiden. I Saudiarabien ligger all makt hos kungafamiljen Al Saud och det är Al Saud som styr alla offentliga ämbetsmän och alla offentliga myndigheter på alla nivåer. I Saudiarabien är det inte tillåtet att skapa
politiska partier som går emot kungafamiljen. Landet styrs av äldre män från kungafamiljen och man utgår ifrån islamitiska lagar. För nuvarande styrs landet av prinsen MBS (Mohammed Bin Salman) som har lovat att
modernisera landet och samhället. Med hjälp av modernisering väljer MBS att fängsla sina motståndare för att behålla tron i landet. Han har bland annat fängslat prinsarna och medlemmar från kungafamiljen som stred emot
honom för att han skulle ta över makten. Samtidigt har han fängslat
demokratiaktivister, journalister och affärsmän som stod honom i vägen. Det finns även misstankar att MBS låg bakom mordet på den kända Washington Post journalisten Jamal Khashoggi. (Styrman, 2021)
5.6.2 Arabemiraten
Enligt landguiden den politiska situationen i Arabemiraten kan beskrivas som federation. Arabemiraten består av 7 delstater där all makt i varje delstat ligger hos härskaren. Varje delstat styrs av en viss familj och man har starka band till alla familjer i delstaterna. Det gynnar att ha starka band med familjerna till olika delstater än positioner och officiella titlar inom staten.
Politiska partier är förbjudna precis som Saudiarabien och kandidater som ställer upp inför val är oberoende. Presidenten i landet utser premiärministern och den federala regeringen. Regeringen har främst som uppgift att ta hand om utrikespolitik, finansväsen, kommunikation, postväsen och försvar.
Förändring i landets lednings sker oftast via familjerelationer. Det klassiska sättet att bygga relation är giftermål mellan familjerna i delstaterna. Ett exempel är Dubais kronprinsens giftermål med Abu Dhabis kronprinsessa.
Dessa giftermål anses som ett sätt att skapa förstärkt förtroende, ekonomiskt samarbete, öka sin påverkan på hela landet och för att utveckla delstaterna.
(Styrman, 2019)
5.6.3 Kriget i Yemen
Sedan 2015 bevittnar Jemen ett krig som FN beskriver som det värsta i världen. Inbördeskriget i Jemen har drivit två miljoner människor på flykt.
Uppemot 10 000 har dödats och kriget har orsakat en hungerkris för 22 av landet 28 miljoner invånare. Saudiarabien och Arabemiraten är länder som har deltagit aktivt i kriget och bland annat köpt och använt svenskt vapen i Jemenkriget (Löfgren,2018). I mars har kriget pågått i sex år och cirka 80
procent av befolkningen i landet är i behov av nödhjälp. Utöver det oron är stor i landet för att pandemin leder till allt fler svält och flera sjuka i landet.
(Styrman, 2020)
Kriget i Jemen är direkta strider mellan Huthirebellerna som får stöd från Iran. Saudi ledda koalitionen ger stöd till regeringen i Jemen och det har förvärrar situationen i landet. Kriget har också hamnat utanför agendan på internationella scenen på grund av andra världshändelser. Läget är inte förbättrat och landet är i behov av nödhjälp, så som mediciner, mat och sjukvårdsmaterial. Samtidigt som det rapporteras att svenska vapen fortsätter att användas i Jemen kriget (Hellström, 2019). Befolkningen i Jemen är splittrad mellan olika grupper. Sunni och shiamuslimer är de grupper som är splittrade och samhället är uppbyggd av klaner. Landet har aldrig haft en stark centralmakt eller ett system som säkrar och enar dess olika grupper och klaner runt om hela landet. (Styrman, 2021)
5.6.4 Lagar och riktlinjer för svenskt vapen och
krigsmaterielexport
Regeringen i Sverige bedömer ansökningar om att få exportera vapen och krigsmaterielexport utifrån tre olika regelverk. Man bedömer utifrån ett svenskt regelverk, ett gemensamt för alla EU-länder och sist men inte mist utifrån ett internationellt regelverk. Det internationella regelverket kommer ifrån FN och är ett vapenhandelsfördrag som alla medlemmar ska följa. Vilka konsekvenser och påverkan får vapenexport är baserad på vart vapnen i världen hamnar. Sverige tar hänsyn till dessa tre regelverk för att minimera risken att svenskt vapen hamnar hos fel händer. Den svenska regeringen utgår ifrån två regelverk, lagen om krigsmateriel och riktlinjer för krigsmaterielexport. (Dahlstrand, 2018)
5.6.5 Inspektion och exportkontroll av strategiska produkter
(ISP)
Det är myndigheten inspektion för strategiska produkter (ISP) som har ansvaret för krigsmaterielexport. ISP har som uppgift att analysera
tillståndsprövningar enligt de riktlinjer och lagstiftning som finns. Utöver det har de som uppgift att ta hänsyn till säkerhet, försvar och utrikespolitik. När ISP analyserar tillståndsprövningen för vapenexport, man bedömer helheten och tar hänsyn till mottagarlandet och deras demokratistatus. Det är viktigt att mänskliga rättigheter och internationella lagar respekteras av
mottagarlandet. ISP genomför olika slags analyser och kontakter med företagen som exporterar krigsmateriel. Det gör man för att det berör
kontrollverksamheten och företagen är tvungna att redovisa marknadsföring och beslut som kan väntas i ett ärende för exempelvis mottagarlandet. ISP och exportkontrollrådet räknas in för att fatta beslut och sist kan möjligheten till politisk diskussion ges också. (Regeringen 2019/20:114, s8-72)
5.6.6 Exportkontroll av krigsmaterial på internationell nivå
Svensk vapenexport har inte bara betydelse för Sverige även andra länder som berörs av det. Däremot produktion av krigsmaterial och internationella samarbeten för vapenutveckling är en del av den svenska försvarsindustrin.
När det internationella samarbetet genomförs behövs det en
helhetsbedömning för att få en effektiv exportkontroll. Kritiker påstår att vapen kan hamna hos fel händer och därför har Sverige fått mycket kritik som vapenexportör. Det blir nackdelen och Sverige kan inte räkna med att få all information när vapnen når en tredje part. I sådana lägen väljer oftast mottagarlandet att ge falsk eller inte alls information om vem den tredje parten är. (Regeringen, 2019/20:114, s.10–45)
5.6.7 Arabemiraten och Saudiarabiens intervention i Jemen
Arabemiraten och Saudiarabien accepterade deklarationen om mänskliga rättigheter redan under 1900-talet. Saudiarabien accepterade deklarationen om mänskliga rättigheter år 1945 och Arabemiraten 1971 (UN,2006). FN:s råd för mänskliga rättigheter år 2020 bestod av Kina, Ryssland, Kuba, Libyen, och Saudiarabien (FN, 2020). Samtidigt går det inte att se dessa två länder respektera mänskliga rättigheter. Enligt The Economist ligger
Saudiarabien i demokratiindex på plats 156 och Arabemiraten på plats 145.
Det visar graden av demokrati i det länder, där dem ligger bland många andra sämre rankade länder. Många kritiserar dessa länder för diskriminering av kvinnor och deras samhälles strukturen, var kvinnor anses som andra klass.
(Abraham, 2021)
Saudiledd koalition intervenerade militärt i Jemen 2015 och internationella organisationer och NGO:s valt att kritisera Saudiledd koalition för deras intervention i Jemen som har fått landet gå tillbaka i tiden. Internationella organisationen har försökt att övertala Saudiledd koalitionen att respektera mänskliga rättigheter och internationella humanitära rätt. Men som det ser ut har man brutit mot internationella humanitära rätt, där civila har tagit mest skada av kriget. Bland annat har EU kritiserat och uppmanat Arabemiraten och Saudiarabien att nå en politisk lösning i Jemen snarare än krig. EU har även tagit fram beslut om att vapenembargo ska verkställas för Jemen. Även om det finns vapenembargo mot Jemen finns det kryphål där länder väljer att exportera vapen till Jemenkriget. (Abraham, 2021)
5.6.8 Kex utredningen, Lagförslag för tro och solidaritet
Kex utredningen var ett lagförslag som skulle begränsa den svenska krigsmaterielexporten till icke-demokratiska länder. Den 1 juni 2012 fick Krigsmaterielexportkommittén (KEX) som uppgift att komma fram med riktlinjer för svensk vapenexport. Dessa riktlinjer skulle bidra till att göra
svenskt vapen svårare att få tag i. Den skulle även göra lagen skarpare och riktlinjer svårare för icke-demokratiska länder. Kex utredning resulterade år 2017 tillsammans med en bred politisk överenskommelse som sedan blev till en lagstiftning om skärpt exportkontroll och flera åtgärder. Den avgörande delen i lagstiftningen var det mottagande statens demokratistatus. Målet med denna lagstiftning var att exporten når acceptabla länder och att Sverige fyller sina internationella löften. (Henriksson, 2016)
5.6.9 svensk vapenexport till Jemen
Sverige har valt att inte godkänna vapen och krigsmaterielexport till icke demokratiska länder och som deltar militärt i Jemenkriget så länge som kriget pågår. Sverige har valt denna åtgärd utifrån deras neutralitet i utrikespolitik och mänskliga rättigheter. Å ena sidan rapporterar TV4 – nyheter den 13 augusti 2019 att man kunde bekräfta att svenskt vapen har använts i Jemenkriget. TV4 – nyheters granskning visar att svenskt
krigsmaterial kan kopplas både till konflikten och den blockad som hindrar mat och förnödenheter från att nå civilbefolkningen i Jemen. Man kunde även bekräfta att Saabs radar och stridsledningssystem Erieye och
patrullbåtar från Swede Ship Marine använts i den saudiska krigsföringen i Jemen. Å andra sidan fick Arabemiraten sin beställning på Saabs
stridsledningssystem GlobalEye levererat. (TV4 – Nyheter, 2019)
Oavsett hårda regler för svensk vapenexport går det att konstatera att det inte finns något riktigt förbud mot export av krigsmateriel till krigförande länder i Jemen. Att Sverige är bland de största vapenexportörerna är ingen nyhet och så länge som Sverige fortsätter att sälja vapen till andra länder kommer svenskt vapen att dyka upp i krig. Den katastrofala situationen i Jemen är ingen nyhet för svenska regering och att det har bevisats att svenska vapen har använts i Jemenkriget är känt sen tidigare (Lagerström, 2018). Många
kritiker vill se svenska regering att sätta stopp till all vapenexport som leder till alltmer krig. Man vill även se att Sverige tar politiskt ledarskap och fatta beslut om att länder som använder svenskt vapen i Jemenkriget ska inte förvänta sig mer leveranser av vapen och krigsmaterielexport från Sverige.
(Svahn, 2019)
6.0 Teoretiskt perspektiv: Jämförande analys av teorierna
FN och det Europeiska Union skapades av två världskrig men även av krigströtthet. Kalla kriget skapade rädsla hos alla stater i världen och man fruktade att ett kärnvapenkrig mellan stormakter skulle totalt förstöra fred och stabilitet i världen. För att bevara freden och stabiliteten i världen skapade man världsorganisationer. Dessa världsorganisationer arbetar hårt för ett gemensamt mål för alla, vilket är fred. Men det går inte alltid att stoppa krig när stormakter styr världsorganisationer och andra aktörer. Inom världsorganisationer spelar stater en internationell politik där många tar realismen som utgångpunkt och andra liberalismen. Den internationella politiken domineras av två globala teorier, realismen och liberalismen. Dessa teorier förklarar hur det internationella politiken spelas och fungerar.
Teorierna förklarar även systemet i världsorganisationer och vilka aktörer och stater är viktiga och vad som står på spel. (Keohane, et al, 2011:3–29)
Realismen anser att det svenska vapenexport är nödvändigt för att man behöver förstärka välstånd och ekonomin i landet, dels för att vara
självförsörjande. Att ha tillgång till högteknologisk försvarsmakt är tecken på att man kan försvara sin existens. Teorin menar när det internationella
systemet är anarkist och det existerar inte tillit mellan stater. Finns det bara en utväg vilket är att bevara sin existens själv. Om det är möjligt och göra det med hjälp av vapen så får det bli.
” World politics is a self - help system in which states must rely on their own military resource to achieve their ends.” (Baylis, et al, 2017:10)
Teorin hävdar att moral inte existerar i internationella politiken och det i sin tur leder till att man strävar efter skydda sina intressen och det som gynnar staten bäst. Teorin lägger fokus på aktörer på internationella scenen snarare än individer och aktörer i samhället. (Baylis, et al, 2017:9–10)
Liberalismen anser att det internationella systemet går att tämja med hjälp av samarbete. Teorin påstår att fred är ett gemensamt mål för alla stater och därför kan man samarbeta på den internationella scenen för att bevara freden.
Liberalister baserar sitt argument på kollektivt säkerhetssystem och det är vad alla stater strävar efter. Däremot anser realismen att det inte finns någon världsregering som kan reglera världssystemet för en bättre värld för alla.
Det blir anledningen till att länder rustar upp sin militär och andra stater fruktar det. Realismen menar att staten är den enda viktiga aktören för att det är staten som kan göra riktiga förändringar och inte individer och andra aktörer i samhället. Ett exempel är stormakter så som USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien som etablerar normer och regler på den
internationella scenen. Det är stormakter som egentligen kan göra förändringar och som betyder något. Liberalister anser att det finns
potentiella aktörer som till exempel individer, organisationer, företag, mellan statliga organisationer och överstatliga organisationer som kan göra
förändringar. De globala perspektiven har olika utgångspunkter, realismen anser att utgångspunkten är att det råder intressekonflikt medan liberalismen anser att det råder intresseharmoni på den internationella scenen. (Baylis, et al, 2017:103–115)
7.0 Diskussion
I detta kapitel presenteras studiens diskussion kopplat till frågeställningen och ämnet som har tagits fram. Diskussion är en viktig del som får inte missa för studiens andra synvinklar som kan komma spela roll för läsarna.
De viktiga begreppen inom teorierna är det som har stor betydelse i uppsatsen. Begreppen är dominerande i uppsatsen och kan kopplas till frågeställningen. Centrala begreppen som dominerar uppsatsen är statens överlevnad, aktörer, liberala värden och ömsesidigberoende. Det som är intressant är också hur Sverige väljer att köra neutralitets kortet inom
internationella politiken och på andra sidan säljer vapen och krigsmateriel till icke demokratiska länder. För att kunna förklara hur kommer det sig att Sverige har valt neutralitetspolitik på den internationella scenen finns det en historisk bakgrund till det.
Historisk har Sverige under kalla kriget valt tillsammans med många andra länder som är medlemsländer i EU, FN och partnerländer till Nato att bedriva en neutralitetspolitik. Man valde göra detta utifrån fredstid och syftade till alliansfrihet och neutralitet i händelse av ett eventuellt krig mellan stormakter och deras allierade. Sverige under fredstid har alltid haft svensk
utrikespolitik med policy att placera sig neutralt vid krig och oenigheter mellan stater. Däremot finns det ingen lagbunden förpliktelse som förbinder Sverige att vara neutralt på den internationella scenen. Jämfört med Österrike som har lagbunden förpliktser att landet måste vara neutralt vid krig och konflikter runt om världen. Sverige har förbindelser med många länder och främst med nära grannar, EU och sist internationella samarbetet med andra länder inom Förenta Nationen. Sveriges målsättning är att säkerställa landets intressen med hjälp av samarbeten. Många kritiker påstår att Sverige inte kan välja att vara neutral samtidigt som de säljer vapen till krigförande länder i Jemen. Kritikerna även påstår att Sverige spelar en dubbel moral där ena
sidan säljer de vapen och andra sidan påstå vara neutrala på den internationella scenen.
8.0 Slutsats
I detta kapitel presenteras studiens slutsats kopplat till frågeställningen.
Det presenteras vilka slutsatser kan intas efter undersökningen kring Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån liberalistiskt och realistiskt synsätt. Därefter redogörs det för framtida forskning inom uppsatsens ämnesområde.
Studiens syfte har varit att undersöka Sveriges krigsmateriel och vapenexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån liberalistiskt och realistiskt
synsätt. För att möjliggöra Det som kan förklara Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien är realismen. Den internationella politiken präglas av realismen. Det är dels för att aktörer och stater i den internationella scenen vill vara självförsörjande och inte förlita sin existens på andra stater, aktör eller ledare. Idag väljer många länder att upprusta sin militär och försvarsmakt. Det i sin tur leder till att det skapas en atmosfär av rädsla och fruktan till krig. Länder som har stark militär och högteknologisk försvarsmakt har automatiskt större roll och plats på den internationella scenen. Samtidigt som man har kapacitet till att kunna skydda sina intressen runt om världen. Det medför att andra stater väljer också att förstärka sin militär och försvarsmakt i syfte om att skydda sin existens.
Det finns olika faktorer som kan förklara Sveriges vapen och
krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien. En faktor är att Sverige vill förstärka sin ekonomi och sin roll på internationella scenen. En förstärk ekonomi innebär bra välstånd och välmående för medborgarna. En annan faktor är att Sverige vill säkra sin existens genom att ha bra
självförsvar. Därför att det råder en intressekonflikt (Realismen) i den internationella politiken. Krig är närvarande och därför gäller det att
maximera sina vinster och försvar om det skulle ske en konflikt. Utöver det handlar det om intresseharmoni (Liberalismen) där man säljer vapen mot pengar och skapar allianser för att utöka samarbete och minska risken till krig. Men nackdelen blir att vapen kan hamna i fel händer eller till en tredje part som kan använda det i krig mot andra stater.
I undersökningen om Sveriges vapen och krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien går det att kartlägga Sveriges seglingsmetoder i målkonflikter mellan den ideala världen och den
ekonomiska verkligheten. Vapen och krigsmaterielexporten sker av skäl till att kunna hantera realpolitiska ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen.
Å andra sidan kunna bedriva en utrikespolitik där policyn främjar
demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i fattiga och under utvecklade länder.
Följande slutsatser kan dras:
Den internationella politiken präglas av Realismen där svenskt vapen och krigsmaterielexport bidrar till svenskt välstånd och välmående. Trots skärpta regler hamnar svenskt vapen hos en tredje part eller i fel händer. I fallet om Jemenkriget har det visat sig att svenskt vapen har använts i kriget.
Sverige är beroende av att sälja vapen och det visar sig att ekonomiska intressen väger tyngre än mänskliga rättigheter och främja demokrati. Trots skärpta regler i Sverige har det blivit en trend i den internationella scenen att exportera mera vapen.
Sveriges Ställtagande till mänskliga rättigheter och främja demokrati har begränsats av stora aktörer i internationella politiken samtidigt som länder väljer att upprusta sin militär och krig är närvarande.
8.1 Fortsatt forskning
I denna undersökning har jag valt att analysera Sveriges vapen och
krigsmaterielexport till Arabemiraten och Saudiarabien utifrån liberalistiskt synsätt och realistiskt synsätt. Det skulle vara intressant och se i fortsatt forskning om man la till socialkonservatismen som en extra glasögon. Det är för att det hade varit intressant och se vad socialkonservatismen har för syn på vapen och krigsmaterielexport.
En annan fortsatt forskning skulle kunna vara att se vilka fler länder som exporterar vapen till medförande parterna som deltar i Jemenkriget. Sverige är inte ensam om att sälja vapen till länder som deltar aktiv i Jemenkriget.
Bland annat finns det andra EU – länder och länder som Storbritannien, Ryssland, Kina och USA.
Idag går det att konstatera att Sverige säljer vapen till allt fler länder runt om världen. Sverige har fördubblat sin vapenexport jämfört med tidigare och det skulle vara intressant och se vilka fler länder som köper vapen från Sverige och vilka konsekvenser innebär det runt om världen och på den
internationella scenen.
9.0 Referenslista
Tryckta Litteraturer
Baylis, John; Smith, Steve; och Owens, Patricia; (2017), The globalization of world politics: an introduction to internationalrelations, Uppl. United Kingdom, Oxford University Press.
Bjereld, Ulf; Ekengren, Ann-Marie; och Lilja, Christina; (2015), Internationella relationer: perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken: analyser, teorier och övningar. Uppl. Stockholm, Liber
Bergström, Göran & Boréus, Kristina; (2018). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund:
studentlitteratur AB.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Anna och Wängnerud, Lena; (2017). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Keohane, Robert O, Nye JR, Joseph S; (2011), Power and
interdependence, Uppl. United States, förlag, Pearson, LSC communications press
Lindgren, Patric;(2012), svenska linje i brytningstid - säkerhetspolitisk orientering efter första världskriget. Uppl. Växjö Sweden, Linneuniversitets press.
Åkerström, Linda; (2016), den svenska vapenexporten, Uppl. Stockholm Sverige, Linköpings universitet press.
______________________________________________________________
Elektroniska källor
Dagens Nyheter (Svahn, Clas, svenskt vapen på satellitbilder kopplade till Jemenkriget, 2019-08-14) https://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-vapen- pa-satellitbilder-kopplade-till-jemenkriget/ (Hämtad 2021-05-29)
Ingelstam, Lars; (2012), Vapen i Sverige och världen, Linköpings universitet. http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:920848/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-05-29)
Landguiden
(Styrman, Agneta; Konflikten i Jemen; Fördjupning, 2020-04-27) https://www.ui.se/landguiden/konflikter/jemen/ (Hämtad 2021-05-21) (Styrman, Agneta; Saudiarabien Politisk system, 2021-03-02)
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-
omraden/asien/saudiarabien/politiskt-system/ (Hämtad 2021-05-24) (Styrman, Agneta; Arabemiraten politiska system, 2019-05-19) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/forenade- arabemiraten/politiskt-system/ (Hämtad 2021-05-24)
Liberalerna (Vapenexport, vapenexport bara till demokratiska länder, 2015- 01-01) https://www.liberalerna.se/politik/vapenexport (Hämtad 2021-05-19)
Riksdagen (Henriksson, Stig, utredning om exportkontroll av krigsmaterial, 2016-06-17) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/interpellation/utredningen-om-exportkontroll-av- krigsmateriel_H41032 (Hämtad 2021-05-21)
Regeringen 2019, Regeringens deklaration vid 2019 års utrikespolitiska debatt i riksdagen, onsdagen den 13 februari 2019
https://www.regeringen.se/tal/20192/02/utrikesdeklarationen-
2019/#:~:text=Regeringens%20utrikesdeklaration%20presenterades%20av%
20utrikesminister,riksdagen%20onsdagen%20den%2013%20februari.
(Hämtad 2021-05-26)
Svenska freds (Åkerström, Linda; Sverige fortsätter stötta vapenexporten till UAE, 2019-02-20) https://www.svenskafreds.se/upptack/forsvars-och-
sakerhetspolitik/uae/ (Hämtad 2021-03-26)
(Åkerström, Linda, Företag inom vapenindustrin, 2018-09-17)
https://www.svenskafreds.se/upptack/vapenexport/vapenindustrin-i-sverige/
(Hämtad 2021-04-18)
(Dahlstrand, Melker; Lagar och riktlinjer för svensk vapenexport, 2018-12- 01) https://www.svenskafreds.se/upptack/vapenexport/lagar-och-riktlinjer- for-svensk-vapenexport/ (Hämtad 2021-05-25)
SVT nyheter (Lagerström, Kerstin; Sverige säljer krigsmaterial som kan användas i Jemen kriget. 2018-12-09)
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-saljer-krigsmateriel-som-kan- anvandas-i-jemenkriget (Hämtad 2021-03-26)
(Gustafsson, Linnea, Försvarsministern: Överens om 27 miljarder till försvaret, 2020-08-25) https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvarsministern- overens-om-27-miljarder-till-forsvaret (Hämtad 2021-05-19)
(Löfgren, Claes JB, svenska vapen säljs till länder som krigar i Jemen, 2018- 06-26) https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svenska-vapen-saljs-till-lander- som-krigar-i-jemen (Hämtad 2021-05-21)
(Wagner, Tomas; Två politiker får varsin minut om svensk vapenexport, 2018-05-31) https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tva-politiker-och-2-minuter- om-svensk-vapenexport (Hämtad 2021-05-29)
SO-rummet(Holmberg, Håkan; Johnson, Anders; Liberalismen, 2021-03- 10) https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska- ideologier/liberalism (Hämtad 2021-05-21)
Säkerhetspolitik (Andersson, Lennart, Det internationella systemet, 2015- 08-18) https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell- sakerhet/Det-internationella-systemet/ (Hämtad 2021-05-21)
The Economist (Abraham, Nuor, Global democracy has a very bad year, 2021-02-02) https://www.economist.com/graphic-detail/2021/02/02/global- democracy-has-a-very-bad-year (Hämtad 2021-05-27)
TV4 – Nyheter (Hellström, Agnes, svensk vapenexport fortsätter att använda i Jemenkriget, 2019-08-23)
https://www.tv4.se/klipp/va/12494686/svenska-vapen-fortsatter-att- anvandas-i-jemenkriget (Hämtad 2021-05-28)
United Nations (United Nations member States, 2006-07-03)
https://www.un.org/press/en/2006/org1469.doc.htm (Hämtad 2021-05-27)
