TEORETISKT RAMVERK - Spelar bakgrunden någon roll?: Rektorers specialpedagogiska förhållningssä

Ansatsen för denna studie har en induktiv inriktning som innebär att forskningsresultaten genererar nya teorier (Bryman, 2018). Här presenteras fem specialpedagogiska perspektiv vilka beskriver olika grundantaganden för normalitet, avvikelse och differentiering vilka sedan kopplas till individens svårigheter och dess konsekvenser. Studiens teoretiska ramverk används i denna studie i syfte att fördjupa förståelsen för studiens resultat och för att kunna analysera rektorers förhållningssätt till det specialpedagogiska uppdraget, samt deras förväntningar på specialpedagogens roll. I förlängningen visar det även hur rektorer organiserar det specialpedagogiska arbetet i sina verksamheter.

SPECIALPEDAGOGISKA PERSPEKTIV

Forskare har beskrivit olika specialpedagogiska perspektiv för att bidra till utveckling och teoretisering av det specialpedagogiska fältet (Ahlberg, 2013). När det gäller orsaken till olika slags svårigheter som elever kan befinna sig i, finns ett övergripande perspektiv vilket är grundat i olika förklaringsmodeller. Det är individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, relationellt perspektiv samt dilemmaperspektiv (ibid.). Inom dessa finns skillnader i grundantagandet om normalitet, avvikelse och differentiering vilket i sin tur leder till olikheter i uppfattningen om vad som orsakar elevers svårigheter samt vilka konsekvenser detta kan ge (ibid.).

Individperspektivet innebär att orsaken till de svårigheter som elever befinner sig i är förankrat hos individen. Det är denne som har svårigheter och som själv bär problemet när det gäller skolproblem (Ahlberg, 2013). Detta synsätt har en lång tradition och dess rötter hittas i 1800-talets medicinska forskning vilket medfört att diagnostisering spelar en viktig roll (ibid.). Idag förekommer detta perspektiv exempelvis när det gäller Dyslexi, Autismspektrumtillstånd, ADHD eller Intellektuell funktionsnedsättning. Dessa diagnoser påverkar individen på olika sätt och har betydelse för hur identitet och självbild utvecklas (ibid.). Skolans insatser när det gäller att stötta elever ska inte vara beroende av diagnos eller ej, då alla elever vid behov har rätt till pedagogiska stödinsatser (SFS 2010:800 3 kap.10 §). Det kompensatoriska perspektivet innebär i likhet med individperspektivet att elevernas tillkortakommanden, när det gäller skolan, fokuserar på individens brister och problem utifrån neurologiska och psykologiska processer (Nilholm, 2007). Utifrån detta genereras sedan tillvägagångssätt som kan kompensera de olika svårigheterna (ibid.).

När det gäller organisations- och systemperspektiv ses skolan som en samhällsinstitution vilket medför att skolproblem ses som sprungna ur skolans verksamhet och organisation (Ahlberg, 2013). Exempel på forskningsfrågor som knyts till detta perspektiv är, vilken typ av insatser som ges till elever i behov av särskilt stöd? Vad professionalitet innebär, utifrån ett specialpedagogiskt synsätt, samt hur den specialpedagogiska verksamheten organiseras?

(ibid.). Näsström & Pettersson (2017) och Skidmore (1996) utgår från ett organisatoriskt

forskningsperspektiv. De konstaterar att behovet av en verksamhets specialpedagogiska insatser går att finna i dess byråkrati och brister, när det gäller flexibelt tänkande och organisationsförändring (ibid.). Detta kan kopplas till Nilholm (2007) och hans kritiska perspektiv, vilket innebär att specialpedagogik uppfattas som marginalisering och utpekande av elever. Bakomliggande faktorer inom specialpedagogiken riktas till professionella diskurser och intressen, strukturella och socioekonomiskt förtryck samt skolans misslyckanden (ibid.).

Det relationella perspektivet har sitt ursprung ur handikappforskningen under 60–70-talen.

Skolsvårigheter ses som ett resultat av elevens möte och interaktion med omgivande miljö och dess relationer (Ahlberg, 2013). Det är mellan fyra nivåer som samspelet studeras; organisation, grupp, individ och samhälle. Övergripande forskningsfrågor i detta perspektiv kan vara hur skolans olika professioner möter elevers olikheter, vilka grundförutsättningar behövs för elevernas delaktighet i en skola för alla (ibid.) Ahlberg (2013) skriver: ”Det handlar om perspektiv där komplicerade skeenden inte förklaras i termer av enkla orsakssammanhang. I stället är forskningsintresset riktat mot skolans möte med elever i behov av särskilt stöd på flera olika nivåer och på relationer mellan nivåerna.” (s.49).

Dilemmaperspektivet (Nilholm, 2007) behandlar utbildningssystemets inbyggda motsättningar som praktiskt taget inte har någon lösning i skolans vardag. Det kan innebära svåra val som lärare ställs inför, vilket innebär att krav som ska uppfyllas är motstridiga. En kärnfråga i detta perspektiv är att alla elever ska uppnå samma mål och förmågor och samtidigt ska systemet anpassas till alla elevers olikheter och behov (ibid.).

SYSTEMTEORI

Gjems (1997) definierar systemteorin som att varje del i ett system påverkar den större helheten samt att varje del också påverkar varandra. Ledarskap är en del, som tillsammans med andra delar, kan påverka skolans specialpedagogiska kontext som ett system. Skolan är ett system som består av olika delar och grundtanken med systemteorin är att slå samman mindre delar för att bilda en större helhet.

Att kunna förstå en situation utifrån ett systemteoretiskt perspektiv innebär att utforska skillnader, kunna tydliggöra samband och konsekvenser mellan olika människors perspektiv på de problem som kan uppstå i de sociala delarna, exempelvis i verksamheter som de samverkar i (Gjems, 1997). Svedberg (2000) skriver att systemteorin beskriver skeenden mellan individer i en grupp eller mellan olika grupper i en verksamhet eller mellan olika organisationer.

Begreppet system beskriver en grupp av människor som exempelvis arbetar tillsammans på en arbetsplats och är arbetsplatsen en skola ingår även specialpedagogen i detta system. Sociala system beskrivs som människor som samverkar och står i relation till varandra. Svedberg (2000) beskriver att allt i det systemteoretiska perspektivet är ihopkopplat och påverkar varandra. Om ändring sker någonstans i det sociala systemet, förändrar det befintligt system fullkomligt (Bertalanffy, 1968; Thurén, 2007). Öquist (2008) tydliggör att ett hierarkiskt ledarskap kan

påverka hur information uppfattas längre ner i organisationen samt att sociala system bygger på logiska strukturer. Detta gör att det är viktigt hur beslut tas längst upp i hierarkin och hur besluten förmedlas neråt genom nivåerna. Det bör inte vara långa distanser mellan dessa (ibid.).

På en skola skulle dessa nivåer vara följande, i hierarkisk ordning; elever, vårdnadshavare/föräldrar, pedagogisk och övrig personal och högst upp i kedjan, skolledningen. Med övrig personal avses till exempel kurator, skolsköterska och administration.

Ett system kan ändras och utvecklas genom interaktion och samarbete enligt Gjems (1997) samt Öquist (2014). Att utöva ledarskap baserat på systemteori innebär att ledare hanterar systemets struktur genom att fokusera på enskilda delar i systemet. Ledarskap inom systemteori är kontextuellt (Gjems 1997). Genom att testa sig fram med olika vägar och att kommunicera, vara flexibel och ha både tålamod att acceptera och hålla tillbaka leder det till framgång i ett förändringsarbete enligt ett systemteoretiskt perspektiv (ibid.)

METOD

Detta avsnitt beskriver metod och tillvägagångssätt som har använts för att undersöka likheter och skillnader i rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, hur deras förväntningar på specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt samt hur deras specialpedagogiska framtidsversion skiljer sig åt utifrån utbildningsbakgrund. Här beskrivs induktiv och kvalitativ metodansats, studiens forskningsdesign samt datakällor. Vidare framställs studiens datainsamling, databearbetning, studiens tillförlitlighet samt forskningsetiska överväganden.

VETENSKAPLIG FORSKNINGSANSATS

Vi valde att genomföra vår studie utifrån en induktiv forskningsansats då ämnet för studien kan anses som relativt outforskat. Den induktiva ansatsen möjliggjorde för oss att utifrån vår förförståelse gå ut i praktiken och undersöka om insamlad empiri kunde stödja vår förförståelse eller generera nya teorier.

Kvalitativ forskning har ofta ett induktivt tillvägagångssätt där teorin är resultatet av en forskningsansats. Bryman (2018) hävdar att: “Med ett induktivt angreppssätt är teorin resultatet av en forskningsansats. Den induktiva processen innebär således att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer”(s.28). Det vill säga, att utifrån de praktiska forskningsresultaten tas teorin fram, vilket vi ansåg vara en möjlighet för vår studie. Vi anser, i likhet med Kvale och Brinkman (2014), att kvalitativa metoder ger forskare möjlighet att återge en nyanserad beskrivning där skillnader och variationer på valda forskningsfrågor kan belysas. Vi sökte förståelse för rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens roll samt rektorernas specialpedagogiska framtidsvision, vilket medförde att vårt val av forskningsansats möjliggjorde att vi kunde komma respondenterna i studien relativt nära (ibid.).

DESIGN

Studien genomfördes utifrån en komparativ/jämförande design. Denna design var mest lämpad för denna studie då det gav möjlighet att finna skillnader och likheter i rektorers specialpedagogiska förhållningssätt utifrån deras utbildningsbakgrund. Designen lämpar sig även för studier utifrån ett kvalitativt, utforskande och undersökande perspektiv vilket studien har. Bryman (2018) skriver att den typiska formen för en komparativ/jämförande design innebär direkta jämförelser av två eller flera olika kontrasterande fall vilka oftast genomförs via kvalitativa intervjuundersökningar. I denna typ av forskningsdesign ingår enligt Bryman en jämförelselogik och detta genom att den utgår från att vi kan utöka vår förståelse för specifikt sociala fenomen, när dessa jämförs utifrån två eller fler olikartade situationer (ibid.). I denna studie är jämförelseperspektivet riktat mot rektorernas olika utbildningsbakgrund. Där jämförs

rektorer med specialpedagogisk utbildningsbakgrund mot rektorer som saknar specialpedagogisk utbildningsbakgrund.

URVAL

Aktuellt urval av respondenter baserades på adekvat och relevant kompetens för studien.

Urvalet bestod av rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund för att möjliggöra att studiens forskningsfrågor skulle bli besvarade. Detta tillvägagångssätt benämns som målinriktat av exempelvis Bryman (2018) som hävdar att forskare gör målinriktade urval när de strategiskt väljer ut lämpliga respondenter som ska intervjuas, kopplat till studiens syfte och forskningsfrågor. Urvalsprocessen startades genom telefonkontakt med olika personalavdelningar med en förfrågan om någon av deras rektorer även hade en specialpedagogexamen. Alla besvarade vår förfrågan och vilket medförde att urvalsprocessen kunde startas. Ett bekvämlighetsurval användes då vi kontaktade rektorer som kollegor rekommenderat vilket innebar att tillgängligheten blev en avgörande omständighet för vårt urval (Denscombe, 2016). Bryman (2018) nämner att bekvämlighetsurval innebär att studiers respondenter finns tillgängliga för forskare.

Därefter skickades ett missivbrev (Bilaga 1) ut via e-post till totalt 19 rektorer, åtta med specialpedagogexamen och 11 rektorer utan. Detta för att motsvara studiens forskningskriterier med varierad utbildningsbakgrund och för att få olika perspektiv på rektorernas förhållningssätt, synsätt samt framtidsvision. Missivbrevet innehöll en inbjudan för att delta i studien, information om studiens syfte, datainsamlingsmetod samt om intervjuernas upplägg, vidare innehöll detta information enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2017). Att använda sig av missivbrev skriver Patel och Davidson (2003) är något som ska tillhandahållas till respondenter, där det på ett tydligt sätt beskrivs vem som ansvarar för studien, dess tillvägagångssätt och forskningsetik såsom respondenternas rättigheter och hur insamlade data behandlas.

Av 19 respondenter svarade sju att de kunde delta i studien. Av dessa sju hade två rektorer specialpedagogisk universitetsexamen, en rektor hade specialpedagogisk utbildning i form av universitetskurser, en av rektorerna hade en socionomexamen och ytterligare tre av rektorerna hade ingen utbildningsbakgrund inom det specialpedagogiska området. De sju respondenterna generade tillräckligt med data för att kunna genomföra en kvalitativ analys. Intervjuerna genomfördes inom rektorernas verksamhetsområden och tog cirka 60 min att genomföra.

DATAINSAMLING

I studien valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor (Kvale &

Brinkmann, 2014). Detta för att få fram rektorers subjektiva uppfattning samt möjlighet att ställa ytterligare frågor som bygger vidare på respondenternas svar. Det gav möjlighet att

bredda och fördjupa intervjufrågorna för att få reda på ytterligare saker som var av intresse för vår undersökning.

Alla respondenter fick samma huvudfrågor, vilket gav dem lika förutsättningar. Huvudfrågorna hade stark förankring i studiens syfte och frågeställningar. Vi ansåg i likhet med Bryman (2018) att kvalitativa intervjuer med semistruktur är flexibla och vi bedömde därför att det var den metod för datainsamling som passade studien bäst, för att få fram intervjupersonernas uppfattningar. Fördelar med denna typ av intervjuer är att respondenten ofta kan känna sig trygg och intervjun upplevs som ett samtal, snarare än en utfrågning. Dock innebär de förutbestämda frågorna att intervjun ändå kan upplevas på ett professionellt sätt. En nackdel med denna form av datainsamlingsmetod innebär att risk finns för att intervjun fastnar kring ämnen vilka i efterhand inte känns relevanta, när jämförelse av respondenternas svar sedan ska genomföras (ibid.). Intervjufrågorna har utgått från en intervjuguide enligt Bilaga 3.

Backman, Gardelli, T., Gardelli, V., och Persson (2012) beskriver att intervjuer är mycket vanligt inom kvalitativ forskning. Kvale och Brinkmann (2014) diskuterar att kvalitativa intervjuer hjälper forskare att förstå den intervjuades egna upplevda världsbild. Vidare säger Kvale och Brinkmann (2014) att det är genom den personliga kontakten med respondenten som kvalitativ forskning kan ge en mer realistisk återgivning av det fenomen som ska studeras. Det är informantens egna erfarenheter, känslor och tankar som åskådliggörs och ska försöka förstås av forskaren. Detta är något som sen Backman et al. (2012) bekräftar genom att de beskriver att intervjusituationer kan ge mer bredd och djup till svaren än exempelvis enkäter vilket de ser som en fördel.

I början av forskningsprocessen bestämdes att en pilotstudie skulle genomföras för att undersöka om upplägget och intervjufrågorna skulle fungera i studien för att generera bra svarsresultat samt för att kontrollera att tekniken med inspelning fungerade som förväntat. Till denna pilotstudie kontaktades en rektor via mejl med missivbrevet (Bilaga 1) för att tillfrågas om denne ville medverka i studien och svara på intervjufrågor angående syftet i studien. När denne tackat ja till att medverka fick rektorn i fråga den vidare informationen (Bilaga 2) om hur själva intervjun skulle genomföras. Rektorn fick möjlighet att ställa frågor innan intervjun och fick även samtyckesblanketten innan intervjun (Bilaga 2). Efter det bokades tid för genomförandet av intervjun som önskades ske på dennes arbetsplats. Intervjun tog cirka 45 minuter att genomföra.

En pilotstudie är gynnsamt att genomföra för att undersöka att tekniken fungerar tillfredställande (Patel & Davidsson, 2003). De att den grupp som deltar i pilotstudien ska likna den gruppundersökningen senare utförs på. Pilotstudien blir då en mindre variant av kommande undersökning. Intervjumiljön bör vara så ostörd och trygg som möjligt enligt Stukát (2011). Att det genomfördes en pilotstudie var ett bra sätt att känna sig förberedd på inför de kommande intervjuerna samt att det var ett ytterligare skäl till att pilotstudien genomfördes. Efter att pilotstudien utförts gjordes bedömningen att upplägget av studien kunde fungera. Vi fick inga frågor av rektorn innan intervjutillfället. När testpersonen inte förstod en fråga under intervjun

noterades detta och efter intervjun togs beslut om att ta bort och lägga till frågor. Resultat som framkom av pilotstudien kommer även att ingå i resultatdelen.

Tider för genomförande bokades därefter via mailkontakt med övriga respondenter som tackat ja till deltagande i studien. Intervjuerna gjordes av oss personligen och huvudsakligen via besök på den plats där respondenten själv föreslagit och det var vanligast att det var på personens arbetsplats. Några intervjuer gjordes via digitala plattformar (exempelvis Teams). Intervjuerna spelades in med ljud med hjälp av telefon, Ipad eller via Teams. De respondenter som intervjuades kunde vara avslappnade i sina miljöer och visade ett stort engagemang i sina svar.

De var även angelägna om att dela med sig av egna reflektioner och tankar utifrån intervjufrågorna. Varje respondent intervjuades en gång vid ett och samma tillfälle.

DATABEARBETNING

Datamaterialet består av sju kvalitativa intervjuer vilka genomförts med rektorer vid olika skolenheter.

Efter att intervjuerna var gjorda skrevs de ut i form av intervjutranskription. Intervjuernas bearbetning genomfördes efter det via meningskoncentrering vilket innebär tematisering av respondenternas svar. Detta var ett effektivt sätt att komprimera datamängden inför resultatanalysen. Forskningsfrågorna kunde då tydligare besvaras utifrån genomförd analys.

Vid en induktiv ansats kan teman upptäckas i databearbetningen av det empiriska materialet (Patton, 2002). Kvale och Brinkmann (2014) nämner att meningskoncentrering är en kvalitativ metod som baseras på studiens syfte, frågeställningar och det empiriska materialet (ibid.).

Genomläsning av intervjuerna genomfördes för att generera en överblick. Meningar och citat valdes ut från respondenternas svar vilka sedan kategoriserades in i teman. Detta för att omvandla dessa till kortare formuleringar vilken bidrar till en skarpare utkristallisering och tydligare koppling till syfte och forskningsfrågor. Detta tillvägagångssätt är något Kvale och Brinkmann (2014) skriver är en metod som bidrar till att forskaren ökar sin medvetenhet över det transkriberade materialet i sin strävan att förstå, tolka och producera kategoriseringar.

Vidare hävdar Kvale och Brinkmann att denna metod bidrar till att läsare lättare kan förstå forskarens bedömning av relevant data och respondenternas svarsresultat.

Meningskoncentrering och tematisering har varit lämpligt för studien då genomförda intervjuer resulterade i en stor mängd data vilken innehöll värdefulla citat och beskrivningar. Metodens upplägg gav en tydlig struktur till studiens resultatdel då skapade teman har kunnat användas till rubriker i intervjuguiden (Bilaga 3). Vid transkriberingen behölls så många emotionella uttryck som möjligt i motsats till Kvale och Brinkmann (2014) som skriver att det kan ge tolkningsproblem när talspråk görs om till skriftspråk. Detta var dock inte något som blev problematiskt, vilket kopplas till de följdfrågor som ställdes då de klargjorde eventuella oklarheter i respondenternas svar.

VALIDITET OCH RELIABILITET

För att studiens validitet skulle anses som god har en komparativ och jämförande design använts. Intervjufrågornas konstruktion utgick från studiens teoretiska ramverk genom att dess frågor var sprungna ur olika specialpedagogiska perspektiv. Exempelvis kan frågan “ Hur beskriver du rektors roll som ledare i arbetet med att tydliggöra och synliggöra det specialpedagogiska uppdraget i skolans verksamhet?” (Bilaga 3) kopplas till det specialpedagogiska perspektivet organisations- och systemperspektiv genom ett organisatoriskt forskningsperspektiv. Detta konstaterar att behovet av en verksamhets specialpedagogiska insatser går att finna i dess byråkrati och brister, när det gäller flexibelt tänkande och organisationsförändring (Näsström & Pettersson, 2017; Skidmore, 1996). Ytterligare en intervjufråga: “Vad är specialpedagogiskt förhållningssätt för dig?” (Bilaga 3) kan kopplas till det specialpedagogiska individperspektivet genom att orsaken till de skolsvårigheter som elever befinner sig i är förankrat hos individen själv (Ahlberg, 2013).

Det teoretiska ramverket gav möjlighet till tolkning och analys av data, utifrån syfte och frågeställningar. För att studien skulle hålla en god reliabilitet fanns en tydlig transparens genom hela forskningsprocessen och dess val kunde följas via exempelvis de citat som valts ut för att förstärka den tolkning som har gjorts av respondenternas svar. Det ger läsaren möjlighet till egen bedömning av resultatens tolkning utifrån de teoretiska aspekterna och det empiriska materialet.

Designen har möjliggjort undersökning av det studien hade för avsikt att studera, vilket var rektorernas specialpedagogiska kompetens, deras förväntningar på specialpedagogens uppdrag och hur detta kan variera med rektorernas utbildningsbakgrund. De citat som ansetts viktiga har redovisats för att öka studiens tillförlitlighet (Creswell, 2009; Stukát, 2011).

Validitet innebär enligt Kvale och Brinkmann (2014) att forskaren undersöker det denne har för avsikt att undersöka. Det berättar vilken giltighet och i vilken grad mätinstrumentet mäter den förväntade mätningen. Om mätningen endast täcker en del av det avsedda syftet, kommer det att minska effektiviteten (Stukát, 2011). Validitet handlar om kvaliteten på forskningsändamålet, problem, metoder och korrespondens mellan mätverktyget och den information/data som tillhandahålls av respondenterna. Att motivera alla val och grund för resultaten och använda flera utvärderare i tolkning och klassificering samt beskriva konsekvenserna av dessa diskussioner kan öka förtroendet för de kvalitativa forskningsresultaten (Stukát, 2011).

För att säkerhetsställa studiens validitet användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling vilket ansågs vara den bästa metoden för att få svar på studiens frågeställningar.

Kvale och Brinkmann (2014) poängterar att vid forskning bör validiteten fortlöpande kontrolleras genom hela forskningsprocessen för att kunna säkerhetsställa att alla val som gjorts under studien är av hög validitet. Vi har medvetet stärkt vår validitet genom att först välja ett ämne som intresserat oss och som varit vårt fokus genom hela forskningsprocessen samt vid planeringen av intervjufrågorna utgick vi från olika delteman (underrubriker) som vi ville ha

svar på. Frågorna skulle ge tillfälle för respondenten att beskriva själv olika upplevelser och kunna berätta mer eller mindre fritt kring vissa frågor. Vi transkriberade sedan de intervjuer vi genomfört för att lättare kunna sortera ut saker som vi upplevt starka under intervjun. Detta för att kunna säkerställa att man uppfattat de sakerna korrekt. Under hela studien har vi

In document Spelar bakgrunden någon roll?: Rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens uppdrag och framtidsvision utifrån rektorers utbildningsbakgrund (Page 21-64)