Ett av forskarens viktigaste verktyg för att analysera och tolka insamlad data, är att utgå utifrån olika teorier. En teori består av en samling hypoteser för att förklara verkligheten. För att förstå forskningsresultat bör man ha en utvecklad teori för att kunna studera vissa fenomen. En kvalitativ forskare söker svar på sina frågor i praktiken. Syftet är att
generera ny kunskap som kan komma andra till gagn.
Vi har valt mellan Piagets och Vygotskijs teorier. Piagets teori bygger på barnets mognad d.v.s. barnet lär utifrån en given ålder (Schwebel och Raph, 1975). Vi har valt
Vygostskijs sociokulturella perspektiv, där man utgår från elevens intressen och behov (Lindqvist, 1999). Vi anser att denna teori stämmer bäst överens med det vi undersöker.
Vygotskij menar att den mänskliga hjärnan är beroende av och har förmåga att nyttja hjälpmedel (verktyg). Med hjälp av denna förmåga kan vi kompensera våra brister (Strandberg, 2005). Säljö (2005:231) refererar till Gibson som menar att ett fysiskt redskap kan vara en ”effektiv förlängning av vår egen kropp och vårt eget intellekt”. Vygotskij skiljer på psykologiska och tekniska verktyg. Ett viktigt psykologiskt verktyg är språket som är en nödvändighet i lärandet (Lindqvist, 1999). Tekniska verktyg kan vara olika kompenserande hjälpmedel. Enligt Säljö (2005) använder vi oss av de redskap som situationen kräver och dessa utvecklas hela tiden och nya tillkommer. I enighet med det sociokulturella perspektivet finner människan redskap för sin utveckling och det finns ingen gräns för vad man kan lära sig (Säljö, 2005). Vidare menar Vygotskij att lärande och utveckling sker i interaktion med andra människor d.v.s. vi ger och får kunskaper av varandra (Lindqvist, 1999).
En annan faktor som har stor betydelse för inlärningen, enligt Vygotskij, är miljön. Relationen mellan människa och miljö ökar möjligheterna att påverka inlärningen (Strandberg, 2005).
Björn (1996) har skapat en modell som visar hur individens meningsskapande sker inom ramen för den situationella och sociokulturella kontexten. Samspelet mellan individen
och de kulturella verktygen är en medierad (förmedlande) aktivitet. Den situationella kontexten i ett pedagogiskt sammanhang är klassrummet. Den sociokulturella kontexten är samhället. Författaren vill i sin modell visa samspelet mellan dessa och betonar delarnas lika värde. (Se figur 4).
5. Metod
Vi vill undersöka vilka metoder och hjälpmedel specialpedagogerna använder för att underlätta för elever i läs- och skrivsvårigheter. På följande sidor kommer vi att redogöra för vårt val av metod, tillförlitlighetsaspekter, etiska överväganden och urval.
5.1 Metodiska överväganden
Vi kunde valt att göra en enkätundersökning men valde att göra kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor istället. Anledningen till att vi valde intervjuer var möjligheten till den personliga kontakten och att vi är intresserade av att höra
resonemanget kring frågorna. ”Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas
vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord” (Kvale, 1997:70).
Stukát (2005) skriver följande om kvalitativa intervjuer: ”Metodiken ger möjlighet att komma längre och nå djupare.” Vidare menar Stukát att ”metoden är anpassningsbar och följsam”. En nackdel med intervjuer kan vara att underlaget är begränsat d.v.s. antalet personer vi kommer att intervjua är få och därmed kan det lätt bli sårbart. En annan nackdel med intervjuer är att det är tidskrävande.
5.2 Tillförlitlighetsaspekter
Vi anser att intervjuer är det bästa sättet att få svar på de frågor vi har. Vi har konstruerat våra frågor utifrån litteratur och egna iakttagelser. Vi tycker då att våra frågor täcker problemområdet på ett bra sätt och att det i sin tur ger validitet åt undersökningen. Kvaliteten på våra intervjuer tror vi har hög reliabilitet eftersom vi känner
specialpedagogerna, vilket leder till mer sanningsenliga svar. ”Dock kan feltolkning av frågor och svar hos den bedömda och/eller bedömaren, yttre störningar under
undersökningen samt dagsformen hos den svarande påverka reliabiliteten” (Stukát, 2005).
5.3 Etiska överväganden
Det finns flera etiska aspekter att ta hänsyn till när man gör en undersökning. Stukát (2005) nämner fyra krav som är nödvändiga att ta hänsyn till vid en undersökning. Dessa är:
Informationskravet. Samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet.
Stukát (2005) skriver följande: ”De som berörs av studien ska informeras, både om studiens syfte och om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan”. För att ta hänsyn till konfidentialitetskravet har vi avidentifierat de personer som medverkat i vår undersökning. All information som vi sammanställt kommer endast att nyttjas i denna uppsats.
5.4 Urval av studiegrupp
Den grupp vi valde att intervjua för vår undersökning består av två specialpedagoger och tre speciallärare. I detta arbete kommer vi dock att använda yrkesbenämningarna
specialpedagog och speciallärare synonymt. Tre av specialpedagogerna jobbar på en F-9 skola och två av dem på en F-6 skola. Skolorna ligger i en större stad i södra Sverige, men i skilda områden. Genom ett riktat urval avgränsade vi undersökningsgruppen. Anledningen till att vi gjorde detta urval, var att vi ville intervjua pedagoger med relevant kunskap i ämnet. Specialpedagogen bör ha kunskap om vilken hjälp som ska sättas in för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi var intresserade av att ta reda på
De specialpedagoger som vi intervjuade är verksamma på de skolor där vi själva arbetar. Därför var det lätt för oss att komma i kontakt med dem och lämna missivbrevet, d.v.s. följebrevet med information om vår undersökning (se bilaga 1). I brevet berättade vi om vårt syfte med undersökningen. För att specialpedagogerna skulle ges möjlighet att förbereda sig, bifogade vi intervjufrågorna med brevet. I missivbrevet informerade vi bl.a. om att intervjun skulle spelas in, samt att all information skulle behandlas konfidentiellt. Tid och plats för intervjuerna fick deltagarna själva bestämma. Specialpedagogerna var positiva och samarbetsvilliga till att delta i undersökningen.
6. Resultat
I detta avsnitt redovisar vi resultaten från intervjuerna (se bilaga 2). Vi har valt att
sammanfatta svaren från respondenterna. Varje fråga redovisas för sig. Trots att vi valt en kvalitativ undersökning, har vi valt att redovisa resultaten både utifrån kvalité och
kvantitet.
6.1 Definition
Vad anser du begreppet läs- och skrivsvårigheter innefattar?
Respondenterna upplevde frågan som mycket komplex och hade därför svårt att ge ett kort och koncist svar. Vidare tyckte några av pedagogerna att det var en svår fråga och att det var svårt att ge en definition. Gemensamt för alla respondenternas svar var att det blir en svårighet när man inte har en funktionell läs- och skrivförmåga. Respondenterna menar vidare att det finns många olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Två av pedagogerna svarade att det finns dels vanliga läs- och skrivsvårigheter, där eleven har svårigheter med att tillägna sig t.ex. bokstäver och siffror, bland annat beroende på svag begåvning, bristande stimulans och sen mognad. Dessutom finns det specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan bero på helt olika saker.
”Hela begreppet innefattar egentligen alltihopa. Från det att man behöver lite längre tid på sig till väldigt specifika svårigheter”.
Orsakerna till läs- och skrivsvårigheterna kan, enligt en av specialpedagogerna, ses från främst fem olika perspektiv. Orsakerna kan vara biologiskt betingade d.v.s. de har med det centrala nervsystemets struktur och funktion att göra. De kan även ha olika
pedagogiska grunder som t.ex. att undervisningen inte har varit adekvat. Ytterligare orsaker kan vara tal- och språkstörningar och ses då från ett lingvistiskt perspektiv. Dessutom kan svårigheterna ha psykologiska eller neuropsykologiska orsaker. Enligt denna specialpedagog är dock relationen mellan krav och förmåga viktigast, vilket är avgörande för om en elev får läs- och skrivsvårigheter eller inte.
6.2 Lokal handlingsplan
Finns det en handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter på skolan, och i så fall, hur ser den ut och vem ansvarar för att den följs?
På en av skolorna finns det en handlingsplan som är uppdelad i läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter samt psykoemotionella svårigheter. Varje del innehåller sedan en definition och en checklista för både lärare och elev. Längst bak finns en
anmälningsblankett där läraren kan fylla i vari elevens svårigheter ligger.
På frågan om vem som ansvarar för att handlingsplanen följs, går åsikterna isär. En av pedagogerna menar att det är specialpedagogernas ansvar, medan de andra anser, att alla som varit med att skriva åtgärdsprogrammet är ansvariga. På den andra skolan finns det ingen skriven handlingsplan. Där har specialpedagogerna delat upp ansvaret för eleverna mellan sig. Den ena pedagogen är inriktad på de yngre åldrarna och testar alla elever i språklig medvetenhet och begreppsuppfattning. Den andra pedagogen arbetar med de äldre eleverna och gör en pedagogisk kartläggning av alla treor. Kartläggningen innefattar bl.a. bokstavskännedom, fonologisk medvetenhet, avkodningsförmåga och läsförståelse. Pedagogerna har kontinuerligt en dialog angående eleverna.
6.3 Samarbete
Hur samarbetar pedagogerna runt eleven med läs- och skrivsvårigheter?
På båda skolorna har specialpedagogerna delat upp arbetet med eleverna utifrån sina olika kompetenser. På den ena skolan nämner en av specialpedagogerna att hon har schemalagda mötestider med klasslärarna. Dock poängterar hon att det oftast kommer något annat emellan. De andra två pedagogerna säger att de inte har några speciella träffar med klasslärarna, utan det blir mer spontana möten på raster o.dyl. Dessa två pedagoger har även handledning ute i klasserna. På den andra skolan har man
regelbundna träffar med F-6, var tredje vecka. Dessutom träffas elevhälsoteamet, som består av specialpedagoger, skolsköterska, skolpsykolog och rektor, regelbundet. Alla fem pedagoger tycker att tiden inte räcker till.
6.4 Pedagogiska metoder
Vilka pedagogiska metoder anser du fungerar bäst i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?
Två specialpedagoger betonar vikten av att skapa en god relation till eleverna. Alla fem pedagogerna svarar att det inte finns någon metod som är bättre än någon annan. De är alla eniga om att det krävs olika metoder för olika barn. Därefter nämner de olika läsmetoder, dels de traditionella där den syntetiska och den analytiska ingår och dels de alternativa metoderna. Dessutom nämns att man genom att jobba med sinnena, på olika sätt, kan nå koncentration. Två av pedagogerna använder sig också av
minnesträningsprogram. En av pedagogerna betonar även undervisningsmiljöns betydelse.
6.5 Kompensatoriska hjälpmedel
Finns det kompensatoriska hjälpmedel på skolan och i så fall vilka?
På båda skolorna finns det Daisy-spelare och en mängd olika datorprogram t.ex. Lexia (Gunnilstam och Mårtens), Stava Rex, Greppet (Nilsson, Lögdahl och Löfgren),
Bokstavslek (Truedsson, Lindell och Lindell), Minneslek (Truedsson och Truedsson) och
Robomemo (Klingberg och Westerberg). En av pedagogerna nämner att det finns Smartboard samt förstoringsapparat att tillgå på skolan. En annan pedagog nämner talsyntes och scanner. Dessutom nämndes färgade underlag och laptop.
Vilka kompensatoriska hjälpmedel använder du i din undervisning?
En specialpedagog använder alla kompensatoriska hjälpmedel som finns på skolan, utom Smartboarden. Alla nyttjar datorprogrammen som finns att tillgå. Två av pedagogerna använder Daisy-spelare, som barnen har möjlighet att låna hem. Några av
specialpedagogerna anser dock att många av hjälpmedlen är bättre lämpade för de äldre eleverna.
Hur identifierar ni elever i behov av kompensatoriska hjälpmedel?
Två av specialpedagogerna är auktoriserade LOGOS-utredare. De använder LOGOS för att identifiera elever i behov av hjälpmedel. Ytterligare en av pedagogerna gör en fördjupad kartläggning för att identifiera elever i behov. Kartläggningen innefattar läsförståelse och stavningsförmåga. En av intervjupersonerna använder checklistan som finns i skolans handlingsplan. Dessutom gör hon klassrumsobservationer, specifika tester samt överläggningar med klasslärarna. En av pedagogerna nämner det psykolingvistiska testet ITPA (Illinois Test of Psycholinquistic Abilities).
Vilka är skolans kriterier för att få tillgång till kompensatoriska hjälpmedel?
En av intervjupersonerna svarar att det krävs en diagnos eller nedsatt förmåga, för att få tillgång till hjälpmedel. De andra pedagogerna säger att det inte finns några speciella kriterier för att få hjälpmedel. De menar att de elever som är i behov av stöd ska få det.
Anser du, i ditt arbete med eleverna, vara i behov av ytterligare hjälpmedel och i så fall vilket/vilka?
På en av skolorna svarar två utav specialpedagogerna nej, medan den tredje anser sig vara i behov av ytterligare hjälpmedel. På den andra skolan är båda pedagogerna nöjda med de hjälpmedel de har i undervisningen.
Är föräldrarna delaktiga i det kompensatoriska arbetet och i så fall på vilket/vilka sätt.
Alla pedagogerna tycker att föräldrarna är delaktiga på ett eller annat sätt. Främst är föräldrarna delaktiga i läxläsningen, men också vid utvecklingssamtalen och
uppföljningen av åtgärdsprogrammen. Vissa föräldrar är beredda att köpa in hjälpmedel om skolan saknar ekonomiska möjligheter.
6.6 Fortbildning
Tycker du att du får den fortbildning du behöver för att upprätthålla din kompetens?
Fyra av intervjupersonerna tycker att de får den fortbildning de önskar. Den femte pedagogen tycker inte att hon får den fortbildning hon vill ha.
Hur håller du dig uppdaterad angående nya hjälpmedel?
Två av specialpedagogerna håller sig uppdaterade genom de kataloger och informationsbroschyrer de får via post. Två av pedagogerna brukar besöka
Läromedelsmässan varav en av dem även besöker Specialpedagogiska institutet. Andra sätt att hålla sig uppdaterad på, enligt intervjupersonerna, är att gå in på olika
organisationers hemsidor. Här kan man förutom att få information om hjälpmedel, även anmäla sig till utbildningar och föreläsningar. Organisationer som pedagogerna bl.a. nämner är: DAHJM (Datorbaserade hjälpmedel), Hjälpmedelsinstitutet, SKED och Elevdata.
6.7 Sammanfattning
Respondenternas definition på läs- och skrivsvårigheter är att eleven inte har en
funktionell läs- och skrivförmåga. Svårigheterna kan ha olika orsaker. En av skolorna har en handlingsplan. Den ena skolan har ett regelbundet samarbete med berörd personal. Den andra skolan har mer spontana möten. Enligt respondenterna finns det ingen
pedagogisk metod som fungerar bättre än någon annan. Det kompensatoriska hjälpmedel som specialpedagogerna främst använder i sin undervisning är träningsprogram på datorn. Respondenterna är i stort sett nöjda med sin fortbildning.