Frågor kring ”teori” och ”praktik” har även semantiska och språkliga di-mensioner. Den förståelse och de synsätt som individer har, skall kommu-niceras på något vis. Ofta i ord som skrivs eller uttalas. Språkets rikedom och strukturer begränsar dock möjligheterna att kommunicera mening, åsik-ter och förståelse. Tillgång till och frånvaro av ord och begrepp begränsar, liksom de begränsade möjligheterna att bygga upp och variera meningar.
Bara genom att skriva om ”teori” och ”praktik” – med ett och emellan – har en distinktion etablerats. Det stora problemet när vi talar om relationen mellan ”teori och praktik” kanske utgörs av och-et? Och om språkets övri-ga begränsninövri-gar. Är det så att det är de språkliövri-ga konstruktionerna som leder oss in i dilemman i vår strävan att finna uttömmande formuleringar
kring ett så komplext fenomen som relationen mellan ”teori” och ”prak-tik”? Om så är fallet, hur kan vi då närma oss fenomenen och kommunicera kring dem?
I denna rapport framgår att ”teori” och ”praktik” och relationen där emel-lan har behandlats på olika vis inom de olika yrkesgrupperna. ”Teori” och
”praktik” kan vara väldigt mycket. Från exempelvis sjuksköterskornas me-dicinska ”teori”, i termer av faktakunskap, till vårdetisk ”teori” med nor-mativa undertoner; från ingenjörernas ”teori” som ett innehåll som definie-ras i relation till dess motsats, dvs. dess tillämpning i ”praktiken”; från offi-cerarnas ”praktik” i form av yrkets handlingsorientering till ”teori” som beskrivning, reflektion och analys av praktiken; och från arkitekternas sida
”teori” som legitimering av ”praktiken”, till ”teori” som en del av ”arkitek-turen”. Noterbart är att även om man behandlat frågan på lite olika vis, så finns även stora likheter.
I de fördjupningar som görs för varje yrkesgrupp, finns det en samsyn i att ”teori” och ”praktik” inte kan analyseras var för sig, utan att de är varan-dras förutsättningar. Det förefaller som om någon form av verksamhetsteo-retiskt (aktivitetsteoverksamhetsteo-retiskt) perspektiv framträder. I fråga om militärerna så säger Jonsson (2001) tydligt att han har ett aktivitetsteoretiskt perspektiv.
Grundläggande i den teoribildningen är att det inte går att skilja ”teori” och
”praktik” åt, utan att man måste analysera det tillsammans. Analysenheten utgörs av aktiviteter.
Gällande arkitekterna menar såväl Nilsson (2002) som Linn (1998) att
”teori” inte kan ses som en abstraktion fristående från ”praktiken”, och den-na kan inte ses utan ”teoretisk koppling”. De meden-nar vidare att handlingar är att betrakta som ”praktik” – varvid aktiviteter rimligen utgör analysenhe-ten. I fråga om sjuksköterskor menar t.ex. Ekebergh (2001) att det inte finns någon polarisering mellan de olika kunskapsformerna, ”teori” och ”prax-is”, utan att teoretisk och praktisk kunskap måste ses som komplementära.
Huruvida analysenheten utgörs av aktiviteter i Ekeberghs perspektiv är nå-got oklart, men jag håller det för en rimlig slutsats, bl.a. med tanke på hen-nes betoning av ”praxis”. I fråga om ingenjörerna så fokuserar Hammarén (1999) yrkeskunnande och betonar bl.a. praktikens och handlingens bety-delse för förståelse av yrkeskunnande. En viktig analysenhet är då vad man gör – dvs. olika aktiviteter. Kanske finns det större likheter mellan de olika yrkesgrupperna i sätten att förhålla sig till relationen mellan ”teori” och
”praktik”, än vad man kan ana vid en första anblick.
Referenser
Allen, Stan (2000): Practice, architechture and representation. G+B Arts Interna-tional. 2000. Amsterdam
Allgulin Sjölin, Karin (2000): Jag är inte längre den som kan allt… I: Heyman, Ingrid & Pérez Prieto, Héctor (Red) (1998): Berättelser om yrken. En antologi från ett seminarium: Utbildning – profession – praktik. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen. Nr 219. Pedagogiska institutionen. Uppsala univer-sitet
Andersson Gustafsson, Gunilla (2002): Den inre teatern i lärandet. En studie om kunskapsväxandet inom hantverk. Industriell ekonomi och organisation. Yr-keskunnande och Teknologi. KTH. Stockholm
Andersson, Lars (2001): Militärt ledarskap – när det gäller: svenskt militärt le-darskap med fredsfrämjande insatser i fokus. Stockholm: HLS Förlag.
Arfwedson, Gerhard (2003) (In press): Från praktik till teori – inte tvärtom. Kon-ferensrapport från 2002-års Rikskonferens i Didaktik vid Högskolan i Gävle 13-14 november 2002.
Arfwedson, Gerhard (Red) (2002): Mellan praktik och teori. Tio didaktiska berät-telser om undervisning. Didactica 9. HLS Förlag.
Argyris, Chris & Schön, Donald A. (1975): Theory in practice: increasing profes-sional effectiveness. San Francisco: Jossey-Bass.
Arkus (2000): Ett program för Arkitekturforskning. Arkus förslag till prioritering av områden för arkitekturforskning och kunskapsspridning.
Bengtsson, Agne & Mattsson, Peter (2000): Manöverkrigföring – metod eller tan-ke. En rapportsamling från Chefsprogrammet 99-01 kring manöverkrigsteo-rin. Operativa institutionen, Försvarshögskolan.
Bergh, Madeleine (2002): Medvetenhet om bemötande. En studie om sjuksköter-skans pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning. Akade-misk avhandling. Institutionen för vårdpedagogik. Göteborgs universitet.
Björck, Ingela (Red) (1998): Vad är en ingenjör? NyIng–projektet. Institutionen för systemteknik. Linköpings universitet.
Bäckman, Gun (2002): Vårdetisk kompetens: begrepp i teori och praktik. Akade-misk licentiatavhandling. Teologiska institutionen. Uppsala universitet..
Cook. S. H. (1991): Mind the theory/practice gap in nursing. Journal of Advanced Nurcing 16. pages 1462-1469.
Dandeker, Christopher (1999): Facing uncertainty. Flexible forces for the twenty-first century. ACTA D2. Försvarshögskolan.
Ekebergh, Margaretha (2001): Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflex-ionens betydelse för lärandet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Åbo Aka-demi University Press. Åbo. Finland.
Ellegård, Kajsa (1998): ”Sorry, it is not practical”. I: Björck, Ingela (Red) (1998):
Vad är en ingenjör? NyIng–projektet. Institutionen för systemteknik. Linkö-pings universitet
Englund, Peter (1988): Poltava. Berättelsen om en armés undergång. Atlantis.
Englund, Peter (1993): Ofredsår. Om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis.
Forshamn, Magdalena (2002): Ett kritiskt förslag: modellerande av arkitekturpro-fessionens praktiker och mimesisteori i diskursiva subjekt/objektrelationer.
Akademisk avhandling. Chalmers tekniska högskola.
Fransson, Göran (under arbete). Komparativa studier av nyblivna lärares och ny-blivna fänrikars första tid som lärare respektive officer. Pågående avhandlings-arbete.
Fransson, Göran (2001): Att stödja flygförares utveckling – en studie av instruk-törsbeteenden under övning i flygsimulator. Licentiatuppsats. Stockholm: För-svarshögskolan. ACTA D6. Ledarskapsinstitutionen.
Fransson, Göran & Morberg, Åsa. (Red) (2001): De första ljuva åren – lärares första tid i yrket. Studentlitteratur. Lund.
Friman, H. (2002): Perception warfare: a perspective for the future. Discussion paper. The Swedish National Defence College. Department of Operational Stu-dies. Stockholm
Granberg, Magnus (2001): Akademisering och traditionell helhet – nya perspektiv på militärhögskolelärares arbete. C/D-uppsatser från Pedagogiska institutio-nen. Pedagogiska institutioinstitutio-nen. Uppsala universitet.
Grange, Kristina. (2002): Från byggnadsyrke till making profession? Om mötet mellan arkitekter och ingenjörer. Licentiatuppsats. Arkitekturens teori och his-toria. Chalmers tekniska högskola. Göteborg. 2002.
Hagström, Tom & Johansson, Gudrun (1999): Högskoleingenjörers arbetserfa-renheter och värderingar – en uppföljning ett år efter yrkesutbildningen. Ar-betslivsrapport nr 1999:18. Arbetslivsinstitutet.
Hagström, Tom & Johansson, Gudrun (2001): Högskoleingenjörers socialisation in i arbetsliv och yrke. En longitudinell studie. Arbetslivsrapport nr 2001:17.
Arbetslivsinstitutet..
Hallström, Monika (2002): Visst blåser det i femmans klassrum ! I: Arfwedson, Gerhard (Red): Mellan praktik och teori. Tio didaktiska berättelser om under-visning. Didactica 9. HLS Förlag. s. 52-64.
Hammarén Maria (1999): Ledtråd i förvandling. Om att skapa en reflekterande praxis. Doktorsavhandling inom forskarutbildningsämnet Yrkeskunnande och teknologi. Avdelningen för yrkeskunnande och teknologi. KTH. Dialoger.
Hedlund, Erik (2002): YOP och nyblivna fänrikars legitimitet inom armen och marinen. FoT-rapport. FoT 7. Försvarshögskolan. ILM. Stockholm
Heyman, Ingrid (1999): Fyra sjuksköterskors berättelser om några konsekvenser av omstrukturering i arbetet. I: Heyman, Ingrid & Pérez Prieto, Héctor (Red) (1998): Berättelser om yrken. En antologi från ett seminarium: Utbildning – profession – praktik. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen. Nr 219.
Pedagogiska institutionen. Uppsala universitet
Holmdahl, Barbro (1994): Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till om-vårdnadsdoktor. Liber Utbildnings AB.
Holmqvist, Gudrun (2000): Sjuksköterskans arbetsvillkor. D-uppsats Arbetsveten-skap. Luleå Tekniska Universitet.
Hult, Jan (1998): Vad är en ingenjör. I: Björck, Ingela (Red) (1998): Vad är en ingenjör? NyIng-projektet. Institutionen för systemteknik. Linköpings univer-sitet.
Högberg, Britta (Red). (2001): Man tager vad man haver… – texter om praktik och teori. FoU-rapport 01-06. Handikapp & Habilitering i Stockholms läns lands-ting.
Högskoleförordningen. Bilaga 2. Examensordning.
Högskoleverket 1996:7 Vårdutbildningar i högskolan – en utvärdering. Högskole-verkets rapportserie. 1996:7 R.
Högskoleverket 1998:37 En försvarshögskola på väg mot akademin. En bedöm-ning av hur Försvarshögskolans stabsprogram, chefsprogram och totalförsvars-program förhåller sig till likartade utbildningar inom högskolan vad avser nivå och kvalitet. Högskoleverket 1998:37 R.
Högskoleverket 1999:8 Arkitektutbildningen. Högskoleverkets utredning och ut-värdering. Högskoleverkets rapportserie 1999:8 R.
Högskoleverket 2000:5 Utbildningar inom vård och omsorg – en uppföljande ut-värdering. Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R..
Högskoleverket, 2002:27 Tekniskt sett. Högskoleingenjörer – kartläggning och enkätstudie. Högskoleverkets rapportserie. 2002:27 R.
Ingemarsson, Ingemar & Björck, Ingela (Red) (1999): Ny ingenjörsutbildning. Slut-rapport från NyIng-projektet. Institutionen för systemteknik. Linköpings uni-versitet.
Israelsson, Annmarie (1998): Med kugghjul istället för hjärta? I: Björck, Ingela (Red) (1998): Vad är en ingenjör? NyIng-projektet. Institutionen för system-teknik. Linköpings universitet.
IVA (1998): Arkitekten i fokus. Ett omvärldsperspektiv på arkitektrollen. Kungli-ga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Jonsson, Lars-Erik (2001): Villkor för flygförares lärande. Aktivitetssystem och praxisgemenskap för analys av lärande på arbetsplatsen. Licentiatuppsats.
Stockholm: Försvarshögskolan. ACTA D7. Ledarskapsinstitutionen.
Kaijser, Arne (1998): Ingenjörer i takt med tiden? I: Björck, Ingela (Red) (1998):
Vad är en ingenjör? NyIng-projektet. Institutionen för systemteknik. Linkö-pings universitet.
KTH 2002-12-09: Studieplan 03-04: Sammanställning av diskussioner den 9 dec 2002. [On-line] Tillgänglig på http://www.arch.kth.se/Studiplan_doc1.pdf [Åt-komst: 2002-12-30]
Lauvås, Per &. Handal, Gunnar (1993): Handledning och praktisk yrkesteori. Lund.
Studentlitteratur.
Linder, Karin (1999): Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen: hur en grupp stude-randes uppfattning av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbild-ning. Akademisk avhandling. Lunds universitet.
Linn, Björn (1998): Arkitektur som kunskap. Stockholm: Byggforskningsrådet.
Linn, Björn; Ahlin, Jan & Enhörning, Gunilla (1998): Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning – inventering och kommentarer. Chalmers tekniska högskola och Riksbankens Jubileumsfond.
Lundeqvist, Jerker (1999): Tools for scientific thinking. Kungliga Tekniska Hög-skolan. Stockholm.
Lundgren, Solveig (2002): I spåren av en bemanningsförändring. En studie av sjuksköterskors arbete på en kirurgisk vårdavdelning. Akademisk avhandling.
Institutionen för vårdpedagogik. Göteborgs universitet.
Löfmark, Anna (2000): Student Nurces in Clinical Practice. Studies on indepen-dence, assessment and performance. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertaitions from the Faculty of Social Sciences 92. Acta universitatis Upsa-liensis. Uppsala University
Molander, Bengt (1996): Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.
Morberg, Åsa (2002): Ett dilemma för lärarutbildning och lärare. I: Arfwedson, Gerhard (Red): Mellan praktik och teori. Tio didaktiska berättelser om under-visning. Didactica 9. HLS Förlag. s. 113-134.
Nilsson, Fredrik (2002): Konstruerandet av verkligheter. Gilles Deleuze, tänkan-de och arkitektur. Akatänkan-demisk avhandling. Tema motänkan-dern arkitektur och boen-de. Chalmers Arkitektur. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg.
Ny Teknik (2003): Högskolor slopar krav på praktik i industrin. Ny Teknik Del 3.
Ny karriär. Ny Teknik, nr 14, 2003.
Ottosson, Stig (1998): Ingenjören idag och i morgon. I: Björck, Ingela (Red) (1998):
Vad är en ingenjör? NyIng-projektet. Institutionen för systemteknik. Linkö-pings universitet.
Proposition (2001/02:10): Fortsatt förnyelse av totalförsvaret. Stockholm,. För-svarsdepartementet.
Ratkic´, Adrian (2002): Dialogseminariets forskningsmiljö. Forskningsrapport.
Avdelningen för yrkeskunnande och teknologi. Industriell ekonomi och orga-nisation. KTH.
Rolf, Bertil (1991): Profession, tradition och tyst kunskap: en studie i Michael Polanyis teori om den professionella kunskapens tysta dimension. Nora: Nya Doxa.
Rolf, Bertil (1997): Kompetens i militära institutioner 1500-1940. Analyser av professionell kunskapsutveckling. Försvarshögskolans ACTA D1. Ledarskaps-institutionen. Försvarshögskolan. Stockholm
RRV 1998:47 Officerarna i försvaret – utbildning, utnyttjande och kompetens.
Riksrevisionsverket.
Schön, Donald A. (1983): The reflective practitioner: how professionals think in action. New York: Basic Books.
Selander, Staffan (2001): Att träda in i – och upptas i – ett yrke. I: Fransson, Göran
& Morberg, Åsa (Red): De första ljuva åren. Lärares första tid i yrket. Lund:
Studentlitteratur. s. 305-316.
Socialstyrelsen 2002: Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnan-de och kompetens i förhållanyrkeskunnan-de till hälso- och sjukvåryrkeskunnan-dens behov. Artikelnr:
2002-107-1.
SOU 1998:42 Försvarsmaktsgemensam utbildning för gemensamma krav. Slutbe-tänkande från Utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet (FÖ 1996:07) SOU 1999:63 Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling.
Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm.
SOU 2001:23 Personal för ett nytt försvar – Betänkande från Personalförsörj-ningsutredningen, Försvarsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Strömberg, Barbro (1997): Professionellt förhållningssätt hos läkare och sjukskö-terskor. En studie av uppfattningar. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Studiehandbok 2001-2002, Arkitekturskolan KTH. [On-line] Tillgänglig på http:/
/www.arch.kth.se/oldsite/utbildning/studiehandboken_01_02. [Åtkomst: 2003-03-13].
Svensson, Lennart; Brulin, Göran; Ellström, Per-Erik & Widegren, Örjan (Red) (2002): Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i omvandling. Vetenskaplig skriftserie från Arbetslivsinstitutet. 2002:7
Svensson, Lennart & Östnäs, Anna (1990): Rummens psykologer – själarnas arki-tekter. En studie av professionellt arbete. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Thorén, Kjell (1998): Med kunskaper, känslor och flexibilitet. I: Björck, Ingela (Red) (1998): Vad är en ingenjör? NyIng-projektet. Institutionen för system-teknik. Linköpings universitet.
Tillberg, Peter (Red) (2002): Dialoger – om yrkeskunnande och teknik. Förening-en Dialoger.
UtbR Grunder (1998): Pedagogiska grunder. Utbildningsreglemente för svarsmak-ten. Försvarsmaksvarsmak-ten.
Utvecklingsplan KTH:s Arkitekturskola.[On-line] Tillgänglig på http://
www.arch.kth.se/oldsite/org/utvecklingsplan.html. [Åtkomst: 2003-04-02].
Vårdfacket 1999. Nr 1. Januari 1999. Sämre vårdkvalitet med inhyrda sjuksköter-skor. s. 48.
Weibull, Alise & Danielsson, Erna (2000): Selection and education of Swedish officers. In: Caforio, Guiseppe (Ed.) The European officer: A comparative view on selection and education. European Research Group on Military and Society.
Werne, Finn (1998): Arkitekturens ismer. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (Arkus). 2. Upplagan.
Ydén, Karl (2000): IT, organiserande och ledarskap. Försvarshögskolan och Bok-förlaget BAS. Stockholm.
Östnäs, Anna (1984): Arkitekterna och deras yrkesutveckling i Sverige. Avdel-ningen för arkitekrurens teori och historia. Chalmers tekniska högskola, Göte-borg.