2.1 Pandemi
En pandemi är en epidemi, det vill säga en sjukdom, som är smittsam och sprids över stora delar av världen kontinuerligt mellan människor. Pandemier kan kännetecknas av en explosiv spridning (Qui, Rutherford, Mao, & Chu, 2017). Det finns många olika faktorer som kan påverka spridningen av en sjukdom och två av dessa är hur sjukdomen sprids från människa till människa men även hur människor förflyttar sig runt omkring i samhället och även i världen. Transportfordon såsom flygplan, fartyg och bilar som kan frakta många människor och långa sträckor gör det enklare för sjukdomar att spridas snabbt till nya delar av världen.
5
Den största och dödligaste pandemin var spanska influensan år 1918, den orsakade 50 miljoner dödsfall och spreds till en tredje del av världens befolkning (Grennan, 2019).
2.2 Covid-19
Den senaste pandemin är självklart den som vi befinner oss i nu nämligen av sjukdomen Covid-19, coronavirus disease 2019 som är det officiella namnet. Det är ett av sju coronavirus som kan smitta människor. Fyra av dessa virus ger symtom som en vanlig förkylning och är alltså inte dödlig, men det finns varianter av coronaviruset vid namn SARS- och MERS-coronavirus som ger symtom i form av allvarlig luftvägssjukdom. Covid-19 är viruset SARS-coronavirus-2 (SARS-CoV-2), detta virus ger symtom som en luftvägsinfektion så som hosta, feber, snuva, halsont och värk i muskler och leder. De flesta får lindriga symtom som går över av sig själva men det farliga med detta virus är att det är milda symtom i början och gradvis blir sämre men också att alla reagerar olika och får olika symtom. Vissa kan bli mycket allvarligt sjuka i form av besvär med andning och lunginflammation som snabbt leder till akuta tillstånd och kräver mycket vård (Folkhälsomyndigheten, 2021).
2.3 Folkhälsomyndigheten
I Sverige har vi en myndighet enbart utformad för att ansvara för nationens folkhälsa, folkhälsomyndigheten. Deras uppdrag går ut på att genomföra det politiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik och god hälsa för hela befolkningen. De har en viktig uppgift i form av att ta fram vetenskaplig kunskap och att dela med sig av denna till externa aktörer.
Folkhälsoarbetet går bland annat ut på att samla in och analysera information för att följa hälsoläget i landet men även i världen. Men det som folkhälsomyndigheten är mest känd för i dagsläget är för deras arbete med smittskydd då de har ett övergripande ansvar och är den myndighet som tar fram rekommendationer, föreskrifter och vägleder även hälso- och sjukvårdspersonalen vid smittskyddsarbete (Folkhälsomyndigheten, 2021).
2.4 Etik
Ordet etik kommer från de grekiska orden éthos och êthos som betyder vana, sedvänja, oskrivenlag, inställning och sinnelag. Etik blandas ofta ihop med moral, men moral innefattar människans faktiska och praktiska handlande medan etik är tankarna och reflektionerna om dessa handlingar. Etik är alltså motiven och värderingarna för ett val eller en situation där en ställning måste tas (Statens medicinsk-etiska råd, 2021).
6
Hälso- och sjukvården har alltid behövt göra etiska prioriteringar men under en pandemi blir dessa mer extrema och krävande. Det finns tre principer enligt prioriteringsmodellen från 1997 och dessa är människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.
• Människovärdesprincipen som innebär att alla människor har samma värde och därför har samma rättigheter. Denna princip avspeglas i hälso- och sjukvårdslagen.
• Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att den patienten med störst behov av vård ska ges företräde och att den som inte har det ska solidariskt vänta på sin tur.
• Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att resurserna inom vården ska användas där de gör störst nytta. Denna princip är underordnad av de andra två principerna.
Socialstyrelsen har i samband med Covid-19 tagit fram nya riktlinjer för etiska prioriteringar inom vården där man framför allt har förtydligat och lagt till tydligare prioriteringsgrupper för att underlätta för hälso- och sjukvårdpersonal vid beslutsfattning (Socialstyrelsen, 2020).
När vårdpersonal tvingas göra flera etiska prioriteringar och ställningstaganden under sina arbetspass plus att jobba fler timmar än vanligt och inte få en tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen leder till ökad stress men även vad som kallas etisk stress. Denna typ av stress innebär en känsla av otillräcklighet och ifrågasättande av ens egna moraliska kompass i relation till vad som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det är med andra ord en oerhört påfrestande och djupgående stress som inte enbart skadar personalen i fråga utan kan väldigt snabbt leda till uppsägning då personalen saknar motivation till arbetet. För att hjälpa personalen krävs det återhämtning men även tid för diskussion och samtal med sina kollegor.
Det är av yttersta vikt att arbetsgivaren ser till att det finns utrymme för detta framför allt när arbetsbelastningen är så hög som den är under en pandemi (Carpman, 2020, 30 april).
Sverige har ett så kallat medicinsk-etiskt råd som utformades av regeringen år 1985 vid namn Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Dessa ska hjälpa till att bedöma konsekvenserna för det mänskliga värdet och integriteten i samband med medicinsk diagnostik, forskning och behandling. Det är inte bara regeringen som är i behov av detta råd det finns även regionala etikråd för landsting och regioner som är skapade för att bidra och stimulera till diskussion och öka kunskapen. Dessa personer kan kallas in för att stödja vårdpersonal som behöver en utomståendes perspektiv på de etiska förhållningssätten och hjälpa till vid diskussion och beslutsstöd (Statens medicinsk-etiska råd, 2021).
7