Tyskans inflytande pŒ svenska sprŒket har ofta konstaterats; hŠr kon-centreras den etymologiska analysen pŒ det danska inflytandet. Fšr detta ŠndamŒl har SAOB kompletterats av tvŒ flersprŒkiga ordbšcker:
Hugo och Carl Lagerstršms lilla Typografisk Ordlista (svenska-dan-ska-tyska-engelska-franska) frŒn 1911 (hŠr TO), samt Leo Moselunds Typografiske Ord og deres Betydning (danska-tyska-engelska-svenska) frŒn 1944 (hŠr LM). Stavningen av de danska orden fšljer hŠr Mose-lund.
Enligt historiska uppgifter (Ekdahl 1984:46) har den huvudsakliga importen av maskiner under 1800-talet skett frŒn Danmark och Tysk-land (jfr den hšga frekvensen av fšrstabelŠgg ur TŠubels frŒn tyska
šversatta Boktryckarekonstens practiska handbok, 1823). Med tanke pŒ det rŒdande lŠrlingssystemet, dvs. praktisk utbildning med fŒ eller inga tryckta anvisningar, kan bŒde danska och tyska termer genom person-lig handledning ha importerats tillsammans med den nya tekniken.
NŠrheten till Danmark Šr dŒ ett argument till fšrdel fšr ett stšrre danskt inflytande Šn vad som vanligen antagits.
JŠmfšrelser med danska resp. tyska termer ger i nŒgra fall intrycket att danskan varit en vŠl sŒ trolig lŒngivare som tyskan; jfr
sv. ark Ð da. Ark Ð ty. Bogen (etymologin utgšrs hŠr av termer fšr vikningen av pappret, lat. arcus);
sv. blanksida/kolumn Ð da. Blank Side Ð ty. Vakat;
sv. fuktfat Ð da. Fugtetrug, Fugtekar Ð ty. Feuchtapparat;
sv. fšrlappning Ð da. Oplapning Ð ty. Zurichtung;
sv. gjutgryta Ð da. St¿begryde;
sv. nedryckning/nedslag Ð da. Nedrykning Ð ty. Anschlag;
sv. nedryckare Ð da. Nedrykningsside Ð ty. Anfangsseite;
sv. remmika Ð da. R¾mmeke Ð ty. RŠhmchen;
sv. slutnyckel Ð da. Slutten¿gle Ð da. FormenschlŸssel.
Ibland finns inflytande frŒn bŒde tyska och danska:
sv. utskjutningsschema Ð da. Udskydningsskema Ð ty. Ausschiess-formel;
sv. sŠtthake/vinkelhake Ð da. S¾ttehage /Vinkelhage Ð ty. Winkelhaken I nŒgra fall kan tyskans pŒverkan ha fšrmedlats av danskan:
sv. digel Ð da. Diegel Ð ty. Tiegel (dŠr principen med tryckplattan, jfr tegel, framgŒr, liksom i eng. platen; sv. digel Šr dŠremot en mindre genomsynlig term);
sv. spŒne (arbetskamrat) Ð da. Gespon Ð ty. Gespan;
sv. spartel Ð da. Spartel Ð ty. Spachtel.
De fall dŠr tyskan haft ett tydligt direkt inflytande Šr dock betydligt fler, t.ex.
sv. avklappa Ð da. tage Bšrsteaftryk Ð ty. abklopfen;
sv. gemena Ð da. smaa Bogstaver Ð ty. Gemeine;
sv. lik (utelŠmnat ord) Ð da. Begravelse Ð ty. Leiche.
Av speciellt intresse Šr de fall dŠr tvŒ eller flera sprŒk ger uttryck fšr samma metafor (se avsnittet om Metaforer nedan).
6. Typsnittsbeteckningar
Bokstavsformernas historia kan fšljas i ett antal illustrerade verk, t.ex.
Valter Falks Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna. I motsats till den mer tekniskt inriktade produktionsdelen inom tryckvŠsendet Šr den typografiska formgivningen rik pŒ litteratur. HŠr skall endast diskute-ras nŒgra drag i SAOB:s registrering av ord inom omrŒdet.
Bruket att uppkalla nya typsnitt efter kŠnda fšrebilder kan skapa fšrvirring: enligt SAOB Šr sabon (1823) en storleksangivelse, vanligen 76 punkter, dvs. stort format. I litteraturen i Šmnet Šr sabon dock en typform, uppkallad efter Jacques Sabon, pŒ 1500-talet Šgare till det kŠnda stilgjuteriet i Frankfurt och den som fšrde vidare Garamonds typsnitt; sabon anger alltsŒ att typsnittet Šr en antikva (baserad pŒ antika inskriptioner, jfr den engelska termen Roman). Namnet avser sedan 1964 oftast ett typsnitt tecknat av 1900-talsmŠstaren Jan Tschichold.
Fšr att ange grad, dvs. typsnittsstorlek, anvŠnds skalan brilliant Ð diamant Ð perle Ð nonpareille Ð kolonel Ð petit Ð borgis Ð korpus Ð cicero Ð mittel Ð tertia Ð paragon Ð text, med vissa tillŠgg i form av brŒkdelar (halv, kvarts etc.). Av dessa fšrekommer endast en del i SAOB, trots deras lŒnga historik: brilliant, perle, kolonel, tertia och paragon saknas, medan diamant, nonpareille, petit, borgis, korpus, cicero, mittel (med sammansŠttningar) finns (text i den aktuella bety-delsen har inte kunnat belŠggas).
Liknande luckor finns fšr de olika bestŒndsdelarna av typer: hŒr-streck och schattering/seriff finns, men varken askender (uppstapel) eller deskender/nedstapel, ej heller klack (annan term fšr schattering eller seriff).
BenŠmningar pŒ typsnitt finns mycket sŠllan upptagna: antikva, fraktur, rotunda och schvaback, dvs. de Šldsta beteckningarna, finns, liksom grotesk, men dŠremot inga av de švergripande termerna didon, garald, linjŠr eller skript, inte heller vŠl etablerade beteckningar fšr enskilda typsnitt ss. textura (Gutenbergs fšrsta typsnitt). DŒ epony-miska beteckningar fšr sŠrskilda typsnitt (i motsats till eponyepony-miska beteckningar, fšr hela typfamiljer, t.ex. schvaback) inte medtagits,
framgŒr det inte i vilken utstrŠckning sŒdana finns belagda, men av stickprov att dšma finns endast en brŒkdel upptagna i SAOB eller NEO.
Sammanfattningsvis fšrefaller den del av boktrycksterminologin som kan hŠnfšras till sjŠlva formgivningen av trycket (val av typsnitt respektive storlek mm.) vara tydligt underrepresenterad i jŠmfšrelse med boktryckets konkreta tekniska termer. Fšr att lŒna datortermer, Šr hŒrdvaran betydligt bŠttre dokumenterad Šn mjukvaran. NŠr vi kommer till datorterminologin kommer det motsatta fšrhŒllandet att visa sig vara fallet.
7. Datortermer
Endast sŒdana termer har behandlats som har anknytning till ordbe-handling och dŠrmed Šr jŠmfšrbara med termer relaterade till trycke-rivŠsendet. Antalet har dessutom begrŠnsats till ett drygt hundratal fšr att undvika snedvridna proportioner mellan materialets olika delar:
medan fyra Œrhundraden svarar fšr ca 1100 termer, fŒr termer frŒn ett par Œrtionden utgšra vad som motsvarar ungefŠr en tiondel av detta antal.
Efter en tŠmligen vildvuxen introduktionsperiod som utmŠrktes av engelska termer, ibland med svenska Šndelser (att deleta) har den sven-ska datorterminologin omhŠndertagits av Svensven-ska datatermgruppen, som bŒde fšrser vanligt fšrekommande termer med genomtŠnkt svensk sprŒkdrŠkt och ger anvŠndarna sprŒkliga kommentarer. NedanstŒende termurval Šr dock baserat pŒ specialiserade ordlistor, datormanualer och annan facklitteratur.
I motsats till tidigare tekniska innovationer som medfšrt ny appara-tur med Œtfšljande terminologi, har datorn inneburit en betydande konceptuell omvŠlvning: endast en brŒkdel av tekniken Šr synlig eller ens tillgŠnglig fšr anvŠndaren. HŒrdvaran, dvs. maskinen med dess tillbehšr, utgšr en inkapslad enhet vars funktioner och arbetsprocesser styrs av programvaran/mjukvaran. AnvŠndaren Šr hŠnvisad till resul-tatet av denna kombination, produkten, men kan gšra fšga fšr att ingripa i arbetsprocessen, utšver att fšlja programskaparens intentio-ner. Datortekniken stŠller dŠrfšr hšga krav pŒ pedagogiska kvaliteter i bŒde programvara och manualer.
Datortekniken har dessutom fŒtt en snabbare utbredning bland icke utbildade anvŠndare Šn nŒgon annan teknik av motsvarande komplexi-tet. Medan tidigare tekniska innovationer kringgŠrdats av krav pŒ utbildning, ofta med nŒgon form av kvalitetskontroll, Šr den stora majoriteten av datoranvŠndare lekmŠn, hŠnvisade till manualer och s.k.
support Ð dvs. indirekta kontakter dŠr sprŒket snarare Šn det konkreta handhavandet blir vŠgledande.
Trots sin nyskapande karaktŠr har datortekniken endast fŒ nyskapade termer (ex. baud, byte, modem). Datorterminologin prŠglas i stŠllet av
Œterbruk: direktlŒn (scanner Ð scanner/skanner) šversŠttningslŒn (hardware Ð hŒrdvara) och olika former av betydelselŒn, inklusive termlŒn (skrivare, bibliotek) och metaforisk anvŠndning (mus, mapp, verktyg, jfr Sigurd 1986:17). MŒnga termer inom datorns grund-lŠggande moment har hŠmtats frŒn den omgivande kontorsmiljšn:
skrivbord, mapp, dokument, klippa och klistra, urklipp, papperskorg Ð men Šven det fšrbryllande fil, av eng. file, pŠrm, mapp. Att denna form av termskapande genom termlŒn frŒn nŠraliggande omrŒde kan ha sina risker kan intygas av dataansvariga: anvŠndare kan lŠtt fšrledas till att feltolka hŠnvisningar till vŠlbekanta och nŠraliggande fšreteel-ser (jfr TechWebUfšreteel-ser Questions).
€ven i švrigt Šr utvidgat anvŠndande av existerande ord en vanlig form av termbildning. Hit hšr en rad metaforiska beteckningar fšr processer, vars benŠmningar direkt associeras till mŠnskliga agenter, t.ex. lŠsare, skrivare, redaktšr/redigerare, textbehandlare. Ytterligare exempel, bildade enligt samma mšnster, kan leda tankarna i samma riktning: avkodare, bibliotekshanterare, pekare, lŠsaršvervakare, text-behandlare, texthanterare. Samtliga kan bidra till en šverdrivet per-sonifierande framstŠllning av datorn och dess mšjligheter (jfr StŒl-hammar 1997:122Ð129); hŠr finns dock fler exempel inom andra om-rŒden Šn det relativt okomplicerade textbehandlandet.
I sŒ gott som samtliga fall ršr det sig hŠr om deduktiva metaforer, en term som hŠr anvŠnds fšr att ange metaforer som baseras pŒ fšr-stŒelsen av en funktion eller en process, snarare Šn nŒgon iakttagbar yttre likhet mellan det beskrivna och termen. Det pedagogiska elemen-tet, termens sjŠlvfšrklarande genomsynlighet, blir dŒ Šnnu mer bety-delsefullt. (Motsatsen, perceptuella metaforer, exemplifieras av mus, namngiven efter sin likhet med ett litet djur med lŒng svans.)
De centrala svenska datortermer dŠr ingen direkt pŒverkan frŒn engelskan kan spŒras, har ofta fšregŒtts av och bearbetats i diskus-sioner, ss. dator (1969, efter fšrslag och debatt i Dagens Nyheter) och grŠnssnitt, fšr interface.
I jŠmfšrelse med tryckeritermer utmŠrks datortermer av fler direktlŒn, ss. bit, byte, font, desktop publishing, modem, pixel, toner.
Ibland sker anpassning genom stavning: bugg, dokument, fil (av file), ikon, kompatibel, kursor, logotyp, meny, tabb; likasŒ fšrekommer avledningar: deleta, formatera, justera, pixelierade tecken, printa ut, skrolla. HŠr finns flera šversŠttningslŒn: avgrŠnsare (delimiter), av-kodare (decoder), bakgrundsutskrift (background print), biblioteks-hanterare (library manager), drag och slŠpp (drag and drop), fšnster (window), klipp och klistra (cut and paste), I-balk (I-beam), insŠtt-ningspunkt (insertion point), linjal (ruler), lŠnk (link), lŠsare (reader),
minne (memory), mus (mouse), ordbehandling (word processing), rulla (scroll), skrivbord (desktop), verktyg (tool). Blandformer fšre-kommer ocksŒ: batch-ombrytning, defaultvŠrde, flatbŠddsscanner.
DŠremot saknas Šnnu de mŒnga sammansŠttningar som utmŠrker tryckeritermer och dŠr oftast betecknar teknisk specialisering (jfr den stigande andelen i engelsksprŒkig datorterminologi av fšrkortningar baserade pŒ flerledade sammansŠttningar). Typiskt nog upptrŠder sŒdana sammansŠttningar bland datortermer fr.a. vid beteckningar fšr olika slags skrivare (blŠckstrŒleskrivare, laserskrivare) och scanner (flatbŠddsscanner, parallellports scanner [sic]), dvs. konkreta fšremŒl.
8. Metaforer
Metaforer hšr sannolikt till de vardagsuttryck, som sŠllan finns upp-tagna i fackbšcker. LŠrlingssystemet, och dŠrmed avsaknaden av tryckta lŠrobšcker, kan ocksŒ ha medfšrt att fŒ vardagliga, mindre specialiserade uttryck finns belagda i SAOB, dŠr kŠllorna fšr bok-tryckstermer domineras av handbšcker, ordbšcker och uppslagsverk.
Av sŠrskilt intresse Šr sŒdana metaforer som uttrycker liknande tankesŠtt i fler Šn ett sprŒk. SŒdana metaforer kan ses som i egentlig mening kognitiva, alltsŒ uttryck fšr tankestrukturer. Nedan fšljer exempel, alfabetiskt sorterade under det betecknade begreppen; jfr av-snitt 7.
Det švervŠgande flertalet betecknar sjŠlva sŠttningsarbetet och dŠr fšrekommande tecken, typer och delar av typer m.m. HŠr noteras en tendens att anvŠnda metaforiska uttryck med kroppslig, ofta mŠnsklig anknytning:
bršllop fšr dubbelsatt ord (ty. Hochzeit, da. Bryllup);
flughuvud fšr uppochnedvŠnd bokstav som anvŠnds som ersŠttning fšr saknad bokstav (da. Fluehoved);
fot fšr nedre del, som i fotnot (da. Fodnote, ty. Fussnote, eng. foot-note);
huvud fšr švre del av spalt eller sida (da. Hoved, ty. Kopf, eng. head, fr. t•te), liksom fot en vanlig metaforisk angivelse av lŠge eller place-ring;
gjutmun pŒ gjutgryta (da. Stšbemund, eng. delivery mouth:)
gŒsfot resp gŒsšga fšr citattecken (da. Gaase¿yne, ty. GŠnseaugen, GŠnsefŸsschen);
halvfet, (hel)fet fšr att ange tjocklek pŒ tecken (da. halvfed, fed Skrift, ty. halbfet, fette Schrift, eng. fat face type (speciell typsnittskaraktŠr, annars bold, framtrŠngande, men Šven heavy, en variant av fat/fet), fr.
caract•res, demigras, gras, jfr Šven korpulens fšr Õbredden av bokstŠ-vernas linjerÕ. Jfr Šven en bokstavstyps kštt, kropp (nedan).
Den ofta citerade metaforen horunge fšr ensamt, ÓšverblivetÓ ord i ny spalt eller pŒ ny sida Ð ett fšrdšmande begrepp fšr en kritiserad fšreteelse, kan dessutom fšrses med de nŒgot ovŠntade bestŠmningarna
enkel resp. dubbel, vilket tyder pŒ att termen lexikaliserats och den ursprungliga metaforen inte lŠngre noteras (da. Horunge, ty. Huren-kind, eng.orphan, bastard, fr. batard, dŠr engelskan skiljer sig frŒn de švriga sprŒken med sin mindre fšrdšmande metafor orphan, fšrŠldra-lšst barn);
kustod, vakt, som beteckning fšr en sista stavelse som upprepas, stŒr pŒ vakt, som fšrsta stavelse vid sidbyte (da. Kustode);
kštt, tomrummet kring bokstavsbilden pŒ en bokstavstyp (da. Kšd, ty.
Fleisch);
levande kolumntitel som innehŒller uppgift om kapitel, i motsats till dšd k. (ty. lebende Kolumnentitel, eng. running headline, fr. titre courant; alltsŒ andra former av ršrelse, liv); (jfr aktiv sidrubrik som datorterm);
en bokstavs kropp eller typkropp (da. Skriftlegeme, ty. Schriftkšrper, eng. body, fr. corps de lettre);
lucka fšr mellanrum i sats (da. Gab, ty. LŸcke);
slŒ munk, trycka utan fŠrg eller med svag fŠrg (da. Munkeslag, ty.
Mšnchschlag, eng. pull monks); enligt SAOB kan avsaknaden av fŠrg liknas vid en munks tonsur;
spis, att spisa, spisbildning, spisig, fšr uppskjutande delar av utfyll-nadsmaterial i en sŠttning, en ogenomsynlig metafor som fŒr sin fšr-klaring av sitt tyska ursprung (da. Spies, ty. Spiess, spjut, dvs. ngt som sticker upp)
spŠrra, ška mellanrum, jfr utspŠrra i meningen ÕvidgaÕ (ty. sperren, Šven spationieren, men da. spatiere, eng. space, dŠr motsvarande be-grepp Œterges med germansk- resp. latinbaserad term);
svibel eller svibelfisk, typer som hamnat i oordning och kan liknas vid smŒfisk, vilket ocksŒ kan fšrklara valet av kollokerande verb, att fŒ svibel(fisk), analogt med att fŒ fisk (da. Svibelfisk, ty. Zwiebelfisch, dvs. fisk med lšk);
utgŒng, avslutning(srad) pŒ textstycke (da. Udgang, ty. Ausgang, eng.
exit).
En mindre grupp metaforiska uttryck anger verktyg:
ryttare fšr fŠrgrivningsvals (da. Rytter, ty. Reiter);
skepp eller sŠttskepp, flat brickliknande hŒllare fšr satta rader, en av tryckerivŠsendets Šldsta termer som uppvisar genomgŒende likhet i samtliga undersškta sprŒk (da. Skib, ty. Schiff, eng. galley, fr. galŽe) Œl eller Œlspets, ett spetsigt sŠttningsverktyg (da. Aal, ty. Ahle, Ahl-spitze);
šra pŒ sŠttlinje (ty. Ohr)
Bland švergripande termer utgšrs ett intressant fall av smšr 1951 (fšrdelaktigt sŠttningsarbete), som uttrycker samma tanke som da.
Svinesteg, ty. Speck, eng. fat, samt det svenska att vara i smšret (jfr Šven ungdomssprŒkets fet, fett, Ódet rockar fettÓ, ett allmŠnt positivt adjektiv/adverb. (Jfr det Šldre bruket av fett: Óett fett kontraktÓ, dvs.
ett kontrakt som leder till vŠlmŒga och dŠrmed fetma.) BŒda dessa termer har den ickemetaforiska varianten da. Fordel, ty. Vorteil, eng.
vantage (dvs. sv. fšrdel), som fšrsvenskats till det ogenomskinliga fortel, fottel 1823, vb fortla 1853.
Motsatsen till sŒdant arbete kan kallas surkŒl, en term fšr uppdrag som redan betalts men utfšrs i efterskott, ett impopulŠrt arbete (da.
Surkaal, ty. Sauerkraut).
Liknande exempel, dŠr dock bŒde ord- och tankelikhet fšreligger Šr bršdstil, alt. bršdtext (SAOL) fšr tryckarens Ódagliga bršdÓ, dvs.
vanlig text (ty. Brotschrift, da. Bršdskrift).
Utšver dessa metaforer med motsvarigheter i nŒgot annat sprŒk finns en handfull andra exempel dŠr belŠgg endast fšreligger pŒ sven-ska: flod, gata, glugg (sammanhŠngande mellanrum i spŠrrad text);
gemena (smŒ bokstŠver, dvs. de mest allmŠnt fšrekommande bok-stŠverna, ev. ÓlŠgre stŒendeÓ bokstŠver); ros (Ósvibel som uppkommit gm att (lšst ombunden) sats fallit sšnderÓ, 1951, GrafUppslB); rŠnta (stil som tagits ur formen men Šnnu inte lagts i kast); galge resp. scha-vott fšr delar eller tillbehšr; klack (tvŠrstaplar pŒ bokstŠver, Šv.
schattering el. serif(f). €ven hŠr dominerar termer fšr arbetspro-cessen šver beteckningar fšr verktyg o.d.
Till metaforiska uttryck i vidare bemŠrkelse kan ocksŒ rŠknas de mŒnga sammansŠttningarna med lokaliserande partiklar, jfr nedan, Partikelverb. Valet av partikel kan dock pŒverkas av ett annat sprŒk och dŠrmed framstŒ som ologiskt i det svenska sprŒksystemet.
Som framgŒr av exemplen, Šr flertalet metaforiska uttryck baserade pŒ nŒgon yttre, perceptuell likhet: huvud, fot (belŠgenhet) gŒsfot/-šga, fet stil, lucka, glugg, flod, gata, ryttare, svibel, Œl(spets). Det finns dock Šven deduktiva metaforer som bygger pŒ en likhet mellan funk-tioner, processer eller egenskaper: bršdstil/-text, horunge, levande/dšd (kolumntitel), kustod, gemena bokstŠver. Som visats i avsnittet om datorterminologin Šr fšrhŒllandet det omvŠnda inom denna teknik dŠr arbetsprocesserna i allt vŠsentligt Šr fšrdolda fšr anvŠndaren: att ge fšrklarande och minnesunderlŠttande benŠmningar blir dŒ Šnnu mer vŠsentligt.