Den inledande litteraturstudien som utgjorde grunden för projektet resulterade i ett faktabaserat metodval för följande UX-test. De metoder som valdes för utvärdering av de två luftkonditioneringarna var fyra metoder; användbarhetstest, utvärdering med känslokort, intervju samt en semantisk differentialskala. Nedan presenteras de förberedelser som gjordes inför testerna av produkterna och hur testerna genomfördes, samt hur valet av deltagare gjordes. Deltagarnas integrering med produkterna dokumenterades med både ljud- och videoupptagning. Testerna utfördes i ett laboratorium anpassat för UX- tester.
4.2.1
Deltagare
RISE hjälpte till att bistå med deltagare som var av varierad ålder och sysselsättning. Antalet personer valdes till åtta efter Kuniavskys (2003) rekommendationer, som menar på att ett sådant antal deltagare medför att majoriteten av problemen då upptäckts. För att få bakgrundsinformation om deltagarna fick varje person fylla i ett formulär innan varje test påbörjades, vilket visas i Bilaga 4 – Bakgrundsformulär. Formuläret gav information om kön, ålder, sysselsättning, teknisk kompetens och om ägandeskap av luftkonditionering. Detta gjorde att deltagarnas testresultat kunde analyseras utifrån deras bakgrund och huruvida den stämde överens med produktens målgrupp.
Innan testet påbörjades fick deltagarna, i samband med formuläret om bakgrund, dessutom skriva på ett godkännande om sekretess och hur deras personuppgifter samt videoinspelningen skulle hanteras, vilket visas i .Bilaga 5 – Godkännande om sekretess. Detta för att deltagarna skulle känna sig bekväma med att informationen som de genererade endast skulle användas till att utvärdera produkten, samt att personuppgifterna skulle hanteras konfidentiellt.
Eftersom luftkonditioneringarna som testades har likande funktioner sker en viss inlärning hos deltagaren under varje integrering, som Tullis & Albert (2013) beskriver som lärbarhet i delavsnitt 3.3.2 Dataanalys av användbarhetstest. Av den anledningen beslutades att hälften av deltagarna, det vill säga fyra stycken, fick börja med standardprodukten för att senare gå vidare till premiumprodukten, medan den andra hälften fick göra tvärtom. Detta för att påvisa eventuella skillnader i upplevelse baserat på vilken produkt deltagaren fick starta med.
40 (100)
4.2.2
Användbarhetstest
Det första steget av förberedelser inför användbarhetstesten bestod av att välja vilka funktioner på respektive produkt som skulle testas. Urvalet av funktioner baserades på de punkter som Kuniavsky (2003) nämner är viktiga för funktionsval (se delavsnitt 3.3.1 Användbarhetstest). Den här studien valde att fokusera på alla punkter som Kuniavsky (2003) presenterat utom två, vilka var ”nya funktioner” och ”potentiellt farliga funktioner”, då sådana funktioner saknades. Utifrån valda funktioner kunde uppgifter till användbarhetstesten skapas. För att skapa bra uppgifter användes även här de punkter som Kuniavsky (2003) nämner om hur uppgifter bör utformas. De funktioner som testades samt vilken fråga som besvaras under varje utformad uppgift presenteras i Bilaga 6 – Valda funktioner och frågor till test. Utifrån informationen i Bilaga skrevs ett manus som stöd till kommande tester, vilket är bifogat i Bilaga 7 – Manus . Manuset skrevs utifrån Kuniavskys (2003), Maiolis (2018) och Barnums (2002) riktlinjer och metoder för att generera så mycket information som möjligt av testerna.
På premiumprodukten var det en funktion som exkluderades från testet, vilket var återställningsknappen för filter, eftersom lampan för den funktionen endast lyser när filtret behöver bytas. Samma sak gällde för standardprodukten, då produkten har samma funktion gällande filter. Istället inkluderades den funktionen under intervjun där deltagaren fick en fråga om innebörden av funktionen. En annan funktion som inte testades på standardprodukten var ”sovläge”, eftersom den aktiveras först efter en längre tid. Därför kom även innebörden av den funktionen att frågas om i intervjun. Gällande de olika lägena på produkterna var det upp till deltagaren själv att välja om han eller hon ville ändra till kylning till exempel. Detta gjordes för att få information om produktens olika lägen hade någon betydelse för användaren.
4.2.3
Observatör och moderator
Under testet agerade en person moderator och en person observatör. Moderatorns uppgift var att föra testet framåt med hjälp av det skrivna manuset och var också den som var närvarande i testrummet. Observatören däremot befann sig i ett separat rum under pågående tester och kunde därifrån följa interaktionen genom video- och ljudupptagning. Enligt Bell (2009) rekommenderas ett observationsschema för att observatören enkelt ska kunna anteckna under testerna, vilket förbereddes innan. Observationsschemat bifogas i Bilaga 8 – Observationsschema.
För att se till att moderatorns personlighet och agerande inte påverkade resultatet i någon riktning, beslutades att projektgruppens deltagare skulle moderera vartannat test. Både Olsson & Sörensen (2011) och Kuniavsky (2003) påpekar vikten av en moderator som får deltagaren att känna sig bekväm, samt att moderatorn är neutral i sina åsikter för att undersökningen ska behålla sin trovärdighet, vilket har nämnts tidigare i delavsnitt 3.3.7 Intervjuer.
4.2.4
Intervju
Som komplement till användbarhetstestet skrevs intervjufrågor som lades till i manuset. För att verkligen veta hur användarupplevelsen är, måste intervjuer göras med användaren enligt Kuniavsky (2003). De intervjufrågor som valdes baserades bland annat på de funktioner som inte
41 (100)
kunde testas, vilket beskrevs i delavsnitt 4.2.2 Användbarhetstest. Övriga frågor behandlade huruvida deltagaren tyckte att produkten var enkel eller svår att använda och vad som påverkade den upplevda känslan, samt hur de upplevde kontrollpanelen och fjärrkontrollen i helhet. Även en fråga om hur de upplevde bekräftelsen från produkten att rätt inställning blivit gjord ställdes för att få information om produktens återkoppling. Alla intervjufrågor kan läsas i sin helhet i manuset som återfinns i Bilaga 7 – Manus där intervjufrågorna presenteras i slutet av testet. Under användbarhetstestet ställdes även frågor om deltagaren vad nöjd med inställningarna, samt fick deltagaren beskriva vilka inställningar som blivit gjorda, vilket enligt Tullis & Albert (2013) ger information om deltagaren förstått målet med uppgiften samt information om han eller hon har gjort rätt.
4.2.5
Känslokort
Känslokorten valdes som ett ytterligare komplement till användbarhetstestet för att få ut mer information om deltagarens känslor kring produkterna. Maioli (2018) menar att om deltagaren integrerar med en produkt för första gången bör han eller hon tillfrågas om första intrycket av produkten, före interaktionen sker. Av den anledningen fick deltagaren välja ett känslokort före interaktionen med varje produkt. Desmet et al. (2001) menar att deltagaren dessutom bör välja ett känslokort efter interaktionen som ger information om hans eller hennes faktiska känsla för produkten, samt ett kort om den känsla som deltagaren helst hade velat få av produkten. Därför fick varje deltagare även välja ett känslokort efter interaktionen, samt ett kort som bäst beskrev den känslan de ville få av produkten.
Under testet placerades känslokorten ut i slumpmässig ordning framför deltagaren, för att han eller hon inte skulle påverkas av att en sida var mer negativ eller positiv. Trots att känslokorten placerades i en slumpmässig ordning, placerades de i samma slumpmässiga ordning för samtliga deltagare. Det gjordes för att resultatet inte skulle påverkas av kortens placering. Efter att deltagaren fått välja kort fick deltagaren beskriva varför kortet valdes, då Desmet et al (2001) menar att känslokort kan vara en konversationsstartare för personer som har svårt att uttrycka sina känslor verbalt.
4.2.6
Semantisk differentialskala
I slutet av varje test användes en semantisk differentialskala. Den semantiska differentialskala som valdes för testen och som visas i Tabell 5 baseras på Rubin och Chisnells (2008) adjektivpar, då Rosenberg & Navarro (2018) påpekar att det är svårt att välja relevanta adjektivpar och hänvisar till adjektivpar som används i tidigare studier för att säkerställa kvalitén på undersökningen. Dock valdes vissa begrepp bort med anledning av att de inte ansågs relevanta och svåra att utvärdera för denna undersökning som innefattar produkters gränssnitt. De adjektivpar som utelämnades var ”enkel/svår”, ”professionell/oprofessionell”, ”liten/stor” och ”säker/farlig”.
Sammanställningen av den semantiska differentialskalan gjordes efter Rosenberg och Navarro (2018) och skapades därför som en 7-gradig skala, samt att numreringen valdes bort efter Tullis
42 (100)
& Alberts (2013) rekommendationer, se delavsnitt 3.3.5 Semantisk differentialskala. Deltagaren ombads efter interaktionen med respektive produkt att markera den ruta som bäst representerade deras åsikt om produkten.
Tabell 5 - Modifierad semantisk differentialskala [översatt från engelska]
Modern Traditionell
Högteknologisk Lågteknologisk
Pålitlig Opålitlig
Enkel att använda Svår att använda
Bekant Obekant Hållbar Ömtålig Attraktiv Oattraktiv Intressant Tråkig Hög kvalité Låg kvalité Dyr Billig