Textanalys av Rapport om oljeskyddsberedskap

Texten jag valt att göra en textanalys av är en nyhet som publicerades 2006-01-18 på Räddningsverkets webbplats. Först kommer en kort analys av texterna på förstasidan. Efter det görs en analys av hela nyhetstexten om oljeskyddsberedskap i Sverige, som det är länkat till från förstasidan. Texterna ligger även med som skärmdumpar i bilaga 2.

På förstasidan (se bilaga 2) ligger fem stycken med ingresser till nyheter. På alla de ingresserna gjordes en mindre analys. Texterna har rubriker på en rad med tre till fem ord. När man läst rubriken fi nns en kort text på mellan en och två meningar som sam- manfattar innehållet i nyheten. LIX-värdena ligger i dessa texter mellan 44 och 62, men orsaken till det är att man använt långa ord är de är svåra att byta ut till några andra och ändå hålla texterna till en eller två meningar. I texterna fi nns inga onödiga ord som förlänger texterna. Texterna på förstasidan har ett lägre LIX och LOM än nyhetstexten, ingresstexterna är medelsvåra och ligger i samma klass som normal tidningstext. De texterna riktar sig även till alla som besöker Räddningsverkets webbplats.

I den följande texten är fundamenten i huvudsatserna kursiverade. Styckeindel- ningen med mellanrum mellan varje stycke är detsamma på som på webbsidan.

Rapport om oljeskyddsberedskap [ingresstext från förstasidan]

Riksrevisionen har idag publicerat en rapport om oljeskyddsberedskapen. Nu

ska Räddningsverket se över hur man bäst ger kommunerna stöd på det här området.

Rapport om oljeskyddsberedskap [nyhetstexten]

Riksrevisionen har granskat statens förmåga att säkerställa en god beredskap i

kommunerna mot oljeolyckor och lämnat en rapport till regeringen med slut- satser och rekommendationer.

– Vi ska nu närmare studera och utvärdera de synpunkter som Riksrevisionen framför om beredskapen, säger Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets avdelning för stöd till räddningsinsatser.

– Det kan leda till att vi ser över hur vi bäst ska utnyttja våra resurser för att ge kommunerna det stöd de behöver både för räddningstjänst och sanering efter oljepåslag. Vi har nu avtal med fem kommuner, som personellt och materiellt ska stödja andra drabbade kommuner. Det är uppenbart att vi måste informera tydligare om vad det stödet innebär. Under första kvartalet i år kommer kom- munerna att förses med ett ‘oljeskyddspaket’, som bland annat innehåller check- listor för hur de ska hantera större oljeolyckor. Vi ska informera om aktuell lagstiftning och om den oljejour som Naturvårdsverket inrättat och som sköts av IVL, Svenska miljöinstitutet AB, säger Håkan Axelsson.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga om Räddningsverkets

– Vi tycker det vore positivt om regeringen vill pröva den frågan, säger Lars Ekberg, chef för verkets tillsynsavdelning. Han tillägger att Räddningsverket i samverkan med länsstyrelserna ska uppmärksamma kommunerna på behovet att planera också för stora oljeolyckor.

– Vi överväger också om vi ska göra en riktad tillsyn mot just kommunernas oljeskyddsberedskap, säger Lars Ekberg.

(www.srv.se/templates/SRV_Page____15936.aspx)

Texten består av sex textblock och längst ned i texten fi nns länkar till den fullständiga rapporten på Riksrevisionens egen webbplats, länk till sakavdelning samt kontakt- uppgifter till dem som uttalar sig i artikeln, de raderna är inte med i analysen.

Läsningen av artikeln kan avslutas efter varje stycke, varav fyra består av endast en mening. Det första stycket berättar vad Riksrevisionen gjort. I nästa stycke kommenterar en person från Räddningsverket vad de kommer att göra åt det. Det blir ett svar på föregående stycke. I nästa stycke kommer ett mer detaljerat svar om vad Räddnings- verket kommer att göra för att förbättra situationen.

I stycke fyra presenteras en rekommendation för framtiden från Riksrevisionen. Nästa stycke kommenterar detta och ger ett svar på vad Räddningsverket tycker. Texten avslutas med verkets syn på vad de ska göra framöver.

Stycke ett till tre handlar om beredskap och vad verket ska göra för att förbättra och stycke fyra till sex handlar om förslag till framtida arbete.

Stycke ett och tre börjar med “Riksrevisionen” och stycke två, fem och sex med “vi”. Det ger en känsla av att man svarar på vad de tycker om förslagen. Texten bollas mellan Räddningsverket och Riksrevisionen.

Meningarna är högertunga och ganska formella. Högertyngden innebär att större delen av meningarna kommer efter det fi nita verbet. Exempel på formella ord som åter- fi nns i texten är utvärdera, inrättat och rekommendera. Även citaten har en formell ton. Orden används sällan i vid informella samtal. Texten är saklig och saknar värdeord.

Detaljnivån ökar ju längre ned i texten man kommer, men varje stycke kan stå utan det efterföljande. Texten innehåller många fackord i ämnet, men de som valt att läsa texten har troligen även viss kunskap i ämnet.

I det tredje stycket fi nns ett par bisatser, men denna text är ett direkt citat från en person och skribenten verkar ha valt att låta den texten få ett mer talspråkligt fl öde istäl- let för att hugga upp det i ännu kortare meningar.

Ingressen innehåller mindre information, men tillräckligt för läsaren att avgöra om man vill fortsätta eller inte.

Förstasidans ingresstext: LIX 44

Antal meningar (M): 3 Antal ord (O): 26

Antal ord med fl er än 6 tecken (L): 9

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 6,75 Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 37,04 Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 44 LOM-värde: 9/3=3

Hela nyhetstexten: LIX 54

Antal meningar (M): 12 Antal ord (O): 234

Antal ord med fl er än 6 tecken (L): 84

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 18,08 Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 36,17

Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 54 LOM-värde: 84/12=7

Ingressen har ett lägre LIX än nyhetstexten. Antalet långa ord per mening är i ingressen tre, medan det i den längre är sju. Men de långa orden är relevanta och många har den formella klang som kan förväntas av en myndighet. Det är svårt att byta ut ord som oljeskyddsberedskap, Riksrevisionen, räddningstjänst och så vidare. Det skulle då behövas längre förklaringar, vilket skulle ge texten en stilnivå som inte är riktad till den tänkta målgruppen. Till exempel skulle oljeskyddsberedskap bli “beredskap för skydd mot oljeolyckor”, och det blir inte mer lättläst, bara längre. Med tanke på att man bör hålla texter korta är det i det här fallet bättre med det valda ordet.

Texten är uppbyggd på ett sådant sätt att man kan välja att avsluta läsningen efter varje stycke utan att missa allt för väsentliga saker. Detaljnivån ökar ju längre ned i texten man kommer.

Den längre nyhetstexten kan i Melin och Langes cirkel (se sid 13) placeras mot den högra delen av cirkeln, den är mycket saklig, formell och rätt så detaljerad. Det fi nns även mycket information i den.

Resultatet för texten om rapporten om oljeskyddsberedskap är enligt LIX-beräknin- gen svår, men med ett normalt värde för offi ciella texter. Antalet långa ord per mening ligger på sju. Men man måste även tänka på att texterna inte är ämnade för den breda allmänheten. De som läser hela texten är intresserade av ämnet och känner till orden som används. Om man tittar på de långa orden så är det mest fackord.