än de jag hittar i boken
Håller med Antal 2 17 19
% 5,0% 42,5% 47,5%
Håller inte med Antal 16 5 21
% 40,0% 12,5% 52,5%
Total Antal 18 22 40
% 45,0% 55,0% 100,0%
Tabell 14. Fråga 20. "Texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken" korstabulerade med Fråga 21. "Lärobokens texter är lättare att förstå än internet". Endast kvinnor. (N=31)
21. Lärobokens texter är lättare att förstå än internet
Total
Håller med Håller inte med
20. texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken
Håller med Antal 0 21 21
% 0,0% 67,7% 67,7%
Håller inte med Antal 5 5 10
% 16,1% 16,1% 32,3%
Total Antal 5 26 31
% 16,1% 83,9% 100,0%
Som tabell 14 visar är det en majoritet av kvinnorna, 68 % som anser att de texter de hittar på internet är lättare att förstå än vad de hitta i läroboken. Bland männen är motsvarande siffra 43 %. I båda grupperna finns 5 personer som inte håller med något av påståendena, och alltså varken tycker att boken eller internet har lättare texter. Bland männen finns det en stor grupp elever, 40 % som anser att lärobokens texter är lättare att förstå än de texter de hittar på internet. Intressant är att ta reda på ifall dessa 40 % motsvarar den gruppen manliga teoretiker som använder böcker mer än internet enligt sina svar på fråga 19. Vid en sådan korstabulering framgår det att det var 15 män som på fråga 19 menade att de inte använder internet mer än de använde böcker. Av dessa svarade 11 stycken att lärobokens texter är lättare att förstå än de texter de hittar på internet.
På sida 26 kom vi fram till att det fanns en grupp med 11 elever som svarade instämmande på fråga 10 och 11, att läroboken är bra till att hitta snabb fakta samt göra analyser. Vid en korstabulering
34
mellan de nyss framkomna fakta, att det finns en grupp om 11 män som svarat att de tycker att lärobokens texter är lättare att förstå än internet samt uppger sig använda läroboken mer än internet, och som dessutom ställer sig instämmande till fråga 10 och 11 får vi fram följande
Tabell 15. Fråga 10. ”Läroboken i historia är bra för att hitta snabb information korstabulerad” med Fråga 11. ”Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift” Endast de 11 män som diskuterats ovan. (N=11)
11. Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift
Total
Instämmer INTE alls
Instämmer lite Instämmer helt 10. Läroboken i historia
är bra för att hitta snabb information
Ingen åsikt Antal 1 1 0 2
Instämmer lite Antal 0 4 0 4
Instämmer helt Antal 0 3 2 5
Total Antal 1 8 2 11
Av de 11 eleverna är endast en negativt inställd till påståendena om lärobokens nytta och 10 instämmer på båda eller en av frågorna 10 och 11. Detta ger att vi alltså har en grupp på 10 personer, 24% av alla män eller 13 % av alla respondenter som genomgående tycks mer positiva till läroboken än internet.
Av intresse är att se ifall ens inställning till läroboken påverkas av tillgång till dator. Av gruppen vi ovan konstaterat föredrar böcker kommer alla från samma klass. tre av eleverna har kryssat för att de har tillgång till dator när som helst vilket tyder på att detta är en tolkningsfråga. Säkra kan vi däremot vara att de alla inte har tillgång till en personlig dator i skolan. Detta verkar dock andra elever ha. Av de elever som går en praktisk utbildning har 18 av 21 elever tillgång till dator när som helst. De flesta av dessa kommer ifrån samma skola. Ingen av eleverna från den aktuella skolan har valt ”nej” på frågan om datorer varför vi kan konstatera att eleverna på denna skola troligtvis har en egen dator att tillgå under skoltid eller också fri tillgång till gemensamma datorer.
Återvänder vi till det första kapitlet ”2.1 Används läroboken, och vem använder den?” kan vi se att den grupp elever som mer än de andra förlitade sig på internet var män på praktiska utbildningar. Detta är också den grupp där flest uppger sig ha tillgång till dator varför ett visst samband mellan de båda fenomenen framträder. En sista fråga kopplat till detta bör redovisas innan vi går vidare på
35 gruppens påverkan.
Påverkas vilken nytta man har av ett media av hur väl man hanterar det? För att få svar på detta ställdes fråga 4,5 och 7. Som jämförelse till dessa har vi fråga 28: ”När jag gör arbeten i historia har jag störst nytta av Internet, andra böcker, läroboken, tidningar eller annat”
Graf 3 visar att en majoritet av de som anser sig ha stört nytta av läroboken, 62 % av dessa, instämmer till påståendet om att de använder läroboken registret. Motsvarande siffra för dem som har störst nytta av internet är endast 30 %.
Graf 4 fyra visar på ett liknande mönster som graf 3. Av de elever som uppger att de har störst nytta av läroboken anger 67 % att de använder sig av innehållsförteckningen i boken, för de som har störst nytta av internet är motsvarande siffra endast 50 %. Det är alltså på båda frågorna procentuellt sett fler av dem som anger att de har störst nytta av läroboken som använder sig av innehållsförteckning och register än sett till hur stor del av hela elevgruppen som gör det samma. Det är dock tydligt att det sett till hela elevgruppen är fler som använder innehållsförteckningen än registret. Totalt sett är det endast 36 % av eleverna som anger att de använder sig av registret medan
36
51 % uppger sig använda innehållsförteckningen.
Graf 5 visar fråga 7: ”På internet använder jag en sidas sökfunktion för att hitta den fakta jag är ute efter”. I likhet med de tidigare två frågorna sätts den i relation till svaren på fråga 28. Bland dem som uppger att de har störst nytta av läroboken anger 83 % att de använder en internetsidas sökfunktion. Motsvarande siffra bland dem som anger att de har störst nytta av internet är 78 %.
37 4.3.1 Sammanfattning och diskussion
Av den ovanstående redogörelsen kan vi dra flera intressanta slutsatser. Som graf 2 visat tycker eleverna att det är lättare att hitt användbar fakta på internet än i böcker. Tabell 8 och 9 visar att detta gäller både snabb fakta samt information för att göra egna analyser. Omdömena från eleverna är dock inte helt och hållet till Internets fördel. På frågorna som rör trovärdighet, och därigenom källkritik menar en majoritet av eleverna, 73 %, att det går att lite mer på böcker än på internet. Inte heller är det tydligt att läroböckernas språk generellt är anledningen till elevers avståndstagande från dem. Endast en svag majoritet anser att språket på internet är lättare än det funnit i läroböckerna. Det har också visat sig att det finns en stor grupp av männen, närmre 25 % som genomgående tar avstånd från att internet skulle vara bättre än läroböckerna. Detta kan kopplas till tillgång till dator. De flesta av dessa män går en teoretisk utbildning och har där inte tillgång till dator. Att tillgången till dator skulle styra hur man uppfattar läroboken kontra internet styrks när vi tittar på den grupp av män som går en praktisk utbildning, av dessa uppger samtliga att de har ständig tillgång till dator vilket speglar deras svar: Det är en större del av dessa män som ger positiva svar på frågor om internet än vad som gäller för hela populationen. I Graf 3-5 har vi konstaterat nyttan med läroboken till stor del tycks vara kopplat till användning av hjälpmedel såsom register och innehållsförteckning. Att motsvarande förhållande inte tycks gälla för internet
38
och sökfunktionen på hemsidor kan förklaras på flera sätt. Internet är det media som eleverna är vanast att använda hemma. Detta innebär att de är bättre rustade att använda detta media i motsats till den pappersburna faktatexten vilken de primärt möter i skolan. Utifrån detta är det inte konstigt att de elever som lärt sig behärska läsning av läroböckerna(genom användning av register osv.) uppger sig hitta användbar fakta i dessa medan nästan alla elever anger att de hanterar motsvarande funktioner på internet.
4.4. Slutdiskussion
En av föreliggande studies utgångspunkter har varit den litteraturdidaktiska tanken på repertoarer såsom de pressenteras av Bringéus. De frågor i enkäten som primärt syftade till att undersöka dessa sociala konstruktioner var fråga 29-35 och handlade om eleverna i sin klass kunde identifiera någon form av klasskultur kring användande av läroboken. Dessa frågor har ännu inte behandlats i detalj och kommer inte heller göras framöver. Detta då eleverna varit väldigt obenägna att säga något om sina klasskamrater och en majoritet av eleverna har antingen svarat nekande, dvs att det inte finns någon form av enhetlig hållning inom klassen eller, vilket är ännu vanligare, kryssat för att de inte har någon åsikt. Trots detta kan vi utifrån de andra frågorna i enkäten konstatera att det finns några genomgående teman vilka tillsammans kan vara orsaken till hur eleverna ser på läroboken. Dessa kommer att pressenteras i den ordning som min frågeställning förekommit i inledningen.
4.4.1 Hur upplever gymnasieelever i historia att de har nytta av sin lärobok?
Eleverna i min undersökning upplever generellt att de har användning av sin lärobok. Framför allt ser eleverna en fördel med boken när det gäller mer komplicerad fakta som krävs för att göra egna analyser, men även för att hitta snabb fakta är det flera elever som anser att boken fyller ett syfte. Trots detta startar de flesta elever sin informationsökning på internet. Här tar det dock inte slut. Nära hälften av eleverna som deltagit i undersökningen hävdar att de använder läroboken mer än internet, och hur nära sitt internetanvändande den andra hälftens bokanvändning ligger vet vi inte.
Detta kan hänga samman med att läroböckerna, även om de är tänkta att läsas av elever som ännu inte är bekanta med ämnet, kan innehålla termer och begrepp som eleverna inte är bekanta med, särskilt när de introduceras till nya epoker i historien. Då kan internet vara till hjälp för att orientera sig i ämnet via t.ex. wikipedia där vokabulären kan vara enklare, och översättning/ordböcker närmre till hands. Därefter kan eleverna gå vidare med sin informationssökning till mer uttömmande
39
böcker, såsom sin lärobok, för mer information. Att internet är första alternativ vid val av källa kan också bero på att det av eleverna upplevs som det lättaste alternativet. Detta syns inte minst i de frågor där eleverna tog ställning till om det var lätt att hitta fakta i böcker respektive internet. Där fler elever instämde helt att det var lätt att hitta fakta på internet jämfört med dem som ansåg att det var lätt med läroböcker.
4.4.2 Hur resonerar eleverna kring skillnader mellan olika tillgängliga läromedel, vad grundar sig en eventuell prioritering eller rangordning sig på?
De flesta elever värderar läroboken och andra källor på olika sätt. Framför allt är det internet som ställts mot läroboken. Detta beror dels på att de frågor som aktivt behandlat ett annat media varit om internet men också för att i de val eleverna haft har de nästan uteslutande valt internet som alternativ till läroboken. Sett till att en majoritet av eleverna tycks använda internet mer än läroboken vore det också logiskt ifall dessa elever ansåg att internet var bättre än läroboken på att fylla olika funktioner. Så verkat det dock inte vara. Till exempel anser 77% av eleverna att böcker är trovärdigare än internet och ungefär 25% av männen svarar genomgående positivt om böckernas olika funktioner. Här kan finnas likheter med Reichenbergs studie. Hennes elever gav i studien utryck för att ogilla sin egen lärobok i samhällskunskap och omvårdnad men vara positivt inställda till läroböcker generellt. Detta är en trolig förklaring också på mitt resultat då de flesta elever tycks anse att läroboken är bra till olika saker men ändå använder internet/har mer nytt av internet än av boken.
En annan möjlig förklaring finner vi i ” principle of least effort” som bland annat Donald O Case diskuterar.25 Denna innebär att en individ kommer att använda sig av den väg/lösning som han eller hon tror kommer innebära minsta möjliga arbete för att få jobbet gjort. Eleverna tycker uppenbarligen att internet är effektivare att hitta fakta med, därför går de dit först. Därefter verkar det dock, vilket vi redan konstaterat, att det tar stopp och flera elever byter till att använda läroboken. Här avgör också hur väl orienterade eleven är inom mediets olika sökfunktioner. De som använder register och innehållsförteckningar angav i större utsträckning att de hade nytta av läroboken – ansträngningen med att arbeta med boken blir mindre när eleverna inte behöver läsa alla sidor för att hitta ett specifikt stycke.
25
För en genomgång av ursprunget av teorin se:Donald O, Case, , Looking for Information : A Survey of Research on
40
4.4.3 Finns det någon skillnad i ovanstående frågor mellan elever som går olika utbildningar?
Föreliggande studie har visat att den största skillnaden mellan hur elever uppfattar läroboken beror på vilken typ av utbildning man går samt hur tillgången till dator ser ut. På grund av att de elever som går på praktiska utbildningar i slutliga elevgruppen nästan alla har datorer är det dock svårt att säga vilken faktor som är den styrande. Vad vi sett är dock att elever som har tillgång till dator när som helst (Även inom de teoretiska utbildningarna) i mindre utsträckning tycker att läroboken är användbar eller är bra till olika funktioner. Ett annat mönster som växt fram är att teoretiker, även de med datorer, i större utsträckning använder sig läroböcker och är nöjda med detta. Detta syntes framför allt i en grupp manliga teoretiska elever där 25 % genomgående svarat positivt på frågorna kring sitt läroboksanvändande. Även hela gruppen teoretiska elever, oavsett kön, ligger över elevgruppen som går en praktisk utbildning i frågor om lärobokens nytta och användning medan de svarar mera försiktigt eller nekande på frågor om datorer. Trots dessa skillnader skall det dock poängteras att det med undantag av den 11 man stora gruppen manliga teoretiska elever som genomgående svarat att de använder böcker mest, så är det internetanvändning som tycks dominera elevernas informationssökning i historia. Detta är i sig själv inget överraskande utifrån till exempel vad Petra Magnusson skriver i sin inledning. De media elever är vana vid att använda hemma är också det media det upplever sig själv att ha lättast med att använda. Deras vana vid att läsa vid skärmen påverkas alltså deras vilja att läsa på papper.
41
5. Sammanfattning
Föreliggande studie har försökt finna svar på den övergripande frågeställningen: ” Hur uppfattar och vilka inställningar har elever som läser historia till läroboken som media och leder dessa uppfattningar och inställningar till ett avståndstagande från läroboken i valet av informationskälla.” med de tre preciserade frågorna.
1. Hur upplever gymnasieelever i historia att de har nytta av sin lärobok?
2. Hur resonerar eleverna kring skillnader mellan olika tillgängliga läromedel, vad grundar sig en eventuell prioritering eller rangordning sig på?
3. Finns det någon skillnad i hur eleverna drar nytt av sin lärobok och hur de ser på olika typer av tillgängliga läromedel mellan elever som går olika utbildningar?
Studien har tagit avstamp i ett forskningsfält präglas av forskning om elevers skönlitterära läsvanor eller språkstudier av elevers inställning till läromedel utifrån deras läskapacitet. Materialet för studien har varit en enkät vilken sammanställts för undersökningens syfte och delats ut till 79 gymnasieelever i Malmö kommun. Eleverna har alla gått på friskolor och varit fördelade på praktiska och teoretiska utbildningar av olika slag. Förutom typ av utbildning har kön och om eleverna upplever sig ha konstant tillgång till dator varit viktiga kategorier vid analys.
Studien har tecknat en komplicerad bild där det inte är solklart varför elever väljer de media de gör. Det har dock blivit tydligt att en stor dela av eleverna starkt favoriserar internet till förmån för läroboken. Till viss mån kan detta kopplas till att eleverna anser internet vara snabbare och lättare att använda och förstå, men de upplever trots sitt internetanvändande att läroböckerna har vissa kvaliteter. Som exempel kan nämnas att en stor majoritet av eleverna upplever att det går att lita mer på böcker än på internet. Detta är dock en insikt som inte ger tydlig avspegling i vilket media som används mest. Två elevgrupper utmärkte sig speciellt genom att avvika från hur många i hela elevgruppen som tyckte på ett visst sätt. Den första gruppen är de män som går en praktiskt utbildning där nästan alla hade egen dator. Denna grupp var starkt negativt inställd till läroboken, T.ex. var det endast en person som angav att han började sin informationsökning i läroboken. Som motpol till denna grupp fanns en grupp om 10-11 män på teoretiska utbildningar vilka alla var tydligt positivt inställda till sin lärobok. Dessa hade till stor del inte tillgång till en dator alltid och svarade genomgående positivt till förmån för läroboken.
42 Litteraturlista
Ammert Nicklas, Det osamtidigas samtidighet, 2005.
Andersson, Maja; Persson, Kerstin, Hur upplever gymnasieelever sin informationssökning?, 2006. Backman, Jarl, Rapporter och uppsatser,2008
Berggren, Lars. Historiekunksap i årskurs 9. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Nu03), Samhällsorienterande ämnen. 2006.
Bringéus, Eva, När känslorna får styra : om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass, 2011.
Case, Donald O, Looking for Information : A Survey of Research on Information Seeking, Needs, and Behavior 2002
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan, 2007
Hansson, Johan, Historieintresse och historieundervisning: elevers och lärares uppfattning om historieämnet, 2010
Hartsman, Nanny, Historiemedvetande Elevers tidsförståelse i en skolkontext, 2001 Magnusson, Petra, Läsning i ny tid. Pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv, 2010
Reichenberg, Monica, ”Det är därför vi aldrig läser i den boken”: gymnasieelevers tankar om läsning och tryckta texter, 2005.
Skolverket, Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan 2009. Van der Leeuw-Roord, Joke, The state of history edcuation in europe, 1998.
I Författarens ägo: Insamlade enkäter.
43
Enkät 1/2
Elevers attityd till olika informationskällor
Jag är: Man Kvinna Jag går en Praktiskt gymnasieutbildning Jag har i skolan tillgång till en dator när som helst. Ja Nej Teoretisk gymnasieutbildning
1. När jag får en uppgift i historia På internet I läroboken I annan bok
tittar jag först efter fakta Annat alternativ: _________________ Dina sökvanor Ta ställning till påståendena nedan. Kryssa för ditt svarsalternativ (Ett val) (1 = Instämmer INTE ALLS ,3 = ingen åsikt, 5 = instämmer HELT) 2. I Historia har jag ofta behov av 1 2 3 4 5 att hitta ny information 3. Det är lätt att hitta användbar fakta i läroböcker 1 2 3 4 5 4. Jag använder registret i läroboken 1 2 3 4 5 5. Jag använder innehållsförteckningen i läroboken 1 2 3 4 5 6. Det är lätt att hitta användbar fakta på internet 1 2 3 4 5 7. På internet använder jag en sidas sökfunktion 1 2 3 4 5 för att hitta den fakta jag är ute efter Din syn på källors värde (1 = Instämmer INTE ALLS ,3 = ingen åsikt, 5 instämmer HELT) 8. Google (eller annan sökmotor) är bra för att 1 2 3 4 5 hitta snabb information 9. Google(eller annan sökmotor) är bra för att 1 2 3 4 5 göra egna analyser till en uppgift 10. Läroboken i historia är bra för att 1 2 3 4 5 hitta snabb information 11. Läroboken i historia är bra för att 1 2 3 4 5 göra egna analyser till en uppgift 12. formuleringarna och texterna i läroboken är tråkiga 1 2 3 4 5 13. Formuleringarna och texterna i läroboken är 1 2 3 4 5 svåra att förstå 14. Jag tappar koncentrationen när jag läser i läroboken 1 2 3 4 5 Ta ställning till följande påståenden genom att svara( HÅLLER MED / HÅLLER INTE MED) 15. Internet är mer trovärdigt än böcker
16. Böcker är mer trovärdiga än internet
17. Det går att lita lika mycket på internet som på böcker
18. I historia använder jag läroboken mer än andra böcker
19. I historia använder jag internet mer än jag använder böcker
20. Texterna jag använder på internet till en uppgift är lättare
att förstå än de jag hittar i läroboken 21. Lärobokens texter är lättare att förstå än internet
44
Enkät 1 2/2
Mediepreferenser (Fyll i ETT av svarsalternativen på varje fråga)
22. Vilken informationskälla använder du mest på din fritid? Böcker E-Böcker Internet Tidningar Annat:_____________
23. För att hitta information i skolan föredrar jag Böcker E-Böcker Internet