Studenter om läroboken som läromedel

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Studenter om läroboken som läromedel

Student opinions about the textbook as educational materials

Andreas Lindqvist

Lärarexamen Gs/Gy 270hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90hp

Examinator: Ulf Zander Handledare: Johan Lundin Lärarutbildningen

(2)

(3)

3 Abstract

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet.

(4)

(5)

5 Innehåll

1.1 Inledning, syfte och problemformulering ... 7

1.2 Avgränsningar ... 9

2 Material och metod ... 10

2.1.1 Urval... 10 2.1.2 Material ... 11 2.1.3 Procedur ... 12 2.1.4 Databehandling ... 13 2.2 Forskningsetiska principer ... 13 3. Tidigare forskning ... 15 3.1 Skolverkets publikationer ... 15 3.2 Ämnesdidaktisk forskning ... 16 3.3 Teori ... 18

4. Resultat och analys... 20

4.1 Används läroboken, och vem använder den? ... 21

4.1.1 Sammanfattning och diskussion... 24

4.2 Vad beror prioriteringen på?... 24

4.2.1 Sammanfattning ... 28

4.3. Läroböcker eller internet? ... 29

4.3.1 Sammanfattning och diskussion... 37

4.4. Slutdiskussion ... 38

4.4.1 Hur upplever gymnasieelever i historia att de har nytta av sin lärobok? ... 38

4.4.2 Hur resonerar eleverna kring skillnader mellan olika tillgängliga läromedel, vad grundar sig en eventuell prioritering eller rangordning sig på? ... 39

4.4.3 Finns det någon skillnad i ovanstående frågor mellan elever som går olika utbildningar? ... 40

5. Sammanfattning ... 41

Litteraturlista Bilaga 1. Enkäten Bilaga 2. Internt bortfall Bilaga 3. Utskick till skolor

(6)

6 Tabeller

Tabell 1. Fördelning av respondenter över utbildning, kön och tillgång till dator s 19. Tabell 2. När jag får en uppgift i historia tittar jag först efter fakta. s 20. Tabell 3. Fråga 23. "för att hitta information i skolan föredrar jag" korstabulerad mot

respondenternas utbildnings. s22.

Tabell 4. Fråga 23. "för att hitta information i skolan föredrar jag" korstabulerad mot

respondenternas utbildning. Endast män. s 23.

Tabell 5. Fråga 10. "Läroboken i historia är bra för att hitta snabb information. s 24. Tabell 6. Fråga 11. "Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift". s 25. Tabell 7. Fråga 12. "Formuleringarna och texterna i läroboken är tråkiga". s 25. Tabell 8. Fråga 13. "Formuleringarna och texterna i läroboken är svåra att förstå" sorterade efter

kön. s 26.

Tabell 9. Fråga 14. "Jag tappar koncentrationen när jag läser i läroboken" sorterade efter kön. s 27. Tabell 10. Fråga 8. "Google(eller annan sökmotor) är bra för att hitta snabb information". s 30. Tabell 11. Fråga 9. "Google(eller annan sökmotor) är bra för att göra egna analyser". s 30. Tabell 12. Fråga 16. Böcker är mer trovärdiga än internet. s 31. Tabell 13. Fråga 20. "Texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken"

korstabulerade med Fråga 21. s 32.

Tabell 14. Fråga 20. "Texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken"

korstabulerade med Fråga 21. "Lärobokens texter är lättare att förstå än internet". s 32. Tabell 15. Fråga 10. ”Läroboken i historia är bra för att hitta snabb information korstabulerad” med

Fråga 11. ”Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift”. s 33. Grafer

Graf 1. Fråga 3. ”Det är lätt att hitta användbar fakta i läroböcker” Mot kön. s 24. Graf 2. Fråga 6. ”det är lätt att hitta användbar fakta på internet” mot kön. s 29. Graf 3. Fråga 4. ”Jag använder registret i läroboken” mot fråga 28. s 34. Graf 4. Fråga 5. ”Jag använder innehållsförteckningen i läroboken” mot fråga 28. s 35. Graf 5. Fråga 7. ”På internet använder jag en sidas sökfunktion” mot fråga 28. s 36.

(7)

7 1.1 Inledning, syfte och problemformulering

Högarna med rättat material är äntligen större än de med orättat. Klockan börjar bli mycket och jag tänker bara ett prov till sen blir det sängen. Då kommer svaret jag aldrig trodde jag skulle få se: ”Svaret fanns inte på internet”.

Scenariot är hämtat från min VFT och en av de första inlämningsuppgifter jag konstruerade. Uppgiften var tämligen simpel: Svara på frågor om imperialismen. Alla svar fanns i deras lärobok i den ordning frågorna kom eller i det handout jag konstruerat. Trots detta var det faktiskt flera elever som uppenbarligen hade gått till wikipedia och letat fram svaren, istället för att utgå ifrån boken.

Det är utifrån ovanstående exempel jag hämtat inspiration till mitt examensarbete: Den övergripande frågan som ligger till grund till det hela är om elever aktivt väljer bort läroboken i historia, och i så fall varför. Att studera just läroböcker i historia är ytterst relevant sett mot undersökningar såsom Youth and history, där det är tydligt att lärare använder sig av läroböcker i betydligt större utsträckning i undervisningen än något annat medium. Annan forskning har också visat att läroböcker i historia till stor del dominerar planering och innehåll av undervisningen i stort.1 Utifrån detta perspektiv är det högst intressant att undersöka hur eleverna uppfattar det medie som lärarna till stor del bygger sin undervisning på. Om stor skillnad råder mellan dessa både aktörer så kan man fråga sig hur effektiv den undervisning som bedrivs är och ifall elever verkligen tar till sig innehåll och stoff som lärarna vill förmedla.

Studien placeras in i ett forskningsområde som redan är belyst från flera olika perspektiv. Monica Reichenberg har i en rapport studerat hur elevers läsvanor och läsförståelse ser ut med avseende på läroböcker i samhällskunskap och vårdämnen. Hon drar bland annat slutsatsen att elever anser att läroböcker är svåra att förstå och efterfrågar mer undervisning i hur man skall använda dem.2 Forskning inom det historiedidaktiska fältet har också visat att elever överlag är negativt inställda till att läsa i läroboken själv och istället föredrar när läraren berättar.3 Går man utanför de ämnesdidaktiska forskningsfälten finner man inom biblioteks och informationsvetenskap också där

1 Joke, Van der Leeuw-Roord, The state of history edcuation in europe, 1998, s 82;Niklas Ammert, Det osamtidigas

samtidighet, 2005, s 23.

2 Monica, Reichenberg, ”Det är därför vi aldrig läser i den boken : gymnasieelevers tankar om läsning och tryckta

texter, 2005, s78.

(8)

8

intressanta studier. Här har forskning visat att om elever får välja medium för att söka sin information förvandlas internet till deras primära lärobok, även om bibliotekets böcker också spelade en stor roll. Detta kopplas till teori kring att informationssökande söker sig till de källor som innebär minsta möjliga ansträngning för personen i fråga.4 Dessa studier står i sin tur i kontrast till skolverkets attitydundersökningar från bl.a. 2009. Dessa visar att elever i grundskolan (och gymnasiet) under 2000-talets gång blivit allt mer positivt inställda till sina läromedel och att 80% av alla svarande anser att alla eller nästan alla av ämnenas läromedel och böcker är bra.5 Inga av ovanstående studier ger dock insikt i hur eleverna upplever själva mediet som sådant. För att få förståelse över varför elever idag läser mindre böcker än tidigare måste vi studera om och i så fall varför elever är avigt inställda till den fysiska läroboken som sådan, Här utgår jag alltså inte ifrån elevernas uppfattningar om innehållet i sin specifika lärobok, utan ifrån deras syn på boken som informationsförmedlande media.

Syftet och målet med studien kan sammanfattas som att: syftet med mitt arbete är att undersöka elevers attityd till sin lärobok i historia på gymnasiet. Arbetet syftar också till att undersöka hur eleven uppfattar lärobokens funktion och hur den värderas som hjälpmedel i relation till digitala läromedel såsom internet. Att undersöka elevers attityder till läroböcker tror jag är viktigt av flera olika anledningar. Under förutsättningen att lärare bygger sin historieundervisning lärobokens struktur och innehåll så är det viktigt att studera hur elever ställer sig till detta medie6. Min studie ställer sina frågor med inställningen att om det är så att elever inte uppskattar läroboken så blir det relevant att omvärdera det bruk av denna som förekommer i landets skolor. Detta då elever har lättar att ta till sig innehåll om formerna för denna kunskapsinhämtning är dem sedan tidigare bekant. Det är också av intresse att undersöka varför elever tar till sig eller tar avstånd ifrån olika medier.

Frågeställning:

Föreliggande studie söker svar på den övergripande forskningsfrågan:

 Hur uppfattar och vilka inställningar har elever som läser historia till läroboken som media

4 Maja, Andersson; Kerstin, Persson, Hur upplever gymnasieelever sin informationssökning?, 2006. 5 Skolverket, Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan, 2009, s 23.

6 Se T.e.x. Van der Leeuv-Roord, 1998, s 82; , Johan,Hansson, Historieintresse och historieundervisning: elevers och

(9)

9

och leder dess uppfattningar och inställningar till ett avståndstagande från läroboken i valet av informationskälla.

För att få svar på denna väldigt löst formulerade fråga har jag tre konkreta frågeställningar vilka kommer ligga till grund för mitt fortsatta arbete.

1. Hur upplever gymnasieelever i historia att de har nytta av sin lärobok?

2. Hur resonerar eleverna kring skillnader mellan olika tillgängliga läromedel, vad grundar sig en eventuell prioritering eller rangordning sig på?

3. Finns det någon skillnad i hur eleverna drar nytt av sin lärobok och hur de ser på olika typer av tillgängliga läromedel mellan elever som går olika utbildningar?

En hypotes inför mitt arbete är att hur man ser på läroböcker skiljer sig mellan olika grupper av elever. I mitt arbete kommer jag skilja på pojkar och flickor, elever som går praktiska och teoretiska utbildningar samt om eleverna har konstant tillgång till en dator eller ej.

1.2 Avgränsningar

Inför och under min studie har flera avgränsningar gjorts för att hålla arbetet och mängden data hanterbar i relation till arbetets omfång. Att fokus för studien ligger på hur elever som läser just historia ser på sin lärobok beror på två orsaker. Den första är en praktiskt sådan, det är ur den konkreta lärandesituationen i det ämnet mina frågeställningar har växt fram och därmed är det utifrån historiestuderande elevers perspektiv jag velat bemöta ämnet. För det andra är det viktigt att kasta ljus över bokens roll inom andra ämnen än svenska, vilket är det ämne där den största mängden av forskning kring elevers medievanor idag sker. Det är också med bakgrund i skolverkets attitydundersökningar viktigt att i detalj utvärdera hur elever ser på läroboken i specifika ämnen då skolverkets undersökning klumpar samman alla ämnens läromedel i en fråga.7 Även i mitt urval av elever att svara på mina enkäter har avgränsningar gjorts. Jag har valt att fokusera på tre skillnader hos eleverna, varav en har lagts särskild vikt vid när jag gjort mitt urval. De faktorer jag har avgränsat mig till är kön, tillgång till dator samt praktiskt/teoretiskt gymnasieutbildning. Den sistnämnda är den kategori som jag medvetet styrt mitt urval efter i en strävan att få så jämn fördelning som möjligt mellan de båda grupperna.

(10)

10 2 Material och metod

Nedan följer en genomgång av den valda metoden, tillvägagångssätt vid urval, datainsamling samt databehandling. Min disposition av detta avsnitt följer Jarl Backmans guide ur Rapporter och uppsatser.8

Valet av metod är ett av de viktigaste val som görs inför ett projekt och valet av metod påverkar direkt vilken typ av svar vi kan få och därmed vilka frågor som går att ställa. Föreliggande studie är en respondentundersökning. Respondentundersökningar är att föredra framför t.ex. informantundersökningar när frågorna som skall besvaras fokuserar på personers åsikter, deras tankar som sådana och inte något extern företeelse såsom en specifik händelse.9 Respondentundersökningen görs i form av en frågeundersökning. Dessa fokuserar på fasta frågor ställda till respondenten med avsikt att få jämförbara svar mellan flera olika respondenter. Frågeundersökningnar är särskilt bra om man vill ta reda på frekvenser, dvs hur många i en population som tycker på ett visst sätt i jämförelse med hur många som tycker på ett annat. I frågan kring vilket medie genom vilket jag får min information har en enkät blivit svaret. En enkät, som är en av flera olika sätt att få svar i en frågeundersökning, är att föredra då man vill få svar från många svarande, istället för t.ex. strukturerade intervjuer som på grund av tidsomfånget på dessa leder till ett färre antal svarande. Det sista beslut rörande själva valet av metoden är hur enkäten skall distrubuteras. Då min undersökta population är elever föll det sig naturligt att använda sig av gruppenkäter, dvs eleverna fick besvara enkäten i klassrummet när de redan var samlade. Gruppenkäten är också att föredra framför till exempel en postenkät då själva distributionen är billgare och bortfallet lägret. 10

2.1.1 Urval

Fokus för min undersökning är elever på gymnasieskolan och deras syn på läroböcker i historia. För att nå detta mål har fyra klasser valts ut att delta i undersökningen. Jag har valt att fokusera på klasser som läser en grundkurs i historia, det vill säga de elver som läser Historia A, Historia 1a1 eller Historia 1B på gymnasiet. I en enkätstudie är det önskvärt att alla i den undersökta populationen är med i studien alternativt representerade genom en urvalsprocess. Då det inte varit

8 Jarl, Backman, Rapporter och uppsatser, 2008. 9 Peter. Esaiasson, Metodpraktikan, 2007, s 255. 10 Esaiasson, 2007, s 260-265.

(11)

11

möjligt att studera hela elevpopulationen i ett givet geografiskt område har jag istället tvingats göra ett urval för att få fram ett hanterbart antal svarande. Detta urval har i första hand baserats på att få en så jämn fördelning som möjligt mellan praktiska och teoretiska gymnasieutbildningar. I verkligheten har dock denna fördelning inte blivit så jämn vilket framgår under kapitlet resultat och analys. Detta beror framför allt på ett stort bortfall vilket presenteras nedan. Vilka klasser som faktiskt i slutändan deltagit i undersökningen har till stor del styrts av vilka lärare som visat sitt intresse att låta mig komma in för att dela ut enkäterna. Detta har resulterat i att samtliga elever som besvarat enkäten går på friskolor. Huruvida mina resultat sett annorlunda ut ifall jag haft elever från en kommunalskola med dess specifika förutsättningar är svårt att svara på. Det blir dock svårt för mitt resultat att säga något om Malmös gymnasieelever generellt utan begränsas till de elever som går på en friskola. Totalt resulterade mitt urval i 79 respondenter i de fyra utvalda klasserna. Klasserna hade ett bortfall på 17 %, 21 %, 28 % samt 37 %. Detta bortfall har individuella orsaker men i samtliga fall är det frånvaro från lektionen i fråga som lett till bortfallet. Försök har gjort att få även de frånvarande att besvara enkäterna vid senare tillfällen men med undantag av ett fåtal (vilka är inräknade i de 79 svarande) har de frånvarande eleverna även varit detta vid övriga tilltänkta tillfällen. Det är främst elever som går praktiska utbildningar som varit frånvarande. Försök att hitta ytterligare klasser att besvara enkäten har därför gjorts efter att ovan sammanställda bortfallsanalys genomförts, men tyvärr har ingen av Malmös gymnasieskolor med praktiska utbildningar visat intresse för att delta i studien. Det mail som skickades ut de skolor i Malmö som ger praktiska utbildningar finns bifogat som bilaga 3.

I min studie är huruvida eleverna har tillgång till dator eller inte en av kategorierna. Detta har jag dock inte tagit i beaktande i mitt urval då vad det innebär att konstant har tillgång till dator kan se olika ut på olika skolor. På en skola kanske eleverna har egna datorer, på andra har man historia i datorsalen medan ännu en klass kanske bedömer att de har tillgång till dator genom att de alltid kan gå till skolans bibliotek. För att inte fastna i allt för många definitioner har jag därför låtit eleverna själva definiera om de har tillgång till dator eller inte.

2.1.2 Material

För att besvara min frågeställning har jag utformat en enkät som distribuerats till eleverna. Det är svaren på dessa enkäter som ligger till grund för mina resultat och slutsatser och som därmed utgör mitt empiriska material. Enkäten återfinns i sin helhet som bilaga 1.

(12)

12

Frågorna i enkäten är formulerade så att elevernas svar anger en av fyra åsikter. Antingen utrycker eleverna en positiv respektive negativ attityd till något som relaterar till ett användande av läroboken eller också ger svaren en positiv respektive negativ utsaga om andra former av informationsmedia, framför allt internet. De flesta av frågorna är inte formulerade så att ett positivt/negativt svar om läroböcker automatiskt översätts till motsatt svar om andra medier. För att komma åt en prioriteringsordning mellan olika medier har det istället ställts frågor som ber eleven att välja det medie som t.ex används mer än det andra, fyller vissa funktioner bättre än andra eller upplevs som trovärdigare än andra.

Samtliga frågor är ställda som ett påstående i första person singular. Detta för att uppmuntra eleverna att sätta sig in i de situationer frågorna refererar till. Svarsalternativen varierar mellan frågorna från en fem gradig skala där ett motsvarar att inte alls hålla med om påståendet, tre är avsaknad av åsikt och fem motsvara ett fullständigt medhåll av påståendet. Andra svarsformer är den tvågradig skalan ”håller med /håller inte med” samt frågor som ber eleven välja ett av flera medier.

När man studerar frekvenser skall man generellt vara försiktig med att säga något utifrån enskilt formulerade frågor och dess svarsfördelning. Detta bero på att frågans formulerade som sådant kan styra svaren och samma fråga ställd på ett annat sätt kan ge helt olika svar. Av denna anledning brukar opinionsundersöknignar fokusera på skillnader mellan undersökningar över tid iställt för enskilda procent. För att komma runt detta problem kan man, vilket studien också försökt göra, ställa flera olika frågor vars svar alla visar på samma sak.11

2.1.3 Procedur

För att säkerställa att eleverna i de olika klasserna svarar på frågorna under samma förutsättningar har jag i så stor utsträckning som möjligt sökt att agera på samma sätt under samtliga lektioner. Att de svarande inte engagerar sig i sitt svarande är alltid ett möjligt problem. För att eliminera åtminstone en faktor som kan påverka deras vilja att besvara enkäten har jag i samtliga fall valt att dela ut enkäten i början av en lektion. På detta vis får eleverna inte sluta när de är klara och har

(13)

13

därför ingen orsak att stressa sig igenom enkäten. Instruktionerna eleverna fått inför enkäterna har varit väldigt enkla. Efter en kort beskrivning av syftet med mitt arbete har jag bett dem besvara enkäten efter de instruktioner som finns på pappret. Jag har därefter funnits till hands för att svara på eventuella frågor. Att svara på frågor som eleverna har kan ses som en risk då de svar jag ger kan påverka hur eleverna svarar, och alla klasser ställer ju inte samma frågor. Trots detta har jag valt att finnas till hands för att vara behjälplig då det kan förekomma elever med språkliga problem vilkas svar utan hjälp riskerar att inte rättvist representera individens åsikter. Ett sådant fall var en elev som inte förstod innebörden av ”tryckt skrift” i fråga 34. För att inte riskera att elevernas lärare påverkar eleverna genom att berätta om min studie har jag i så stor utsträckning som möjligt inte gått in på mitt forskningsområde mer än väldigt ytligt inför mitt besök.

2.1.4 Databehandling

Elevernas enkätsvar har efter insamling numrerats för att kunna kontrollera inmatningprocessen i efterhand. Numreringen är slumpmässigt gjord inom en klass varför ett nummer inte går att spåra till enskilda individer baserat på inlämningsordning, bara till medverkande klass. Som verktyg för hantering av data och hjälp vid analys har jag använt mig av SPSS ver. 20.0. Själva analysarbetet har utgått ifrån programmets standardinställningar och utan några speciella beräkningsparametrar. Det är framför allt frekvens samt korstabulering av olika frågor som jag använt som analysverktyg och därefter de verktyg som finns tillgängliga för att skapa motsvarande Grafer. Även programmets verktyg för intern borfallsanalys har använts och en översikt över det interna bortfallet återfinns som bilaga 2. I min fortsatta rapport kommer svarsfrekvenser som anges i procent ange procent av giltiga svar på en fråga. Det interna bortfallet kommer inte tas med i enskilda beräkningarna utan kommer sammanfattas i bilaga2.

2.2 Forskningsetiska principer

Individskyddskraven såsom de kommer till utryck i Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har i föreliggande studie tagits i beaktande på följande vis.

För att säkerställa att samtliga respondenter informerats och förstått att deltagande i studien är frivilligt, samt fått kunskap om hur deras anonyma svar kommer att användas valde jag att

(14)

14

personligen dela ut enkäterna till de aktuella klasserna och vid samma tillfälle informera eleverna om studiens syfte. Genom detta arbetssätt säkerställs det att samtliga deltagare får tillgång till informationen. Eleverna blev också här informerade om att deltagandet var helt frivilligt och var man inte intresserad behövde man inte besvara enkäten utan kunde lämna in den blank. En elev valda detta alternativ och lämnade in en helt blank enkät.

Konfidentialitet har i studien säkerställts genom att enkäterna lämnats in anonymt. Den enda identifikationsmarkör är ett löpnr som tilldelats varje enskild enkät för att underlätta inmatningsprocessen. Dessa nummer har gets per klass, så alla enkäter i klass 1 har nr 1-21. Detta gör att en klass svar kan identifieras men enskilda elever i klassen inte går att koppla till enskilda enkäter. I vissa klasser har frågan om kön varit tydligt identifierande då en av klasserna endast hade två kvinnor. I dessa fall har jag i analysen valt att inte lyfta fram könstillhörighet klassvis utan efter typ av utbildning för att minimera risken för identifikation. Även namnen på de skolor klasserna kommer ifrån har valts bort för att undanröja risken för identifikation.

Lärarna i de undersökta klasserna har informerats om hur studien kommer publiceras och erbjudits att ta del av den efter publicering. Studien upplevs dock inte innehålla känslig information som kräver respondenternas godkännande innan publicering varför någon sådan förfrågan inte gjorts.

(15)

15 3. Tidigare forskning

Föreliggande uppsatts placeras in i brett forskningsfält bestående av flera olika discipliner. I centrum finns elever och ungdomars läsvanor och syn på olika former av texter.

3.1 Skolverkets publikationer

Skolverket genomför med jämna mellanrum undersökningar för att utvärdera olika delar av det svenska skolväsendet. En sådan är de attitydundersökningar som görs var tredje år i hela den svenska skolan (åk. 5 till och med gymnasiet). Den senaste attitydundersökningen utfördes 2009. skolverkets undersökning visar att en majoritet av de svarande eleverna är nöjda med sina läromedel och att c:a 80 % av de svarande gymnasieeleverna tycker att ”läroböcker och andra läromedel är bra i alla eller de flesta ämnen”12. Satt i relation till andra undersökningar såsom Petra Magnussons studie(se nedan) så kan man dock ifrågasätta skolverkets frågeformulär. Är det relevant att i samma fråga likställa alla typer av medier för att få veta hur elever upplever sina läromedel? Dessutom blir det intressant att undersöka enskilda ämnen då skolverkets fråga är formulerad som ”alla eller de flesta ämnen”. Hur tänker de svarande eleverna här? Är 80% nöjda med alla böcker, eller är kanske alla nöjda med 9 av 10 böcker? Och i så fall vilka böcker är de inte nöjda med?

En annan rapport som producerats för skolverkets räkning är den nationella utvärderingen av historia i årskurs 9, Historiekunskap i årskurs 9 från 2006. Studien bygger på enkätundersökningar och behandlar flera olika sidor av den undervisning som bedrivs i årskurs 9. Studien undersöker både attityder hos elever och lärare till olika delar av undervisningen samt undersöker elevernas kunskapsnivå i olika ämnen. Studien tar inte specifikt upp läroboken som sådan till diskussion men kommer till flera andra intressanta slutsatser. Samtidigt som eleverna tydligt visar att de vill att undervisningen skall variera mellan olika arbetsformer så är en majoritet av eleverna väldigt nöjda med att en stor del av undervisningen bedrivs i traditionella former, dvs att eleverna lyssnar och läraren pratar.13 I denna typ av undervisningen bygger lärare i mångt och mycket sina lektioner på läroböckernas innehåll och upplägg14. Detta skulle därmed kunna vara en indikation på att elever är nöjda med att undervisningen utgår ifrån deras läroböcker och att fysiska böcker alltså inte möts

12 Skoverket, 2009, s 24-25.

13 Lars, Berggren, Historiekunskap i årskurs 9. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Nu03),

Samhällsorienterande ämnen. 2006. s 42-44

(16)

16 med motstånd från eleverna.

3.2 Ämnesdidaktisk forskning

Utanför skolverkets publikationer finns en uppsjö av annan litteratur som också den berör elevernas syn på skolan och mera specifikt informationssökning och litteratur.

Monica Reichenberg har i sin rapport ”Det är därför vi aldrig läser i den boken” Gymnasieelevers tankar om läsning och trycka texter anlagt ett språkvetenskapligt perspektiv på elevers läsvanor och genom enkätundersökningar, gruppintervjuer och läsförståelseprov undersökt elevers attityder till läroböcker. Hon har fokuserat på 94 elever som läser samhällsvetenskap och omvårdnad och tittat specifikt på böckerna i dessa båda ämnen. Reichenberg kommer fram till att elevers läsförståelse överlag överskattas av eleverna själva vilket leder till svårigheter när de möter nya texter. Specifikt om läroböcker visar Reichenbergs studie att flertalet av eleverna är kritiska till det språk de möter i dessa böcker och att många elever som är svaga läsare helt enkelt ger upp sina försök att förstå när böckerna blir försvåra.15 Trots detta uppger eleverna i Reichenbergs studie att de är positiva till läroböcker som sådana, men att det är deras specifika böcker som de är missnöjda med. Eleverna har flera intressanta idéer för hur en lärobok skulle fungera bättre och efterfrågar bland annat textgenomgångar med lärare som är aktivt medvetna om att läroböcker inte kan stå på egna ben. Utöver sin motvilja mot att läsa i sina läroböcker visar Reichenbergs studie att elever läser många andra medier, där framför allt olika former av webbläsning dominerar. 16

Petra Magnusson har i sin licentiatuppsats Läsning i ny tid. Pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv studerat hur lärare i samhällskunskap, svenska och historia hanterar den nya textverklighet som eleverna möter på sin fritid och i skolan. Hennes studie är kvalitativ med fokus på intervjuer, gruppsamtal och observationer. Som utgångspunkt för sin studie har Magnusson multimedalteori där man bland annat menar att en skrifts materialitet är viktig för vår förståelse av den. Materialitet innebär vad skriften består av t.ex. tryckt på papper och inbunden, sms, internetartikel osv. Magnussons studie grundar sig i två empiriska situationer. För det första visar Mediebarometern att ungdomar idag använder allt mindre traditionella media men allt mer internetbaserade textkällor. Det andra är ett grundantagande som är viktigt för multimedal teori: Att

15 Reichenberg, s 29-33. 16 Reichenberg, s 44-45.

(17)

17

läsning av pappersburen skrift påverkas av våra läsvanor framför skärmen.17

Hennes studie visar bland annat att lärarna i undersökning har ett medvetet förhållningssätt till elevernas textverklighet och aktivt arbetar med att eleverna skall utmanas och möta texter de inte normalt möter, och kanske inte alla gånger vill möta. Relevant för min studie är den inledande enkät Magnusson utfört för att skapa ett diskussionsunderlag i sina intervjuer med lärarna. Denna enkät fokuserade på elevers medieanvändning generellt och visade att den text de använder sig minst av är faktatexten(dit jag räknar läroboken). Dessutom är det dessa texter eleverna i enkäten uppger att de förstår minst ur. Detta är av flera orsaker problematiskt. Inte minst, som Magnussons konstaterar, ur ett demokrati och tillgänglighetsperspektiv där det är viktigt att eleverna lär sig att hantera och värdera olika typer av information. Min egen studie ämnar försöka bekräfta Magnussons inledande enkät med frågan ”På vilka olika sätt, och med vilket syfte, använder eleverna sina läroböcker”. Tanken här är att undersöka ifall eleverna trots att de inte tycks använda läroböcker ändå kan se fördelar med att använda läroböcker, eller ifall ovanan att använda dem leder till en motvilja att använda dem alls.

Inom det historiedidaktiska forskningsfältet har fokus gällande läroböcker i stor utsträckning legat på innehållet i läroböcker.18 Ett återkommande referensverk för hur undervisning ser ut i skolan är dock den europeiska undersökningen Youth and History från 1998. En kommenterad sammanfattning av studien finns i The state of history education in europe där flera av studiens viktigaste slutsatser finns kommenterade. Studien har bland annat ställt frågan ”what does usually happen in your history lessons?” Där Sverige landar strax över europeiska medelvärdet för svaret ”we use textbook and/or worksheets”. Enligt studien har Sverige alltså i relation till övriga europeiska länder en undervisning som till hög grad bygger på läroböcker. Samtidig visar studien med andra frågor att elever föredrar andra former av media, såsom att läraren berättar eller museibesök framför det utbredda användandet av läroboken.19 Studien säger dock ingenting om vad det är som gör att eleverna inte tycker om att arbeta med läroboken.

De resultat gällande läroböcker som kommer fram i Youth and history undersökningen bekräftas i en mindre, men mer nutida studie av Johan Hansson. Genom en enkätstudie till elever och

17 Petra, Magnusson, Läsning i ny tid. Pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv, 2010, s 14.

18

Se till exempel Ammert, 2005.

19

(18)

18

intervjuer med lärare utför han en studie som ställts i jämförelse till bland annat Youth and history. Han kommer fram till att det även idag(Studien är utförd 2005/2006, publicerad 2010) finns det stora skillnader mellan hur undervisningen enligt eleverna bedrivs och hur de skulle vilja att den bedrivs. Även i Hanssons studie ger eleverna utryck för ett missnöje med läroboksanvändningen som de upplever dominerar undervisningen.20

3.3 Teori

I den litteraturgenomgång som ovan redovisats framträder ett mönster. I den diskurs som skapats runt ungdomars läsning dominerar det språkvetenskapliga perspektivet, anlagt inom forskningsfältet för svenska med didaktiskt inriktning, Här menar man att ungdomar idag läser mindre traditionella böcker (där läroboken är en del men långt ifrån den största delen) på grund av böckernas språkliga utformning, Denna utformning står i kontrast till de media eleverna möter på fritiden, vilken oftast är digital, och leder till att eleverna är oförberedda att ta till sig de texter som de möter i skolan. Även inom forskning som rör informationssökning hos elever ligger ofta förklaringen till elevers val av informationsmedia i vad de är vana vid att använda.

Med min studie antar jag ett annat perspektiv. Istället för att eleverna av ren bekvämlighet eller okunskap tar avstånd från traditionella media tar jag avstamp i en litteraturdidaktisk diskurs där förväntningen på läsningen står i centrum.21 Detta innebär att hur elever väljer att använda en text till stor del beror på vilka förväntningar denna har på texten. En förlängning med detta blir då att användandet av en text bygger på den förväntade möjliga användningen av, i detta fall, läroboken. Eva Bringéus talar, utifrån McCormick teorier om repertoarer, om vad som kan hända när elever möter en text. Repertoarbegreppet avser inom litteraturdidaktisk forskning främst en process som sker under läsning. En Repertoar är en sociokulturellt förankrad uppfattning om någonting. Dessa repertoarer avgör till exempel vad vi anser vara litteratur eller hur vi ställer oss till ideologier, värderingar och fakta. Hur mötet med en text blir beror på hur väl textens allmänna repertoar, dvs vilka värderingar, ideologiska val och mediala former texten tar och läsarens litterära repertoar matchar. Resultatet kan bli matchning, kollision eller spänning. Ovanstående beskrivna resonemang bygger på en process som sker medan läsaren läser.

20

Hansson, Johan, Historieintresse och historieundervisning: elevers och lärares uppfattning om historieämnet, 2010, s 102-104.

(19)

19

Utifrån min studie blir det relevant att undersöka hur dessa repertoarer påverkar elevens inställning till ett medie i sin helhet: Läroboken. Genom att ställa frågor om hur man upplever att elevens omgivning upplever läroboken och internet hoppas jag komma åt de sociokulturellt förankrade uppfattningarna om medierna och därigenom spåra de repertoarer som påverkar elevernas eventuella avståndstagande ifrån läroboken 22

Detta är en viktig utgångspunkt för min studie där jag hoppas kunna se även i de frågor som rör elevernas egen uppfattning ifall det finns några sådana förutfattade förväntningar rörande lärobokens användbarhet. Särskilt intressant är det att se ifall den inställningen klassen upplevs ha överensstämmer med individens egna svar. Genom detta hoppas jag finna ytterligare förklaringar till om och i så fall varför pappersburna läromedel inte är en självklar källa till information för elever som läser historia.

(20)

20

4. Resultat och analys

Inför den kommande resultatredovisningen är det av intresse att ge en förteckning av hur respondenterna fördelas över de tre olika kategoriseringarna kön, utbildning samt tillgång till dator.

Tabell 1: Fördelning av respondenter över utbildning, kön och tillgång till dator (N=73)

Utbildning Tillgång till dator Total

Ja nej Praktisk gymnasieutbildning Man/Kvinna man Antal 11 2 13 % 52,4% 9,5% 61,9% kvinna Antal 7 1 8 % 33,3% 4,8% 38,1% Total Antal 18 3 21 % 85,7% 14,3% 100,0% teoretisk gymnasieutbildning Man/Kvinna man Antal 10 18 28 % 19,2% 34,6% 53,8% kvinna Antal 5 19 24 % 9,6% 36,5% 46,2% Total Antal 15 37 52 % 28,8% 71,2% 100,0% Total Man/Kvinna man Antal 21 20 41 % 28,8% 27,4% 56,2% kvinna Antal 12 20 32 % 16,4% 27,4% 43,8% Total Antal 33 40 73 % 45,2% 54,8% 100,0%

Tabell 1 ovan illustrerar hur de respondenter som besvarat samtliga kategoriserande frågor fördelar sig. Vi ser här att 21 elever går på praktiska gymnasieprogram. Av dessa är 13 pojkar och 8 flickor. En majoritet, nästan 86 %, av dessa elever har tillgång till datorer (18 av 21).

Bland de elever som går en teoretisk utbildning är fördelningen mellan könen väldigt jämn, 28 pojkar mot 24 flickor, eller 54 % / 46 %. Av dessa har endast 29 % tillgång till dator. Av hela elevgruppen har 45 % tillgång till dator och fördelningen mellan praktiska/teoretiska program är 21 elever mot 52 elever. Könsfördelningen över hela populationen är 41 män respektive 32 kvinnor (56 % / 44 %). Utöver dessa 73 elever finns 6 elever som i olika utsträckning inte svarat på de tre frågorna. Bland dessa finns två som inte svarat på någon av frågorna. Tre elever som inte angivit

(21)

21

om de har dator samt 1 elever som inte kryssat för vilket kön man tillhör. Den totala populationen landar således på 79 elever. I den fortsatta redogörelsen kommer dessa 6 att räknas till det totala antalet respondenter när resultaten för alla svarande anges, samt när de kategoriseringar som de har besvarat på är applicerbara. Den totala gruppen svarande, (N=X) kommer alltså variera mellan 73 och 79 respondenter. (N=X) anger alltid hur många respondenter som tagits med i beräknandet. I de flesta fall kommer jag att diskutera de fyra kategorier som uppstår mellan män/kvinnor och praktiskt/teoretiskt gymnasieutbildning samt varje kön/utbildningsalternativ separat. Jag kommer också att ta med i diskussionen hur elevgruppen totalt svarat. Hur tillgång till dator påverkar resultatet kommer inte tas med i den löpande diskussionen, detta för att undvika för många olika komponenter, utan kommer istället att diskuteras separat under 2.2.1.

Nu kommer vi in på själva frågorna i enkäten och vad de säger oss om elevers inställning och användning av läroboken.

Jag kommer när det är relevant att presentera tabeller och grafer, men kommer även när det förenklar framställningen att tala om siffror och förhållanden som inte illustreras i texten. När detta görs kommer det att framgå i texten vilka parametrar diskussionen utgår ifrån

4.1 Används läroboken, och vem använder den?

Nu ska vi titta på ifall läroboken används av eleverna enligt dem själv. Tabell 2 visar vilken källa eleverna går till i ett inledningsskede av en uppgift.

Som vi ser av tabellen är det långt ifrån alla elever som börjar sitt informationssökande i sin

Tabell 2. När jag får en uppgift i historia tittar jag först efter fakta (N=75)

Svar %

På internet 70,7

I läroboken 28,0

I annan bok 1,3

(22)

22

lärobok. 70,7% av eleverna föredrar att starta på internet medan 28% startar i sin lärobok. Det fnns dock en vissskillnader mellan olika grupper där det finns flera intressanta saker. Mellan könen råder det en skillnad. Bland kvinnorna går 34 % direkt till läroboken medan motsvarande siffra hos männen är 24 %. En intressant fråga är dock ifall detta beror på att man är man eller kvinna eller något annat? Ser vi till vilken utbildning man går framgår det att de elever som går en teoretisk utbildning är mer benägna att starta sina studier i läroboken. Bland kvinnorna börjar 36 % i boken och bland männen 31 %. Bland de praktiska utbildningarna är motsvarande siffra 29% bland kvinnorna och för de män som går en praktisk utbildning har endast en elev, 8%, svarat att han startar sitt sökande i en lärobok. Är dessa tendenser, att kvinnor är mer positivt inställda till läroboken, gällande även andra former av läroboksanvändning?

Om vi går till frågorna 18 och 19 i enkäten vilka behandlar vilket media man använder mer än andra är siffrorna något annorlunda. Sett till hela sitt medieanvändande i historia instämmer 54 % av eleverna att de använder internet mer än böcker vilket är betydligt färre än siffran för de som först går till internet (70 %). Detta tyder alltså på att efter man gått till internet är det flera av eleverna som går till någon form av pappersburen text för fortsatt information. Bland de fyra kategorier som uppstår mellan män/kvinnor, praktiskt/teoretisk utbildning är skillnaderna mellan grupperna väldigt små. En grupp som sticker ut märkbart är kvinnor på praktiska utbildningar. Av dessa uppger 5 av 8(62,5 %) svarande att de inte använder internet mer än de använder böcker. Antalet respondenter i gruppen är dock alltför litet för att dra några tydliga slutsatser utifrån det resultatet. Bland män på praktiska utbildningar uppger 70 % att de använder internet mer än de använder böcker vilket är den grupp där flest svarande angav att de startade sitt arbete på internet. I kontrast till detta finns de män som går teoretiska utbildningar där en svag majoritet, 52 % inte håller med påståendet om att de använder internet mer än läroböcker. Bland kvinnor på samma inriktning är siffrorna 58 % för medhåll till påståendet i fråga 19. Utifrån ovanstående redogörelse kan vi se att det inte finns några tydliga tendenser kring vilka elever som använder böcker eller internet mest. Totalt sett anser en svag majoritet(54 %) att de använder internet mer än böcker men denna siffra dras upp rejält av att det bland praktiska män är en stor andel som tycks föredra internet. I övrigt ligger de andra grupperna, både gruppen män som helhet, kvinnor som helhet samt den teoretiska inriktningen oavsett kön på samma siffror, +/- 4%, som elevgruppen totalt.

(23)

23

teoretiska studenterna, oavsett kön, är det 78 % som använder läroböckerna mer än andra böcker. Männen i gruppen teoretisk utbildning är tydligare bundna till sin lärobok, 93 %, än kvinnorna ,61 %. Bland praktiska elever skiljer det sig blott 3 % mellan kvinnor och män, men gruppen som helhet skiljer sig markant från de teoretiska eleverna genom vara lika många som använder läroboken mer än andra böcker (10 st) som tvärtemot (11 st).

Ovan har vi konstaterat att en majoritet av eleverna i första hand inte använder sig av sin lärobok för att arbeta i historia. Inga av de frågor som hittills behandlats visar dock på vad eleverna föredrar att använda. Eleverna kan ju gå till internet före sin lärobok av andra anledningar än att de tycker att internet är bättre. Detta visar inte minst fråga 18 och 19 där det ju kom fram att nästan hälften av eleverna faktiskt anser sig använda läroboken mer än internet (46%). För att komma åt vad eleverna helst arbetar med ställdes i enkäten fråga 23. I tabell 3 nedan ser vi svaren på denna fråga. Tabellen visar flera intressanta saker. För det första råder det väldigt lika förhållanden mellan teoretiska och praktiska utbildningar: Båda föredar med överväldigande majoritet att använda internet framför läroböcker. Sett till alla elever är det 77% som angett detta svar och som vi ser skiljer det sig väldigt lite mellan de båda utbildningsgrupperna. Inom gruppen praktiskgymnasieutbildning har en man svarat att han föredar E-Böcker.23

Tabell 3. Fråga 23. "för att hitta information i skolan föredrar jag" korstabulerad mot respondenternas utbildning. (N=75)

23. För att hitta information i skolan föredrar jag Total

Böcker E-böcker Internet

Utbildning Praktiskt gymnasieutbildning Antal 3 1 16 20 % 15,0% 5,0% 80,0% 100,0% teoretisk gymnasieutbildning Antal 13 0 42 55 % 23,6% 0,0% 76,4% 100,0% Total Antal 16 1 58 75 % 21,3% 1,3% 77,3% 100,0% 23

Användandet av e-böcker i den aktuella klassen är obefintligt varför detta svar bör betraktas med ett kritiskt öga. Detta är det enda svar i hela enkäten där E-böcker valts som svar (alternativet återfinns även i fråga 22, samt som möjligt ”annat” i fråga 1 och 28). Det är troligt att svaret är en felkryssning i vilket fall internet är det troliga korrekta svaret. Istället för att gissa vad eleven menar har dock hans svar, E-böcker, fått följa med in i tabellen.

(24)

24

Mellan män och kvinnor förekommer det väldigt små skillnader i vilket media man föredrar att använda. Den största skillnaden återfinns återigen mellan män som går teoretisk respektive praktisk utbildning, vilket framgår av tabell 5.

Tabell 4. Fråga 23. "för att hitta information i skolan föredrar jag" korstabulerad mot respondenternas utbildning. Endast män (N=42)

23. För att hitta information i skolan föredrar jag Total

Böcker E-böcker Internet

Utbildning Praktiskt gymnasieutbildning Antal 1 1 11 13 % 7,7% 7,7% 84,6% 100,0% teoretisk gymnasieutbildning Antal 8 0 21 29 % 27,6% 0,0% 72,4% 100,0% Total Antal 9 1 32 42 % 21,4% 2,4% 76,2% 100,0%

Som vi ser föredar båda grupperna att använda internet men för de praktiska föredar endast 7.7 %, det vill säga 1 person att använda böcker medan motsvarande siffra bland de som går en teoretisk utbildning är 28 %.

4.1.1 Sammanfattning och diskussion.

Vi kan utifrån ovanstående redovisning konstatera att en majoritet av eleverna inte använder läroboken som sin primära informationskälla. Sett till alla respondenter är det 28 % som startar sin informationsökning i läroboken och sett till sitt faktasökande generellt anser endast 46 % att de använder läroboken mer än internet. På samma sätt är det en tydlig majoritet som föredrar att använda internet framför andra källor. Även om det inom alla grupper är fler person som använder internet än som använder läroböcker skiljer det sig mellan både kön och utbildningar. Den grupp som förlitar sig på internet mest, och där 70-95% av respondenterna angivit svar som premierar internet är män på praktiska utbildningar. Män som går på teoretiska utbildningar däremot anger i större grad på alla frågor att de använder läroböcker mer än internet vilket framför allt framgår av fråga 123 (se ovan).

4.2 Vad beror prioriteringen på?

I föregående stycke har vi konstaterat hur elevgruppernas användande av läroböcker ser ut. Nu kommer vi att gå vidare med att se på orsaker som kan ligga bakom att de flesta elever väljer bort läroboken.

(25)

25

Graf 1 visar svaret på fråga 3, ”Det är lätt att hitta användbar fakta i läroböcker”. Totalt ställer 65 % av eleverna sig positiva till påståendet medan 19 % inte anser sig ha någon åsikt. Tittar vi på könstillhörighet framgår det att män i något högre grad tar avstånd från påståendet, och alltså inte tycker att det är lätt att hitta användbar fakta på internet. Ser vi till utbildningsval är det väldigt små skillnader mellan teoretiska och praktiska utbildningar. Den skillnad som finns ligger i att på de praktiska utbildningarna har 57 % svarat instämmande på frågan medan motsvarande siffra för teoretiker är 69 %.

Tabell 5. Fråga 10. "Läroboken i historia är bra för att hitta snabb information" (N=78)

Antal %

Instämmer INTE alls 7 9,0

Instämmer inte 16 20,5

Ingen åsikt 21 26,9

Instämmer lite 24 30,8

Instämmer helt 10 12,8

(26)

26

Tabell 6 Fråga 11. "Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift" (N=78)

Antal %

Total 78 100,0

Tabell 5 och 6 redovisar svaren för frågorna 10 och 11 sett till hela populationen. Som det framgår anser c:a 44 % av respondenterna att läroboken är bra till att göra egna analyser eller för att hitta snabb information. Om man korstabulerar svaren mellan de båda frågorna framgår det att de som svarat ”instämmer helt” har gjort så på bägge frågorna(med undantag av 1 person) medan vem som svarat ”instämmer lite” på någon av frågorna är något svårare att hitta mönster för. 10 personer har svarat ”instämmer lite” på bägge frågorna men de övriga respondenterna är jämt fördelat över resterande svarsalternativ. Utifrån detta kan vi konstatera att det finns en grupp elever som anser att böcker är bra till mycket samt en större mängd elever som ser viss nytta med läromedel i vissa situationer, men inte i andra. Sist har vi en grupp, på totalt 11 elever, som på frågorna alla håller sig mellan de två svarsalternativen ”instämmer inte alls” eller ”instämmer inte” och alltså inte tycker att böcker fyller en funktion för deras informationssökande.

Tabell 7 behandlar en fråga där respondenterna tagit ställning till ett negativt påstående om läroboken. Tabellen visar att 43 % av respondenterna håller med om att ”formuleringarna och texterna i läroboken är tråkiga”.

Tabell 7. Fråga 12. "Formuleringarna och texterna i läroboken är tråkiga" (N=77)

Antal %

(27)

27

Vid en korstabulering mot fråga 10 och 11 framgår det att det inte finns några tydliga samband mellan de svar som angivets på de två första frågorna och sedan i fråga 12. Detta innebär alltså att de elever som tycker att läroboken är bra till t.ex. finna information för analyser i vissa fall ändå anser att läroböckerna är tråkigt formulerade. Det råder inga märkbara skillnader mellan olika gymnasieutbildningar för svaren på fråga 12 men ett mönster för kön presenteras som kommer igen i fråga 13 och 14 (Se nedan). 58 % av alla svarande kvinnor instämmer lite eller helt att formuleringarna och texterna i läroboken är tråkiga. Motsvarande siffra för männen i undersökningen är 31 %. Bland de som svarat att de inte har någon åsikt finns hela 33 % av männen men endast 12,1 % av kvinnorna. Detta skulle innebära att om man formulerat frågan annorlunda skulle många av de män som nu svarat ingen åsikt istället kunna återfinnas bland de som ställer sig positiva till påståendet. För att se huruvida det verkligen är så att kvinnor i högre grad än män tycker att lärobokens struktur/språk är dåligt har också fråga 13 ”Formuleringarna och texterna i läroboken är svåra att förstå” samt fråga 14 ” Jag tappar koncentrationen när jag läser i läroboken” ställt. Tabell 8 och 9 på följande sida är en förteckning över hur respondenterna svarat på dessa båda frågor sorterade efter kön.

Tabell 8. Fråga 13. "Formuleringarna och texterna i läroboken är svåra att förstå" sorterade efter kön (N=74)

Man/Kvinna Total

man kvinna

13. Formuleringarna och texterna i läroboken är svåra att förstå

Instämmer INTE alls Antal 12 6 18

% inom respektive kön 29,3% 18,2% 24,3%

Instämmer inte Antal 12 7 19

Ingen åsikt Antal 10 9 19

Instämmer lite Antal 7 9 16

Instämmer helt Antal 0 2 2

Total Antal 41 33 74

(28)

28

Tabell 9. Fråga 14. "Jag tappar koncentrationen när jag läser i läroboken" sorterade efter kön. (N=76)

Man/Kvinna Total

man kvinna

14. Jag tappar

koncentrationen när jag läser i läroboken

Instämmer INTE alls Antal 8 4 12

Instämmer inte Antal 10 6 16

Ingen åsikt Antal 9 3 12

Instämmer lite Antal 8 15 23

Instämmer helt Antal 7 6 13

Som det framgår av de båda tabellerna är det i likhet med tabell 7, fråga 12, en större del av kvinnorna än männen som ställer sig instämmande till påståenden om brister i läroböckernas språk var tredje kvinna tycker att läroböckernas språk är svårt att förstå medan hela 62 % uppger att de tappar koncentrationen när de läser i läroboken. Motsvarande siffra för männen är betydligt mindre vilket framgår av tabellerna. Även ifall alla tre frågorna tyder på samma sak: att kvinnorna i undersökningen i högre grad än männen tycker att språket och formuleringarna i läroböckerna är tråkiga och svårförstådda så är det värt att kommentera spridningen på hela elevgruppens svar. På samtliga frågor har en stor del, mellan 67 % och 73 % valt att svara något av de tre alternativen i mitten, dvs ”instämmer inte”, ” ingen åsikt” eller ”instämmer lite”. Att så många inte väljer något av de tydliga ställningstagandena kan tyda på att eleverna inte riktigt vet vad de vill svara eller är osäkra på frågans formulering. Därmed skulle eleverna, både kvinnor och män, kunna svarat annorlunda vid ett omformulerande av frågorna. Med detta i åtanke så har de tre frågorna som diskuterats ovan alla handlat om ungefär samma sak varför resultatet sett till alla tre frågorna är säkrare än varje fråga var för sig. 24

4.2.1 Sammanfattning

I föregående del har vi gått igenom olika anledningar till varför elever tycks välja bort läroboken till förmån för andra källor (Främst internet). Resultaten har inte varit entydiga. En majoritet av

24

(29)

29

eleverna, 65 % instämde till att det är lätt att hitta användbar fakta i läroboken. När eleverna frågas om specifik nytta, antingen snabb information eller fakta till egna analyser är det dock bara 44 % som vidhåller svaret att böckerna är användbara. Här visar det sig dock att det finns en stark kärna av elever som svarar instämmande till samtliga påståenden om lärobokens nytta. I kontrast till frågorna om läroböckernas nytta ställdes tre frågor som behandlade negativa aspekter av läroböckernas språk och struktur. Här visar det sig att 43-47 % av eleverna tycker att läroboken är tråkig samt uppger att de tappar koncentrationen vid läsning medan 24 % uppger att de tycker att språket är svårt att förstå. Intressant är att det här för första gången framträder en tydlig skillnad mellan kvinnor och män generellt, oberoende av utbildningsval. Vid samtliga frågor har en större del av kvinnorna än av männen svarat att de tycker att läroböckerna är tråkiga/svårförstådda/sövande. Detta skulle kunna bero på att de flesta kvinnor gå teoretiska program som inte har tillgång till dator konstant, medan c:a 40% av männen går på praktiska program där de har tillgång till egen dator. Huruvida deras svar kring läroboken beror på att de faktiskt förstå läroböckernas texter, eller om de helt enkelt inte använder dem till förmån för datorn vet vi inte.

I nästa del skall vi se huruvida tillgång till dator påverkar vilken inställning man har till läroboken samt se ifall hur man uppfattar internet kan påverka hur man uppfattar läroboken.

4.3. Läroböcker eller internet?

Tidigare har det konstaterats att elever i stor utsträckning inte påbörjar sin informationsökning i läroböckerna. Dessutom visade det sig att även om flera elever efter ett inledande internetsökande tycks slutföra sina arbeten med hjälp av läroboken så är det 54 % som uppger sig använda läroboken mer än internet. I den efterföljande delen ” 2.2 Vad beror prioriteringen på?” Fick vi inga tydliga svar på vad denna prioritering till förmån för internet kan bero på. En majoritet av eleverna tyckte att det gick att hitta användbar fakta i läroboken och många tyckte att boken var bra både för att göra egna analyser och hitta snabb fakta. Samtidigt tyckte många, framför allt kvinnor, att läroboken var svårförstådd och tråkig. Ett möjligt svar på vad elevers dragning till digital informationsökning kan bero på är att det inte beror på hur man upplever läroboken separat utan hur väl man anser att den uppfyller olika syfte i jämförelse med hur internet fyller samma syfte. Detta är vad vi ska titta på i följande stycke.

(30)

30

Grafen, som är strukturerad på samma vis som Graf 1 visar att en större del elever inom respektive kön har en positiv inställning till påståendet i om internet än det om böcker i graf 1. Bland männen är det 25 % fler män som valt instämmer lite eller instämmer helt till påståendet om användbar fakta på internet i jämförelse med fråga 3. För kvinnorna är det inte lika stor skillnad, endast 1 %. De stora skillnaderna finns dock inom båda grupperna sett till vilket av de två instämmande alternativen man valt. Bland männen har 55 % valt instämmer helt, på fråga 3 var den siffran endast 27 %. Även för kvinnorna tar fler ställning för att det är lätt att hitta användbar fakta på internet, hela 28 %, att jämföra med att endast 18 % instämmer helt till att det är lätt att hitta användbar fakta i läroböcker. Ser vi till alla elever, oavsett kön är det 77 % som instämmer till påståendet i fråga 6 varav nästan hälften, 44 %, av alla tillfrågade instämmer helt. Tittar vi på de andra frågorna som tar upp aspekter av internet, vilka vi tidigare diskuterat rörande läroböcker, framträder liknande resultat. Fråga 8 och 9 ber eleverna tar ställning till påståendena att internet är bra för att hitta snabb information, samt att internet är bra för att hitta fakta för att göra egna analyser. Formuleringarna är med andra ord lika som i fråga 10 och 11 där vi tittade på läroboken.

(31)

31

Tabell 11. Fråga 9. "Google(eller annan sökmotor) är bra för att göra egna analyser" (N=78)

Antal %

mitten 26 33,3

Total 78 100,0

Om vi ser till Internets sökmotorer är det tydligt att de allra flesta elever upplever att det är lätt att hitta snabb information på internet. Hela 92 % instämmer till påstående varav en stor majoritet var valt det yttersta alternativet, instämmer helt. Detta kan jämföras med att endast 43 % anser att läroböcker är bra för att hitta snabb information. Att hitta fakta för att göra egna analyser är det dock inte lika många som tycker internet är bra till. 48 %, något fler än de 44 % som tycker att läroböcker är bra till det samma, anser att internet är bra för att göra egna analyser. Liksom i frågan om läroböcker har många elever, 33 %, valt att de inte har någon åsikt i frågan. Utifrån detta är det relevant att ställa frågan huruvida alla elever förstått vad som menats med ”bra för att göra egna analyser”.

I ett antal frågor, 15-21, tar eleverna ställning till påståenden som ställer läroböcker mot internet i olika kvaliteter. Samtliga frågor kommer inte presenteras som tabeller eller grafer men kommer att kommenteras. Vidare är många frågor, vilket vi kommer se, exklusiva så ett svar på en fråga logiskt ger motsatt svar på en annan fråga. Om detta logiska svarande inte följts kommer detta att kommenteras.

Tabell 10. Fråga 8. "Google(eller annan sökmotor) är bra för att hitta snabb information" (N=78)

Antal %

mitten 5 6,4

(32)

32

I tabell 12 redovisas svaren för fråga 16. Svaren är motsvarande för fråga 15 ”Internet är mer trovärdigt än internet” varför endast en av tabellerna visas. Frågorna visar tydligt att om eleverna tvingas generalisera mellan böcker och internet så tycker en majoritet, 73 %, att böcker är mer trovärdiga. Det bör dock omnämnas att flera elever efter genomförande av enkät kom fram till mig och ville förtydliga sina svar genom att konstatera att det beror på vilka böcker och vilka internet sidor det gäller. Insikten i att trovärdighet är kontextuellt kan vara anledningen till att fråga 17 fått en något annorlunda svarsfrekvens än de andra frågorna. Frågan var ”Det går att lita lika mycket på internet som på böcker”. Där har endast 65 % svarat att de inte håller med, och därmed att en av de två är trovärdigare. Hade svaren varit helt överensstämmande skulle alla som svarat instämmande på antingen fråga 15 eller 16 svarat nekande till fråga 17. Att så inte är faller kan vara en indikation på att flera elever anser att det inte är mediet i sig själv utan andra faktorer som påverkar trovärdighet. Trots detta sista svar är det tydligt att en majoritet av eleverna anser att böcker är trovärdigare än internet.

Fråga 18 och 19 har redan behandlats under ”2.1 Används läroboken, och vem använder den?” varför vi går vidare till 20 och 21. Här ställs hur väl eleverna förstår texterna de hittar på internet mot dem de möter i läroböckerna. Återigen ombeds eleverna att generalisera utifrån de olika medierna. Tabell 13 visar hur svarsfördelningen mellan de två frågorna ser ut sett till hur männen svarat samt tabell 14 visar hur kvinnorna svarat på samma fråga. Att dela upp det efter kön är intressant då kvinnor i högre grad än män uppgav att de tyckte att läroböcker var tråkiga och svåra att förstå. Gäller detta även internet?

Tabell 12. Fråga 16. Böcker är mer trovärdiga än internet. (N=74)

Antal %

Håller med 54 73,0

Håller inte med 20 27,0

(33)

33

Tabell 13. Fråga 20. "Texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken" korstabulerade med Fråga 21. "Lärobokens texter är lättare att förstå än internet". Endast män. (N=40)

21. Lärobokens texter är lättare att förstå än internet

Total

Håller med Håller inte med

20. texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken

Håller med Antal 2 17 19

% 5,0% 42,5% 47,5%

Håller inte med Antal 16 5 21

% 40,0% 12,5% 52,5%

% 45,0% 55,0% 100,0%

Tabell 14. Fråga 20. "Texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken" korstabulerade med Fråga 21. "Lärobokens texter är lättare att förstå än internet". Endast kvinnor. (N=31)

21. Lärobokens texter är lättare att förstå än internet

Total

Håller med Håller inte med

20. texterna jag använder på internet är lättare att förstå än de jag hittar i boken

Håller med Antal 0 21 21

% 0,0% 67,7% 67,7%

Håller inte med Antal 5 5 10

% 16,1% 16,1% 32,3%

Total Antal 5 26 31

% 16,1% 83,9% 100,0%

Som tabell 14 visar är det en majoritet av kvinnorna, 68 % som anser att de texter de hittar på internet är lättare att förstå än vad de hitta i läroboken. Bland männen är motsvarande siffra 43 %. I båda grupperna finns 5 personer som inte håller med något av påståendena, och alltså varken tycker att boken eller internet har lättare texter. Bland männen finns det en stor grupp elever, 40 % som anser att lärobokens texter är lättare att förstå än de texter de hittar på internet. Intressant är att ta reda på ifall dessa 40 % motsvarar den gruppen manliga teoretiker som använder böcker mer än internet enligt sina svar på fråga 19. Vid en sådan korstabulering framgår det att det var 15 män som på fråga 19 menade att de inte använder internet mer än de använde böcker. Av dessa svarade 11 stycken att lärobokens texter är lättare att förstå än de texter de hittar på internet.

På sida 26 kom vi fram till att det fanns en grupp med 11 elever som svarade instämmande på fråga 10 och 11, att läroboken är bra till att hitta snabb fakta samt göra analyser. Vid en korstabulering

(34)

34

mellan de nyss framkomna fakta, att det finns en grupp om 11 män som svarat att de tycker att lärobokens texter är lättare att förstå än internet samt uppger sig använda läroboken mer än internet, och som dessutom ställer sig instämmande till fråga 10 och 11 får vi fram följande

Tabell 15. Fråga 10. ”Läroboken i historia är bra för att hitta snabb information korstabulerad” med Fråga 11. ”Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift” Endast de 11 män som diskuterats ovan. (N=11)

11. Läroboken i historia är bra för att göra egna analyser till en uppgift

Total

Instämmer INTE alls

Instämmer lite Instämmer helt 10. Läroboken i historia

är bra för att hitta snabb information

Ingen åsikt Antal 1 1 0 2

Instämmer lite Antal 0 4 0 4

Instämmer helt Antal 0 3 2 5

Total Antal 1 8 2 11

Av de 11 eleverna är endast en negativt inställd till påståendena om lärobokens nytta och 10 instämmer på båda eller en av frågorna 10 och 11. Detta ger att vi alltså har en grupp på 10 personer, 24% av alla män eller 13 % av alla respondenter som genomgående tycks mer positiva till läroboken än internet.

Av intresse är att se ifall ens inställning till läroboken påverkas av tillgång till dator. Av gruppen vi ovan konstaterat föredrar böcker kommer alla från samma klass. tre av eleverna har kryssat för att de har tillgång till dator när som helst vilket tyder på att detta är en tolkningsfråga. Säkra kan vi däremot vara att de alla inte har tillgång till en personlig dator i skolan. Detta verkar dock andra elever ha. Av de elever som går en praktisk utbildning har 18 av 21 elever tillgång till dator när som helst. De flesta av dessa kommer ifrån samma skola. Ingen av eleverna från den aktuella skolan har valt ”nej” på frågan om datorer varför vi kan konstatera att eleverna på denna skola troligtvis har en egen dator att tillgå under skoltid eller också fri tillgång till gemensamma datorer.

Återvänder vi till det första kapitlet ”2.1 Används läroboken, och vem använder den?” kan vi se att den grupp elever som mer än de andra förlitade sig på internet var män på praktiska utbildningar. Detta är också den grupp där flest uppger sig ha tillgång till dator varför ett visst samband mellan de båda fenomenen framträder. En sista fråga kopplat till detta bör redovisas innan vi går vidare på