HÅKAN TORSTENSSON | Professor Textilhögskolan Högskolan i Borås Textilhögskolan som institution delar Högskolans i Borås verksamhetsidé vilken formuleras:
Högskolan i Borås är ett nyskapande professionslärosäte som i partnerskap med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet bedriver utbildning och forskning av hög kvalitet och med tydlig samhällsrelevans. (Forsknings- och utbildnings-strategi 2007, s. 1)
Textilhögskolans idéer, inriktning och verksamhet för att uppfylla detta beskrivs kortfattat i detta bidrag.
Verksamheten vid Textilhögskolan omfattar en sektor, textil, mode och design, som kännetecknas av en hög grad av professionalism. Denna sektor karakterise-ras också av en företagar-, hantverks- och arbetartradition mer än av att vara ett akademiskt område. I detta ligger i sig en utmaning för Textilhögskolan. Hur förenas förväntningar och krav på akademisk legitimitet i form av forskningsme-riter och pedagogisk höjd, som förekommer relativt sparsamt inom den textila sektorn, med det praktiska kunnande som också är nödvändigt, som förvärvats genom erfarenhet och långvarigt arbete i branschen och som kanske särskilt i Sjuhäradsbygden går lätt att finna? Hur ska kriterier för examensrättigheter for-muleras och utvärderas då såväl tvärdisciplinär överblick, förtrogenhetskunskap och praktiskt handlag, som antal doktorsexamina och docentkompetenser, har stor betydelse?
Den akademiska legitimiteten är av central betydelse för Textilhögskolan, vars vision är att den skall bli ett av de ledande lärosätena i Europa inom det textila området. Den tvärdisciplinära bredden inom utbildning och forskning, från design till färdig produkt, i kombination med en gedigen utrustningspark i full-skalemiljöer, med allt från hantverk, maskiner för traditionell produktion och experimentella försök till moderna provningsutrustningar, gör att Textilhögsko-lan kan attrahera, utbilda och inspirera de mest kompetenta nationella och in-ternationella studenterna. Således är en del av svaret på frågeställningarna ovan att fortsatt höja kompetensen hos medarbetarna, i fråga om både textilt kunnan-de och akakunnan-demisk nivå. Sådan kompetenshöjning kan väsentligen ske på fyra sätt, antingen genom att befintlig personal utvecklas genom sina arbetsuppgifter och vidare studier, genom att Textilhögskolan satsar på forskarutbildning av studenter, genom att ta in gästlärare och gästforskare eller genom att rekrytera den efterfrågande kompetensen.
Textilsektorn har under flera decennier genomgått stora förändringar. Sverige avvecklade tidigt de tullar som skyddade inhemsk produktion, med följd att
stora delar av produktionen av tekovaror flyttades till länder med lägre produk-tionskostnader. Svensk textil- och konfektionsindustri kom därmed att utvecklas enligt strategier som ofta innebar specialisering och nischning; ett exempel är inriktning mot tekniska textilier. Idag representeras 50 procent av värdet av den svenska textilproduktionen av produkter som krockkuddar och biltextilier, rull-gardiner, maskinfiltar och viror, filter och geotextilier. Sverige är en världsledan-de producent av geotextilier, växthusväv och filtermedia. Koncentrationen på nischprodukter medför emellertid ofta att hemmamarknaden blir för liten, och svenska tekoföretag har särskilt från mitten av 90-talet varit mycket framgångsri-ka i att finna nya marknader, vilket visas av den mycket goda utvecklingen av exportvärdet för tekoprodukter. Parallellt med textil- och konfektionsindustrins förändring har under åren även svensk textil- och konfektionshandel utvecklats. Handeln karakteriseras numera av ett antal stora modehandelsföretag som verkar på en internationell marknad. Även exporten av modevaror har under de senaste åren ökat väsentligt och exportvärdet för sådana produkter är i paritet med ex-portvärdet för tekniska textilier. Exportframgångarna har kommit genom ett antal modeföretag med hög kompetens inom såväl design som modelogistik och handel, flera av dem världsledande. Med företag som IKEA och Hemtex m.fl. har Sverige också en betydande internationell handel med inredningstextilier. Produktion i andra länder ger upphov till en rad problem genom hela värdeked-jan och här har svenska företag varit föregångare på många områden när det gäller att ta fram lösningar på dessa och effektivisera material- och produktflöde-na.
Begrepp som Humanistic Marketing och Fair Trade som berör hela det moderna samhällets konsumtionsbeteende sätter fokus på de europeiska handelsföretagen som importerar stora mängder textilier från lågkostnadsländerna utanför Euro-pa. Svenska företag anses gå före i att införa strängare kontroll och stödja pro-duktionsföretagen i deras strävan mot bättre fysisk arbetsmiljö och drägligare arbetsförhållanden för produktionspersonalen. Här kan Textilhögskolan spela en huvudroll genom att utveckla kurser för såväl grundutbildning som riktad ut-bildning till företag, vilket även stärker professionsprofilen. Det gör också åtskil-liga moment i utbildningarna, som knyter an till de textila näringarna, som exempelvis examensarbeten i samverkan med företag, fältstudier och projekt som dokumenterar professionell verksamhet.
Det som karakteriserar utvecklingen är också en hög grad av innovation och entreprenörskap, tillsammans med resultatet av en modern infrastruktur och syn på mode. Från kunskap om outsourcing av produktion och integration upp-ströms och nedupp-ströms i värdekedjan till nya former av distribution och försälj-ning har en industri skapats, där förståelsen av helheten är nödvändig, och där både hårda och mjuka värden ingår. Textilhögskolan är landets enda högskolein-stitution som tillhandahåller utbildning och forskning inom hela området textil och mode och har ambitionen att vara en del av utvecklingen härav i samarbete med näringslivet, samhället, institutioner och universitet, både nationellt och internationellt. För att tillgodose såväl akademiska som professionella
förvänt-ningar och krav har Textilhögskolan satsat på utveckling och integration av de tre verksamhetsgrenarna design, textilteknik samt handel och management. Forskningen och forskarutbildningen har samlats inom två profilområden,
Smart Textiles (Smarta textilier) respektive Fashion and Clothing. Båda dessa
innefattar kompetens från de tre verksamhetsgrenarna, där Smart textiles till stor del handlar om samverkan mellan design (textildesign) och teknik, medan
Fa-shion and Clothing har sin tyngdpunkt i samverkan mellan design (modedesign)
och management. Det textila hantverket och det textila uttrycket har en central plats i båda programmen.
Båda profilerna representerar olika perspektiv på textil- och moderelaterade värdekedjor, där Smart Textiles handlar om processen ”från fiber till produkt” medan Fashion and Clothing behandlar utvecklingen ”från idé till nöjd kund”. Interdisciplinära och ibland transdisciplinära forskningsprojekt karakteriserar verksamheten, som i det första området inriktas på materialteknik, design, pro-totypframtagning, produktionsteknik och produktutveckling, i det andra områ-det på design, logistik, marknadsföring, kommunikation och handel. Smarta textilier kommer att få genomslag inom många professionsområden, som arki-tektur, produktdesign, areella näringar, medicin, komfort och säkerhet. Praktik-baserad designforskning är också ett område, där professionsperspektivet är tyd-ligt, och där forskarteamet genom medlemmarnas olika bakgrund i exempelvis teknik, konstnärskap eller arkitektur förmår verka såväl tvärvetenskapligt som tvärprofessionellt.
Modebranschen utgör en bas för nytänkande inom logistik och organisation av efterfrågestyrda varu- och informationsflöden. Tidigare var det framförallt tung tillverkningsindustri som stod som modell och ”laboratorium” för forskningen. I takt med att fokus förskjuts från leverantörsdriven masstillverkning och mass-marknadsföring mot kundorienterad skräddarsydd produktion och relations-marknadsföring, så ökar intresset för de impulser som kan fås från snabbrörliga konsumentvaror. ”Man strävar efter att tillverka de produkter som kan säljas, snarare än att försöka sälja de produkter som kan tillverkas.” Detta kräver ett nytänkande där samspelet mellan Smart Textiles, textilt management och logistik kan ge en hävstångseffekt på utvecklingen. Sjuhäradsbygden, med sin tradition av textilindustri och distanshandel, utgör en utmärkt grund för detta.
Referenser
Forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012 (2007). Högskolan i Borås.