UNDERSÖKNING AV ELEVERS HISTORISKA
Exempel 1. Lokal textnivå eller konkret historiskt tänkande . Tuberkulos historiens största katastrof
Vi känner igen det som Tuberkulos men det har även kallats för Tuberculum som betyder liten knöl.
Smärta i bröst korgen, hektisk feber och lungröta (lunginflammation) är några av de symptomen som man kan ha när man drabbas av tbc. Närmare 5000 liv runtomkring i världen blir drabbade, det är så mycket som en tredje del av världen.
Tbc är en av världens största sjukdom drabbar många men det drabbar inte lika många som i hiv/aids. Man kan säga att dem två epidemierna går hand i hand, båda har tagit många liv och tar fortfarande många liv.
Man kämpar för att hitta något botemedel för än så länge har man bara vaccin som saktar ner sjukdomen så man har en chans att leva. Jag tror att det kommer ta lång tid innan man får fram ett botemedel mot tbc så det kommer nog vara kvar längre än vi själva tror.
Är tbc en svensk sjukdom? nej, Men hur kom den då till Sverige.
Som vi vet har Sverige växt som land där med växer även ständerna.
162 Torlaug Løkensgard Hoel 2009, s. 27-31.
Mellan 1100-talet och 1900-talet så var det värst för den svenska befolkningen. Man har inte dem direkta dödsantalen, men där Sverige blev stabilare och sjukdomen började lugna ner sig vet man att omkring en miljon människor mist sina liv i just tbc.
Jag själv tror att det alltid kommer att finnas i Sverige, vilket det gör nu. Men man har det under mer och bättre kontroll än förr i tiden. Eftersom att man testat flera olika botemedel så tror jag att det är lättare att veta vart man ska börja för att hitta vaccinet mot tbc. Och även har läkare större erfarenhet nu än då. Och kraven kommer att bli högre och högre för varje år på läkarutbildningen.
Kommer tbc komma tillbaka och bli en katastrof igen innan vi hittat botemedlet?
163
Elevessän ovan saknar struktur och syfte. För att använda Hoels begrepp är texten skriven på en lokal nivå där konkret fakta presenteras, men där skribenten inte lyckas ge sammanhang, göra jämförelser och använda de fakta som presenteras.
Eleven, som skrivit denna text, har deltagit i undervisning och lämnat in en historisk undersökning och detta blev den historiska essän. Som undervisande lärare ser jag detta resultat som ett misslyckande. Essän består av ett antal pratiga påståenden och faktafelen är flera. Resonemanget i essän är ologiskt och eleven motsäger sig själv och texten verkar snarast vara en disposition/ ett utkast.
Varför blir det så här? Jag tror att eleven inte valt att lägga tid på uppgiften, utan nöjt sig med att skriva ner några påståenden. Mottagaren av texten är en svensklärare, så möjligtvis blir historiska fakta av underordnad betydelse. Ett annat skäl är att eleven har frånvaro, undviker diskussion under projektet och säkerligen finns brister i självförtroendet. (När eleven besökte Stadsarkivet i september 2009, ställde eleven en så vettig fråga att jag antecknade det. Eleven frågade hur det var möjligt för fattigvården att betala alla sjukhusräkningar från Trozellisjukhuset, så visst fanns intresse och ett historiskt tänkande, men var i processen försvann det?)
Kanske finns brister i de kognitiva färdigheterna? Att skriva en essä kräver ett tankearbete och att eleven strukturerar innehållet i texten. Eleven måste alltså utifrån den kunskap undervisningen resulterat i, konstruera sin egen kunskap och förmedla den i en text. Essän kräver också en viss
163 Anonym elevessä, 2009.
självständighet när eleven ska göra sitt val av vilka fakta som ska presenteras och samtidigt kräver essän en struktur, en ”röd tråd”. Texttypen kräver att eleven bearbetar texten, samtidigt som eleven ska dra slutsatser och analysera materialet. I sin essä kan inte eleven luta sig mot en handlingskedja, utan det är nödvändigt att organisera innehållet. Eventuellt hade det varit lättare för denna elev att skriva sin essä i berättande form.
Kan en svag elevessä visa historiskt tänkande? Alla elever kan visa historiskt tänkande i någon form och visst går det att se historisk empati när eleven i inledningen skriver om smärta och hektisk feber. Tänkande i perspektivet då – nu går att ana och tankar om framtiden finns om man studerar frågan i avslutningen. I texten kan man se en tro på förändringens möjligheter. Men bristerna är många då essän saknar röd tråd.
Sammanhanget brister och läsaren blir närmast förvirrad. Att pricka av några eventuella tecken på historiskt tänkande kan kännas meningslöst då eleven uppenbarligen inte haft ett syfte och en tanke bakom sin egen text.
Säkerligen finns brister i ordförrådet, och med brister i ordförråd och förståelse av begrepp minskar förutsättningarna att tänka och formulera sig.164
Kanske kan man påstå att denna essä representerar konkret historiskt tänkande? Konkret historiskt tänkande innebär, med min definition, att eleven berättar hur något var, utan att ge en historisk förklaring. Ett annat begrepp som används är knowledge telling, och som beskriver hur svaga elever skriver ner allt de kan utan att förklara eller analysera och utan tanke på struktur.165
Den andra nivån kallar Hoel en global textnivå och då har skribenten så goda färdigheter att man kan fokusera på stil, struktur och analys.166
164 John B Carroll, Språk och tanke. En psykologisk analys av språkets och tankens ömsesidiga beroende, Halmstad 1967, s.13.
165 Arja Virta, ”Elevers historietexter – en möjlighet att betrakta tänkande”, Historiedidaktik i Norden 6 , Veijle 1996, s. 269.
166 Torlaug Løkensgard Hoel 2009, s. 27-31.