The revival phase

Det första steget i analysen för revival phase består av att studera den deskriptiva statistiken. Som framgår av tabell 20 är värdet på prestation ungefär lika som för hela det totala urvalet, medan både enabling controls och constraining controls har ökat markant från 3.69 till 4.31 respektive 3.90 till 4.41. Detta innebär att det finns en mycket hög grad av formell styrning i revival phase, precis som Miller och Friesen (1984) har konstaterat. Som framgår av bilaga 4 har denna grupp av företag den allra högsta andelen stora företag, något som även framgår av medianen i tabell 20. Slutligen kan vi även konstatera att det finns en inre reliabilitet för alla sammansatta index i undersökningsmodellen.

Tabell 20. Deskriptiv statistik för the revival phase

I det sista stadiet, revival phase, finns det signifikanta korrelationer mellan samtliga variabler i undersökningsmodellen. Samvariationerna mellan enabling controls respektive constraining controls och prestation är ganska lika och ligger mellan .400 och .600. Detta tyder på att det finns en medelstark samvariation mellan styrform och prestation. Den sista korrelationen finns mellan de båda styrformerna enabling controls och constraining controls. Värdet på .586 indi- kerar på att det finns en medelstark till stark korrelation mellan styrformerna, och att det därför är viktigt att kontrollera för multikollinearitet. I denna grupp hamnade toleransen på .657 och VIF-faktorn på 1.523, vilket är sämre än i de andra stadierna, men fortfarande innanför tumreg- lerna. Vi kan därför konstatera att vi kan inkludera både enabling controls och constraining controls som oberoende variabler i regressionsanalysen.

Tabell 21. Korrelation för the revival phase

* Correlation is significant at the .05 level (2-tailed) ** Correlation is significant at the .01 level (2-tailed)

Som framgår av tabellen nedan är våra värden på R square relativt lika i de båda modellerna, där förklaringsgraden för modell 1 uppgår till 25 procent och för modell 2 nästan 15 procent. Detta indikerar på att det skulle kunna finnas ett samband i båda modellerna om det visar sig att regressionskoefficienterna är statistiskt signifikanta. Av tabellen kan vi konstatera att värdet i modell 1 är högre än i modell 2, något som indikerar på att modellen med enabling controls och constraining controls förklarar skillnader i prestation bättre.

Tabell 22. Effekten av styrning på prestation för the revival phase

Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parenteser. Beroende variabler: Prestation

* Correlation is significant at the .05 level (2-tailed) ** Correlation is significant at the .01 level (2-tailed)

Som framgår av tabell 22 finns det inget signifikant samband mellan varken enabling controls eller constraining controls och prestation, trots den höga förklaringsgraden. Något som är in- tressant när det kommer till H2c, enabling controls förväntas ha ett negativt samband med

prestation i revival phase, är att utfallet indikerar på att det finns ett positivt samband mellan

enabling controls och prestation, men det tillhörande konfidensintervallet visar på att värdet lika gärna kan vara negativt, då standardfelet ligger på 2.315. Då signifikansen ligger på .123 kan dock inte nollhypotesen till H2c förkastas med en 5-procentig signifikansnivå.

När det kommer till hypotesen kring constraining controls i revival phase H3c, constraining

controls förväntas ha ett positivt samband med prestation i revival phase, kan vi inte uttala oss

om nollhypotesen kan förkastas då det inte finns någon signifikans i utfallet. Visserligen har constraining controls en regressionskoefficient på 2.390, något som tyder på att det finns ett positivt samband. Ser vi å andra sidan till det 95-procentiga konfidensintervallet kan vi se att det sträcker sig från -2.407 till 7.187, vilket indikerar på att sambandet lika gärna kan vara negativt. Då signifikansen ligger på .315 kan vi inte med statistisk säkerhet säga att det finns ett samband mellan constraining control och prestation, oavsett vilket håll som koefficienten pekar mot. Vi kan därför konstatera att vi inte kan förkasta nollhypotesen till H3c med en signifikansnivå på 5 procent.

Det mest intressanta som går att utläsa från tabell 22 ovan är att det föreligger ett positivt och signifikant samband mellan dynamic tension och prestation i revival phase. Det innebär att vi

kan säga att prestationen förbättras med 8.202 steg på enkäten när dynamic tension ökar med en enhet. Värdet har dock ett standardfel på 3.869, något som innebär att konfidensintervallet ligger mellan .250 och 16.154, och att den verkliga koefficienten därför ligger någonstans mel- lan dessa två värden. Oavsett var det verkliga värdet ligger kan vi säga att sambandet är positivt. Då signifikansen ligger på .044 kan vi säga att det finns ett positivt samband mellan dynamic tension och prestation i revival phase, och att vi därför kan förkasta nollhypotesen till H4c,

dynamic tension förväntas ha ett positivt samband med prestation i revival phase.

7.7 Sammanställning av hypoteser

Sammanfattningsvis har de insamlade enkätsvaren analyserat i fyra olika steg; först har datan och dess fördelningar analyserats med deskriptiv statistik, därefter har företagen slagits ihop i grupper med hjälp av en faktoranalys och en klusteranalys. Slutligen har hypoteserna testats med hjälp av två regressionsanalyser i varje stadium, en multipel linjär för enabling controls och constraining controls och en enkel linjär för dynamic tension. Baserat på detta har fyra av tolv hypoteser kunnat styrkas genom att de tillhörande nollhypoteserna har förkastats, vilka har markerats med grönt i tabell 23 nedan. Den röda markeringen visar att nollhypotesen inte kan förkastas, medan de svarta markeringarna visar att vi inte fick signifikanta resultat.

Tabell 23. Sammanställning av hypoteser

Som framgår av tabell 23 har vi hittat minst ett samband i alla fyra stadier, och har kunnat dra slutsatser om samtliga tre styrformer. Något som dock är förvånade, och som framgår av de avslutande sambandsanalyserna, är att det finns starka och signifikanta samvariationer mellan både enabling controls och prestation respektive constraining controls och prestation, men att de multipla regressionsanalyserna inte hade något signifikant utfall för någon styrform. Något annat som vi blev förvånade av var att korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna hade helt skilda resultat när det kommer till jämförelsen mellan hela urvalet och livscykelstadierna, men även dessa sinsemellan. Till exempel finns det en svag och signifikant samvariation på .340 mellan enabling controls och prestation sett till hela urvalet, men att det enbart fanns ett signifikant samband i de multivariata regressionsanalyserna. Det är också intresseväckande att korrelationsanalysen för hela urvalet visade på en positiv och signifikant samvariation mellan

constraining controls och prestation, men att det i de fyra stadierna fanns signifikanta samband som både var positiva och negativa. Ett exempel på detta är att det fanns ett positivt och signifi- kant samband mellan constraining controls och prestation i birth phase, men att det sambandet var negativt i maturity phase.

Kommentarerna i tabell 23, kopplat till diskussionen ovan, tyder på att det är viktigt att inte enbart studera det generella sambandet för alla företag i en viss bransch, utan att analysen blir djupare om företagen delas upp i livscykelstadium, något som managementforskningen precis har börjat ägna sig åt (Auzair & Langfield-Smith 2005; Kallunki & Silvola 2008; Moores & Yuen 2001; Silvola 2008; Su, Baird & Schoch 2015). Resultaten understryker även vikten av att göra en omfattande analys i flera olika steg, trots att man tror sig ha svar redan från början. Nedan sätts dessa resultat i relation till den tidigare forskningen för att visa vilka likheter och skillnader som finns mellan vår uppsats och den tidigare forskningen som ligger till grund för hypoteserna. Vi vill dock poängtera att resultatet bör tolkas med en viss restriktivitet och inte utan vidare kan generaliseras till hela populationen, då antalet företag som besvarade enkäten är litet, samt att inga kontrollvariabler inkluderades i regressionsanalyserna.

7.7.1 The birth phase

Som framgår av tabell 23 kan vi se att ingen av de tre hypoteserna som tillhör birth phase kan styrkas av den empiriska undersökningen. När det kommer till enabling controls och dynamic tension kan vi inte uttala oss kring om det finns något samband mellan dessa styrformer och prestation då regressionskoefficienterna inte är signifikanta. I motsats till hypotes två har vi hittat ett positivt och signifikant samband mellan constraining controls och prestation. Dessa resultat både styrker och motsäger de resultat som presenterats av tidigare forskare.

Den tidigare forskningen är överens om att det inte finns någon formell styrning i birth phase, då alla större beslut fattas av den högsta ledningen (Miller & Friesen 1984). På grund av detta finns det ingen mening med att utforma något formellt styrsystem, då målet med detta är att få de anställdas beslutsfattande att överensstämma med företagets gemensamma mål. Om inte de anställda tar några större beslut, finns det ingen anledning att lägga stora resurser på att utforma något formellt styrsystem (Auzair & Langfield-Smith 2005; Moores & Yuen 2001). Simons (1995, 2000) tillägger att företagets mål och strategier inte är tillräckligt definierade i det inle- dande skedet av livscykeln, och att det därför är svårt att konstruera styrsystem som leder före- taget dit. I likhet med det har vi inte hittat något stöd för att det skulle finnas någon omfattande användning av styrsystem i birth phase sett till enabling controls och dynamic tension. Visserli- gen har vi inga signifikanta resultat i regressionsanalyserna, men resultatet i kombination med att utfallen i den deskriptiva statistiken indikerar på den lägsta graden av formell styrning för både enabling controls och constraining controls, innebär att resultatet pekar mot att det inte finns någon omfattande användning av styrsystem i birth phase. Att vårt resultat skiljer sig från de slutsatser som Moores och Yuen (2001) har presenterat är inte så konstigt då deras studie baserar sig på två företag vilka de antar tillhöra birth phase. En annan skillnad mellan studierna är att vi använt oss av olika mätinstrument för att mäta både prestation och styrform, något som gör att vi har olika förutsättningar för att hitta samband.

I motsats till den tidigare forskningen har vi hittat ett positivt och signifikant samband mellan constraining controls och prestation i birth phase, något som indikerar på att det kan föreligga en viss grad av begränsande styrning i det inledande skedet av livscykeln, och att detta påverkar prestationen positivt. Detta ligger delvis i linje med Su, Baird och Schochs (2015) resultat, vil- ka kunde hitta ett positivt men icke-signifikant samband mellan diagnostic control systems och prestation. Att våra resultat ligger i linje med varandra är dock inte så konstigt, då mätinstru- menten för interactive control systems, diagnostic control systems, OLC-stadium och presta- tion i stor utsträckning bygger på samma modeller. Att vi till skillnad från den tidigare forskni- ngen har hittat signifikanta samband kan uppstå till följd av att vi satt en undre gräns på 20 anställda. Det kan möjligtvis vara så att dessa företag inte skulle hamna i birth phase om företag med ännu färre anställda också inkluderats i uppsatsen.

7.7.2 Sambanden mellan enabling controls och prestation

The growth phase

Den tidigare managementforskningen är relativt överens om att möjliggörande styrning är bra för de företag som övergått till att befinna sig i growth phase, då dessa utsätts för en alltmer konkurrensutsatt marknad och därför måste ha en hög innovationsförmåga och snabb tillväxt för att kunna fortsätta verka på marknaden (Miller & Friesen 1984). Till följd av detta ökar be- hovet av ett formellt styrsystem (Moores & Yuen 2001; Simons 1995, 2000). I likhet med det kan vi se att företagen i growth phase har en betydligt högre grad av formella styrsystem, då värdet på STRUKTUR har ökat från 4.18 till 5.51, det vill säga med cirka 30 procent.

Vidare stämmer vårt resultat överens med de slutsatser som Heinicke, Guenther och Widener (2016) har presenterat då vi kan se att de små företagen, vilka i synnerhet befinner sig i birth phase och growth phase, gynnas av att tillämpa en möjliggörande styrning. En stor skillnad mellan våra studier är att Heinicke, Guenther och Widener (2016) inte har inkluderat OLC- stadium som en modererande variabel, men deras kontext företagsstorlek finns med som en viktig del av identifieringen av livscykelstadium. Konsekvensen av detta är att våra studier inte direkt är jämförbara, men vi kan ändå se att de mindre företagen gynnas av att tillämpa enabling controls, vilket ligger i linje med Heinicke, Guenther och Wideners (2016) slutsatser. Vidare har forskare konstaterat att både explorativa företag, och företag vars chefer har en hög innova- tionsförmåga, gynnas av att tillämpa både interactive control systems och enabling controls (Bedford 2015; Su, Baird & Munir 2019). I likhet med detta kan vi se att gruppen med högst värde på STRATEGI, det vill säga de företag som befinner sig i growth phase, även gynnas av att tillämpa enabling controls. Detta resultat ligger i linje med Mundys (2010) argument om att chefer i början av företagets livscykel bör lägga stor vikt vid möten och diskussioner med de anställda, för att på så vis öka graden av produktinnovation. En skillnad mellan vår uppsats och Bedfords (2015) studie är att vi inte delat upp innovation i explorativa och exploaterande före- tag. Vi kan därför inte dra några slutsatser kring vilken innovationstyp som finns i growth phase, utan enbart att innovativa företag i sin helhet gynnas av enabling controls. Slutligen har Su, Baird och Schoch (2015) hittat ett positivt och signifikant samband mellan interactive con- trol systems och prestation i growth phase, något även vi har hittat i vår uppsats. Samman-

fattningsvis stämmer våra resultat bra överens med vad tidigare forskning har kommit fram till gällande enabling controls och prestation i growth phase.

The maturity phase

Som framgår av tabellen ovan kan vi konstatera att hypotesen om enabling controls i maturity phase inte går att besvara då regressionskoefficienten inte har en statistisk signifikans. Vi kan därför inte uttala oss kring om det finns något positivt samband mellan enabling controls och prestation i maturity phase. Visserligen kan vi se att det finns ett positivt samband sett till hur regressionskoefficienten ser ut, något som stämmer överens med vad den tidigare forskningen inom området för LOC har presenterat. Heinicke, Guenther och Widener (2016) menade att företag som befann sig i en omvärld som karaktäriserades av mycket konkurrens gynnades av att ha en flexibel företagskultur, och att detta i sin tur gynnades av att tillämpa belief systems, då dessa formulerar de grundvärderingar som motiverar de anställda till att söka efter nya och effektiva möjligheter.

Resultatet från regressionsanalysen ligger i linje med det resultat som Su, Baird och Schoch (2015) presenterade, vilka på samma sätt hittade ett positivt men en icke-signifikant samband mellan interactive control systems och prestation i maturity phase. En skillnad mellan våra stu- dier är att forskarna hade en hypotes om att sambandet skulle vara negativt. Tillsammans med deras studie ger vår uppsats förslag till fortsatt forskning att det är viktigt att fortsätta studera om enabling controls har ett samband med prestation i maturity phase.

The revival phase

På samma sätt som i maturity phase, kan vi inte besvara hypotesen om det finns ett negativt samband mellan enabling controls och prestation i revival phase, då regressionskoefficienten inte är signifikant. Det är dock inte så förvånande med tanke på att den tidigare forskningen har kommit fram till tvetydiga resultat när det kommer till vilken styrform som är att föredra. Till exempel konstaterade Bedford (2015) att det fanns ett positivt och signifikant samband mellan interactive control systems och prestation för de explorativa företagen, det vill säga de företag med en hög grad av diversifiering, vilket är centralt i revival phase (Miller & Friesen 1984; Simons 1995; 2000). Om vi bortser från att regressionskoefficienten inte är signifikant kan vi konstatera att vårt resultat ligger i linje med detta, det vill säga tyder på motsatsen till hur hypotesen är konstruerad. Detta tyder på att företag mot slutet av sin livscykel gynnas av att tillämpa en begränsande styrning.

Å andra sidan, och till skillnad från vårt resultat, har Su, Baird och Schoch (2015) konstaterat att det finns ett signifikant negativt samband mellan interactive control systems och prestation i revival phase. Att resultaten skiljer sig åt i detta avseende är intresseväckande då studierna i stor utsträckning bygger på samma modeller, men skulle kunna förklaras av att vår grupp av företag i revival phase består av 28 företag, medan Su, Baird och Schoch (2015) hade 81 i re- vival phase, något som också skulle kunna förklara varför vi inte fått signifikanta resultat.

7.7.3 Sambanden mellan constraining controls och prestation

The growth phase

När det kommer till hypotesen om att det föreligger ett negativt samband mellan constraining controls och prestation i growth phase, kan vi precis som ovan inte uttala oss om detta då vårt resultat inte är statistiskt signifikant. Detta ligger i linje med vad Su, Baird och Schoch (2015) kommit fram till, vilka har konstaterat att det fanns ett svagt men negativt samband mellan diagnostic control systems och prestation. Detta resultat var dock inte signifikant. På samma sätt har vi fått en negativ regressionskoefficient på -.851, något som indikerar på att det finns ett negativt samband, men detta går inte att styrka då resultatet inte är signifikant.

Vidare har Auzair och Langfield-Smith (2005) kommit fram till att företagen i growth phase använder sig av en lägre grad av byråkratisk styrning än företag i maturity phase, vilket även kan bekräftas i vår uppsats då värdet på STRUKTUR är 20 procent lägre än i maturity phase. Skillnaden mellan våra studier är att Auzair och Langfield-Smith (2005) har använt en annan modell för att identifiera OLC-stadium, vilket kan ha påverkat vårt resultat då fördelningen av företagen skulle kunna vara på ett annat sätt om vi hade tillämpat samma modell.

The maturity phase

Som framgår av tabell 23 kan vi konstatera att hypotesen om constraining controls i maturity phase kan styrkas av den empiriska undersökningen. Vi kan säga att det finns ett negativt och signifikant samband mellan constraining controls och prestation i maturity phase då utfallet i regressionsanalysen är negativt. Det tyder på motsatsen till Auzair och Langfield-Smith (2005) resultat, vilka konstaterade att en mer byråkratisk användning av MCS var att föredra i maturity phase. Återigen kan dock modellen att mäta OLC-stadium spela in i detta resultat, samt att vi tillämpat olika begrepp och således mätt de oberoende variablerna på olika sätt.

Resultatet från regressionsanalysen står även i motsats till Bedfords (2015) slutsatser, vilken i sin studie konstaterat att exploaterande företag gynnades av boundary systems och diagnostic control systems. Detta är dock inte så konstigt då vi inkluderat fler kontexter än innovation, vilket kan medföra att effekten av innovation inte nödvändigtvis behöver ha störst inverkan i det stora hela. Vårt resultat ligger däremot mer i linje med vad Su, Baird och Schoch (2015) har konstaterat, vilka har fått ett resultat som visar på att det finns ett negativt och signifikant samband mellan diagnostic control systems och prestation för de företag som befinner sig i maturity phase. Detta styrker Heinicke, Guenther och Wideners (2016) argument om att en be- gränsande styrning bör undvikas då de anställda redan måste förhålla sig till uppsatta regler och riktlinjer, och att deras engagemang försämras om de blir för begränsade i sitt arbete.

The revival phase

Som presenteras av tabell 23 kan vi inte hitta något signifikant samband mellan constraining controls och prestation. Värdet på regressionskoefficienten tyder på att det finns ett positivt samband, men då resultatet inte är signifikant kan vi inte dra någon slutsats från detta. Detta resultat stämmer till viss del in på det resultat som Su, Baird och Schoch (2015) fått ut i sin

studie, vilka kom fram till att det fanns ett positivt och signifikant samband mellan diagnostic control systems och prestation för företagen i revival phase. Skillnaden mellan våra studier är att de tillämpade en 10-procentig signifikansnivå, och att deras signifikans på .060 därför var tillräckligt för att förkasta nollhypotesen. I vår uppsats har vi å andra sidan använt oss av en mer restriktiv gräns för vad som kan anses vara statistiskt signifikant, vilket innebär att vi fort- farande inte kunnat besvara vår hypotes gällande constraining controls i revival phase, även om vi hade fått ut samma resultat som dem. På samma sätt har Heinicke, Guenther och Widener (2016) hittat ett positivt samband mellan både boundary systems och prestation, och diagnostic control systems och prestation för de större företagen, något som kan kopplas till revival phase. Vi kan på samma sätt se att median och fördelningen för antalet anställda är högst i revival phase, något som gör att vårt resultat hade stämt med Heinicke, Guenther och Widener (2016)