Tid för samtal kan ge lärare kontroll över sin tid

Lärare ska undvika att tiden blir bortprioriterad vilket Goodson, McGee och Cashman (1989) belyser. De menar att lärare genom att få syn på sin tid, kan medvetandegöra samt utnyttja tiden vilket skapar en känsla av kontroll för läraren. När planeringstiden intera-gerar med gemensam utvecklingstid upplever lärarna i deras undersökning att de har kontroll över tiden och det goda samtalet beskrivs som en företeelse där ömsesidig kom-munikation och även småprat ger mycket information. Goodson m.fl., (1989) skriver att rektorns ledarskap ska leda lärarna genom att nyttja det goda samtalet i grupper, för att på det viset tillåta utveckling och att lärarnas attityd, personlighet och önskemål kommer att styra när kontrollen över tiden ska återtas.

Rinke, Irish & Berkowitz (2018) undersöker interaktionen mellan lärare, där lärande i grupper genom samtal stod i fokus. Undersökningen visar att lärare som var aktiva i sin egen utveckling var mer effektiva i sitt yrkesutövande och hade bättre resultat bland sina elever. Att lärarna förstår vikten av att lära tillsammans och tillåts leda sitt lärande kan

14

leda till en långsiktig, kontrollerad förståelse för utveckling av lärandet. Det skulle öka kapaciteten hos lärarna och utnyttja dem bättre enligt Rinke m.fl., (2018).

3.3 Kommunikation är viktig för läraren och upplevelsen av kontroll

Lärare behöver träna kommunikationsförmågan anser Byrd och Alexander (2020). Deras undersökning visar att lärare ibland saknar förmågan att kommunicera och har lågt för-troende för samtalet och för kommunikation. Läraren ska kommunicera med andra lärare och med rektorn. Undersökningen visade att förmågan att kommunicera värdesattes högt av eleverna och att de hellre vände sig till lärare som hade hög förmåga att kommunicera (Byrd & Alexander, 2020). Läraren stärks i sin yrkesroll när utvecklingen är baserad på kommunikation genom lärande samtal och reflektion.

Lärare har fördel av att ha en rak, ärlig kommunikation med rektorn skriver Ärlestig (2008). Information ska aldrig tas för given och ska ges så att den tas emot på ett bra sätt, inte på väg till lektion eller i en matsal. Framgångsrika skolor har en vardaglig kommu-nikation där avsikten är långsiktig och genomsyrar skolorganisation och skolstruktur.

När kommunikation sker på ett framgångsrikt sätt så beror det till stor del på om skolans struktur tillåter eller försvårar det. Information kan komma fel väg eller fastna på vägen då den kommuniceras i fel forum, vid fel tid och på fel plats (Ärlestig, 2008).

3.4 Social kontext och relationer har betydelser för trygghet hos lärare Relationer mellan lärare byggs i förtroende över tid och skapar trygghet för lärare i sin arbetssituation skriver Johnson, Kraft och Papay (2012) som menar att det är viktigt att se på de arbetsvillkor som skapar stressen för lärare. Tillfredsställelsen i och upplevelsen av yrket beror mycket på de arbetsvillkor som lärare har och lärarnas relationer med elever, ledning och kollegor lyfts som avgörande faktorer tillsammans med förmågan att kommunicera. Johnson m.fl., (2012) menar att den sociala kontexten där upplevelsen av planeringstid är en del betyder mest för lärarens trygghet i sin yrkesroll och för hur lång tid de stannar i professionen.

Instead, it is the social conditions—the school‘s culture, the principal‘s leadership, and relationships among colleagues—that predominate in predicting teachers‘ job satisfaction and career plans. More importantly, providing a supportive context in which teachers can work appears to contribute to improved student achievement. (Johnson m.fl., 2012, s. 14)

Kontexten påverkar och delarna är beroende av varandra menar Johnson m.fl., (2012).

Rektorn ska skapa tid dagligen där lärarna kan prioritera sina relationer. Lärare upplever otrygghet i sin yrkessituation om det enbart är regler och lagar som gäller och det saknas normer som arbetas fram i kollegiala interaktioner (Johnson m.fl., 2012).

15

3.5 Strategier som påverkar planeringstiden

Skolans kontext med begränsningar och utmaningar kan göra att undervisning och lä-rande blir omöjliga mål att uppnå. Kontexten som lärarna befinner sig i påverkar och ger förståelse för lärarnas upplevelser av tiden de har till förfogande menar Stroot, Collier, England och O´Sullivan (1994). Rektorn är en del av kontexten och ser sig själv som länken mellan olika styrningsformer i skolan. Lärarna kan få kontroll över sin tid genom att fokusera på och utveckla strategier för att ta itu med begränsningar och utmaningar mellan styrningsformerna menar Stroot m.fl., (1994). Styrningen ska ske i linje med rek-torns uppfattning av skolans uppdrag.

3.5.1 Tid för reflektion ger utveckling

När lärare tillåts ta plats i sin profession och ha makten över sin tid höjs graden av aktivt deltagande enligt Brendel och Cornett-Murtadas (2019). Studien visar att lärare har önsk-ningar om tid för utveckling och en tro på att denna tid skulle förbättra arbetssituationen för dem. I studien övades reflektion för att lärare ska vara trygga i vad som förväntas av dem och uppleva en positiv arbetssituation med upplevelse av makt över sin tid. Brendel och Cornett-Murtadas (2019) studie visar fördelarna med daglig tid för planering där lärare genom självreflektion kunde utveckla verksamheten.

Reinhard (2017) skriver att när lärarna lär sig från och av varandra i process på en tid som är avsatt för skolutveckling är en av nyckelaktiviteterna när skolor vill utvecklas.

Det medför högre effektivitet redan efter en kort tid och lärarna upplever att de har mer tid till sitt förfogande. Att lära från varandra i samtal som integreras i det dagliga arbetet är den enskilt viktigaste faktorn för att öka lärarens kapacitet och kommer att öka under-visningskvalitén. Reinhard (2017) drar slutsatsen att organisation av lärarnas arbete där tid tillåts för samtal och reflektion i vardagen höjer måluppfyllelsen hos eleverna och att tid frigörs för lärarna att reflektera på. Det ger i sin tur en förändring av struktur runt lärarnas tid och en upplevelse av mer tid enligt Reinhard (2017).

3.5.2 Utvecklingstid säkerställer kontroll och stärker yrkesrollen

En strategi som lärarna önskar kunna använda sig av är att utvecklingstid tillåts, priori-teras och integreras i det dagliga arbetet i skolan så att utveckling ske. Följden blir att lärare stärkts i sin yrkesroll och blir tryggare i sin profession vilket Chant, Heafner och Bennett (2004) visar i sin studie. Lärare som reflekterar i daglig process, blir en integre-rad del av skolan och säkerställer undervisning med hög kvalitet. De har god självkän-nedom och höjer sina personliga kunskaper vilket bidrar till utveckling. Lärarnas förstå-else för läroplanerna har en central roll för genomförandet av undervisningen och ökar förståelsen för utveckling när det tillåts. När lärare använde personlig utveckling och lät

16

det vara en integrerad del av deras undervisning så erhöll lärarna framgång och god kva-litet i sin undervisning. Tid för reflektion stärkte lärarna i sin yrkesroll och Chant m.fl., (2004) visade att de fick förståelse för utveckling.

Enligt Kijkuakul (2019) har rektorn stor inverkan på om och hur utvecklingsarbetet kom-mer att ta plats. Rektors insats och deltagande är en nyckelfaktor för professionell ut-veckling i undervisningen. När tid avsätts för självreflektion skapas en kontinuerlig för-bättring av undervisningen och en utveckling av skolverksamheten. En aktionsforsk-ningsstudie i skolutveckling som genomförts av Kijkuakul (2019) inkluderar planering, agerande och observation, reflektion och sedan omplanering i en daglig återkommande aktivitet. Resultatet i studien visar en hög grad av nöjdhet och tillfredsställelse hos lä-rarna, som känner sig trygga i sin roll som lärare. Lärare tog i en daglig process vara på erfarenheter och i Kijkuakuls (2019) studie var det den dagliga kontinuiteten och viss-heten om att deras rektor prioriterade samarbete och utveckling som framhölls vid utvär-deringen som visade positiva effekter. Elevernas kunskapsnivåer, lärarnas nöjdhet med sin arbetssituation och sin undervisning tillsammans med ett aktivt deltagande var fram-gångsfaktorer som lyftes fram i Kijkuakuls (2019) studie.

Lärare begränsas av sin arbetstid menar Merten, Caskey & Flowers (2016). De behöver ha både individuell tid och gemensam tid att utvecklas i samarbete. Tiden när lärarna inte undervisar ska värderas då det ger förutsättningar och tid för lärarna att ägna sig åt ut-veckling i samarbete med varandra. Det ger även positiva effekter som bättre arbetskli-mat och högre tillfredsställelse runt arbetssituationen menar Merten m.fl., (2016). Fler positiva effekter för lärarna i sin yrkesroll är mindre inhyrda lärare, utnyttjande av möten, bättre ledning, tydligare mål och bättre värdegrundsarbete. Dessa effekter visar att lä-rarna i studien upplevde att de tilläts vara i sin profession och kunna utföra sitt yrke.

Lärarna visste vad som förväntades av dem enligt Merten m.fl., (2016) som också visar att utvecklingstid på daglig bas gör att lärare får kontroll över sin tid .

3.6 Rektorernas roll förbättrar arbetsvillkoren

Rektors ledning och styrning har direkt effekt på skolorganisationen och blir den största insatsen för skolförbättring, arbetsvillkor och för möjlighet till utveckling (Leithwood, Harris & Hopkins, 2020). Arbetsvillkoren förbättras när lärarna arbetar med ordning och studiero vilket ger lärarna planeringstid som i sin tur ger positiva effekter när det gäller arbetsmiljö och utveckling i verksamheten. Starka samband mellan lärarens arbete med trygghet, ordning och studiero och en förbättring av arbetsmiljön hittas i Leithwood m.fl., (2020) studie. Steinberg (1993) menar att oro kommer som ett resultat av att skolan, dess ledning och personal inte är överens om målet eller vad man vill med eleverna vilket visar att ledarskapet får stor betydelse för lärarnas arbetsvillkor.

17

Lamb, Hsu och Lemanski (2020) beskriver att det finns stora vinster som ökar organisat-ionens kapacitet när daglig tid för kollektiva inlärningssituationer skapas. När lärande får daglig tid i en mindre byråkratisk organisation kan ledaren skapa inlärningssituationer för lärarna och lyfta fram mål och utmaningar som arbetas in i verksamheten enligt Lamb m.fl., (2020). Genom att låta lärare träffas och samtala kan utveckling öka kapaciteten hos organisationen.

Forssten Seiser (2017) skriver att rektorer styr skolan bäst när de gör det tillsammans med lärarna och poängterar att det inte är rektorerna som ska leda och upprätthålla den pedagogiska verksamheten utan det ska ske i interaktion med lärare. Rektor lämnar för-troendet till lärarna och på så vis stärks ledarskapet gentemot eleverna. Lärarna får möj-lighet att arbeta i sin profession och därmed göra undervisningen intressant och tillgäng-ligt. Rektorns del i processen kommer att genomsyra arbetsvillkoren på skolan vilket höjer eller hindrar lärarens möjligheter att göra sitt jobb menar Forssten Seiser (2017).

Hirsh och Segolsson (2019) beskriver hur lärarens ledarskap är viktigt för elever i olika situationer. Rektorn ger läraren möjlighet att erövra friutrymme och utöva sitt ledarskap i klassrummet. Lärare erövrar sitt friutrymme i olika grad och lärarens agerande och en-gagemang är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. När friutrymmet är under kontroll ska läraren ska vara en naturlig ledare i klassrummet (Murrihy, 2019) och läraren ska vara och acceptera sig själv, våga vara i nuet, anpassa lektionen efter klassens mående och låta improvisationen styra vilket skapar och en trygg miljö. Ingen väldefinierad skol-plan eller lektionsskol-planering kan ersätta det som Sawyer (2004) kallar för disciplinerad improvisation där lärarens ledarskap styr arbetet. Hur lärandet sker är beroende på klas-sen och läraren måste vara öppen för det som händer i klassrummet. Langelotz (2013), i likhet med Shaw och Newton (2014) visar att lärarens kompetens, pedagogiska skicklig-het, förmåga att undervisa, medfödda förmåga att lära samt lärarens teoretiska kunskap och utbildning har stor inverkan och är en avgörande faktor för skolans och elevernas framgångar.

Wikberg (1998) beskriver lärarens handlingsutrymme i termer av klassmiljö där trivsel, trygghet och bra arbetsvillkor ger bra inlärningsresultat. I en klassmiljö med oro, brist på koncentration och uthållighet, prat och störningar i arbetet, glömska, bristande respekt för skolans regler, ovårdat språk och bråkigt uppträdande hittas sämre inlärningsresultat.

Wikberg (1998) visar att det är viktigt för läraren att erövra sitt handlingsutrymme och ha en bra klassmiljö för att främja bra inlärningsresultat.

18

3.7 Professionaliseringskrav

Ett professionaliseringskrav riktas mot de svenska lärarna och styr deras arbete enligt Aili och Brante (2007). Legitimitet i lärarprofessionen byggs genom daglig möjlighet att analysera och ta beslut. Tiden för att göra det här ska prioriteras och läraryrkets profess-ion ska inte belastas med uppgifter som inte hör till yrket. Läraren förväntas ofta dagligen göra arbete som tillkommer och som inte är formellt förankrat eller finns i lärares arbets-beskrivning. Aili och Brante (2007) menar att det tillkomna arbetet skapar tidsnöd och frustration bland lärarna. Främst beroende av att lärare inte tillåts vara i sin profession.

3.8 Sammanfattning

Tidigare forskning beskriver dilemman, utmaningar och krav som läraryrket ställs inför när det gäller förväntan på tid. Förhållanden, utmaningar och möjligheter som omgärdar lärarnas arbete beskrivs. Tidigare forskningen visar komplexiviteten som uppkommer när rektorn och lärarna inte har samma upplevelse av tiden, förväntan på tiden kan skilja sig från det verkliga utfallet och ger då en känsla av otillräcklighet och stress. Synen på läraryrket och hur lärares tid hanteras behöver undersökas och analyseras. Planeringsti-den definieras av rektor och behov finns av att dela in begrepp och undersöka lärares upplevelse av sin planeringstid. Förhoppningen är att skapa kunskap om lärarnas upplevelse av planeringstiden för att få en förståelse för hur de upplever rektors styrning av den. Frirumsteorin betraktar skolan som komplex och anger utrymmet som lämnas till rektorn och läraren att erövra friutrymmet och ta beslut (Berg, 2003). Studien ämnar hitta upplevelser som finns runt planeringstiden i förhållandet yttre och inre styrning. Rektor kan genom ändring av arbetsvillkoren höja eller hindra lärarens möjligheter att arbeta i sin profession. Arbetsvillkoren ändras i fältet mellan inre och yttre styrning och kommer att påverka lärarens upplevelse av kontroll och upplevelse av planeringstiden. Rektorns ändring av styrning kommer att påverka lärares uppfattning och upplevelse av sin arbets-situation och det är denna kunskapslucka som studien ämnar hitta kunskap om.

Hur arbetsplatsen styrs och hur kommunikation sker mellan aktörer gör att lärare vet vilka regler som gäller och hur begränsningar definieras. Det beskrivs som yttre och inre styrning av Blossing (2011) och frirum av Berg (2005). Berg (2003) kopplar den spän-ning, det korstryck som uppstår när uppdrag och uppgifter möts till ett val som rektorn styr över. Genomgången av tidigare forskning har betydelse för förståelsen av forskningsproblemet och studien lyfter förhoppningsvis fram nya förståelser när lärarnas upplevelser och strategier runt planeringstiden undersöks. Hur lärare uppfattar att rektorn styr deras planeringtid saknas och målsättningen är att hitta fördjupad kunskap runt det.

Förhoppningen är att forskningsgenomgången kan ge en bas och förståelse för denna studie och de upplevelser som lärare i undersökningen delger. Forskningen visar möjligheter och begränsningar som anger den kontext som kontextualiserar resultatet av empirin och därmed visar aktualiteten i frågeställningarna.

19

4 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Här anges de teoretiska utgångspunkter som studien tar. Teoretiskt ramverk presenteras och de analytiska verktygen beskrivs och teorier samt begrepp förklaras.

Studien utgår från frirumsteorin (Berg, 2003) och har som fokus att studera lärares upp-levelser. Det antagna perspektivet och frirumsteorin där styrningsbegreppen yttre och inre styrning är central har fungerat som analysraster när resultatet har strukturerats för att skapa förståelse runt studiens syfte och frågeställningar. Den yttre styrningen som formas av lagar, läroplaner och regler har betydelse för styrningen av skolan och den inre styrningen, det pedagogiska ledarskapet har betydelse för styrningen i skolan.

Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt ger på så vis analytiska verktyg för att under-söka det komplexa i studiens frågeställning som sker där lärarnas arbete utspelas mellan styrningsformer yttre och inre styrning. För att undersöka lärarnas strategier för och upp-levelse av sin planeringstid behöver strukturen och läraren ett verktyg där deras förhål-lande har en plats. Frirumsteorin överbrygger förhålförhål-landet mellan struktur och aktör och grundas på ett kombinerat organisations- och institutionsperspektiv (Berg, 2003). Till-sammans ger dessa perspektiv uppsättningen av analytiska verktyg som kan användas för att undersöka förhållandet mellan aktör, struktur och aktörens, i det här fallet lärarens upplevelse av strukturen. Frågeställningen om hur lärare upplever styrningen från rektor passar bra att analysera utifrån yttre och inre styrning då även rektor har dessa styrnings-former att ta hänsyn till i sitt uppdrag. Perspektivet bottnar i ett så kallat konfliktperspek-tiv där skolans förespråkare, intressen och inriktningar inte alltid är överens. I teorin kopplas skolan som institution och skolan som organisation ihop och anses vara kom-plexa då den organisatoriska och den institutionella nivån har flera mål med verksam-heten och ibland befinner sig i konflikt med varandra.

4.1 Skolans styrkällor, frirum och korstryck

Berg (2003) kopplar begreppen styrning, yttre och inre styrning till skolan som institut-ion. Begreppen definierar de ramar som behövs för att förstå och tolka det empiriska materialet. Begreppet styrning definieras i statens offentliga utredningar som:

Styrning innefattar alla de åtgärder som ledningen i en organisation vidtar för att påverka dess pro-cesser och resultat. Styrningen av skolan anses komplex genom att det finns en nationell styrning genom målen i läroplanen och en kommunal styrning genom att kommunen är huvudman för den enskilda skolan och ansvarar för att skolan är i sådant skick att den kan uppnå målen. (SOU 2004:116, s 41)

Styrkällor definieras som den formella, yttre styrningen och den informella, inre styr-ningen. Sammantaget formar de den komplexitet som utmärker skolans verksamhet och vardagsarbete enligt Karlsen och Persson (2004). Begreppen yttre och inre styrning

an-20

vänds i denna studie som analytiska instrument och ska öka förståelsen för skolans styr-källor och fältet mellan dem, det så kallade frirummet (Berg, 2003). Krafterna som på-verkar och styr skolan är staten, samhället, ledningen av och kulturen i skolorna menar Karlsen och Persson (2004). När krafterna kommer i konflikt så uppstår en spänning, ett korstryck. I detta korstryck som handlar om krav som inte alltid går att förena (Berg, 2003) ska läraren utföra sin dagliga profession.

4.2 Frirumsteorin och dess korstryck som analysmodell

Läraren i sin yrkesvardag befinner sig i frirummet Berg (2011). Frirummet beskrivs av Berg (2011) som fältet mellan yttre och inre styrning och är det handlingsutrymme som förutsätts för skolutveckling. Berg (2004b) beskriver det som kunskap om yttre ramar och egna inre förutsättningar. Det är i frirummet som läraren kan planera, följa, utvärdera och analysera ett skolarbete som svarar mot lärarens förmåga, kompetens och resurser.

Frirumsteorin anger utrymmet som rektorn och läraren har att tillgå för deras egna beslut i skolan (Berg, 2003). Genom att upptäcka och erövra frirummet kan skolutveckling ske och läraren tillåts arbeta i sin profession. Erövrandet av friutrymmet blir en fråga om hur utövarna, lärarna och rektorerna tar makten över strukturerna. Både lärare och rektorer har starka professioner och hur utrymmet tolkas kommer att ange vilken grad av kontroll dessa professioner upplever i skolan. Styrningen av arbetsplatsen och hur kommunikat-ionen ges gör att lärare vet vilka regler som gäller och hur begränsningarna är definierade vilket av Blossing (2011) beskrivs som yttre och inre styrning. Hur stort frirummet är och de ramar som finns handlar om maktutövning och i detta förhållande uppstår ett korstryck, ett spänningsfält mellan styrningsformerna. Korstryck är den spänning som uppstår mellan den yttre styrningen där skolan styrs som en institution och den inre styr-ningen där skolan styrs som organisation (Berg, 2003). När läraren upplever kontroll över korstrycket upplevs arbetssituationen på ett positivt sätt. När läraren inte upplever kontroll över korstrycket upplevs arbetssituationen på ett negativt sätt. Vilket gör att korstrycket och upplevelsen av det får stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssi-tuation. Upplevelsen av korstrycket, frirummet och styrningsformerna inre och yttre styr-ning får därför stor betydelse för denna studie.

4.2.1 Yttre styrning

Staten, fastställer kraven för lärarnas arbete genom skollagen och nationella styrdoku-ment. Författningarna skapar en yttre, formell styrning enligt Berg (2004b). Kraven från den yttre styrningen tillsammans med skolans huvudmän och rektorer påverkar lärarnas förutsättningar att skapa kvalitet samt ger förutsättningarna för lärarnas arbete. Berg (2003) skriver att den yttre formella styrningen inbegriper de formella styrdokumenten och de uppdrag som dessa medför där läroplaner beskriver kunskapsmål och skolans värdegrund. Med skollagen och nationella styrdokument som stat, huvudman och rektor ger har lärarna den yttre styrningen definierad. De har ett ansvar samt handlingsutrymme