En studie om lärares upplevelser och strategier runt hanteringen av sin planeringstid
A study on teacher´s experiences and strategies around their planning time Cayenne Kranning
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Magisterprogram i Utbildningsledning och skolutveckling Avancerad nivå: 15 hp
Handledare: Peter Carlman Examinator: Åsa Olsson 24 oktober 2021
2
© 2021 – Cayenne Kranning – (f. 1969)
En studie om lärares upplevelser och strategier runt hanteringen av sin planeringstid
[A study on teacher´s experiences and strategies around the handling of their planning time]
En magisteruppsats vid Karlstads Universitet:
Magisterprogrammet i utbildningsledning och skolutveckling
http://kau.se
Innevarande text kan laddas ner från http://...
The author, Cayenne Kranning, has made an online version of this work available under a Creative Com- mons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
3
Abstract
The purpose of this thesis is to add knowledge about the teachers' experience of their planning time and work situation. What strategies will teachers use when the principal controls the planning time and how the steering is perceived? The study investigates how teachers handle free space and cross pressure.
Previous research reveals how planning time is deprioritized away, which leads to con- sequences for teachers. The teacher´s possibility to use the free space should be devel- oped to provide control for the teachers. The principal sets the framework for how the free space can be used and decides how teachers manage their planning time. Free space theory is the theoretical starting point and analysis tool for this qualitative study. The theory of scope for action theory is based on the relationship between internal and exter- nal control. The empirical material was gathered from interviews with the performance map. The analysis was based on four keywords using the table method and from the forms of governance in schools.
The results show that the principal's governance gives teachers working conditions that raise or hinder the teacher's ability to perform their profession. In the free space, teachers must be given the opportunity to work in a balance between the forms of governance.
When teachers work in the teaching profession as profession and have daily time for conversations between teachers, they experience a sense of perceived control. One con- clusion is that when the principal allows teachers to gain advantage of the free space and be in their profession, there is no cross pressure. Teachers feel in control of their planning time.
The study draws attention to internal and external control that is scientifically and theo- retically anchored in the scope for action theory. The teachers' experience and strategies for their planning time and the principal's governance were analyzed based on these forms of governance.
Keywords:
Principal, teacher, planning time, free space, crosspressure, school development, profes- sion, governance, work situation, leadership, management, external control, internal gov- ernance, governance forms
4
Sammanfattning
Syftet är att bidra med kunskap om lärarnas upplevelse av sin planeringstid och sin ar- betssituation. Det innefattar de strategier som lärarna kommer använda sig av när rek- torn styr planeringstiden och hur styrningen uppfattas. Studien ställer frågor som rör lärarnas hantering av frirum och korstryck.
Tidigare forskning visar att planeringstid prioriteras bort vilket får konsekvenser för lä- rarna. Möjligheten att utnyttja frirummet mellan yttre och inre styrning bör utvecklas för att ge lärarna kontroll i sin profession. Rektor anger hur frirummet utnyttjas vilket inverkar på lärarnas hantering av planeringstiden.
Denna kvalitativa studie använder frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och ana- lysverktyg. Frirumsteorin utgår från förhållandet mellan inre och yttre styrning. Empi- riskt material har hämtats från intervjuer med föreställningskarta. Analysen gjordes ut- ifrån fyra nyckelord med tabellmetoden och från kriterierna styrning av och styrning i skolan.
Resultatet visar att rektorns styrning ger lärarna arbetsvillkoren som höjer eller hindrar lärarens möjligheter att kunna utföra professionen. I frirummet ges lärarna möjlighet att arbeta i balans mellan styrningsformerna. När lärarna arbetar i läraryrket som profession och har daglig tid för samtal upplevs kontroll. En slutsats är att när rektorn tillåter lärarna att utnyttja frirummet och vara i sin profession upplevs inget korstryck. Lärarna upple- ver att de kontrollerar sin planeringstid.
Studien uppmärksammar inre och yttre styrning, frirum och korstryck som är vetenskap- ligt och teoretiskt förankrade i frirumsteorin. Lärarnas upplevelse av och strategier för sin planeringstid samt rektorns styrning analyseras utifrån dessa styrningsformer.
Nyckelord
Rektor, lärare, planeringstid, frirum, korstryck, skolutveckling, profession, styrning, ar- betssituation, ledarskap, ledning, yttre styrning, inre styrning, styrningsformer.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 8
2 BAKGRUND, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
2.1 Lärares arbetssituation har genomgått en förändring ... 9
2.2 Förändrade arbetsuppgifter drabbar lärares profession ... 9
2.3 Planeringstid ... 10
2.3.1 Reglerad arbetstid och förtroendearbetstid ... 10
2.3.2 Obalans i arbetssituationen drabbar arbetsmiljön ... 11
2.4 Rektors betydelse och ansvar ... 11
2.5 Syfte och frågeställningar ... 11
3 TIDIGARE FORSKNING ... 12
3.1 Läraryrkets förändrade status ... 12
3.2 Upplevelsen av planeringstid varierar ... 13
3.2.1 Hög stressnivå negativt för upplevelsen av planeringstid ... 13
3.2.2 Tid för samtal kan ge lärare kontroll över sin tid ... 13
3.3 Kommunikationens betydelse för lärarens upplevelse av tid ... 14
3.4 Social kontext och relationer har betydelser för trygghet hos lärare ... 14
3.5 Strategier som påverkar planeringstiden ... 15
3.5.1 Tid för reflektion ger utveckling ... 15
3.5.2 Utvecklingstid säkerställer kontroll och stärker yrkesrollen ... 15
3.6 Rektorernas roll ger förbättring av arbetsvillkoren ... 16
3.7 Professionaliseringskrav ... 17
3.8 Sammanfattning ... 17
6
4 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT... 19
4.1 Skolans styrkällor, frirum och korstryck ... 19
4.2 Frirumsteorin och dess korstryck som analysmodell ... 20
4.2.1 Yttre styrning ... 20
4.2.2 Inre styrning ... 21
4.3 Frirum och korstryck ... 21
5 METOD ... 23
5.1 Design ... 23
5.1.1 Urval och deltagare ... 24
5.1.2 Intervju med föreställningskarta ... 24
5.2 Genomförande ... 24
5.2.1 Analys och kategorisering enligt tabellmetoden ... 26
5.2.2 Kvalitetsnivå ... 27
5.3 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 28
5.4 Forskningsetisk kodex ... 28
6 RESULTAT ... 30
6.1 Upplevelser av planeringstid ... 30
6.2 Kommunikationens betydelse för upplevelser av planeringstid ... 31
6.3 Ledningens betydelse för upplevelser av planeringstid ... 34
6.4 Utvecklingstidens betydelse för lärares upplevelser av och strategier för planeringstid... 35
6.5 Daglig tid för utveckling och dess påverkan av lärares upplevelser och strategier för planeringstiden ... 36
7 DISKUSSION ... 39
7.1 Resultatdiskussion ... 39
7.1.1 Lärare ska få utföra sin profession med upplevelsen av kontroll i frirummet .... 39
7.1.2 Upplevelsen av tiden påverkar arbetssituationen ... 40
7.1.3 Kommunikationens betydelse för upplevelsen ... 41
7.1.4 Rektors betydelse för lärarens möjlighet att utnyttja frirummet ... 41
7.1.5 Tolkningsutrymmet ökat för lärare ... 42
7.2 Metoddiskussion ... 43
7 REFERENSER
8 BILAGOR ... 53 8.1 Bilaga 1. Informationsbrev för intervju ... 53 8.2 Bilaga 2. Samtyckesblankett ... 54
8
1 INLEDNING
Den här studien har för avsikt att bidra med kunskap om lärares upplevelser av sin pla- neringstid. Den undersöker hur lärare upplever att rektor styr planeringstiden och vilka strategier som lärarna har för att hantera sin upplevelse av planeringstiden. Lärarnas ar- betssituation har förändrats och arbetsuppgifter som inte rör undervisning har ökat (Skol- verket, 2020). Lärares tillgång och upplevelse av sin planeringstid påverkas när akuta ordningsrelaterade händelser tar upp tid och minskar lärarens möjligheter att arbeta direkt med elever (Ahlgren & Gådin, 2010). Lärarnas möjlighet att bedriva sin profession un- dermineras. En studie av Sterret, Parker och Mitzner (2018) visar att rektorer som prio- riterar att skydda sina lärare från uppgifter som inte rör undervisning höjer kvalitén på undervisningen och elevernas resultat. Ett ledarskap av rektorn krävs där tid prioriteras för reflektion, erfarenhetsutbyte och samtal för att skapa utveckling. Handlingsplaner be- hövs för att erövra planeringstiden för att på så sätt förbättra lärarnas yrkesvardag, ar- betssituation och möjlighet att utöva sin profession. Betydelsen av lärarens skicklighet ska inte underskattas menar Enkvist (2003) och den formella ramen behöver struktur och handlingsutrymme för att ge läraren förutsättningar att bedriva sin profession.
Lärares arbetsmiljö påverkas av stor arbetsbelastning och stress orsakar sjukskrivningar skriver Lärarnas Riksförbund (2018). Lärare och rektor arbetar för mycket. ”Arbetsbör- dan har ökat och det är svårt att hinna med” (Lärarnas Riksförbund, 2020, s. 1). Ett gräns- löst arbete som är oförenligt med gällande lag och avtal tar plats och lärarnas tid räcker inte till. Lärarna har inte tid att förbereda eller efterarbeta lektionerna på ett rimligt sätt och upplever stor press på arbetet enligt tidningen Skolvärlden (2020a). Skolverket ut- trycker intresse för att undersöka lärares uppfattning av sin tid, då studier och kunskap saknas om hur skolan kan tillvarata lärares arbetstid som en resurs för ökad måluppfyl- lelse (Skolverket, 2013;385). Lärarnas arbete styrs av skollag (SFS 2010:800), läroplaner (Skolverket, 2019) och andra styrdokument. Det syftar till måluppfyllelse samt livslångt lärande och uppdraget genomförs i en vardag där förändrade styrdokument och yrkesrol- ler ändrar förutsättningarna. Fler elever med speciella behov och ökat krav på inflytande enligt (SOU 2004:116) gör arbetssituationen komplex. Skolverket (2018:385) har kart- lagt hur lärare ska få kontroll över sin profession för att yrkets status på så sätt ska ökas.
Förändringen av arbetssituationen får konsekvenser för lärarnas planeringstid och upp- levelsen av den och det finns ett intresse av att undersöka detta.
Denna studie vill undersöka lärares upplevelser av sin planeringstid och söker förståelse för hur lärare använder och upplever de strategier som används för att få mer kontroll över sin planeringstid. Rektor kan höja eller hindra lärarnas arbete genom att tillåta dem utföra sin profession och studien vill bidra med kunskap om hur lärare upplever rektorns styrning runt planeringstiden. För att svara på frågeställningarna och syftet så görs stu- dien helt från lärarnas perspektiv.
9
2 BAKGRUND, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Avsnittet beskriver den kontext som styr lärares arbetssituation och deras tillgång på pla- neringstid. Studiens syfte och forskningsfrågor har sin bakgrund i den förändrade arbets- situation som lärarna är utsatta för då lärarnas tid försvinner när olika händelser tar plats under arbetsdagen. Det får konsekvenser för deras tillgång på och upplevelse av sin pla- neringstid. Hur rektor agerar och tolkar läroplanen får stor betydelse. Arbetet och pro- fessionen styrs av lagar, avtal, förutsättningar och arbetstid. Dessa faktorer har betydelse när studiens frågeställning ska besvaras.
2.1 Lärares arbetssituation har genomgått en förändring
Lärarnas yrkesvardag och arbetssituation har förändrats avsevärt på kort tid. Det visar en undersökning från Lärarförbundet (2019a). Lärarförbundets undersökning och lärarnas kollektivavtal Hök18 betonar vikten av att åskådliggöra arbetsinnehåll och att skapa ba- lans för varje lärares uppdrag. Lärarförbundet (2019a) och Lärarnas Riksförbund (2019) hävdar att arbetsmiljö, arbetsbelastning och sjuktalen för lärare ska tas på allvar och un- dersökas. Förändringen av arbetssituationen ger konsekvenser på lärarnas tillgång och upplevelse av sin planeringstid. Arbetet styrs av skollagen (SPS 2010:800), arbetstiden regleras i arbetstidslagen (ATL, 2020) och i ett kollektivavtal (HÖK18, 2018).
Arbetstidslagen är utgångspunkten för regelverket runt lärares arbetstid. Lärarnas arbets- tid är den resurs som används för att nå målen för skolans verksamhet. Regleringen av arbetstiden är ett skydd för den anställde och arbetstidsschemat definierar de yttre ra- marna för lärarens arbete. Tillgänglig tid utgör den yttre ramen för arbetet, undervis- ningen ska prioriteras och övriga arbetsuppgifter ska komma i andra hand, denna princip har fullt stöd i lärarrådets yrkesetiska riktlinjer (Lärarförbundet, 2019b).
Läraren i sin profession ska avgöra hur lång tid de olika arbetsuppgifterna konsumerar och när de nödvändiga arbetsuppgifterna upptar mer än den totalt tillgängliga arbetstiden så är det rektors mandat att välja vilka arbetsuppgifter som ska bli utförda. När kvaliteten i undervisningen ska upprätthållas krävs tillräckligt med tid för att förbereda och efterar- beta undervisningen. Lärarförbundets undersökning (2019a) visar att för stora delar av lärarkåren tillämpas inte arbetstidsreglerna på det sätt som lagstiftare och avtalsslutande parter avsett.
10
2.2 Förändrade arbetsuppgifter drabbar lärares profession
Vardagen för läraren fylls av oförutsedda händelser, händelser som läraren förväntas lösa under sin arbetsdag. Aili och Brante (2007) menar att dessa händelser blir ett arbete, en vardaglig rutin för lärarna utan att det finns någon formell dokumentation eller förank- ring i läraruppdragets arbetsbeskrivning. Utmaningen för lärare blir att professionalisera sin tid på skolan samtidigt som planeringstiden prioriteras bort och följden blir att lärarna inte har möjlighet att utföra sitt uppdrag. Uppdragets förändring i styrdokument, som skollag och läroplaner innebär att lärare måste anpassa sitt sätt att arbeta. Aktuell läroplan styr och planeringsarbetet är individuellt det vill säga upp till varje lärare. Uppdraget och ansvaret utvidgas genom pålagor från staten och den lokala huvudmannen, utan att ge lärarna utrymme i form av tid, struktur och stöd från rektor att prioritera och fullfölja läraruppdraget (Lärarförbundet, 2019a). Undervisning samt arbetssätt måste anpassas i enlighet med ovanstående förändringar för uppdraget så att inte läraryrket som profession drabbas. Förändringarna riskerar att få negativ effekt på lärarnas arbetssituation.
2.3 Planeringstid
Planeringstid ska användas till att uppdatera kunskap, planera, bearbeta och utvärdera undervisningen samt välja innehåll och metod för utförandet, det innefattar tid inför och efter lektioner (Stensmo, 2008). Tiden finns införd på varje lärares schema och är den tid när läraren inte undervisar. Under planeringstiden ska lärare förvalta sin profession och ledarkompetensen att leda klassrummet. Ledarkompetensen, självledarskapet och hante- ringen av disciplin, ordning och oplanerade händelser behövs för att lärare ska kunna genomföra sitt uppdrag och behöver anpassas, förvaltas, förfinas och utvecklas under planeringstiden enligt Stensmo (2008).
2.3.1 Reglerad arbetstid och förtroendearbetstid
Den reglerade arbetstiden är all tid som läraren är schemalagd i skolan. Enligt Skolvärl- den (2020a) ska arbetsuppgifter som läraren inte själv kan bestämma tid, plats och inne- håll för hinnas med under den reglerade arbetstiden. Det inkluderar undervisning, visst för- och efterarbete, gemensam planering med kollegor, utvecklingssamtal och föräldra- möten. Förtroendearbetstid är en mindre del av arbetstiden som läraren själv bestämmer när och var den förläggs. Rektor ger läraren förtroendet att använda den här tiden på bästa sätt. Undervisningsplanering, spontana föräldrakontakter och att läsa in sig på ämnen är exempel på vad lärare använder förtroendetiden till (Skolvärlden, 2020a).
11
2.3.2 Obalans i arbetssituationen drabbar arbetsmiljön
Lärare saknar enligt Lärarförbundet (2019a) egenstyrd tid att planera på trots att tiden finns på schemat. Skolverket (2020) menar att när lärarna saknar egenstyrd planeringstid så kommer det gå ut över undervisningen och eleverna för att sen drabba lärarnas arbets- miljö. När lärare saknar tid för planering, reflektion och samtal med kollegor där de kan planera hur undervisningen ska genomföras så skriver Lärarförbundet (2019a) att lärar- nas hamnar i en obalans mellan krav och resurser, vilket drabbar arbetsmiljön och deras planeringstid. Skolvärlden (2020a) aviserar att 70% av lärare i grundskolan anger att de- ras tid inte räcker till och att lärarna känner sig stressade. Planeringstiden ses ofta som gråtid av rektorer och saknar värde (Lärarnas Riksförbund, 2020). Planeringstiden prio- riteras därför ofta bort när akuta och oförutsedda händelser behöver lösas. När plane- ringstiden försvinner så upplever lärare frustration runt sin planeringstid och många upp- lever att de tappar kontroll över sin arbetssituation.
2.4 Rektors betydelse och ansvar
Rektor ska stärka och reglera ansvarstagandet runt hur lärares planeringstid utnyttjas.
Skolan är en etablerad inrättning där rektorn enligt Blossing (2011) har fått mer fritt ut- rymme att bestämma idag än man hade förr. Rektorn ska i det utrymmet stärka det ge- mensamma pedagogiska ansvarstagandet för skolans lärare samt finna kunskap och me- toder som främjar ett förhållningssätt i skolutvecklingsarbetet där lärare och rektor arbe- tar tillsammans. Slutsatserna återfinns i skolkommissionens slutbetänkande (2017).
Rektors pedagogiska ledarskap utövas således inte med störst framgång om rektor själv är framstå- ende pedagog, utan genom att rektor bidrar till att stärka kvaliteten i skolans pedagogiska verksam- het. (SOU 2017:35, s.203)
Rektorn ger ansvar, kontext och förutsättningar för lärare och lärarens möjlighet att ut- föra sin profession. Rektorn påverkar förutsättningarna genom att styra lärarens tillgång till planeringstid. Med denna bakgrund formuleras studiens syfte och frågeställningar för att söka kunskap och förståelse om lärarnas upplevelser runt planeringstiden och på det viset bidra till forskningsfältet inom utbildningsledning och skolutveckling.
2.5 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap och fördjupad förståelse om hur lärare upplever sin planeringstid. Frågeställningar som studeras är:
Hur upplever lärare sin planeringstid?
Hur upplever lärare att rektorn styr deras planeringstid?
Vilka strategier använder lärare för att hantera sin planeringstid?
12
3 TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras kunskap som forskningen bidragit med avseende planeringstid, rektors styrning och strategier som lärare har för att ta kontroll över sin arbetssituation.
Genomgången av tidigare forskning visar att läraryrkets förändrade situation runt arbets- villkor och planeringstiden har betydelse för lärares upplevelse av sin arbetssituation och sin planeringstid. Här redogörs för databaser, sökstrategier och söktermer.
Databaser som använts är ERIC (databas för pedagogisk vetenskaplig litteratur), DIVA (Digitala Vetenskapliga artiklar), Google Scholar (sökverktyg för vetenskapliga publi- kationer och tidskrifter) och Onesearch (sökverktyg och digitalt bibliotek).
Söktermer, engelska och svenska har varit: teacher/lärare, planningtime/planeringstid, working/arbete, conditions/förhållanden, meeting/möten, communication/kommunikat- ion, profession/profession, development/utveckling, growth/tillväxt, learning/lärande, schoolimprovement/skolförbättring, lesson/lektioner, culture/kultur, scope for act- ion/frirum, conflicting pressure/korstryck, leadership/ledarskap, studentlearning/elevers lärande, working matters/arbets orsak, external control/yttre styrning, internal con- trol/inre styrning, factors of learning/ faktorer för bra lärande, classroom climate/klass- rumsklimat, teacherteam/lärararbetslag, expactations/förväntningar, workingtime/ ar- betstid, experience/ upplevelse, schooleffectiveness/ skoleffektivitet.
Vid litteratursökningen i internationella vetenskapliga databaser gjordes ett första urval genom att läsa abstract och sammanfattningar som följer undersökningens område. Sök- ningen har gjorts djupare genom att söka vidare i referad litteratur som återfunnits i de referenslistor som följt relevant forskning. Genomgången av tidigare forskning ökar för- ståelsen för undersökningens frågeställningar och syfte.
3.1 Läraryrkets förändrade status
Lärares perspektiv på yrket, motivationsnivåer, engagemang och yrkesdisciplin har för- ändrats. Kasapoglus (2020) undersökning visar att lärare själva anser att läraryrkets sta- tus har påverkats i negativ riktning. Läraryrket är nu representerat som ett yrke med låg status. Kasapoglu (2020) menar att förändringen kom genom politiken som bedrevs och hur samhället värderar lärare. Läraryrkets förlust av prestige, respekt och status samt för- sämrade inkomster undersöks tillsammans med lärarnas egna åsikter om vad som kan göras för att vinna tillbaka läraryrkets respekt och status. Kasapoglu (2020) skriver att läraryrkets roll och värdering ges av huvudmannen och det kommer att avgöra hur ar- betssituationen ser ut för lärare. Undersökningen visar vikten av att lärarna får tid att planera undervisningen och tid att reflektera för att utveckla sin profession. Läraryrkets roll och status ska försvaras enligt Kasapoglu (2020).
13
3.2 Upplevelsen av planeringstid varierar
Upplevelsen av planeringstiden varierar under lärarens yrkesliv enligt Feiman-Nemser, Tamir och Hammerness (2014) som skriver att lärares behov att planera är större i början av karriären. Undersökningen visar att äldre lärare tycker att det är enklare när de blivit mer rutinerade. Fler digitala verktyg, tillåtelse att improvisera och använda sin erfarenhet har betydelse för uppfattningen av planeringstid. Lärare i undersökningen beskriver skol- vardagen som kaos och menar att mycket tid krävs för att fräscha upp kunskaper då om- världen ändras och nutidens elever är mer uppdaterade på information (Feiman-Nemser m.fl., (2014). Lärare menar att det är svårt att hinna planera utan störningsmoment under skoldagen och därför gör de det efter skoltid vilket kommer att påverka deras upplevelse av sin planeringstid.
3.2.1 Hög stressnivå negativt för upplevelsen av planeringstiden
Läraryrket är utsatt för en hög stressnivå och det får konsekvenser för hur lärare upplever sin arbetssituation enligt Harmsen, Helms-Lorenz, Maulana, Van Veen och Van Veld- hoven (2019). Lärares förväntan runt sin arbetssituation skiljer sig från den verkliga ar- betssituationen vilket skapar ett stresstillstånd hos lärare. I Kyriacous studie (refererad till i Harmsen m.fl., 2019) definieras lärares stress av otrevliga, negativa känslor som är ett resultat av deras arbetssituation i läraryrket. Blazer (2010) skriver om att lärarna i den undersökningen upplever en ökande arbetsbelastning som begränsar dem. Tiden räcker inte till och upplevs bli bortprioriterad vilket leder till känslor av stress. Lärarna har en förväntan och tro på vad tiden skulle användas till som inte stämde med hur det blev i verkligheten (Blazer, 2010). Lärarna upplevde en skillnad mellan förväntan och verkligt utfall och det gav en känsla av stress och otillräcklighet hos lärarna.
3.2.2 Tid för samtal kan ge lärare kontroll över sin tid
Lärare ska undvika att tiden blir bortprioriterad vilket Goodson, McGee och Cashman (1989) belyser. De menar att lärare genom att få syn på sin tid, kan medvetandegöra samt utnyttja tiden vilket skapar en känsla av kontroll för läraren. När planeringstiden intera- gerar med gemensam utvecklingstid upplever lärarna i deras undersökning att de har kontroll över tiden och det goda samtalet beskrivs som en företeelse där ömsesidig kom- munikation och även småprat ger mycket information. Goodson m.fl., (1989) skriver att rektorns ledarskap ska leda lärarna genom att nyttja det goda samtalet i grupper, för att på det viset tillåta utveckling och att lärarnas attityd, personlighet och önskemål kommer att styra när kontrollen över tiden ska återtas.
Rinke, Irish & Berkowitz (2018) undersöker interaktionen mellan lärare, där lärande i grupper genom samtal stod i fokus. Undersökningen visar att lärare som var aktiva i sin egen utveckling var mer effektiva i sitt yrkesutövande och hade bättre resultat bland sina elever. Att lärarna förstår vikten av att lära tillsammans och tillåts leda sitt lärande kan
14
leda till en långsiktig, kontrollerad förståelse för utveckling av lärandet. Det skulle öka kapaciteten hos lärarna och utnyttja dem bättre enligt Rinke m.fl., (2018).
3.3 Kommunikation är viktig för läraren och upplevelsen av kontroll
Lärare behöver träna kommunikationsförmågan anser Byrd och Alexander (2020). Deras undersökning visar att lärare ibland saknar förmågan att kommunicera och har lågt för- troende för samtalet och för kommunikation. Läraren ska kommunicera med andra lärare och med rektorn. Undersökningen visade att förmågan att kommunicera värdesattes högt av eleverna och att de hellre vände sig till lärare som hade hög förmåga att kommunicera (Byrd & Alexander, 2020). Läraren stärks i sin yrkesroll när utvecklingen är baserad på kommunikation genom lärande samtal och reflektion.
Lärare har fördel av att ha en rak, ärlig kommunikation med rektorn skriver Ärlestig (2008). Information ska aldrig tas för given och ska ges så att den tas emot på ett bra sätt, inte på väg till lektion eller i en matsal. Framgångsrika skolor har en vardaglig kommu- nikation där avsikten är långsiktig och genomsyrar skolorganisation och skolstruktur.
När kommunikation sker på ett framgångsrikt sätt så beror det till stor del på om skolans struktur tillåter eller försvårar det. Information kan komma fel väg eller fastna på vägen då den kommuniceras i fel forum, vid fel tid och på fel plats (Ärlestig, 2008).
3.4 Social kontext och relationer har betydelser för trygghet hos lärare Relationer mellan lärare byggs i förtroende över tid och skapar trygghet för lärare i sin arbetssituation skriver Johnson, Kraft och Papay (2012) som menar att det är viktigt att se på de arbetsvillkor som skapar stressen för lärare. Tillfredsställelsen i och upplevelsen av yrket beror mycket på de arbetsvillkor som lärare har och lärarnas relationer med elever, ledning och kollegor lyfts som avgörande faktorer tillsammans med förmågan att kommunicera. Johnson m.fl., (2012) menar att den sociala kontexten där upplevelsen av planeringstid är en del betyder mest för lärarens trygghet i sin yrkesroll och för hur lång tid de stannar i professionen.
Instead, it is the social conditions—the school‘s culture, the principal‘s leadership, and relationships among colleagues—that predominate in predicting teachers‘ job satisfaction and career plans. More importantly, providing a supportive context in which teachers can work appears to contribute to improved student achievement. (Johnson m.fl., 2012, s. 14)
Kontexten påverkar och delarna är beroende av varandra menar Johnson m.fl., (2012).
Rektorn ska skapa tid dagligen där lärarna kan prioritera sina relationer. Lärare upplever otrygghet i sin yrkessituation om det enbart är regler och lagar som gäller och det saknas normer som arbetas fram i kollegiala interaktioner (Johnson m.fl., 2012).
15
3.5 Strategier som påverkar planeringstiden
Skolans kontext med begränsningar och utmaningar kan göra att undervisning och lä- rande blir omöjliga mål att uppnå. Kontexten som lärarna befinner sig i påverkar och ger förståelse för lärarnas upplevelser av tiden de har till förfogande menar Stroot, Collier, England och O´Sullivan (1994). Rektorn är en del av kontexten och ser sig själv som länken mellan olika styrningsformer i skolan. Lärarna kan få kontroll över sin tid genom att fokusera på och utveckla strategier för att ta itu med begränsningar och utmaningar mellan styrningsformerna menar Stroot m.fl., (1994). Styrningen ska ske i linje med rek- torns uppfattning av skolans uppdrag.
3.5.1 Tid för reflektion ger utveckling
När lärare tillåts ta plats i sin profession och ha makten över sin tid höjs graden av aktivt deltagande enligt Brendel och Cornett-Murtadas (2019). Studien visar att lärare har önsk- ningar om tid för utveckling och en tro på att denna tid skulle förbättra arbetssituationen för dem. I studien övades reflektion för att lärare ska vara trygga i vad som förväntas av dem och uppleva en positiv arbetssituation med upplevelse av makt över sin tid. Brendel och Cornett-Murtadas (2019) studie visar fördelarna med daglig tid för planering där lärare genom självreflektion kunde utveckla verksamheten.
Reinhard (2017) skriver att när lärarna lär sig från och av varandra i process på en tid som är avsatt för skolutveckling är en av nyckelaktiviteterna när skolor vill utvecklas.
Det medför högre effektivitet redan efter en kort tid och lärarna upplever att de har mer tid till sitt förfogande. Att lära från varandra i samtal som integreras i det dagliga arbetet är den enskilt viktigaste faktorn för att öka lärarens kapacitet och kommer att öka under- visningskvalitén. Reinhard (2017) drar slutsatsen att organisation av lärarnas arbete där tid tillåts för samtal och reflektion i vardagen höjer måluppfyllelsen hos eleverna och att tid frigörs för lärarna att reflektera på. Det ger i sin tur en förändring av struktur runt lärarnas tid och en upplevelse av mer tid enligt Reinhard (2017).
3.5.2 Utvecklingstid säkerställer kontroll och stärker yrkesrollen
En strategi som lärarna önskar kunna använda sig av är att utvecklingstid tillåts, priori- teras och integreras i det dagliga arbetet i skolan så att utveckling ske. Följden blir att lärare stärkts i sin yrkesroll och blir tryggare i sin profession vilket Chant, Heafner och Bennett (2004) visar i sin studie. Lärare som reflekterar i daglig process, blir en integre- rad del av skolan och säkerställer undervisning med hög kvalitet. De har god självkän- nedom och höjer sina personliga kunskaper vilket bidrar till utveckling. Lärarnas förstå- else för läroplanerna har en central roll för genomförandet av undervisningen och ökar förståelsen för utveckling när det tillåts. När lärare använde personlig utveckling och lät
16
det vara en integrerad del av deras undervisning så erhöll lärarna framgång och god kva- litet i sin undervisning. Tid för reflektion stärkte lärarna i sin yrkesroll och Chant m.fl., (2004) visade att de fick förståelse för utveckling.
Enligt Kijkuakul (2019) har rektorn stor inverkan på om och hur utvecklingsarbetet kom- mer att ta plats. Rektors insats och deltagande är en nyckelfaktor för professionell ut- veckling i undervisningen. När tid avsätts för självreflektion skapas en kontinuerlig för- bättring av undervisningen och en utveckling av skolverksamheten. En aktionsforsk- ningsstudie i skolutveckling som genomförts av Kijkuakul (2019) inkluderar planering, agerande och observation, reflektion och sedan omplanering i en daglig återkommande aktivitet. Resultatet i studien visar en hög grad av nöjdhet och tillfredsställelse hos lä- rarna, som känner sig trygga i sin roll som lärare. Lärare tog i en daglig process vara på erfarenheter och i Kijkuakuls (2019) studie var det den dagliga kontinuiteten och viss- heten om att deras rektor prioriterade samarbete och utveckling som framhölls vid utvär- deringen som visade positiva effekter. Elevernas kunskapsnivåer, lärarnas nöjdhet med sin arbetssituation och sin undervisning tillsammans med ett aktivt deltagande var fram- gångsfaktorer som lyftes fram i Kijkuakuls (2019) studie.
Lärare begränsas av sin arbetstid menar Merten, Caskey & Flowers (2016). De behöver ha både individuell tid och gemensam tid att utvecklas i samarbete. Tiden när lärarna inte undervisar ska värderas då det ger förutsättningar och tid för lärarna att ägna sig åt ut- veckling i samarbete med varandra. Det ger även positiva effekter som bättre arbetskli- mat och högre tillfredsställelse runt arbetssituationen menar Merten m.fl., (2016). Fler positiva effekter för lärarna i sin yrkesroll är mindre inhyrda lärare, utnyttjande av möten, bättre ledning, tydligare mål och bättre värdegrundsarbete. Dessa effekter visar att lä- rarna i studien upplevde att de tilläts vara i sin profession och kunna utföra sitt yrke.
Lärarna visste vad som förväntades av dem enligt Merten m.fl., (2016) som också visar att utvecklingstid på daglig bas gör att lärare får kontroll över sin tid .
3.6 Rektorernas roll förbättrar arbetsvillkoren
Rektors ledning och styrning har direkt effekt på skolorganisationen och blir den största insatsen för skolförbättring, arbetsvillkor och för möjlighet till utveckling (Leithwood, Harris & Hopkins, 2020). Arbetsvillkoren förbättras när lärarna arbetar med ordning och studiero vilket ger lärarna planeringstid som i sin tur ger positiva effekter när det gäller arbetsmiljö och utveckling i verksamheten. Starka samband mellan lärarens arbete med trygghet, ordning och studiero och en förbättring av arbetsmiljön hittas i Leithwood m.fl., (2020) studie. Steinberg (1993) menar att oro kommer som ett resultat av att skolan, dess ledning och personal inte är överens om målet eller vad man vill med eleverna vilket visar att ledarskapet får stor betydelse för lärarnas arbetsvillkor.
17
Lamb, Hsu och Lemanski (2020) beskriver att det finns stora vinster som ökar organisat- ionens kapacitet när daglig tid för kollektiva inlärningssituationer skapas. När lärande får daglig tid i en mindre byråkratisk organisation kan ledaren skapa inlärningssituationer för lärarna och lyfta fram mål och utmaningar som arbetas in i verksamheten enligt Lamb m.fl., (2020). Genom att låta lärare träffas och samtala kan utveckling öka kapaciteten hos organisationen.
Forssten Seiser (2017) skriver att rektorer styr skolan bäst när de gör det tillsammans med lärarna och poängterar att det inte är rektorerna som ska leda och upprätthålla den pedagogiska verksamheten utan det ska ske i interaktion med lärare. Rektor lämnar för- troendet till lärarna och på så vis stärks ledarskapet gentemot eleverna. Lärarna får möj- lighet att arbeta i sin profession och därmed göra undervisningen intressant och tillgäng- ligt. Rektorns del i processen kommer att genomsyra arbetsvillkoren på skolan vilket höjer eller hindrar lärarens möjligheter att göra sitt jobb menar Forssten Seiser (2017).
Hirsh och Segolsson (2019) beskriver hur lärarens ledarskap är viktigt för elever i olika situationer. Rektorn ger läraren möjlighet att erövra friutrymme och utöva sitt ledarskap i klassrummet. Lärare erövrar sitt friutrymme i olika grad och lärarens agerande och en- gagemang är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. När friutrymmet är under kontroll ska läraren ska vara en naturlig ledare i klassrummet (Murrihy, 2019) och läraren ska vara och acceptera sig själv, våga vara i nuet, anpassa lektionen efter klassens mående och låta improvisationen styra vilket skapar och en trygg miljö. Ingen väldefinierad skol- plan eller lektionsplanering kan ersätta det som Sawyer (2004) kallar för disciplinerad improvisation där lärarens ledarskap styr arbetet. Hur lärandet sker är beroende på klas- sen och läraren måste vara öppen för det som händer i klassrummet. Langelotz (2013), i likhet med Shaw och Newton (2014) visar att lärarens kompetens, pedagogiska skicklig- het, förmåga att undervisa, medfödda förmåga att lära samt lärarens teoretiska kunskap och utbildning har stor inverkan och är en avgörande faktor för skolans och elevernas framgångar.
Wikberg (1998) beskriver lärarens handlingsutrymme i termer av klassmiljö där trivsel, trygghet och bra arbetsvillkor ger bra inlärningsresultat. I en klassmiljö med oro, brist på koncentration och uthållighet, prat och störningar i arbetet, glömska, bristande respekt för skolans regler, ovårdat språk och bråkigt uppträdande hittas sämre inlärningsresultat.
Wikberg (1998) visar att det är viktigt för läraren att erövra sitt handlingsutrymme och ha en bra klassmiljö för att främja bra inlärningsresultat.
18
3.7 Professionaliseringskrav
Ett professionaliseringskrav riktas mot de svenska lärarna och styr deras arbete enligt Aili och Brante (2007). Legitimitet i lärarprofessionen byggs genom daglig möjlighet att analysera och ta beslut. Tiden för att göra det här ska prioriteras och läraryrkets profess- ion ska inte belastas med uppgifter som inte hör till yrket. Läraren förväntas ofta dagligen göra arbete som tillkommer och som inte är formellt förankrat eller finns i lärares arbets- beskrivning. Aili och Brante (2007) menar att det tillkomna arbetet skapar tidsnöd och frustration bland lärarna. Främst beroende av att lärare inte tillåts vara i sin profession.
3.8 Sammanfattning
Tidigare forskning beskriver dilemman, utmaningar och krav som läraryrket ställs inför när det gäller förväntan på tid. Förhållanden, utmaningar och möjligheter som omgärdar lärarnas arbete beskrivs. Tidigare forskningen visar komplexiviteten som uppkommer när rektorn och lärarna inte har samma upplevelse av tiden, förväntan på tiden kan skilja sig från det verkliga utfallet och ger då en känsla av otillräcklighet och stress. Synen på läraryrket och hur lärares tid hanteras behöver undersökas och analyseras. Planeringsti- den definieras av rektor och behov finns av att dela in begrepp och undersöka lärares upplevelse av sin planeringstid. Förhoppningen är att skapa kunskap om lärarnas upplevelse av planeringstiden för att få en förståelse för hur de upplever rektors styrning av den. Frirumsteorin betraktar skolan som komplex och anger utrymmet som lämnas till rektorn och läraren att erövra friutrymmet och ta beslut (Berg, 2003). Studien ämnar hitta upplevelser som finns runt planeringstiden i förhållandet yttre och inre styrning. Rektor kan genom ändring av arbetsvillkoren höja eller hindra lärarens möjligheter att arbeta i sin profession. Arbetsvillkoren ändras i fältet mellan inre och yttre styrning och kommer att påverka lärarens upplevelse av kontroll och upplevelse av planeringstiden. Rektorns ändring av styrning kommer att påverka lärares uppfattning och upplevelse av sin arbets- situation och det är denna kunskapslucka som studien ämnar hitta kunskap om.
Hur arbetsplatsen styrs och hur kommunikation sker mellan aktörer gör att lärare vet vilka regler som gäller och hur begränsningar definieras. Det beskrivs som yttre och inre styrning av Blossing (2011) och frirum av Berg (2005). Berg (2003) kopplar den spän- ning, det korstryck som uppstår när uppdrag och uppgifter möts till ett val som rektorn styr över. Genomgången av tidigare forskning har betydelse för förståelsen av forskningsproblemet och studien lyfter förhoppningsvis fram nya förståelser när lärarnas upplevelser och strategier runt planeringstiden undersöks. Hur lärare uppfattar att rektorn styr deras planeringtid saknas och målsättningen är att hitta fördjupad kunskap runt det.
Förhoppningen är att forskningsgenomgången kan ge en bas och förståelse för denna studie och de upplevelser som lärare i undersökningen delger. Forskningen visar möjligheter och begränsningar som anger den kontext som kontextualiserar resultatet av empirin och därmed visar aktualiteten i frågeställningarna.
19
4 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Här anges de teoretiska utgångspunkter som studien tar. Teoretiskt ramverk presenteras och de analytiska verktygen beskrivs och teorier samt begrepp förklaras.
Studien utgår från frirumsteorin (Berg, 2003) och har som fokus att studera lärares upp- levelser. Det antagna perspektivet och frirumsteorin där styrningsbegreppen yttre och inre styrning är central har fungerat som analysraster när resultatet har strukturerats för att skapa förståelse runt studiens syfte och frågeställningar. Den yttre styrningen som formas av lagar, läroplaner och regler har betydelse för styrningen av skolan och den inre styrningen, det pedagogiska ledarskapet har betydelse för styrningen i skolan.
Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt ger på så vis analytiska verktyg för att under- söka det komplexa i studiens frågeställning som sker där lärarnas arbete utspelas mellan styrningsformer yttre och inre styrning. För att undersöka lärarnas strategier för och upp- levelse av sin planeringstid behöver strukturen och läraren ett verktyg där deras förhål- lande har en plats. Frirumsteorin överbrygger förhållandet mellan struktur och aktör och grundas på ett kombinerat organisations- och institutionsperspektiv (Berg, 2003). Till- sammans ger dessa perspektiv uppsättningen av analytiska verktyg som kan användas för att undersöka förhållandet mellan aktör, struktur och aktörens, i det här fallet lärarens upplevelse av strukturen. Frågeställningen om hur lärare upplever styrningen från rektor passar bra att analysera utifrån yttre och inre styrning då även rektor har dessa styrnings- former att ta hänsyn till i sitt uppdrag. Perspektivet bottnar i ett så kallat konfliktperspek- tiv där skolans förespråkare, intressen och inriktningar inte alltid är överens. I teorin kopplas skolan som institution och skolan som organisation ihop och anses vara kom- plexa då den organisatoriska och den institutionella nivån har flera mål med verksam- heten och ibland befinner sig i konflikt med varandra.
4.1 Skolans styrkällor, frirum och korstryck
Berg (2003) kopplar begreppen styrning, yttre och inre styrning till skolan som institut- ion. Begreppen definierar de ramar som behövs för att förstå och tolka det empiriska materialet. Begreppet styrning definieras i statens offentliga utredningar som:
Styrning innefattar alla de åtgärder som ledningen i en organisation vidtar för att påverka dess pro- cesser och resultat. Styrningen av skolan anses komplex genom att det finns en nationell styrning genom målen i läroplanen och en kommunal styrning genom att kommunen är huvudman för den enskilda skolan och ansvarar för att skolan är i sådant skick att den kan uppnå målen. (SOU 2004:116, s 41)
Styrkällor definieras som den formella, yttre styrningen och den informella, inre styr- ningen. Sammantaget formar de den komplexitet som utmärker skolans verksamhet och vardagsarbete enligt Karlsen och Persson (2004). Begreppen yttre och inre styrning an-
20
vänds i denna studie som analytiska instrument och ska öka förståelsen för skolans styr- källor och fältet mellan dem, det så kallade frirummet (Berg, 2003). Krafterna som på- verkar och styr skolan är staten, samhället, ledningen av och kulturen i skolorna menar Karlsen och Persson (2004). När krafterna kommer i konflikt så uppstår en spänning, ett korstryck. I detta korstryck som handlar om krav som inte alltid går att förena (Berg, 2003) ska läraren utföra sin dagliga profession.
4.2 Frirumsteorin och dess korstryck som analysmodell
Läraren i sin yrkesvardag befinner sig i frirummet Berg (2011). Frirummet beskrivs av Berg (2011) som fältet mellan yttre och inre styrning och är det handlingsutrymme som förutsätts för skolutveckling. Berg (2004b) beskriver det som kunskap om yttre ramar och egna inre förutsättningar. Det är i frirummet som läraren kan planera, följa, utvärdera och analysera ett skolarbete som svarar mot lärarens förmåga, kompetens och resurser.
Frirumsteorin anger utrymmet som rektorn och läraren har att tillgå för deras egna beslut i skolan (Berg, 2003). Genom att upptäcka och erövra frirummet kan skolutveckling ske och läraren tillåts arbeta i sin profession. Erövrandet av friutrymmet blir en fråga om hur utövarna, lärarna och rektorerna tar makten över strukturerna. Både lärare och rektorer har starka professioner och hur utrymmet tolkas kommer att ange vilken grad av kontroll dessa professioner upplever i skolan. Styrningen av arbetsplatsen och hur kommunikat- ionen ges gör att lärare vet vilka regler som gäller och hur begränsningarna är definierade vilket av Blossing (2011) beskrivs som yttre och inre styrning. Hur stort frirummet är och de ramar som finns handlar om maktutövning och i detta förhållande uppstår ett korstryck, ett spänningsfält mellan styrningsformerna. Korstryck är den spänning som uppstår mellan den yttre styrningen där skolan styrs som en institution och den inre styr- ningen där skolan styrs som organisation (Berg, 2003). När läraren upplever kontroll över korstrycket upplevs arbetssituationen på ett positivt sätt. När läraren inte upplever kontroll över korstrycket upplevs arbetssituationen på ett negativt sätt. Vilket gör att korstrycket och upplevelsen av det får stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssi- tuation. Upplevelsen av korstrycket, frirummet och styrningsformerna inre och yttre styr- ning får därför stor betydelse för denna studie.
4.2.1 Yttre styrning
Staten, fastställer kraven för lärarnas arbete genom skollagen och nationella styrdoku- ment. Författningarna skapar en yttre, formell styrning enligt Berg (2004b). Kraven från den yttre styrningen tillsammans med skolans huvudmän och rektorer påverkar lärarnas förutsättningar att skapa kvalitet samt ger förutsättningarna för lärarnas arbete. Berg (2003) skriver att den yttre formella styrningen inbegriper de formella styrdokumenten och de uppdrag som dessa medför där läroplaner beskriver kunskapsmål och skolans värdegrund. Med skollagen och nationella styrdokument som stat, huvudman och rektor ger har lärarna den yttre styrningen definierad. De har ett ansvar samt handlingsutrymme
21
att använda sin tid som leder till att eleverna uppnår de nationella målen och stimulerar elevernas vilja och lust att lära.
4.2.2 Inre styrning
Den inre, informella styrningen kallas det pedagogiska ledarskapet och syftar till att ut- veckla arbetet där lärarna arbetar med pedagogisk utveckling i sitt arbete.
Pedagogiskt ledarskap innebär att som rektor skapa former för reflektion och arbete mot fördjupad insikt hos lärarna om deras pedagogiska uppdrag, så att de inspireras till utveckling av arbetet med elevernas lärande och utveckling. (Berg, 2011, s. 36)
Inre styrning är ramen där rektorn anger hur lärarna kan arbeta med lärande och utveckl- ing för eleverna. Berg (2003) beskriver det som en process där aktörerna tar makten över strukturerna och betonar att storleken på det handlingsutrymme han kallar för frirum er- övras genom skolutveckling. Rektorn anger graden av handlingsutrymme.
4.3 Frirum och korstryck
Korstryck är ett begrepp används i frirumsteorin (Berg, 2003) och visar de motsägelse- fulla krav som lärare är utsatta för i sin yrkesroll. Kornhall (2013) påpekar i enlighet med Berg (2011) vikten av att staten ger lärare tllgång till frirummet som uppstår mellan yttre och inre styrningen. Frirummet, även kallat handlingsutrymme är utrymmet mellan den yttre styrningen och den inre styrningen som ger lärarna utrymmet där de kan ha kontroll över sin yrkesroll.
Att upptäcka och erövra frirummet innebär att arbeta för en - till elevers bästa - förändring av det gängse vardagsarbetet (=de inre gränserna) som ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (=de yttre gränserna). (Berg, 2011, s. 57)
Mellan den yttre och inre styrningen uppstår det dilemma som Berg (2003) kallar för korstryck. I korstrycket kan rektorerna göra olika tolkningar och det kan ge lärarna oklara direktiv och följden blir att det blir svårt för dem att utföra sin profession. Korstrycket är ett analytiskt begrepp som illustrerar komplexiteten i ledarskapet och utförandet av upp- draget. Berg (2003) kopplar den spänning, det korstryck som uppstår när uppdrag och uppgifter möts till ett val som rektorn styr över. Det valet ställer krav på samordning och professionellt utförande av kraven och förväntningarna. Kornhall (2013) menar att lärare i korstrycket ska ta makten över professionen och arbeta i friutrymmet för att nå utveckl- ing, kreativitet och utveckla ledarrollen. Friutrymmet kan utnyttjas dåligt och leda till ett handlingsförlamade tillstånd där lärare väntar på order från rektorn i varje fråga (Blos- sing, 2003). Helleve, Ulvik och Smith (2018) drar slutsatsen att kunskap om lärares för- ståelse för sitt professionella handlingsrum kan bidra till reflektion över lärarrollen som ger insikter i skolutveckling. Jarl, Blossing och Andersson (2017), menar att lärarna och rektorerna behöver ta ansvar för att fylla frirummet och ta makten över handlingsutrym- met. I korstrycket som används i frirumsteorin (Berg, 2003) finns formella och informella
22
krav som påverkas av många faktorer. Hur rektor genom staten ger läraren tillgång till friutrymmet kommer att vara avgörande för lärarens framgång i undervisningen. Friut- rymmet definierat av rektorn utnyttjas som en förutsättningar för att ge läraren kontroll över sin tid och därmed sin profession (Berg, 2003). Att analysera studien genom frirumsteorin ger en förståelse för styrningsformerna som finns runt arbetet som lärare.
Hur rektor tolkar dessa styrningsformer kan sänka eller höja lärarnas upplevelse av pla- neringstid. Frirumsteorin stödjer förklaringen av komplexiteten i rektors uppdrag och ger tydlighet åt styrningsformerna som i sin tur styr de strategier som lärarna kan ha för att utnyttja sin tid.
23
5 METOD
Avsnittet redogör för de metoder som använts för insamling av empiriskt underlag och som lagt grunden för studien. De val som gjorts för insamling av empirin som urvalskri- terier, genomförande, analys, tillförlitlighet och trovärdighet beskrivs samt de etiska ställningstagande som gjorts.
Frirumsteorin och de begrepp som beskrevs i avsnitt 4 ligger som bakgrund när förståelse och insikter om hur lärares upplevelser formade resultatet i empirin (Kvale, Brinkmann
& Torhell, 2014). Vidare beskrivs valet av intervju med föreställningskarta och utgångs- punkten från den kvalitativa metoden (Kvale & Brinkmann, 2009) samt varför det varit lämpligt i denna studie. Valet av informanter beskrivs samt hur kodning, analys och be- arbetning genomförts.
5.1 Design
Studien har genomförts med intervjuer i en kvalitativ metod samt frirumsteorin (Berg, 2003) som ansats. Kvalitativa intervjuer syftar till att öka kunskapen genom att förstå lärares upplevelser och tankar. Den kvalitativa metoden är följsam, forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning och vill beskriva och förstå sammanhang och strukturer (Magne Holme & Krohn Solvan, 1997). Intervjuerna har gjorts med föreställningskarta som intervjuteknik. Föreställningskarta är lämpat för kvalitativa studier enligt Kvale och Brinkmann (2009) och hjälper till att öka förståelsen hos sociala fenomen som kommu- nikation och val av strategier. Samt det subjektivt upplevda som upplevelser (Scherp, 2013). Analysen utgår från frirumsteorin (Berg, 2003) och den begreppsbeskrivning som återfinns i teorin i form av yttre och inre styrning, frirum och korstryck. Begreppen för- stås utifrån skolans styrsätt och med förståelsen av de intervjuades livsvärld bildar det en grund för undersökningens analys av informanternas upplevelser ställt mot studiens syfte och frågeställning.
I studien beskrivs, förklaras och tolkas de intervjuade lärarnas upplevda verklighet ge- nom att försöka förstå deras upplevelser i enlighet med Ahrne och Svensson (2015). I intervjuerna söks en förståelse av verkligheten utifrån deltagarnas perspektiv och för att få beskrivningar av de intervjuades upplevelser så passar teoretisk utgångpunkt och vald metod frågeställningarna och syftet i studien. Att beskriva personernas upplevelser är ett sätt att fånga deras perspektiv menar Bryman (2011).
5.1.1 Urval och deltagare
Studien har genomförts i två mindre kommuner, de har cirka 7 000 invånare var och båda har låg socioekonomisk nivå. De båda skolorna är väletablerade och fångar hela sitt upp- tagningsområde, det är de enda grundskolorna i det området. Urvalet säkerställer att de
24
intervjuade har erfarenhet av arbete i skolan då studien genomförts på de två kommuner- nas mellanstadieskolor (4-6). Lärarnas erfarenhet av arbete som lärare säkerställer kän- nedom om upplevelserna som eftersöks. Valet av lärare bygger på tillgången av legiti- merade och behöriga lärare samt geografisk närhet. Totalt 12 lärare deltog i intervjuerna, de har variation i ålder och har undervisat olika lång tid. De har därför olika lång erfa- renhet av läraryrket vilket visar en kompetensbredd i studien. Lärarna har lärarlegitimat- ion och majoriteten har behörighet i de ämnen de undervisar i.
Urvalet bör kunna svara på studiens syfte och frågeställningarna med hög tillförlitlighet.
Innan kontakt togs med informanterna godkändes förfarandet av de verksamma rekto- rerna, detta snabbade upp processen. De tillfrågade lärarna informerades om att deras rektorer hade godkänt studien och kände sig trygga med förfarandet. Frågan om delta- gande gjordes genom en personlig, muntlig förfrågan till samtliga lärare i tjänst, på de utvalda skolorna. Frivillighet låg till grund för deltagande och vid förfrågan erhölls po- sitivt svar från 12 lärare vilket anses rimligt antal personer i enlighet med Kvale och Brinkmann (2009). Lärarna kunde svara på förfrågan via mail, telefon eller vid ett per- sonligt möte. Av de totalt 16 tillfrågade lärarna var det två lärare som inte svarade och två som tackade nej av tidsmässiga skäl. Några dagar före intervjuerna togs kontakt med de lärare som skulle intervjuas och plats, dag och tid bestämdes. Lärarna fick ta del av informationsbrevet, bilaga 1 och samtyckesblankett, bilaga 2 undertecknades. Tid valdes efter ordinarie arbetstid och intervjuerna gjordes i lugn och ro utan störningsmoment på lärarnas arbetsplats. Tre av intervjuerna genomfördes i lärarnas hem som en säkerhetsåt- gärd, i enlighet med lärarnas önskan och på grund av rådande smittläge med Covid19.
5.1.2 Intervju med föreställningskarta
Som insamling för empirin har intervjuer med föreställningskarta använts. Intervju med föreställningskarta valdes för att tekniken säkerställer att en fördjupad förståelse av de beskrivna upplevelserna hos de intervjuade lärarna (Scherp, 2013). Vid studier där erfa- renheter, känslor och upplevelser i mindre studier där syftet är att förstå och synliggöra personernas tankar och upplevelser (Kvale m.fl., 2014) så passar intervjuer med före- ställningskarta. Föreställningskartan har sin teoretiska bakgrund i konstruktivistisk och gestaltteoretisk teori runt lärande och utveckling. Kartan ses konstruktivistiskt som en grafisk representation av människans föreställning om ett specifikt fenomen (Scherp, 2013) och ger på det viset en mer förenklad bild av något stort och komplext. För att förstå individens mentala landskap i form av upplevelser konstrueras föreställningskartan och materialet under genomförandet av intervjun tillsammans med den intervjuade per- sonen. För att fördjupa förståelsen av den intervjuade personens upplevelser och mini- mera felaktiga utsagor (Scherp, 2013) gavs de intervjuade möjlighet att under intervjun förtydliga sina beskrivningar. Detta gjordes genom återkopplingar och frågor. Föreställ- ningskartan kan användas i studier av skolans vardag enligt Scherp (2013) och fångar på
25
ett täckande sätt variationen av utsagor och ger en meningsskapande helhet av det be- skrivna. Med hjälp av föreställningskartan beskrivs komplicerade skeenden och upple- velser på ett enkelt sätt och tekniken ger tillgång till individens tankar och upplevelser då kunskap, samband och förståelser förklaras på ett grafiskt och enkelt sätt.
För att säkerställa informanternas förståelse för intervjuformen så informerades de först om tekniken föreställningskarta, om arbetsgången och om hur intervjun tekniskt skulle gå till. Som verksam lärare på en av skolorna har jag viss kännedom om verksamheten vilket inte påverkar studien eller resutatet. Intervjuformen prioriterar upplevelsen och för att ytterligare säkerställa objektiviteten hos de intervjuade var jag som intervjuare tyst under största delen av intervjun (Scherp, 2013).
5.2 Genomförande
Varje intervju inleddes med att jag informerade om att deltagandet var frivilligt samt den förväntade tidsåtgången, vilket var 45 – 60 minuter. Jag delgav möjligheten att utesluta upplevelser och att det var tillåtet att avbryta intervjun om informanten så önskade. In- tervjuns genomförande kombinerar deduktiv och induktiv ansats. Deduktiv ansats inne- bär att begrepp och teori utgör forskningens utgångspunkt och används för att förstå det som undersöks enligt Larsen (2018). Intervjun startade med ett antal nyckelord och for- satte senare med genomförandets induktiva ansats vilket beskrivs av Scherp (2013) som möjligheten att låta intervjun styra vilka nyckelbegrepp som växer fram. Intervjuerna startade med en deduktiv ansats som sedan gick över i en induktiv genom att tillåta nyck- elord att växa fram under genomförandet av intervjerna.
Intervjun påbörjades genom att ett stort pappersark lades fram och fyra nyckelord sattes ut med hjälp av post-it lappar enligt Scherps (2013) beskrivning. De fyra nyckelorden, som fanns på post-it lapparna var bestämda innan för att följa Scherps (2013) beskrivning om att föreställningskartan med deduktiv ansats grundar sig på att intervjuaren i förväg formulerat nyckelbegrepp utifrån studiens ämne. De fyra formulerade nyckelorden i denna studie var planeringstid, ledning/ styrning, kommunikation och utvecklingstid. De intervjuade fick sedan fundera under tystnad runt de fyra nyckelorden i ca 10 minuter.
När lärarna fått tid till att beskriva sina upplevelser av och relationer mellan nyckelorden i relation till sin arbetssituation plus hade beskrivit upplevelsen av sin planeringstid så återkopplade jag. Genom att återge de beskrivningar av upplevelser och tankar som an- tecknats och för att kunna komplettera så ställdes kontrollerande frågor i enligt med Scherps (2005) upplägg vid intervju med föreställningskarta. Syftet var att säkerställa subjektiviteten i svaren. För att förstå och förtydliga samband, mönster och relationer mellan beskrivningar och begrepp så ritades streck mellan dem.
26
Scherp (2005) skriver om betydelsen att söka och upptäcka mönster, upptäcka samband mellan begrepp och leta efter förståelse när föreställningskarta används. När de intervju- ade kände sig färdiga med beskrivningarna så gavs möjlighet att komplettera med fler tankar och reflektioner över samband mellan nyckelord. Enligt Berg (2003) så befinner sig intervjuerna mellan ett öppet samtal och ett slutet frågeformulär och främjar de inter- vjuades egna upplevelser och livsvärld. En återkoppling hjälper till att tolka innehållet utifrån begreppen i frirumsteorin (Berg, 2003).
För att öka kvalitén gjordes återkoppling med fyra frågor. Återkoppling görs för att sä- kerställa och minimera missförstånd eller feltolkningar enligt Scherp (2013). Anteck- ningar som fördes under tystnad avslutades med att de intervjuade fick besvara fyra frå- gor för att förtydliga deras upplevelser. Frågorna besvarades med ja eller nej och löd: 1/
upplever du att du har planeringstid schemalagd på ditt schema? 2/ Upplever du att din planeringstid försvinner? 3/ Kan du tänka dig att byta namn på planeringstid till utveckl- ingstid? 4/ Händer det något med dig när du byter namnet på planeringstid till utveckl- ingstid? Frågornas syfte var att skapa en ram för fördjupad förståelse av informanternas upplevelser utan att initialt påverka deras utsagor. Tidsåtgången var som beräknat 45 till 60 minuter per intervju och föreställningskartan renskrevs i anslutning till intervjun.
5.2.1 Analys och kategorisering enligt tabellmetoden
Tabellmetoden användes i analysen och yttre styrning, inre styrning, frirum och kors- tryck, som återfinns i frirumsteorin användes som analysinstrument. Scherps (2005) tabellmetod skapar överblick, påvisar mönster och ger en helhetsbild av materialet. Ana- lysen och kategoriseringen utgick från Scherps (2013) beskrivning att mönster ska finnas och synliggöras för att öka förståelsen för lärarnas upplevelser. Förfarandet bestod av två separata analyser. Vid den första analysen så studerades utsagorna från de intervjuade lärarna för att fördjupa förståelsen av samband i förhållande till yttre och inre styrning, frirum och korstryck. För att leta efter samband och utveckla i vilken kategori dess hu- vudtema (Kvale & Brinkmann, 2009) ska sorteras i så gjordes analysen i flera steg. Sva- ren kategoriserades på ett stort papper, där utsagor från föreställningskartan antecknades.
Med lappar, text, ringar, streck och textbeskrivningar kategoriserades utsagorna i empirin (Scherp, 2005). För att få en bild av de upplevelser som framkommit användes vid ana- lysen tabellmetoden (Scherp, 2013) som söker mönster och variation som grund för för- ståelse och kunskapsbildningen.
Kategorierna yttre styrning av skolan och inre styrning i skolan (Berg, 2003) användes när analysen gjordes i flera steg. Utsagorna kategoriserades och flera innehöll mer än ett alternativ. Scherp (2002) menar att forskaren under analysprocessen söker efter högkva- litativa samband som uppstår under intervjuer med föreställningskartor. Sambanden söks genom kategorisering som skapar förståelse för materialet och dess mönster (Scherp,
27
2013). Tabellmetoden (Scherp, 2013) är den mest tillförlitliga analysprocessen vid inter- vju med föreställningskarta som går ut på att definiera varje svar som 1 eller 2, här kate- goriserat som yttre eller inre styrning (Berg, 2003).
Första analysen gjordes med koder 1 och 2 där 1 representerade yttre styrning och 2 inre styrning. Förståelsen fördjupades när kategoriseringen av materialet och analysen av stu- dien gjordes en andra gång. När andra analysen görs så säkerställs framträdande mönster mellan nyckelorden (Ahrne & Svensson, 2015). Vid andra analysen i den här studien framträdde förutom de fyra initiala nyckelorden som presenterades vid inledningen av intervjuerna två kompletterande nyckelord som stärkte bilden av mönster i beskrivning- arna från föreställningskartan. De två nyckelord som framkom under andra analysen var förväntad utveckling och dagliga möten. Orden framkom ur föreställningskartan vid ka- tegoriseringen och gjorde de framträdande mönstren tydliga. Frirumsteorins begrepp som frirum och korstryck visade ett tydligt mönster av samband genom ritade streck, ringar och text vid den andra analysen.
5.2.2 Kvalitetsnivå
Studiens kvalitetsnivå och tillförlitlighet genom momenten: förberedelse, urval, genom- förande, återkoppling, kodning och analys har hållts hög genom att studien är avgränsad, beskrivningarna är anonyma, har stort omfång och beskriver utförligt det de intervjuade beskrev under intervjuerna. Utrymme för fördjupning runt nyckelord och reflektion i frå- gor där deltagarna kunde interagera och ställa följdfrågor fanns. Enligt Scherp och Scherp (2016) så höjer det kvalitets- och kvalitetsutveckling.
Analysen har skett med koppling till den teoretiska utgångspunkten och stärker kopp- lingen till syftet och frågeställningarna. Analysen och kategorisering har genomförts med de begrepp som beskrivs i det teoretiska kapitlet i syfte att hitta mönster som svarar mot den teoretiska utgångspunkten (Scherp, 2013). Resultaten som genererats ämnar repre- sentera urvalet generaliserat till frirumsteorin och studien undersöker det syfte och de frågeställningar den är avsedd att undersöka. Intervjuerna med föreställningskarta, de initiala nyckelorden samt de nyckelord som växt fram under andra analysen faller inom ramen för syftet och frågeställning.
5.3 Tillförlitlighet och trovärdighet
Resultatet visar att studien hittade det som var avsett att mäta. Intervjutekniken med fö- reställningskarta gjorde det möjligt att under intervjun fånga upp tankar och upplevelser, för att med den teoretiska utgångspunkten säkerställa att empirin förvärvades på lämpligt sätt. Lärarnas beskrivningar av sina upplevelser fördjupades därigenom vilket har säker- ställt trovärdighet och tillförlitlighet. Scherp (2013) beskriver att återkopplingen säker-
28
ställer att allt uppfattats rätt och därmed minimeras risken för feltolkningar. Innehålls- kontrollen ökar således trovärdigheten då felaktiga tolkningar kan fångas upp. Analysen var opåverkad och kategoriserades enligt tabellmetoden (Scherp, 2005). Andra analysen gjordes för att säkerställa resultatet och metoden är reliabel när det gäller tillförlitlighet och trovärdighet. Om studiens gjordes en gång till finns stor anledning att tro att resultat skulle bli detsamma. Intervjun som gjordes med ickeledande frågor hade fokus på nyck- elord som i en kombinerad ansats (deduktiv och induktiv) ökar trovärdigheten (Scherp, 2005). Intervjuarens objektiva tolkning (Kvale och Brinkmann, 2009) skapar trovärdig- het som säkerställdes när genomförandet gjordes under tystnad. Kontrollen som gjordes av förståelsen i informanternas utsagor genom den avslutande diskussionen stärker me- todens tillförlitlighet och ökar kvaliteten på innehållet. Kompletterande frågor ställdes för att förtydliga relationen mellan begreppen som beskrevs. De intervjuade hade möj- lighet till en avslutande reflektion för att minimera felaktiga uppfattningar. Vid återkopp- lingen efter intervjun påtalade de intervjuade att de ansåg intervjuformen föreställnings- karta vara lämplig för studien. Kriteriet för mellanmänsklig kompetens är därmed upp- fyllt som enligt Ahrne och Svensson (2015) bör finnas för att en intervju med föreställ- ningskarta ska vara framgångsrik.
5.4 Forskningsetisk kodex
I enlighet med Vetenskapsrådet (2017) har studien genomförts med goda forskningse- tiska principer som transparens och sanningsenlighet, genom hela processen. Obligato- riska moment har genomförts före studien, då lärare som frivilligt har valt att låta sig intervjuas har gett sitt samtycke (Ahrne & Svensson, 2015; Vetenskapsrådet, 2017).
Etiska överväganden och riktlinjer säkerställer att studien genomförts med kvalitet.
Studien har tagit hänsyn till det grundläggande individskyddskravet som omfattar in- formationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Veten- skapsrådet, 2017). Deltagarna informerades om målet och syftet med studien och om att deltagandet var frivilligt samt att de hade rätt att avbryta sin medverkan. De fick inform- ation skriftligt och muntligt och visste att medverkan kunde avbrytas. Samtyckesblankett har undertecknats före intervjun. Individskyddskravet är uppfyllt då de svar som den in- tervjuade lämnar inte går att koppla samman med personen och det finns ingen risk att obehöriga tar del av de uppgifter som lämnats av deltagaren. Intervjusvaren betraktas utan identifiering då upplevelserna kodas enligt tabellmetoden (Scherp, 2002). Avsikten och utfallet har styrts av att det inte ska vara möjligt att identifiera svaren. Nyttjandekra- vet följs då de beskrivningar som lämnats av informanterna används för att besvara denna studies syfte och frågeställningar. Anteckningarna användes endast för studiens syfte och ändamål och endast behöriga personer hade tillgång till dem. Information gavs också om beskrivningarnas destruktion i samband med att studiens resultat slutförs.
29
Genomförandet har haft höga krav i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Vid analysen beaktades att det var de intervjuade personernas tankar och upplevelser som dokumente- rades. Intervjuerna hölls objektiva, enligt god etisk intervjused och intervjuaren applice- rade inte sina egna upplevelser (Scherp, 2011). Under intervjuernas gång var förhåll- ningssättet att lyssna och inte delge några synpunkter. Tid för reflektion fanns med under hela intervjun. När varje intervju var i slutskedet så återkopplades upplevelserna och det etiska förhållningssättet diskuterades för att säkerställa att förhållningssättet hade följts vid intervjun.
Respekt inför tankar, beskrivningar och upplevelser som framkommit har visats. Lärarna återkopplade efter respektive intervju om sitt förtroende för föreställningskartan som in- tervjuteknik. Efter genomförandet diskuterades publicering och destruktion av intervju- material. Arkiveringssättet och det faktum att materialet förstörs när undersökningen är klar gör att studien lever upp till Vetenskapsrådets (2017) råd gällande nyttjandet samt konfidentialiteten, det finns ingen risk att personuppgifter missbrukas. Med hänsyn tagen till detta får det anses att grundläggande forskningsetiska huvudkrav i enlighet med Ve- tenskapsrådet (2017) är tillgodosedda.
