När resultatet av studiens sista del nu ska redovisas tar vi oss ut ur skuggan som hittills har kastats över samhället och de utsatta barnen till ett samhälle där den epidemiologiska transitionens sista fas ingjuter ett hopp om framtiden. Mortaliteten i Kalmar stad är nu nere på 1,1 procent. Med ett genomsnitt på 266 begravningar varje år i Kalmar stadsförsamling och detta med en befolkning på över 20,000 invånare.40 På landsbygden är mortaliteten även där nere på 1,1 procent. Fertiliteten har nu sjunkit och är 1,7 procent både i staden och på Kalmars omland.
Hur ser det då ut för spädbarnen vilka har varit i fokus för denna studie? I genomsnitt begravs det nu endast 17 barn per år och av dessa är 14 spädbarn. Skillnaden mot förra perioden är påtaglig. För att påvisa skillnaden isolerar vi här två årtal. År 1920 dog det 53 barn i Kalmar stadsförsamling varav 33 spädbarn. År 1930 när detta kapitel tar sin början dör det 17 barn varav 13 spädbarn. Detta är en minskning på 68 procentenheter. Skillnad är lika stor även på landsbygden. I våra utvalda församlingar på landet dör det år 1920 18 barn varav 10 spädbarn. Tio år senare år 1930 så dör endast 6 barn varav 5 spädbarn. Nu syns den globala transitionen tydligt i samhället. Mortaliteten och fertiliteten har nu sjunkit ordentligt. Under denna period har spädbarnsdödligheten sjunkit till 3,6 procent i staden och 3 procent på landsbygden.
Spädbarnen utgör den stora majoriteten av alla barn som dör. Överlever barnet sitt första levnadsår är chansen nu stor att man lever till vuxen ålder. I dödsorsakerna finns fortfarande enstaka fall av mässling och kolera, men lunginflammationer och hjärninflammationer utgör majoriteten av dödsorsakerna. Detta i en tid då penicillin inte finns att tillgå. Om studien hade
fortsatt ett eller två årtionden till hade gissningsvis även dessa dödsorsaker varit ett minne blott då effekten som penicillinets införande inom sjukvården fick förmodligen hade synliggjorts. Att Kalmar från år 1930 befinner sig i den epidemiologiska transitionens tredje fas är tydligt. Då cancersjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar nu utgör en stor del av dödsorsakerna så sjunker spädbarnsdödligheten då dessa är sjukdomar som drabbar i största del vuxna och äldre personer. Diagram 9 visar studiens resultat angående spädbarnsdödligheten i sin helhet.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3 Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, C:23, EI:2, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, F:1, F:2, F:3, Åby C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, EI:1, F:1, F:2, F:3, F:4.
Uppsatsens andra frågeställning ”hur stor påverkan på spädbarnets överlevnad har individens sociala tillhörighet?” erbjuder under denna sista period en utmaning att besvara. Då färre barn dör blir underlaget mindre. På grund av
0 5 10 15 20 25 30 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1949
Diagram 9: Spädbarnsdödlighet
1800-1949
detta lämnar vi landsbygden helt utanför då endast ett dödsfall inträffade 1940 och 1950. Detta ger inte en sanningsenlig bild utan handlar då mer om slump. I Kalmar stadsförsamling har vi något större underlag. Här har en stor förändring skett. Socialgrupp 3 är inte längre överrepresenterad. Här är det nu socialgrupp 2 vars spädbarn står för majoriteten av dödsfallen. Socialklass 1 har också ökat betydligt från att ha representerat endast 2 procent av dödsfallen bland spädbarn till nu 8 procent. Inget av spädbarnens basala behov för överleva har förändrats sen förra perioden. Vad är då orsaken till förändringen som syns? En stor förklaring finns att hitta i dödsorsakerna och att klyftan mellan socialklass 2 och 3 har minskat. Dödsorsaker som hjärninflammation, hjärnblödning eller någon form av cancer är klassöverskridande dödsorsaker. Spelar ingen roll om du bor i borgmästarens residens eller en stuga i utkanten av staden. En cancersjukdom eller bristning i hjärnan hos ett spädbarn är mindre beroende av din klasstillhörighet än till exempel dysenteri eller lunginflammation.
I Sverige på 1930-talet var befolkningsfrågan en central del inom politiken. Detta banade väg för en rad socialpolitiska åtgärden som gynnade främst de som i denna studie fått indelningen socialgrupp 3. Moderskapspenningen och barnbidraget var två sådana reformer. Även värt att nämna är att förbudet mot preventivmedel försvann i slutet av 1930-talet.41 På 1920-talet upptäcktes även vitamin D och dess effekt. För att förebygga rakit spreds nu fiskleverolja via barnavårdscentraler.42 Detta är ett par i raden av statligt initierade hälsovårdsbeslut som fick stor inverkan på spädbarnsdödligheten.
Diagram 10 visar fördelningen av spädbarnsdödsfall över hela studiens omfattning. Denna sista fas i studien står för en omvälvande utveckling som nämns ovan. Dock syns det över hela studiens gång fram tills denna sista fas
41 Hedenborg, Susanna & Kvarström, Lars (red.), 2015, 279.
att vilken socio-ekonomisk status barnen föds in i spelar en stor roll för spädbarnens möjlighet att överleva, något som är en slutsats som stämmer överens med Bengtssons avhandling.43
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3 Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, C:23, EI:2, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, F:1, F:2, F:3, Åby C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, EI:1, F:1, F:2, F:3, F:4.
Även i sista frågeställningen, ”Hur stor påverkan på spädbarnsdödligheten kan förklaras i säsongsvariationer?”, är underlaget för liten på landsbygden. Fokus är där med helt på Kalmar stad. Resultatet under denna period är betydligt mer spännande än föregående år. Samtliga tre år som perioden innefattar sker flest dödsfall bland spädbarn på sommaren. Genomsnittet är 35 procent. Detta är 9 procentenheter fler än årstiden våren som ligger närmast.
43 Bengtsson, 1996, 223. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1949
Diagram 10: Socio-ekonomisk fördelning av spädbarnsdödsfall 1800-1949
Att brytpunkten sker mellan 1920 och 1930 är intressant. Som nämnts innan sker även stora förändring i spädbarnsdödligheten vid samma tidpunkt både socio-ekonomiskt och i sin helhet då den sjunker drastiskt. Diagram 11 visar hela periodens uppdelning av säsongsvariationer. Den säsongsvariation som under denna period syns lämnar det mönster vi sett från år 1800 till år 1920. Kan även denna förändring få sin förklaring i dödsorsakerna?
Dominerande dödsorsaker hos spädbarn under perioden är lunginflammation, lungkatarr och hjärnhinneinflammation. Dock utgörs största antal dödsfall av medfödda sjukdomar och förlossnings relaterade skador, där den sistnämnda gruppen utgör hela 31 procent av alla dödsfall hos spädbarn. Därför svårt att ge en bra förklaring på orsaken till varför flest spädbarn dör på sommaren dessa tre år. Här kan vi inte mer än att konstatera att dessa tre år skiljer sig från resten av studien.
Dock kvarstår det faktumet att säsongsvariationen i största delen av det spektrum som studien behandlar inte påvisar någon säsongsbaserad påverkan. Dödsfallen bland spädbarn är fram till år 1920 jämnt fördelade mellan årstiderna. Detta ger oss svaret på studiens sista frågeställning och lämnar resten av frågetecknen kring sista åren till eventuell fortsatt forskning.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:8, F:2, F:3, Kalmar stadsförsamling C:23, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:7, C:8, F:3, Åby C:10, F:4.