Från vaggan till graven
- Barnadödligheten i Kalmar stad och dess
agrara omland 1800–1949
Författare: Oskar Svensson Handledare: Anders Fröjmark
Titel: Från vaggan till graven
Undertitel: Barnadödligheten i Kalmar stad och dess agrara omland 1800–1949. Författare: Oskar Svensson
Handledare: Anders Fröjmark Examinator: Steffen Hope Termin: HT20
Ämne: Historia Nivå: G2E Kurskod: 2HIÄ06
Abstract
From the cradle to the grave.
- A quantitative study on the decline in infant and child mortality in the city of Kalmar and how it differed from child mortality in the rural parts outside the city between 1800 and 1949. The study shows how social heritage and the climate played a vital role in the survival of the children in the 19th and 20th century in the city of Kalmar.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1 Inledning 1 Syfte 2 Forskningsläget 2 Teoretiskt ramverk 6 Frågeställningar 7 Disposition 82 Metod och källmaterial 9
Kvantitativ metod och material 9
Källor och material 10
Genomförande 11 2.3.1 Avgränsningar 11 2.3.2 Studiens källhantering 13 Etiska val 16 3 Bakgrund 17 Landsbygdens barn 17 Stadens barn 18
4 Resultat och analys 20
Epidemier och infektioner 1800–1850 20
Mot bättre tider 1860–1920 27
Tiderna förändras 1930–1949 33
Uppsatsens didaktiska möjligheter 38
Fortsatt forskning 40
5 Sammanfattning 42
1 Inledning
Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror. Med blid och livlig värma till allt som varit dött, sig solens strålar närma och allt blir återfött.1
Psalmen Den blomstertid nu kommer är en stor del av vårt kulturarv och hos majoriteten av er som läser versen ovan väcks gamla minnen till liv. Detta inkluderar även mig då jag nästan kan känna sommarlovets första härliga solstrålar mot mina kinder. Hur jag äntligen skulle få ett par månaders respit från skola och läxor. Om vi förflyttar oss bakåt i tiden till året 1800 då forskningen till denna studie tar sin början så får psalmen en helt annan innebörd. Tänk dig att du står på söndagsmässan i maj månad och sjunger psalmen. Den långa vintern är äntligen över. Isarna är snart helt smälta på Kalmarsund efter den hårda vintern. Kylan lämnar plats för värmen och ljuset kommer sakta tillbaka. Äntligen nalkas ljuva sommaren. Kanske tog kylan och mörkret ett barn, en vän eller ett syskon till dödsriket. Kanske var du själv nära att få följa med. Livet såg annorlunda ut i 1800-talets Kalmar. Uppsatsen du precis börjat läsa kommer ta dig in i mörkret, till en värld där ett barns liv är kantat av sjukdomar, brist på näringsrik föda och i många fall på ordentligt med tak över huvudet. Genom studien och forskningsresultatet tar vi oss ut på andra sidan mörkret till en värld där sociala skyddsnät sakta växer fram, banbrytande medicinska framsteg görs och där klasskillnaderna minskar för varje år som går.
Syfte
Studiens övergripande syfte är att undersöka och analysera barnadödlighetens förändring i Kalmar stad och jämföra med landsbygden runt staden. Forskningen har sin utgångspunkt i 1800-talets samhälle. Studien behandlar sedan 1800-talet i sin helhet och halva 1900-talet fram till året 1949. Forskningen kommer även att redogöra för individens utsatthet och undersöka vilka kopplingar spädbarnsdödligheten har med föräldrarnas sociala status i samhället. Forskningen finner sitt ursprung i ett empiriskt material som hämtats från kyrkans dokumentation angående födslar och dödsfall.
Att få en klarhet i ämnet barnadödlighet visade sig vara mycket mer komplext än vad jag inledningsvis hade förväntat mig. Då barnen i sina första levnadsår är oförmögna att överleva på egen hand ligger deras öde helt i vuxenvärldens händer. Studien kommer visa skillnaden mellan att födas i en stad och att födas ute på landsbygden. Uppsatsen kommer att visa hur barnens sociala status i samhället påverkar deras möjligheter till överlevnad. Den ställer också frågan om huruvida en säsongsvariation påverkar när på året barnen dör och om denna skiljer sig åt mellan staden och landsbygden. Studien kommer även att undersöka om alla dessa faktorer kvarstår in i modern tid och därmed förhoppningsvis visa hur samhället förändras och ger barnen en helt annan möjlighet till överlevnad. Uppsatsen kommer också att redogöra för de didaktiska möjligheterna en studie som denna kan inneha.
Forskningsläget
redovisas har redan i förstudien behandlats, dock inte lika ingående som i denna studie.
Magdalena Bengtsson har i sin avhandling Det hotade barnet (1996) studerat spädbarnsdödligheten och barnadödlighet i 1800-talets Linköping. I avhandlingen vidareutvecklas begreppet demografisk transition. Begreppet epidemiologiska transitionen lyfts fram och förklaras. Den har tre faser där det inledande är infektionssjukdomarna som dödar i sina återkommande epidemier och det slutar i fas tre med att det är kroniska sjukdomar som är vanligaste dödsorsaken.2 I sin studie har
Bengtsson valt att dela in grupperna som undersöks i tre olika perioder som i sin tur representerar samhällets progression. Första gruppen som studeras levde mellan 1795 och 1810 vilken var en tid präglad av sociala problem, krig, dyrtider och epidemier som var skyldiga till mycket av den höga dödligheten. Här analyserar Bengtsson barnens 15 första levnadsår.3
Den andra gruppen levde mellan 1840 och 1849. Här studeras en grupp barn som växer upp i ett samhälle där dödligheten i samhället sjunker till följd av en ökad medvetenhet och statligt initierade hälsovårdsarbeten som är en direkt följd av koleraepidemierna som plågat riket åren innan. Även tillgången till vaccin mot smittkoppor gav barnen nu en helt ny chans till livet.4 Sista gruppen Bengtsson studerar levde mellan 1870 och 1875. Här
syns en demografisk transaktion där barnadödligheten sjunker i takt med att nativiteten sjunker. Kvinnorna föder nu färre barn och större antal av barnen överlever sina spädbarns år.5 Komparationen mellan de tre
grupperna visar tydligt vilka framsteg som sker i samhället. När staten aktivt initierar en hälsovårdskampanj som har till uppdrag att sprida information och kunskap angående barnavård sker stora förändringar i
barnadödligheten. Samtidigt påvisar Bengtsson vikten av vilken socialsfär det hjälplösa barnet föds in i och hur många olika parametrar spelar in för att barnet ska överleva.
I sin studie har Bengtsson också uppmärksammat hur moderniseringen, i form av VA-system, gav stor effekt för att minska dödligheten bland barn i slutet på 1800-talet.6 Från att ha haft dålig tillgång till rent vatten fanns
nu möjligheten för fastighetsägare att ansluta fastigheten till vattenledningar som levererade rent vatten. Till följd av åtgärder som detta sjönk mag-och tarmsjukdomar drastiskt bland befolkningen och inte minst barnen. Bengtssons avhandling beskriver även hur familjens sociala grupptillhörighet inte bara är ett mått på familjens ekonomiska och materiella resurser utan även ett mått på dess hälsorelaterade kunskaper, vilket i sin tur var en avgörande faktor hur väl familjen kunde ta hand om sina barn. Bengtsson tar även upp att familjens personella resurser kan spela en viktig roll då fler vuxna i hushållet ger barnen bättre möjlighet att få sina basala behov tillgodosedda.7 Det av Bengtssons resultat som är av
störst vikt för denna studie är att förbättringen i samhället syns tydligt att beskåda på barnadödlighetens statistik. Dödligheten sjunker ju längre in på 1800-talet vi förflyttar oss.
Ytterligare tidigare forskning finns att hitta i Anders Brändströms avhandling De kärlekslösa mödrarna (1984). Brändströms avhandling lägger fokus på spädbarnsdödligheten i 1800-talets Sverige och lägger störst vikt vid Nedertorneå. Brändströms avhandling förtäljer hur barnadödligheten och då mer specifikt spädbarnsdödligheten satte sin prägel på hela landets mortalitetnedgång under 1800-talet.8 Brändström
redovisar många möjliga förklaringar till varför barnadödligheten sjunker
6 Bengtsson, 1996, 257. 7 Bengtsson, 1996, 267.
under den aktuella tiden. Han gör också klart att det inte är en lätt väg att gå som historiker att redovisa medicinska förklaringar på ett hållbart sätt. I avhandlingen undersöker Brändström hur avsaknaden av amning bland mammorna i södra Tornedalen var en stor orsak till dödligheten av spädbarn i den regionen. Av tradition fick istället barnen rå komjölk ur ett dihorn direkt från födseln.9 Resultatet av den konstgjorda amningen var
katastrofala och många barn fick på grund av detta sätta livet till. Spännande är att Brändströms forskning visar att metoden användes i alla sociala grupper och resulterade i att dödligheten bland spädbarn inte bara var ett problem för de lägsta sociala klasserna i samhället.10 Brändströms
avhandling kan hjälpa denna studie att finna förklaringar till det som resultatet visar, då denna studie avser en fördjupning av Brändströms forskning.
I Sören Edvinssons avhandling Den osunda staden (1992) läggs fokus helt på staden och den problematik som urbaniseringen innebar. Edvinsson behandlar mortaliteten i staden genom att undersöka varje åldersgrupp separat då dessa visar sig stå inför olika problematik. Avhandlingen är koncentrerad på Sundsvall och 1800-talets samhälle.11 Edvinsson menar
på att spädbarnsdödligheten var markant större i städerna på 1800-talet.12
Han lyfter även fram hur folkupplysningen i Sverige påverkar spädbarnsdödligheten på ett avgörande sätt vilket leder till att dödligheten sjunker i med takt att kunskap om hygien och näringslära sprids.13
9Brändström, 1984, 132. 10Brändström, 1984, 135.
Teoretiskt ramverk
Den tidigare forskningen inom ämnet barnadödlighet fokuserar på att förklara ämnet ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Även i denna uppsats används detta teoretiska ramverk. Att söka en förklaring till barnens levnadsöde och död i deras sociala ställning i livet är en historisk ingång i ett ämne som annars skulle synas höra hemma inom den medicinska vetenskapen. Barnens socio-ekonomiska öde var helt utanför deras kontroll. Den sociala grupp som barnet föddes in i var helt avgörande för dess framtida förutsättningar. Så som Bengtsson skriver i sin avhandling är det dock av stor vikt att även väga in medicinskt-biologiska faktorer som tillsammans med de socio-ekonomiska kan bringa klarhet till forskningens resultat.14 På så viss kan man hitta faktorer
som varit avgörande för hur infektionssjukdomar spreds och hur barnens immunförsvar klarade av att hantera virus och bakterier. Dessa två teoretiska infallsvinklar ska ge studien en klarhet i hur den demografiska transitionen påverkade Kalmar stad och dess landsbygd. Hur en förändring sker i samhället, hög dödlighet och hög fertilitet sakta förändras till låg dödlighet och låg fertilitet. Här kommer även den vidareutveckling av demografiska
transitionen som Bengtsson presenterade i sin avhandling att användas, Epidemiologiska transitionen.
Fas ett är då epidemier återkommer i samhället och infektionssjukdomar är vanligaste dödsorsaken. I andra fasen börjar sakta epidemierna avta i styrka och dödligheten sakta sjunka. Sista fasen är där sjukligheten och dödligheten domineras av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.15 Även Edvinsson redogör
för den epidemiologiska transitionen och använder densamma i sin avhandling.16 I resultat delen undersöker vi parallellt med frågeställningarna
när respektive fas inträder i Kalmar stad och dess landsbygd. Detta kommer
hjälpa forskningen att besvara frågeställningarna på ett tydligt och intressant sätt.
Frågeställningar
När vi nu fått en bild av relevant tidigare forskning och det teoretiska ramverk som står i fokus ska nu frågeställningarna i studien presenteras. För att fånga essensen av den socio-ekonomiska teorin ser frågeställningarna ut som följer:
1. Hur ser spädbarnsdödligheten ut i Kalmar stad under perioden 1800– 1949 och vilka skillnader kan ses mellan staden och dess landsbygd samt vilka förändringar kan påvisas över tid?
2. Hur stor påverkan på spädbarnets överlevnad har individens sociala tillhörighet?
3. Hur stor påverkan på spädbarnsdödligheten och dödsorsaker kan förklaras med säsongsvariationer?
Disposition
2 Metod och källmaterial
I följande kapitel kommer metoden som har använts vid forskningen att synliggöras. Detta följs av en detaljerad beskrivning av källorna som har använts. Avslutningsvis följer en genomgång av hur studien genomfördes i praktiken och vilka avgränsningar som har gjorts.
Kvantitativ metod och material
I studien används en kvantitativ metod i form av beskrivande statistik där kyrkans dokumentering av dödsfall, begravningar och dop har varit den primära källan. Valet av metod ger studien en möjlighet att följa förändringsprocessen ur en kronologisk synvinkel på ett tydligt sätt; att tydliggöra den epidemiologiska transitionen med en tydlig indelning av faserna. Den kvantitativa metoden ger i sin tydlighet en styrka som validerar studiens resultat. Metoden gör det möjligt att synliggöra resultatet både via diagram och tabeller.
kan då vara många, alltifrån tarmrelaterade sjukdomar till förtidig plötslig spädbarnsdöd. Detta utmynnar i att ett vetenskapligt resultat ej kan uppnås dessa år i studien vad det gäller dödsorsaken. I övrigt så har källornas detaljrikedom varit långt över förväntan. Jag har tagit hjälp av två olika digitala resurser vid översättning av latin och tolkning av äldre yrken och dödsorsaker. Den första är resursen Digital Databas Södra Sverige. Sidan presenterar en detaljerade lista över sjukdomar och dödsorsaker. Sidan största styrka är att sjukdomarnas latinska namn presenteras vilket hjälpte denna studie vid transkriberingen av källmaterialet.17 Den andra resursen
är en sida dedikerad till släktforskning av Hans Högman vilken innehåller en lista med beskrivningar av äldre yrkestitlar. Listan har hjälp denna studie att klassificera ett antal yrkestitlar som jag ej hade förkunskap om.18
Källor och material
Källmaterialet i denna studie består av olika typer av församlingsprotokoll eller kyrkböcker. Det var i dessa register som prästerna dokumenterade dop, begravningar, vigslar och via husförhörslängderna kontrollerade församlingens kunskaper inom kristendomen. Dessa register har varit i bruk sen 1600-talet i kyrkans regi och finns sen några år tillbaka tillgängliga via olika digitala plattformar så som Arkivdigital och Riksarkivet, vilket är de som används i denna studie. När studien tar sitt avstamp år 1799 har kyrkböckerna hunnit standardiseras i viss mån vilket gjort forskningen betydligt enklare. Kyrkböckerna som varit grunden för forskningen är Död- och begravningsböckerna där alla begravningar i respektive församling har registrerats samt Födelse-och dopböcker där alla födslar och dop finns 17DDSS – Demografisk Databas Södra Sverige. Dödsorsaker och sjukdomsnamn.
registrerade för respektive församling. Totalt omfattar studien 150 år och 31 stycken Död-och begravningsböcker samt 41 stycken Födelse-och dopböcker.
Genomförande
I detta avsnitt beskrivs hur studien genomfördes i praktiken. Här beskrivs de urval som gjordes både geografiskt och kronologiskt för att uppnå målet och att kunna ge svar på frågeställningarna, samt hur bearbetningen av data genomfördes.
2.3.1 Avgränsningar
forskningen gjordes dels på grund av Kalmar historiska värde och dels på grund av att inga liknande studier har behandlat Kalmar i frågan om barnadödlighet. Närmaste forskningen är Västervik som Brändström behandlar i sin avhandling De kärlekslösa mödrarna. Kalmar var på sin nya plats relativt nyuppförd när studien tar sin början. Detta efter en kunglig order i mitten av 1600-talet då den gamla staden vid slottet övergavs för den nya staden på Kvarnholmen.19 Besluten till detta var
många och ligger utanför uppsatsens syfte. Dock är flytten av staden högst intressant för våra frågeställningar angående barnadödligheten. Följer Kalmar den tidigare forskningens mönster att staden innebar högre barnadödlighet än på landet eller innebär den nybyggda staden att förhållandena är de motsatta?
Den kronologiska avgränsningen som omfattas i studien får sin början år 1800 och sträcker sig fram till år 1949. Att studien fick sin början år 1800 är både på grund av källmaterialets skick vilket lämnar mycket att önska innan 1800-talet, men också på grund av att 1800-talet innebar många stora och spännande förändringar i samhället. För Kalmar innebar detta förändringar i form av industrialisering då ett antal olika större industrier växte fram och att stadens militärstrategiska betydelse minskade efter freden i Roskilde år 1658 då staden nu inte längre låg vid rikets gräns.20
När studien börjar har under 1700-talet en handelsstad vuxit fram som lagt grunden för den tillväxt som på 1800-talet fått fart. År 1949 som slutpunkt i studien har sin förklaring i den sekretess som råder vilken begränsar tillgången till de dokument som är yngre än 70 år gamla.
19 Hammarström, Ingrid et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
Kalmar. Kulturnämnden: Kalmar, (1984). 5
20 Nilzén, Göran et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
I studien valdes att begränsa åldern på vilka barn som kom att räknas med i statistiken. Gränsen är här satt vid 12 år. Anledningen till avgränsningen är att denna studie fokuserar på barnens utsatthet i sina första levnadsår och beroendet av vuxenvärldens agerande. Efter 12 års ålder överlever barnet, om än svårt, på egen hand. Barnen kunde då klara av sina grundläggande hygieniska sysslor och klara sina mest basala behov. Därför klassades barn i tonåren som mindre intressanta för forskningen. Störst fokus lägger studien på barnen som ej överlevde sitt första levnadsår. Denna grupp kommer att refereras till i ordalag som spädbarn.
2.3.2 Studiens källhantering
Svenska kyrkans ministerialböcker är studiens primära källmaterial. Materialet finns tillgängligt via ett flertal digitala plattformar. Böckerna är uppdelade i volymer där varje volym omfattar ett antal årtal. Nästan uteslutande är det som avgör när en ny bok tar vid platsbrist. Såg prästen att nästa år inte skulle få plats i den nuvarande volymen så kompletterade han med en ny bok. Innan arbetet påbörjades krävdes en strategi för att möjliggöra en rättvis och vetenskaplig analys av detta omfattande källmaterial. Forskningen operationaliserades på följande vis. Först och främst fastslogs att tioårs intervall passade studien väl. Detta resulterade i att 16 stycken årtal vilka fick stå i fokus för forskningen. Dessa är: 1800, 1810, 1820, 1830, 1840, 1850, 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910, 1920, 1930, 1940 och 1949.
Till den kvantitativa analysen angående dödsfall och begravningar valdes att samla in följande data:
- Månad dödsfallet inträffade - Namn på barnet
- Ålder vid döden - Dödsorsak
- Faderns eller moderns yrke
- I vilken volym av kyrkböckerna uppgifterna är hämtade - Totalt antal begravningar det aktuella året
Totalt omfattar studien 4396 begravningar. Dessa är fördelade som följer 3026 begravningar i Kalmar stadsförsamling och 1370 begravningar i Dörby, Kläckeberga samt Åby församlingar. Det resulterar i att det underlag som ligger till grund för analysen har hög validitet. Vilken kommer framgå tydligt senare i uppsatsen. En risk som uppkommer är att år där mortaliteteten är ovanligt låg sammanfaller med ett av de utvalda åren i en sån här studie. Detta kan till exempel vara fallet året efter en större epidemi eller utbrott av smittsamma sjukdomar. Det var vanligt att ett år med hög mortalitet följdes av ett år med extremt låg dödlighet.21
En kvantitativ analys genomfördes även på antal födda i varje församling. Här skiljer sig metoden något. Först och främst så redovisar vi alla födslar som framkommer i källmaterialet. Även dödfödda barn har räknats. För att undvika risken att räkna antal födda ett år där antalet inte kan representera sanningen för tiden så har följande metod använts:
Antal födda har räknats med samma 10 års intervall som begravningarna, men här har även året innan och efter räknats. Resultatet av dessa tre år har räknats samman och sedan har genomsnittet räknats ut. Detta har givit oss ett bättre mått på hur födseltalen såg ut samt minimerat risken att låta ett
21 Hagstedt, Rolf et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
icke tidstypiskt år ge oss fel bild. Som exempel så föds det året 1910 i Dörby församling 23 barn. Om vi valt att analysera resultatet utifrån att 23 födslar var normen runt 1910 hade vårt resultat visat något helt annat än sanningen. Istället räknas även 1909 års födslar samt 1911 års födslar. År 1909 föds det 41 barn i Dörby och år 1911 föds det 34 barn. Uträkningen blir alltså:
41 (år 1909) + 23 (år 1910) + 34 (år 1911) / 3 (Dörby, Kläckeberga, Åby) = 33 födda
Detta ger vårt resultat senare i studien en helt annan tyngd och validitet. Baksidan av myntet var att omfattningen av studien ökade och med detta även tidsåtgången i förundersökningen. Resultatet var dock väl värt timmarna i fråga.
För att kunna redovisa skillnaderna mellan de olika sociala grupperna i samhället krävdes att alla yrken som förekommer i källmaterialet klassificerades och delades in i grupper. Här valde jag att ta inspiration av Bengtssons avhandling Det hotade barnet och anpassa den indelningen till denna uppsatsen.22 Resultatet blev tre sociala grupper:
- Socialgrupp 1 (övre medelklass):
Akademiker, lärare, storföretagare, fabrikörer, adel, högre tjänstemän, officerare.
- Socialgrupp 2 (lägre medelklass)
Bestående av hantverkare, mindre företagare, lägre tjänstemän, skeppare, sjökaptener och bönder.
- Socialgrupp 3 (Obesuttna)
Bestående av arbetare, soldater, drängar, pigor, sjömän.
I resultatdelen kommer endast socialgruppens namn omtalas och aldrig det specifika yrket. Detta garanterar en tydlighet för läsaren då inte alla vet vad ett specifikt yrke innebar för personens sociala tillhörighet.
Som tidigare nämnt antecknades vilken månad på året barnet dog. Detta har sedan delats in i fyra grupper efter vilken tid på året döden inträffade. Här valdes att gruppera vintermånaderna i samma grupp vilket innebär att december, januari och februari representerar vinter. Eftersom det inte är av vikt när kronologiskt på året döden inträffade så blev detta en bra lösning. Ansåg det vara av större vikt att årstiderna blev sanningsenligt representerade. De fyra grupperna ser ut som följer:
- Vinter: december, januari & februari - Vår: Mars, april & maj
- Sommar: juni, juli & augusti
- Höst: september, oktober & november
Etiska val
släktingar. Detta val var något som jag ångrade i slutänden. I studien du nu läser valdes ett annat sätt att hantera frågan på. I den här uppsatsen valde jag att istället hedra minnet av de barn som inte överlevde barndomen. Att istället nämna de barn vid namn som får stå som exempel och bidra till forskningen.
3 Bakgrund
För att skapa en bättre förståelse för resultatet och analysen i studien kommer här en kortfattad bakgrund om hur livet för barnen kunde se ut i staden och på landsbygden i 1800-talets Sverige. För att kapitlet ska bli så tydligt som möjligt delas det upp i två olika underkapitel där staden respektive landsbygden presenterats separat.
Landsbygdens barn
Under 1800-talets första hälft bodde fortfarande majoriteten av den svenska befolkningen på landsbygden. Det var med få undantag ett uteslutande agrart samhälle där hela familjen hjälptes åt för att driva familjens jordbruk.23
Arbetsfördelningen mellan kvinnor och män var sträng och att ta hand om barnen hade sedan länge varit kvinnans i familjens ansvar. Allt eftersom barnen växte upp kom även de att få kontribuera till driften av gården. Barnarbetet i jordbrukssamhället fortsatte långt efter att det försvann inom manufakturerna och fabrikerna i början av århundradet. Två större reformer som både direkt och indirekt påverkade barnen under 1800-talets början var
jordbruks- och skolreformerna. Både enskiftet och laga skiftet ökade jordbrukets effektivitet. Baksidan blev dock att många jordlösa blev avhysta och placerade i backstugor och torparstugor där möjlighet fanns. Detta resulterade i att många flyttade in till staden och såg en möjlighet till sysselsättning inom bland annat den snabbt växande industrin.24 Hur denna
grupp som i studien klassificerats som Socialgrupp 3 representeras i resultat delen kommer snart tydliggöras. Den andra stora reformen som kom att påverka barnen på landsbygden var folkskolans införande 1842. På landsbygden mottogs folkskolan med skepsis. Hur skulle jordbruket kunna avvara sina söner och döttrar till att gå i skolan? Lösningen blev en särskilt anpassad skolgång som anpassades till att barnen behövdes i produktionen.25
Detta var till trots en omväljande tid då barnen helt plötsligt fick kunskap för framtiden. Det var dock långt ifrån alla barn som gick i skolan. Detta dröjde till slutet på 1800-talet.26
Stadens barn
Kalmar stads befolkning utgjordes i början på 1800-talet till stor del av hantverkare och tjänstefolk. Dessa två grupper representerade nästan 40 procent av invånarna över 15 års ålder. Av stadens hus var majoriteten byggda i trä trots att kronan på 1640-talet krävt att endast stenhus fick uppföra i den nya staden.27 Då trähus var billigare att bygga medförde detta att fler hade
möjligheten att flytta och därmed fanns alla sociala klasser representerade i staden. Många bosatte sig också utanför Kvarnholmen i stadsdelarna som växte fram.
24 Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red), 160. 25 Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red), 242. 26 Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red), 42.
27 Nilzén, Göran et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
Livet skiljde sig på många punkter jämfört med landsbygden. Här var det inte längre tal om att familjen jobbade ihop hela dagarna som en produktionsenhet för att driva gården. Livet i staden och det industriella samhället som sakta växte fram i Kalmar innebar att familjerna nu levde mer som en konsumtionsenhet där lönearbete stod i fokus för att köpa det som behövdes för familjens överlevnad. Idealet var en familj där mannen jobbade och kvinnan stannade hemma och tog hand om hemmet och barnen.28 Detta var
dock få förunnat då verkligheten såg mycket annorlunda ut. Särskilt utsatta var det vi i studien kallar Socialgrupp 3, de obesuttna. I denna socialgrupp tillhör pigor, drängar och arbetare som dagligen kämpade för att få mat på bordet till sin familj. I socialgrupp 3 arbetade både mannen och kvinnan för att få vardagen att gå ihop. Barnen i denna grupp levde ett utsatt liv vilket vi kommer titta närmare på i resultatdelen senare i uppsatsen. Staden växte sakta men säkert. Många av de som valde att flytta in till staden kom till stor del från närliggande församlingar och från Öland.29
I staden fanns arbetstillfällen som lockade de som hamnat utanför och inte kunde försörja sig på landsbygden längre. Särskilt tydligt blev detta när jordbruket reformerades som vi tidigare nämnt. När folkskolan 1842 gjorde sitt intåg hamnade den även i staden i konflikt med behovet av barnarbete inom manufakturer och industrin. År 1881 förbjöds dock allt fabriksarbete för barn under 12 år vilket resulterade att fler hade möjlighet att gå i skolan.30
28 Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red), 242.
29 Nilzén, Göran et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
Kalmar. Kulturnämnden: Kalmar, (1984). 23.
4 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet av den kvantitativa undersökningen. Här kommer valet av metoden beskrivande statistik visa sina fördelar och styrka. Det kommer även ske en förankring i det teoretiska ramverket genom hela kapitlet. För att på ett så tydligt och överskådligt sätt som möjligt presentera resultatet sker detta i kronologisk ordning. Kapitlet är indelat i underrubriker där varje rubrik utgör en av faserna i den epidemiologiska transitionen. Första fasen innefattar Kalmar 1800–1850. Här syns återkommande epidemier i infektionssjukdomar samt studiens högsta mortalitet och hög fertilitet. Den andra fasen sker 1860–1920. Här finner vi tecken på att de epidemier som så frekvent har förekommit innan börjat att avta. Sista fasen i transitionen kan i Kalmar beskådas från 1930 till 1949 då studien slutar. Här har mortaliteten minskat markant och fertiliteten nu är lägre än tidigare. Epidemierna är borta och sjukdomar som cancer, hjärt-och kärlsjukdomar dominerar nu som dödsorsak.
Epidemier och infektioner 1800–1850
I början på 1800-talet när denna studie tar sina första stapplande steg är mortaliteten i Kalmar stad 3,6 procent. Totalt begravs det i Kalmar stadsförsamling detta år 121 personer. Mortaliteten är således i fas med vad som kan förväntas i en svensk stad vid denna tid.31 På landsbygden är
mortaliteten något lägre. Här är siffran 2,7 procent. Detta tillsammans med en fertilitet på 3 procent ger oss vårt utgångsläge för forskningen där den globala transitionen står i fokus för att påvisa förändringen som sker i samhället under
31 Hagstedt, Rolf et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
vår studies gång. Då syftet med forskningen ligger i barnens öde får den övergripande mortaliteten endast agera en markör som för vår studie framåt mellan faserna. Det är när spädbarnsdödligheten och den första frågeställningen hamnar i fokus som resultatet kan börja presenteras i relevans till vad studien vill påvisa. I Kalmar stadsförsamling år 1800 är det 46 stycken spädbarn som dör innan året är slut. Antal födda barn är detta år 112 stycken vilket resulterar i en spädbarnsdödlighet på 24 procent. Samma år på landsbygden är spädbarnsdödligheten 14 procent med ”endast” 21 döda barn. Detta är båda med dagens mått mätt oerhört höga siffor. Tittar vi på hela perioden 1800–1850 så är den genomsnittliga spädbarnsdödligheten 21 procent i Kalmar stad. Gör vi detsamma för landsbygden är siffran 20 procent. Här syns det tydligt hur livet kunde se ut i början på detta sekel. Var femte barn dog under sitt första levnadsår både i staden och på landsbygden. Sen finns det självklart specifika år under perioden som undersökts som skiljer sig markant mellan stad och land, men eftersom vår forskning bygger på uppgifter inhämtade vart tionde år blir det inte lika intressant att jämföra. Risken är att ett av åren inte är representativt för perioden. Resultatet stämmer bra överens med hur spädbarnsdödligheten såg ut i resten av Sverige vid den här tiden, vilket även Bengtsson nämner i sin avhandling.32 Dock skiljer sig staden och
landsbygden åt i jämförelse på en punkt. I Kalmar stad är spädbarnsdödligheten som högst i början på perioden och varierar sedan mellan 23 procent ner till 17 procent. År 1850 då perioden slutar är spädbarnsdödligheten 21 procent. På landsbygden ser vi en ökning i spädbarnsdödlighet vilken når sin topp år 1820 med 25 procent och sen sakta börja dala igen fram tills år 1850. Under denna 50-årsperiod hinner dock aldrig spädbarnsdödligheten hitta ner till mer än 21 procent på landsbygden. I diagram 1 nedan syns fenomenet tydligt.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, EI:2, F:1, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, Åby C:3, C:4, EI:1.
När nu jämförelsen mellan staden och landsbygden klarlagts flyttas fokus till studiens andra frågeställning. Som lyder ”hur stor påverkan på spädbarnets överlevnad har individens sociala tillhörighet?”. Som vi tidigare nämnt i uppsatsen var spädbarnens överlevnad helt i händerna på vuxenvärldens agerande. Detta avgjorde boendets status, mathållningen i form av hur näringsrik föda barnet fick och vilken form av läkarvård som fanns tillgänglig. Men även kunskapen de vuxna hade angående barnavård och renlighet. Detta var kunskap som var avgörande för barnets chans att överleva sitt första år.33
I både Kalmar stad och på landsbygden visar resultatet en tydlighet som är svår att förneka. Samtliga år i första fasen är socialgrupp 3 överrepresenterade. I staden tillhör i genomsnitt 62 procent av alla barn som dör, sitt första
33 Bengtsson, 1996, 42. 0 5 10 15 20 25 30 1800 1810 1820 1830 1840 1850 Diagram 1: Spädbarnsdödligheten 1800-1850
levnadsår, den mest utsatta socio-ekonomiska klassen. Då socialgrupp 3 innefattar drängar, pigor och arbetare, fanns kanske inte möjligheten att tillgodose ett nyfött barns behov på samma sätt som i en bättre socialgrupp. Socialgrupp 2 representerar 33 procent av alla spädbarn som dör. Sista gruppen som tillhör överklassen representerar bara 5 procent. Skillnaden mellan de sociala grupperna är stor. Som exempel hör 90 procent av alla fall av smittkoppor hemma i socialgrupp 3.
Diagram 2 visar fördelningen mellan de sociala grupperna 1800–1850. På landsbygden i våra utvalda församlingar ser uppdelningen liknande ut mellan de grupperna. Här saknas dock uppgifter för året 1800. Resultatet behandlar därför endast 1810–1850. Här finns en skillnad som är väl värd att lyfta. Skillnaden mellan socialgrupp 2 och 3 är mindre än den som syns i staden. På landsbygden utgör socialgrupp 3 56 procent av alla spädbarn som dog och socialgrupp 2 42 procent. En skillnad mellan grupperna på endast 14 procentenheter jämfört med skillnaden i staden på 29 procentenheter. Kan detta förklaras av ett mer jämställt samhälle på landsbygden än i staden? Eller är det hur samhället är uppbyggt som återspeglas i resultatet? Fortfarande utgör socialgrupp 1 endast en bråkdel av barnen med 2 procent. Här hade det varit intressant att veta hur stor andel av alla födda barn som tillhörde socialgrupp 1. En sådan uppgift kunde ha givit svaret på om det är samhällets uppbyggnad vi ser eller en klassrelaterad klyfta mellan socialgrupp 2 & 3 jämfört med socialgrupp 1. Detta är dock uppgifter som det inte fanns möjlighet att undersöka utan att forskningens omfattning hade blivit för stor.
Källor: Kyrkoböcker: Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, EI:1, F:1.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, Åby C:3, C:4, EI:1. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1800 1810 1820 1830 1840 1850
Diagram 2: Spädbarnsdödligheten i Kalmar stad 1800-1850 fördelat på socialgrupp
Socialgrupp 3 Socialgrupp 2 Socialgrupp 1
0 10 20 30 40 50 60 70 1800 1810 1820 1830 1840 1850
Diagram 3: Spädbarnsdödlighet i Kalmars omland 1800-1850 fördelat på socialgrupp
Studiens tredje frågeställning ”Hur stor påverkan på spädbarnsdödligheten kan förklaras i säsongsvariationer?” går hand i hand med frågan berörande barnens socio-ekonomiska status.
Utan ett ordentligt boende kan klimatets påverkan ha stor inverkan på barnets överlevnad. Brist på rent vatten på sommaren kan resultera i mag- och tarmsjukdomar som i sin tur leder till en långsam och plågsam död. Slår vi ihop hela perioden och tittar på när spädbarnsdödligheten är som störst på året visar resultatet något överraskande att dödsfallen är jämnt fördelade på alla årstiderna i Kalmar stad. Skillnaden mellan årstiden med flest dödsfall och årstiden med minst dödsfall är endast 2–5 procent.
Diagram 4 nedan visar tydligt hur jämnt fördelat spädbarnsdödligheten är mellan årstiderna. Tittar vi närmare på varje år individuellt syns betydligt större variationer mellan årstiderna. Ett exempel är de 28 spädbarn som dör år 1810. Av de barnen dör 46 procent på vintern. Samma resultat ser vi året efter där 50 procent dör på vintern. Gissningsvis är det två kalla vintrar, men tyvärr kan inte detta styrkas i meteorologiskdata då denna källa saknas.
Sedan syns en säsongsvariation där dödsfallen är spridda över alla månaderna på året. Intressant är att även om genomsnittet är så pass jämnt fördelat mellan månaderna så syns en tydlig variation när vi undersöker individuella år. Sommaren är den månad där spädbarnen har störst chans att överleva enligt resultatet i denna studie.
klimatfaktorer.34 I Brändströms avhandling angående spädbarnsdödligheten i
Nedertorneå finns dock ett annat resultat. Där är dödligheten som störst bland spädbarn på sommaren då mjölken i dihornen surnade snabbt samt att flugorna hade fritt tillträde till mjölken.35 Nedertorneå skiljer sig dock från Kalmar på
mångt och mycket vilket gör Brändströms resultat till ett isolerat fall utan någon större vikt för denna studie. Lokala faktorer som inte finns i Kalmar spelade större roll än klimatet i Nedertorneå.
Under dessa 50-år vi nu har avhandlat syns den epidemiologiska transitionens första fas tydligt. Vi ser återkommande epidemier av smittkoppor och andra farsoter. Dödligheten är fortfarande hög. Likaså även fertiliteten.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, EI:2, F:1, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, Åby C:3, C:4, EI:1.
34 Bengtsson, 1996, 257. 35 Brändström, 1984, 106.
Diagram 4: Säsongsuppdelning
spädbarnsdödlighet i Kalmar med omland
1800-1850
Mot bättre tider 1860–1920
När vi nu lämnar 1800-talets första hälft bakom oss och blickar framåt är det med hopp om bättre tider. Mortaliteten år 1860 är nere på 1,1 procent i Kalmar stad med endast 96 begravningar i stadsförsamlingen. Antalet invånare i staden har nu passerat 8000. Utan att gå händelserna i förväg ska resultatet ovan tas med en nypa salt. Det är en stor chans att året 1860 inte är representativt för tidsperioden. Efter ett år med hög mortalitet är oftast året efter betydligt lugnare.36 Istället är den genomsnittliga mortaliteten för perioden som är av
intresse för studien.
Åren som nu kommer att behandlas är en period av stor befolkningsökning i Kalmar stad. Staden växer från 8061 invånare år 1860 till 17 086 invånare år 1920, alltså mer än en fördubbling av invånare på en 60 års period. Kalmar och dess omland var på god väg att förändras från ett agrarsamhälle till ett urbant och industriellt samhälle. Detta då det flesta nya invånare i staden flyttade in från den närliggande landsbygden.37 Den genomsnittliga
mortaliteten för perioden är 1,7 procent, en halvering från förra perioden. Mortaliteten för landsbygden är även den på samma nivå. Fertiliteten har sjunkit och är nu nere på 2,4 procent i staden. Här syns effekten av den globala transitionen. Mortaliteten och fertiliteten sjunker sakta men säkert. Hur det återspeglas i spädbarnsdödligheten ska nu få sitt svar.
Ännu en gång ska studiens första frågeställning hamna i fokus. År 1880 begravs det i Kalmar stadsförsamling 214 personer. Av dessa är det 59 stycken
36 Hagstedt, Rolf et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
Kalmar. Kulturnämnden: Kalmar, (1984). 98.
37 Hagstedt, Rolf et al., Kalmar stads historia 3 från 1700-talets stad till det moderna
barn som inte överlever sin ettårsdag. Detta specifika år representerar toppen av spädbarnsdödligheten i den period som nu undersöks. Med sina 24 procent är år 1880 hela 11 procentenheter ifrån periodens genomsnittliga spädbarnsdödlighet på 13 procent. På landsbygden samma år är spädbarnsdödligheten 16 procent och därmed betydligt närmare genomsnittet. Orsaken till detta specifika års höga dödlighet i staden är svår att utröna. Ingen förklaring finns att hitta bland dödsorsakerna eller i de meteorologiska uppgifter som finns tillgängliga.
Att den genomsnittliga spädbarnsdödligheten nu är nere på 13 procent både i staden och på landsbygden jämfört med den förra periodens 20 procent respektive 21 procent påvisar både hur den globala transitionen utvecklas och hur den epidemiologiska transitionen nu är inne i sin andra fas. Epidemierna avtar nu sakta men säkert i samhället. Smittkopporna är nu nästan helt borta som dödsorsak. Detta med hjälp av ett landsomfattande vaccinationsprogram som genomfördes på 1800-talets första hälft. År 1874 kom landets första hälsovårdsstadga där Sundhetskollegiet meddelade råd och anvisningar för att förbättra hälsotillståndet i samhället.38 Chansen för ett barn att överleva oavsett
vart det föds har nu nästan fördubblats.
Här nedan i diagram 5 synliggörs hela perioden.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, Kalmar stadsförsamling C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8, Kläckeberga C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3, Åby C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, F:1, F:2, F:3.
Nu när mortaliteten är på väg ner bland spädbarnen är det med stor entusiasm som studiens andra frågeställning ska få sitt svar ”hur stor påverkan på spädbarnets överlevnad har individens sociala tillhörighet?”.
Grundförutsättningen för att ett spädbarn ska överleva är fortfarande densamma och det kommer det alltid att förbli för människosläktet. Näringsrik föda, skydd från det skiftande klimatet och basala hygieniska behov. Att de med högre socio-ekonomisk status har det lättare att tillgodose detta behov är ingen överraskning för någon. Denna period påvisar ett resultat av än om möjligt tydligare karaktär än den förra. Åren 1860 till 1920 utgör socialgrupp 3 65 procent av alla spädbarn som dör i staden. Ute på landet är siffran ännu högre med 69 procent. Socialgrupp 3 består denna period i stor majoritet av arbetare i staden och drängar på landsbygden. Socialgrupp 2 representerar 33 procent i staden respektive 29 procent på landsbygden. De sista 2 procent utgörs av de få spädbarn som dör efter att ha fötts in i socialgrupp 1. Ett exempel på klasskillnaden synliggörs när Bo Brändström, 9 månader gammal
0 5 10 15 20 25 30 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 Diagram 5: Spädbarnsdödligheten 1860-1920
son till bankkamrer Johan Brändström, i februari år 1910 dör på ett lasarett i Stockholm under operation för hjärnhinneinflammation. Som bankkamrer ingår Johan och sonen Bo i socialgrupp 1 och gissningsvis är det få förunnat att få möjligheten till den formen av sjukvård vid denna tidpunkt.
Samtliga andra fall av hjärnhinneinflammation där barnet dör tillfaller socialgrupp 2 och socialgrupp 3. Även under denna period kan studien påvisa en stor skillnad på spädbarnets överlevnad och barnets vid födseln tilldelade socio-ekonomiska status. Då man kan anta att socialgrupp 1 fortfarande var en minoritet i samhället så är det skillnaden mellan de andra två grupperna som är de mest intressanta. Att det i genomsnitt dör nästan dubbel så många barn i socialgrupp 3 jämfört med socialgrupp 2. Diagram 6 och 7 visar utveckling under hela perioden i Kalmar stad respektive på landsbygden.
Källor: Kyrkoböcker: Kalmar stadsförsamling C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920
Diagram 6: Spädbarnsdödlighet i Kalmar
stad 1860-1920 fördelat på socialgrupp
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, Kläckeberga C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3, Åby C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, F:1, F:2, F:3.
Studiens tredje frågeställning ”Hur stor påverkan på spädbarnsdödligheten kan förklaras i säsongsvariationer?” är även under denna period högst intressant särskilt efter resultatet ovan påvisat en växande klyfta mellan samhällets klasser. Dock blir resultatet fort tandlöst. Säsongsvariationen visar inga tecken på att vintrarna skulle vara värre eller att socialgrupp 3 skulle ha sämre tillgång till bra dricksvatten på sommaren. Spädbarnsdödligheten är mycket jämnt fördelad över perioden. Som diagram 8 visar skiljer det endast 3 procentenheter mellan de månaderna med högst andel dödsfall och de månaderna med lägst. Den marginella skillnaden är försumlig i det stora hela. Resultatet väcker dock en nyfikenhet om kanske de obesuttna i socialgrupp 3 hade det bättre än vad mina fördomar inledningsvis målat upp? Eller är verkligheten det motsatta? Att de hade det lika illa året runt? I Bengtssons avhandling påvisas under samma period i Linköping ett liknande resultat. En
0 20 40 60 80 100 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920
Diagram 7: Spädbarnsdödlighet i
Kalmars omland 1860-1920 fördelat på
socialgrupp
något förhöjd dödlighet på sommaren och slutet på året.39 Det som syns i
Kalmar är dock i mina ögon mindre än ”något förhöjd” dödlighet. Till den grad att jag anser svaret på frågeställningen även under denna period är att säsongsvariationen i spädbarnsdödlighet inte kan påvisas i Kalmar stad mellan år 1860 och 1920.
Under dessa 60-år vi nu har avhandlat syns den epidemiologiska transitionens andra fas. Inga större epidemier som får fäste i samhället. Dödligheten är på nedgång. Fertiliteten fortfarande relativt hög.
Tiderna förändras 1930–1949
När resultatet av studiens sista del nu ska redovisas tar vi oss ut ur skuggan som hittills har kastats över samhället och de utsatta barnen till ett samhälle där den epidemiologiska transitionens sista fas ingjuter ett hopp om framtiden. Mortaliteten i Kalmar stad är nu nere på 1,1 procent. Med ett genomsnitt på 266 begravningar varje år i Kalmar stadsförsamling och detta med en befolkning på över 20,000 invånare.40 På landsbygden är mortaliteten även där
nere på 1,1 procent. Fertiliteten har nu sjunkit och är 1,7 procent både i staden och på Kalmars omland.
Hur ser det då ut för spädbarnen vilka har varit i fokus för denna studie? I genomsnitt begravs det nu endast 17 barn per år och av dessa är 14 spädbarn. Skillnaden mot förra perioden är påtaglig. För att påvisa skillnaden isolerar vi här två årtal. År 1920 dog det 53 barn i Kalmar stadsförsamling varav 33 spädbarn. År 1930 när detta kapitel tar sin början dör det 17 barn varav 13 spädbarn. Detta är en minskning på 68 procentenheter. Skillnad är lika stor även på landsbygden. I våra utvalda församlingar på landet dör det år 1920 18 barn varav 10 spädbarn. Tio år senare år 1930 så dör endast 6 barn varav 5 spädbarn. Nu syns den globala transitionen tydligt i samhället. Mortaliteten och fertiliteten har nu sjunkit ordentligt. Under denna period har spädbarnsdödligheten sjunkit till 3,6 procent i staden och 3 procent på landsbygden.
Spädbarnen utgör den stora majoriteten av alla barn som dör. Överlever barnet sitt första levnadsår är chansen nu stor att man lever till vuxen ålder. I dödsorsakerna finns fortfarande enstaka fall av mässling och kolera, men lunginflammationer och hjärninflammationer utgör majoriteten av dödsorsakerna. Detta i en tid då penicillin inte finns att tillgå. Om studien hade
fortsatt ett eller två årtionden till hade gissningsvis även dessa dödsorsaker varit ett minne blott då effekten som penicillinets införande inom sjukvården fick förmodligen hade synliggjorts. Att Kalmar från år 1930 befinner sig i den epidemiologiska transitionens tredje fas är tydligt. Då cancersjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar nu utgör en stor del av dödsorsakerna så sjunker spädbarnsdödligheten då dessa är sjukdomar som drabbar i största del vuxna och äldre personer. Diagram 9 visar studiens resultat angående spädbarnsdödligheten i sin helhet.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3 Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, C:23, EI:2, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, F:1, F:2, F:3, Åby C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, EI:1, F:1, F:2, F:3, F:4.
Uppsatsens andra frågeställning ”hur stor påverkan på spädbarnets överlevnad har individens sociala tillhörighet?” erbjuder under denna sista period en utmaning att besvara. Då färre barn dör blir underlaget mindre. På grund av
0 5 10 15 20 25 30 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1949
Diagram 9: Spädbarnsdödlighet
1800-1949
detta lämnar vi landsbygden helt utanför då endast ett dödsfall inträffade 1940 och 1950. Detta ger inte en sanningsenlig bild utan handlar då mer om slump. I Kalmar stadsförsamling har vi något större underlag. Här har en stor förändring skett. Socialgrupp 3 är inte längre överrepresenterad. Här är det nu socialgrupp 2 vars spädbarn står för majoriteten av dödsfallen. Socialklass 1 har också ökat betydligt från att ha representerat endast 2 procent av dödsfallen bland spädbarn till nu 8 procent. Inget av spädbarnens basala behov för överleva har förändrats sen förra perioden. Vad är då orsaken till förändringen som syns? En stor förklaring finns att hitta i dödsorsakerna och att klyftan mellan socialklass 2 och 3 har minskat. Dödsorsaker som hjärninflammation, hjärnblödning eller någon form av cancer är klassöverskridande dödsorsaker. Spelar ingen roll om du bor i borgmästarens residens eller en stuga i utkanten av staden. En cancersjukdom eller bristning i hjärnan hos ett spädbarn är mindre beroende av din klasstillhörighet än till exempel dysenteri eller lunginflammation.
I Sverige på 1930-talet var befolkningsfrågan en central del inom politiken. Detta banade väg för en rad socialpolitiska åtgärden som gynnade främst de som i denna studie fått indelningen socialgrupp 3. Moderskapspenningen och barnbidraget var två sådana reformer. Även värt att nämna är att förbudet mot preventivmedel försvann i slutet av 1930-talet.41 På 1920-talet upptäcktes även
vitamin D och dess effekt. För att förebygga rakit spreds nu fiskleverolja via barnavårdscentraler.42 Detta är ett par i raden av statligt initierade
hälsovårdsbeslut som fick stor inverkan på spädbarnsdödligheten.
Diagram 10 visar fördelningen av spädbarnsdödsfall över hela studiens omfattning. Denna sista fas i studien står för en omvälvande utveckling som nämns ovan. Dock syns det över hela studiens gång fram tills denna sista fas
att vilken socio-ekonomisk status barnen föds in i spelar en stor roll för spädbarnens möjlighet att överleva, något som är en slutsats som stämmer överens med Bengtssons avhandling.43
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:1, C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, F:1, F:2, F:3 Kalmar stadsförsamling C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, C:11, C:13, C:14, C:15, C:16, C:17, C:18, C:19, C:20, C:21, C:23, EI:2, F:1, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:2, C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, F:1, F:2, F:3, Åby C:3, C:4, C:5, C:6, C:7, C:8, C:9, C:10, EI:1, F:1, F:2, F:3, F:4.
Även i sista frågeställningen, ”Hur stor påverkan på spädbarnsdödligheten kan förklaras i säsongsvariationer?”, är underlaget för liten på landsbygden. Fokus är där med helt på Kalmar stad. Resultatet under denna period är betydligt mer spännande än föregående år. Samtliga tre år som perioden innefattar sker flest dödsfall bland spädbarn på sommaren. Genomsnittet är 35 procent. Detta är 9 procentenheter fler än årstiden våren som ligger närmast.
43 Bengtsson, 1996, 223. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1949
Diagram 10: Socio-ekonomisk fördelning av spädbarnsdödsfall 1800-1949
Att brytpunkten sker mellan 1920 och 1930 är intressant. Som nämnts innan sker även stora förändring i spädbarnsdödligheten vid samma tidpunkt både socio-ekonomiskt och i sin helhet då den sjunker drastiskt. Diagram 11 visar hela periodens uppdelning av säsongsvariationer. Den säsongsvariation som under denna period syns lämnar det mönster vi sett från år 1800 till år 1920. Kan även denna förändring få sin förklaring i dödsorsakerna?
Dominerande dödsorsaker hos spädbarn under perioden är lunginflammation, lungkatarr och hjärnhinneinflammation. Dock utgörs största antal dödsfall av medfödda sjukdomar och förlossnings relaterade skador, där den sistnämnda gruppen utgör hela 31 procent av alla dödsfall hos spädbarn. Därför svårt att ge en bra förklaring på orsaken till varför flest spädbarn dör på sommaren dessa tre år. Här kan vi inte mer än att konstatera att dessa tre år skiljer sig från resten av studien.
Källor: Kyrkoböcker: Dörby C:8, F:2, F:3, Kalmar stadsförsamling C:23, F:9, F:10, F:11, Kläckeberga C:7, C:8, F:3, Åby C:10, F:4.
Uppsatsens didaktiska möjligheter
Som ett svar på uppsatsens fjärde frågeställning ” Hur kan studien användas i ett didaktiskt moment inom undervisning i ämnet historia?” följer här en rad möjliga tankar angående hur uppsatsen kan komma att nyttjas i mitt framtida yrke som ämneslärare inom ämnet historia.
Undervisning i ämnet historia har till syfte att bredda, fördjupa och utveckla elevers historiemedvetande i kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse i hur historia används.44 På detta sätt kan
eleverna se progressionen i samhället och tyda förändringarna genom att använda sina historiska kunskaper. Att genom kunskaperna även finna sin
44 Skolverket, 2020. Ämne – Historia.
identitet genom det förflutna. Det existentiella behovet av att fråga sig varifrån man kommer och vart man är på väg.45 Detta kan med fördel en studie som
denna vara ett bra verktyg att använda för att ge eleverna ett perspektiv på sin tillvaro.
Här följer tre konkreta sätt till hur denna studie kan användas inom undervisning. Första är barndomshistoria. Att genom uppsatsen påvisa hur livet kunde vara för ett barn förr i tiden. Hur klasstillhörigheten barnen föds in har stor betydelse för deras överlevnadschanser. Att på detta sätt ge eleverna ett perspektiv på deras egen samvaro. Vilka förbättringar som skett i samhället de senaste två århundrandena. Detta kan tillsammans med lokalhistoria påvisa hur industrialiseringen tog fart i Kalmar under 1800-talet då nya yrken börjar att synas i källmaterialet.
Ett högst aktuellt ämne den tid uppsatsen skrivs är vaccin. Gissningsvis kommer den rådande pandemin förekomma i undervisningen lång tid efter att den har klingat ut och försvunnit. Där kan denna uppsats fylla ett syfte att påvisa effekten av till exempel vaccinationerna på 1800-talet som raderade smittkoppornas grepp om samhället.
Den tydligaste didaktiska användningen av studien är i arbetet med historiskt källmaterial. Att visa hur användandet att primärkällor utförts. Grundkursen historia 1b står det skrivet i de centrala innehållet att undervisning i kursen ska behandla både tolkning och användning av olika slags historiska källmaterial i digital eller annan form.46 Där kan arbetet med källmaterialet i denna uppsats
agera ett värdefullt exempel. Här kan det didaktiska momentet även finna ett värde i mötet med det historiska artefakt som kyrkböckerna är. Ett dokument från det förflutna som berätta mer om tiden än bara vad som står skrivet med bläck. Detta kan man i rollen som lärare ta tillvara på. Här kan läraren hålla en
öppen dialog och utforska det tysta som kyrkböckerna berättar för oss åskådare så som beskrivs i Historieundervisningens byggstenar.47
Fortsatt forskning
Att genomföra en studie av denna omfattning är en lärprocess. Inte enbart rent empiriskt, utan även ur forskningssynpunkt. Nya frågor som söker sina svar dyker ofta upp på vägen mot målet. Dessa frågor lämpar sig väldigt bra för eventuell fortsatt forskning. Här kommer nu ett par olika möjliga frågor för fortsatt forskning inom barnhistoria.
Den främsta tanken som förföljt mig under hela process är sorgen. Hur klarade människorna av att leva med sorgen? Vissa av de familjetragedier som passerat under forskningen har lämnat mig frågandes. Upplevde folk som var medvetna om risken att förlora nästan var tredje barn samma grad av sorg som ett barns bortgång skulle innebära i dagens samhälle? Går detta att besvara på ett vetenskapligt sätt? Att göra en studie med känslorna i centrum hade varit väldigt intressant. Att genom ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka hur människor på 1800-talet sörjde ett förlorat barn.
En idé hade varit att genom en textanalys av brevkorrespondens mellan modern eller fadern som förlorat ett barn och släktingen på andra sidan Atlanten få en bild av sorgen. Sen är frågan om sådana brev står att finna? Att välja just amerikabrev ökar chansen att hitta källmaterial då många brev finns arkiverade hos olika instanser. Skrevs brev om ett barns död överhuvudtaget eller var detta ingen nyhet att förmedla då döden var en relativt vanlig följeslagare i familjen? Många intressanta frågor som kanske är ett ämne för framtida uppsatser om rätt material går att finna.
En annan möjlighet som denna studie lämnar efter sig är att gå in på detaljnivå och undersöka storleken på de olika sociala grupperingarna som studien haft fokus på. Hur ser uppdelningen ut i våra landsbygds församlingar respektive stadsförsamlingen? Kanske kan den socio-ekonomiska frågeställningen få än mer validitet om även denna faktor tas med i beräkning.
I uppsatsens begynnelse fanns en tanke att ta med meteorologiska data som en del av förklaringen. Fick dock lägga planen på hyllan då rådande pandemi hindrade mig från att nå källmaterialet hos Riksarkivet i Stockholm. Med hjälp av ett meteorologiskt underlag hade kanske frågan om säsongsvariationerna fått en ny dimension. Då hade det året med extra jobbiga vintrar kunnat stå i centrum för en analys.
5 Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att visa hur spädbarnsdödligheten i Kalmar stad och dess landsbygd påverkats av faktorer som socio-ekonomisk status, säsongsvariationer och att tydliggöra den progression som sker i samhället från 1800-talets början till år 1949. Uppsatsen har även visat olika möjligheter hur studien kan tillämpas ur ett didaktiskt perspektiv.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor VADSTENA
Vadstena landsarkiv (VaLA)
Dörby kyrkoarkiv
C:2: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1753–1820 (arkivdigital.se)
C:3: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1830–1840 (arkivdigital.se)
C:4: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1837–1853 (arkivdigital.se)
C:5: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1860 (arkivdigital.se) C:6: Födelse-och dopbok 1861–1891 (arkivdigital.se)
C:7 Födelse-och dopbok 1895–1929 (arkivdigital.se) C:8: Födelse-och dopbok 1937–1957 (riksarkivet.se) F:1: Död-och begravningsbok 1870–1890 (arkivdigital.se) F:2: Död-och begravningsbok 1895–1936 (arkivdigital.se) F:3: Död-och begravningsbok 1937–1977 (riksarkivet.se) Kalmar stadsförsamling kyrkoarkiv
C:6: Födelse-och dopbok 1799–1801 (arkivdigital.se) C:7: Födelse-och dopbok 1810–1811 (arkivdigital.se) C:8: Födelse-och dopbok 1819–1831 (arkivdigital.se) C:9: Födelse-och dopbok 1839–1851 (arkivdigital.se) C:10: Födelse-och dopbok 1859–1860 (arkivdigital.se) C:11: Födelse-och dopbok 1861 (arkivdigital.se) C:13: Födelse-och dopbok 1869–1871 (arkivdigital.se) C:14: Födelse-och dopbok 1879–1890 (arkivdigital.se) C:15: Födelse-och dopbok 1881–1889 (arkivdigital.se) C:16: Födelse-och dopbok 1890–1891 (arkivdigital.se) C:17: Födelse-och dopbok 1899–1900 (arkivdigital.se) C:18: Födelse-och dopbok 1901 (arkivdigital.se) C:19: Födelse-och dopbok 1909–1910 (arkivdigital.se) C:20: Födelse-och dopbok 1910–1911 (arkivdigital.se) C:21: Födelse-och dopbok 1919–1921 (arkivdigital.se) C:23: Födelse-och dopbok 1929–1931 (arkivdigital.se)
F:6: Död-och begravningsbok 1900 (arkivdigital.se) F:7: Död-och begravningsbok 1910 (arkivdigital.se) F:8: Död-och begravningsbok 1920 (arkivdigital.se) F:9: Död-och begravningsbok 1930 (arkivdigital.se) F:10: Död-och begravningsbok 1930 (arkivdigital.se) F:111: Död-och begravningsbok 1940 (arkivdigital.se)
F (Okänd titel): Död-och begravningsbok 1949 (arkivdigital.se)
Kläckeberga kyrkoarkiv
C:2: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1754–1820 (arkivdigital.se)
C:3: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1830–1840 (arkivdigital.se)
C:4: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1837–1853 (arkivdigital.se)
C:5: Död-och begravningsbok, Födelse-och dopbok 1860 (arkivdigital.se) C:7: Födelse-och dopbok 1895–1939 (arkivdigital.se)
C:8: Födelse-och dopbok 1940–1982 (riksarkivet.se) F:1: Död-och begravningsbok 1870–1880 (arkivdigital.se) F:2: Död-och begravningsbok 1890 (arkivdigital.se) F:3: Död-och begravningsbok 1895–1940 (arkivdigital.se) Åby kyrkoarkiv
Internetkällor
Demografisk Databas Södra Sverige. Dödsorsaker och sjukdomsnamn. Tillgänglig:
http://www.ddss.nu/means/swCauseOfDeath Hämtad: 2020-12-29
Höglund, Hans. Släktforskning. Tillgänglig:
http://www.hhogman.se/yrkestitlar.htm Hämtad 2020-12-29
Historisk statistik för Sverige. [Elektronisk resurs] = [Historical Statistics of Sweden.] D. 1 Befolkning 1720–1967 P. 1 [Population 1720-1967], 2. uppl.,
Statistiska centralbyrån (SCB, Örebro, 1969 (hämtad http://hdl.handle.net/2077/854
Hämtad 2020-12-29
Skolverket. 2020. Ämne – Historia. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-
amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fj sp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715 d35a5cdfa92a3. Hämtad 2020-12-29.
Tryckta källor och anförd litteratur
Bengtsson, Magdalena, Det hotade barnet: tre generationers spädbarns- och
barnadödlighet i 1800-talets Linköping, 1. uppl., Tema, Univ., Diss.
Linköping : Univ. ,Linköping, 1996.
Brändström, Anders, "De kärlekslösa mödrarna": spädbarnsdödligheten i
Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå = ["The loveless mothers"] [infant mortality in Sweden during the 19th century with special attention to the parish of Nedertorneå], Univ., Diss. Umeå :
Collmo, Arne & Hammarström, Ingrid (red.), Kalmar stads historia 3 Från
1700-talets stad till det moderna Kalmar, Kulturnämnden, Kalmar, 1984.
Edvinsson, Sören (1992). Den osunda staden: sociala skillnader i dödlighet i
1800-talets Sundsvall = [The unhealthy town] : [social inequality regarding mortality in 19th century Sundsvall]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1992.
Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar :
grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 3., [rev. och utvidgade] uppl.,
Liber, Stockholm, 2014.
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red.), Det svenska samhället
1720-2014: böndernas och arbetarnas tid, 5., [rev. och uppdaterade] uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2015.
Högberg, Ulf, Svagårens barn: ur folkhälsans historia, LiberFörlag, Stockholm, 1983.
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande:
historiedidaktik som teori och tillämpning, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund,
