C. Grundsärskolan
1 Skollagen 4kap 3§
2 Specialpedagogiskt kompetenscentrum
”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” 3
A. Tidig upptäckt – resultat och organisation
Detta avsnitt fokuserar i år på språkutveckling, vilken är avgörande för att eleven ska utvecklas mot målen i alla ämnen. Både förskola och grundskola har haft och har stora satsningar på språk- och läsutveckling. Tanken är att dessa ska gynna alla elever.
Skriftliga omdömen
Varje termin upprättas skriftliga omdömen för alla elever i åk 1-9 i alla ämnen eleven har samt specifikt i läsning. För höstterminen finns följande resultat.
NORR
4 5 elever saknas i underlaget
ÖSTER
Åtgärdsprogram och dokumentation kring barn i behov av stöd i förskolan Förskola
Utgångspunkten för verksamheten är att den ska utgå från varje barns behov och förutsättningar.
Antalet barn i Borås Stad som är i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser har ökat från 93 föregående år till 239 för 2011. Antalet har alltså ökat med över 200%.
2011 2010 2009
Antal barn som får dokumenterade insatser
239 93 90
Det är stor spridning mellan antalet barn förskolorna anger vara i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser. Några förskolor utmärker sig med många barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Andra förskolor uppger att de inte har något sådant barn.
Skola
Skolan ska upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. I åk 3 skrivs dessa framför allt i svenska/svenska som andra språk och matematik. I övriga ämnen finns endast ett fåtal åtgärdsprogram. I åk 5 skrivs åtgärdsprogram i huvudsak i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Precis som i åk 3 skrivs i övriga ämnen endast ett fåtal åtgärdsprogram.
En tendens mot treämnesskola åtminstone t o m åk 6 framträder. I åk 9 skrivs åtgärdsprogram i alla ämnen, men med tyngdpunkt i ämnena svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska, men också i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen.
Antalet åtgärdsprogram vid tidpunkten 15 dec läsåret 10/11.
Åk SDF Bd En Hk IH Ma Mspr Mo Mu NO Bi Fy Ke Sl SO Ge Hi Re Sh Sv Sva Tk
Uppgifter saknas från Dalsjöskolan 4-9, Viskaforsskolan 6-9 och Svedjeskolan.
*Bodaskolan har vid denna tidpunkt totalt 38 åtgärdsprogram men dessa är ej fördelade på enskilda ämnen utan är skrivna för elevens hela skolsituation och kan också innehålla anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Ovanstående är en förklaring till att antalet åtgärdsprogram inte är angivet för SDF Öster i åk 9 (dvs Dalsjöskolan, Bodaskolan).
Sommarskola
Sommarskola har anordnats på många skolor i Borås. Det gäller både F-6 skolor men framför allt 7-9- skolor företrädesvis åk 9. Sammanfattningsvis deltog 67 elever i åk 9 och av dessa blev 20 elever behöriga att söka ett nationellt program efter sommarskolan. I åk 8 deltog 73 elever på skolor i Borås.
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk7 Åk 8 Åk 9 Behörig
åk 9
1 6 13 6 23 18 47 73 67 20
Organisation
Förskola
Insatser och förändringar som gjorts i verksamheten där det finns barn som är i behov av särskilt stöd kan delas upp i två kategorier – organisation av gruppen och anpassning i verksamheten.
Organisation av gruppen
Detta är den kategori där de flesta insatserna hamnar. Flera förskolor beskrivs dela upp barngruppen i mindre grupper och/eller tillsätta mer personal som stöd till gruppen. Några exempel finns där man anpassat gruppstorleken med tanke på barn i behov av särskilt stöd. Vissa barn har fått utökad omsorgstid för att få stimulans i sin språkutveckling.
Man har gjort förändringar i ansvarsfördelning mellan pedagoger i arbetslaget utifrån bl a personalens kompetens.
Några förskolor lyfter fram sitt barnhälsoteam som genom sina olika kompetenser kan ge stöd till personalen.
Anpassning i verksamheten
Flera förskolechefer talar om anpassning av lärandemiljön och har gjort förändringar när det gäller miljö och material som underlättar för barn i behov av särskilt stöd. Ett gott exempel är Rullans förskola där man bl a förändrat utemiljön så att även funktionshindrade barn kan leka tillsammans med andra barn.
Borås Stad har en specialförskola, Kvarngården Mini, för barn som har olika funktionsnedsättningar. Upptagningsområdet är Borås Stad med omnejd.
Förskolan erbjuder barnen balans mellan aktivitet och vila samt stimulans i grupp och individuellt med leken i centrum. Oftast arbetar en personal med varje barn för att tillgodose varje
barns speciella behov. Dessa barn kan ofta vara infektionskänsliga och i den här lilla
förskolegruppen får de ändå möjligheten att må bra. Barnen kan ha olika sätt att kommunicera på t ex tecken, konkreta föremål, bild, doft eller annan kommunikation. Även massage och viss gymnastik ingår i barnens dagsprogram.
Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem
Det finns rutiner för övergångar mellan förskolor och skolor. Dessa rutiner revideras i de flesta fall årligen. Omorganisationen i Borås Stad har dock gjort att både rutiner och revideringar inte har fungerat som det brukar. I Stadsdelen Öster finns t ex en utarbetad plan för övergångar inom stadsdelen. Det upplevs som en styrka att ha en gemensam plan, men eftersom planen är ny har man ännu inte hittat helt fungerande verktyg för den. Som ett exempel på detta är den barn-och elevmapp som överlämnas till skolan som upplevs av flera förskolor som bra men samtidigt svår och tidskrävande.
Läroplanen i förskolan säger att barn i behov av särskilt stöd ska ägnas särskild uppmärksamhet vid övergång till nya verksamheter. Förskolechefer i Borås Stad beskriver hur man för dessa barn har särskilda överlämningskonferenser med specialpedagog, förskolechef, ansvariga pedagoger i förskola och förskoleklass, föräldrar samt vid behov även personal från habilitering och SPKC.
Barnets stödbehov förtydligas av olika parter. Några förskolechefer nämner dock att alla skolor inte har varit så positiva till att träffa föräldrarna.
Klassammansättningen görs med hjälp av specialpedagogen och tar hänsyn till barn i behov av stöd. Dokumentation överlämnas efter föräldrars godkännande. Mottagande pedagoger i skolan kan få handledning av specialpedagog när eleven börjar förskoleklassen.
I stadsdelen Öster finns en barn- och elevmapp, men många andra förskoleområden beskriver att man använder åtgärdsprogram som stöd i dokumentationen kring dessa barn.
Tidig upptäckt av barns och elevers behov av stöd i sin språkutveckling och hur man åtgärdar detta
Exempel:
• På de förskolor där språkpedagog finns kartlägger dessa de blivande förskoleklassbarnens språkutveckling, vilket gör att pedagogerna i förskoleklassen får information vid
övergången.
• I övergången mellan förskola och skola sker ofta överlämningssamtal där mottagande pedagog i förskoleklassen tar del av TRAS5 för varje barn från förskolan. I samband med övergång är det vanligt att specialpedagogen på förskolan informerar skolans
specialpedagog om barn i behov av särskilt stöd.
• Generellt i Borås upptäcks barn som har behov av stöd i sin språkutveckling redan i förskoleklass genom Bornholmsmetoden dvs screening av varje förskoleklassbarn i läs- och skrivutveckling och TIL6 som används på några ställen.
• I skolan görs också andra kontinuerliga uppföljningar av elevers språkutveckling genom t ex LUS7, läsförståelsetest och ordförståelsetest.
• Månadsvisa kunskapsuppföljningar sker då pedagog, specialpedagog och rektor följer upp kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa kunskapsuppföljningar bidrar till att ev behov av stöd i elevs språkutveckling kan ges tidigt. Någon skola har pedagogiska samtal där man fångar upp elever som är i behov av särskilt stöd. I samarbete med specialpedagog avgörs vilken form av stöd som eleven behöver.
• Specialpedagog i skolan besöker alla arbetslag kontinuerligt och gör observationer för att fånga upp elever som har behov av stöd i sin språkutveckling.
• Elever i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling upptäcks också genom ett utvecklat arbete med språkplattform i förskoleklass. Det beskrivs som att personalen lyssnar mer och försöker ge alla barn samma möjlighet till språkutrymme och att inte ”kroppsspråka”
5 Tidig registrering av språkutveckling
6 Tidig läsutveckling
7 Läsutvecklingsschema
för mycket. Medvetenheten om behov av språkstöd i alla ämnen har ökat hos pedagogerna.
• Några skolor har arbetat för att skapa en språkutvecklande miljö för alla barn och ungdomar.
• Handlingsplan för arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter har tagits fram på några skolor.
• En skola har haft ett läsutvecklingsprojekt läsår 10/11. En läspedagog har intensivläst med elever enskilt och i grupp. Personalen har haft kompetensutveckling i samband med detta. Förståelsen av tidig upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling har med denna satsning förstärkts.
• Specialpedagog handleder klasslärare och i samråd avgörs vilken form av stöd eleven behöver.
• Elevhälsan möter personal oftare än tidigare och för dialog kring elevers behov, klasskonferens och elevhälsomöten.
• CFL kartlägger nyanlända elever innan de börjar på skolan.
• Skolor beskriver att lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning, men saknar kompetens för att fullt ut kunna möta elevernas behov. Man beskriver att man har bra strategier men kunskapen varierar bland pedagogerna.
• Specialpedagogen har möjlighet att handleda i de fall där lärarna behöver hjälp med strategier. En del skolor menar att det finns stöd till stor del men att det behövs mer stöd av specialpedagog och SPKC för att få det optimala.
• Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp.
• I de flesta arbetslag finns lärare med lång erfarenhet av läsinlärning som kan ge stöd till mer oerfarna lärare.
• Samarbetet mellan skola och hem är viktigt i läsinlärningen, så barnet får ”bada” i språket.
Grundskola
Tidig upptäckt
Skolorna har besvarat frågan om det finns tillräckligt med verktyg för tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd enligt följande:
JA Både ja och nej NEJ 27 3 4
Erikslundskolan Gula skolan Viskafors 1-5 och 6-9, Sandhultskolan Särlaskolan Fjärdingskolan och Dalsjöskolan saknas i underlaget
De allra flesta skolor anser alltså att man har tillräckligt med verktyg för att upptäcka när elever har behov av särskilt stöd. De fyra skolor som svarat nej är alla 1-6-skolor.
I kvalitetsredovisningen har tidig upptäckt av elever i behov av stöd undersökts utifrån självskattning på nedanstående kvalitativa nivåer. Självskattningen bygger på rektorernas bedömning av var grundskolan som helhet befinner sig:
1. Skolan har en plan för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Huvudansvaret för elever i behov av stöd ligger hos specialpedagogen. NP fungerar som en av de viktigaste indikatorerna för att upptäcka elever med svårigheter.
Alla elever får dock inte det stöd de behöver.
2. Skolan strävar efter att utveckla formerna för tidig upptäckt av elevers stödbehov. I stort sett alla elever får det stöd de behöver. Uppföljning av elevens åtgärdsprogram sker vid det individuella utvecklingssamtalet.
3. Skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Skolan har utarbetat fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Alla elever får det stöd de behöver. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och omfördelas vid behov. Det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen.
Nivå 1 På väg mot Nivå 2 På väg mot Nivå 3 2010 8 skolor 9 skolor 20 skolor 2 skolor
2011 5 skolor 11 skolor 20 skolor 2 skolor
2010:Ingen uppgift från Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan 1-5
2011:Ingen uppgift från Sandhultskolan, Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan 1-5, 6-9
Mer än hälften av rektorerna skattar sig själva att vara på väg mot nivå 3 eller vara på nivå 3.
Befinner sig en skola på nivå 3 innebär det att skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Allt stöd följs upp systematiskt. Det är också tydligt att eleverna utvecklas mot målen. Befinner en skola sig på nivå 2 innebär det att i stort sett alla elever får det stöd de behöver. Av skolorna är det sammanlagt 33 av 38 skolor som finns lägst på nivå 2. Marginell skillnad kan ses mellan 2010 och 2011.
Det som kan utläsas ur tabellen ovan ger en ganska positiv bild av hur skolorna i Borås hanterar och upptäcker barn med särskilda behov. Hälften av skolorna är antingen på väg mot eller har redan fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov och det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen
Skolfrånvaro
Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) har gjort kartläggningar sedan 2009 gällande skolfrånvaro. Kartläggningarna visar att frånvaron är stor i våra skolor. Skolfrånvaron är redovisad i alla kommundelar och ett fördjupat arbete har pågått i två av dessa enligt SPKC.
Skolfrånvaroundersökningen är genomförd nov 2011. Det är ingen större skillnad i frånvaron på 1-6-skolor jämfört med föregående år. Frånvaron fördelar sig jämnt över skolåren. På högstadiet ser man en annan tendens. Frånvaron i dessa åldrar ökar från årskurs till årskurs. I Borås stads perspektiv är frånvaron totalt sett ungefär densamma som föregående år.
Utveckling från 2009-2011 (samma elevkull) Totalt antal elever i åk 9 2011:
Frånvaro i % av total undervisningstid
Antal elever åk 7 2009 Antal elever åk 9 2011
Ströfrånvaro 5 -10 78 105
Frånvaro 10 -20 43 78
Frånvaro mer än 20 22 52
(källa: SPKC)
Utöver informationen i tabellen kan vi se att när man jämför åk 7 2009 med åk 7 2011 visar undersökningarna att frånvaron sjunkit generellt. Frånvaro mer än 20 % har sjunkit från 22 elever 2009 till 10 elever 2011.
SPKC har fått flera uppdrag att samordna stödet kring elever i åk 8-9 genom Samverk. De ser en svag tendens till att dessa uppdrag flyttas ner i åldrarna. Det är positivt om stödet kan sättas in innan frånvaron blivit för stor eller långvarig.
Analys Definition
I skollagen anges att en elev i grundskolan som är i behov av särskilt stöd är en elev som befaras inte kommer att klara de kunskapskrav som ska uppnås. Elever behöver möta lärare som har som utgångspunkt att eleven kan och vill. Skolinspektionen8 konstaterar i sin undersökning av ca 25 procent av rikets skolor att tillit till alla elevers förmåga inte är en självklarhet i alla skolor och hos varenda lärare.
När det gäller förskolan utgår definitionen istället från att barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Här är en skillnad mellan skola och förskola uttryckt i mål eleven ska uppnå och behov barnet har.
Undervisning och resurser
Det märks att frågan om upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling engagerar och många bra insatser görs som gynnar många elever. Språkplattformen och TRAS9 i förskolan lyfts fram som en faktor till tidig upptäckt. De flesta barn som behöver stöd i sin språkutveckling upptäcks redan i förskolan idag. Lokala läsutvecklingsprojekt pågår på några skolor och läspedagoger intensivläser med elever. Specialpedagogen är central för planering av insatser.
Eleverna skulle dock behöva få sitt särskilda stöd tillgodosett längre än vad de får i dag. Aktuell lärartäthet och budgetanpassningarna i skola och fritids tillåter inte det. Vi har även
uppmärksammat att det finns behov av fler speciallärare.
Mycket görs, men görs rätt saker? Resultaten utifrån de skriftliga omdömena pekar på att detta inte är tillräckligt. Resultaten visar också att det är stor variation mellan skolor när det gäller hur elever erövrar läsförmåga. Vi kan också se att ca 15 procent av eleverna inte blir behöriga till nationella program på gymnasiet. Vanligtvis brukar förklaringar till detta hänföras till resurser och elevsammansättningar. Skolinspektionen konstaterar10 att undervisningen inte är tillräckligt stimulerande och att särskilt stöd inte ges till alla elever som inte når eller riskerar att inte nå målen. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för kunskapsutveckling är läraren och lärarens undervisning. Här finns anledning att närmare granska det som brukar benämnas the black box11 dvs klassrumsundervisningen. Hattie12 visar att formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med detta menas fortlöpande, framåtsyftande
bedömning av elevernas prestationer där man uppmärksammar de kvaliteter eleven utvecklar och deras förståelse för vad som ska läras.
Systematik i uppföljning
På flera skolor sker månadsvisa uppföljningar. Olika typer av systematiska uppföljningar är vanliga. Detta är gott och väl, men det saknas en systematik i användandet av uppföljningarna.
Visserligen kan enskilda skolor och förskolor ha en överenskommen systematik, men mellan stadsdelar och i ett Borås Stads-perspektiv saknas en fungerande systematik. I Utvecklingsplanen finns ett avsnitt som beskriver vilka uppföljningar som ska göras, men rapporteringen behöver utvecklas. Det finns även behov av att skapa samsyn när det gäller vad som ska följas upp och vilka verktyg som ska användas i Borås Stad. När det gäller förskolan finns tankar om vad som ska följas upp på Borås Stads-nivå, men det saknas instrument för detta.
Språkutvecklande miljö
I de allra flesta fall svarar rektorer ”ja” på frågan om lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning. Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i
8 Olika elever – samma undervisning 2010
9 Tidig registrering av språkutveckling
10 Olika elever – samma undervisning 2010
11 Wiliam: Working inside the black box
12 Hattie: Visible learning
de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till
resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp. Någon rektor skriver: ”Lärarna har strategier för att upptäcka och åtgärda särskilda behov hos elever när det gäller läsinlärning”. Det
sistnämnda är en förutsättning för en språkutvecklande miljö.
Det handlar dock inte bara om att göra en fysiskt språkligt stimulerande miljö, dvs det räcker inte bara med att erbjuda böcker. Lärare måste också undervisa i läsförståelse. Det måste ske på ett mer medvetet sätt än tidigare. Sedan en termin pågår en lässatsning som går ut på att utbilda lärare på alla F-6-skolor i effektiv läsundervisning. Detta är avgörande för elevernas skolframgång att vi får igång en sådan undervisning. Läsåret 12/13 finns alltså utbildade pedagoger som rektorer tillsammans med specialpedagoger kan använda för implementering av
lässatsningsprojektet.
Skriftliga omdömen
Utifrån inrapporterade skriftliga omdömen ht 11 kan vi se att skillnaden mellan hur många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning varierar stort. Intervallet mellan skolorna ligger mellan 1,4 procent och 30,4 procent av eleverna i alla årskurser. I Borås Stad ligger snittet på 9,3 procent. Det betyder att av 100 elever riskerar ca 9 att inte utveckla läsförmågan tillräckligt för att klara fortsatta studier eller ta aktiv del i samhället.
Ågärdsprogrammen
I förskolan kan vi se att antalet barn som får dokumenterat stöd har ökat drastiskt. Vad det beror på vet vi inte riktigt, men frågan har under senare år fått en större uppmärksamhet, vilket kan ha gjort att man dokumenterar mer kring dessa barn. Borås Stad har i Utvecklingsplanen gett SPKC i uppdrag att ta fram riktlinjer för dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan.
Begreppet åtgärdsprogram måste tas bort ur förskolans vokabulär eftersom det syftar på att en elev har bedömts riskera att inte nå målen och behöver åtgärder för att undanröja risken. I förskolan finns inga sådana mål att uppnå.
SPKC har även fått i uppdrag att arbeta för en bättre kvalitet i åtgärdsprogrammen i grundskolan.
Detta blir särskilt viktigt med tanke på att åtgärdsprogrammen är möjliga att överklaga enligt Skollagen. Skolinspektionen skriver i sin rapport13 att man sett att åtgärdsprogrammen inte alltid utformas med hänsyn till vad eleven faktiskt behöver hjälp med för att nå målen. Det handlar t ex om att åtgärderna tar sikte på annat än själva kursmålen eller att åtgärdsprogrammen mer är en uppmaning till eleven att ändra något i sitt beteende än en beskrivning av vilka åtgärder skolan ska vidta för att stödja elevens utveckling mot målen. Det finns skäl att se över detta även i Borås.
Sommarskola
Satsningen har varit dyr men uppskattad av dem som deltagit. Det kostade ca 2 mkr att bedriva sommarskola där 20 elever blev behöriga för nationella program. Naturligtvis har även elever i
Satsningen har varit dyr men uppskattad av dem som deltagit. Det kostade ca 2 mkr att bedriva sommarskola där 20 elever blev behöriga för nationella program. Naturligtvis har även elever i