Resultatet i denna studie lyfter upp aspekter som vi även fann i tidigare forskning. Den
tidigare forskningen hade information och kunskap som tillkom i vårt resultat och där blev det även bekräftad. De gemensamma nämnare som vi fann i resultatet och i tidigare forskning var att kvinnor förhåller sig till kroppsideal genom att motverka eller använda medel för att efterlikna det som tidigare nämnt. En ytterligare komponent var att kroppsideal
utseendemässiga uppfattning endast skilde sig med liten marginal mellan intervjupersonerna och vad den tidigare forskning förespråkat.
8.2.1 Uppfattning av kroppsideal
Resultatet visar på att kvinnorna delade liknande åsikter kring hur ett kroppsideal
utseendemässigt ser ut på Instagram. Som tidigare nämnt var detta platt mage, smal midja, formade bröst och en formad rumpa. Generellt sätt tolkades, och beskrevs av
intervjupersoner, att kroppsideal anses vara attraktivt och det handlar om att se attraktiv ut kroppsmässigt som kvinna. Enligt den tidigare forskningen var även attraktion något som är vanligt i den kvinnliga naturen. Vidare är modeller och tränings kroppen, som innefattar en muskulös byggnad, vanligt förekommande kroppsideal i tidigare forskning i allmänhet på sociala medier. Till skillnad från den generella slutsatsen kring sociala medier från tidigare forskning, skiljer sig kroppsideal på Instagram med liten marginal. Instagramvärlden har ett kroppsideal som mer symboliserar attraktion i form av stora bröst och stor rumpa med smal midja och platt mage. Denna beskrivning är ett sätt att se på kroppsideal som en attraktiv kroppsbyggnad. Detta framkom även i tidigare forskning men skillnaden var att tidigare forskning visade på att träningskroppen och modellkroppen var aktuella vilket inte lika tydligt framkom i resultatet.
8.2.2 Förhållningssätt till kroppsideal
Tidigare forskning tyder på att kvinnor förhåller sig till kroppsideal på olika sätt. Precis som resultatets två teman, Anfall och försvar, har den tidigare forskningen visat på att kvinnor antingen underkastar sig kroppsideal eller gör något motstånd. Dessa två olika förhållningssätt
är separerade från varandra och därför har vi ställt de emot varandra. I resultatet har det på liknande sätt, blivit två olika förhållningssätt som ställts emot varandra. Den tidigare
forskningen tyder exempelvis på att vissa förhåller sig till kroppsideal genom att stigmatisera sportföretag. Detta i strävan att poängtera för de att hälsan är viktigare än det kroppsmässiga resultatet av träningen som kan skapa en möjlighet att efterlikna kroppsideal. Individerna gör en slags motrörelse på olika sätt för att motverka och skapa en förändring. Syftet är att utplåna olika kroppsideal som inte är hälsosamma. I vårt resultat finner vi en liknande nämnare men deras förhållningssätt skiljer sig i jämförelse med tidigare forskning. På Instagram strävar de att utplåna kroppsideal genom att publicera bilder som är motsägande och provocerande. Budskapet ska framhäva en motrörelse som ska få andra att bli inspirerade genom dessa bilder.
Enligt tidigare forskning har det framställts att individer som strävar att efterlikna kroppsideal inte är medvetna om vad som sker bakom bildernas kulisser. Reklambilder, specifikt, är redigerade och därför blir efterliknelsen av modellerna problematisk. Tidigare forskning tyder även på att många strävar att likna något som i verklighet är redigerat. Ätstörningar blir exempelvis en konsekvens av att efterlikna en modellkropp som egentligen inte är verklig utifrån det som bilden synliggör. Resultatet framställde liknande uppfattningar hos vissa intervjupersoner som ansåg att det var problematiskt att efterlikna något som i själva verket var tillgjort. Detta kallas för kroppspositivism enligt Kraus & Gall Myrich (2017) ur den tidigare forskningen. Dessa kvinnor ligger inom kategorin för anfallare i brottningsmatchen.
Utifrån de tidigare studierna har det visat sig att kvinnor förhåller sig till kroppsideal genom att införa skönhetsingrepp eller hård kost och träningsschema som inte är hälsosamt. På liknande sätt har träning och skönhetsingrepp framkommit som ett redskap för att efterlikna kroppsideal i resultatet. Dessa två gemensamma komponenter beskriver ett förhållningssätt som enligt huvudtolkningen är likt ett försvar i en brottningsmatch.
Som tidigare nämnt redigeras modellbilder i reklam enligt tidigare forskning. På liknande sätt har redigerade bilder framstått som ett redskap som smidigt skapar ett förhållningssätt till de unga kvinnorna i intervjuerna. Många av intervjupersonerna redigerar sina bilder för att forma kroppen till utseendet av kroppsideal. Anledningen till deras specifika förhållningssätt, det vill säga till deras försvar, är att de söker bekräftelse av andra. De har insett att skönhet ska visas upp för andra vilket i sin tur ger dem bekräftelse och uppmärksamhet.
En skillnad som vi funnit i tidigare forskning, men som inte var med i intervjupersonernas narrativ handlade om ätstörning. Ätstörning var enligt tidigare forskning ett förhållningssätt till kroppsideal. Individer får ätstörningar på grund av att de väljer att efterlikna modeller som är undernärda vilket är ohälsosamt. Detta nämndes aldrig av intervjupersonerna. Huvudfokus låg på redigerade bilder, underplagg, kirurgiska ingrepp, hård träning och kostschema som förhållningssätt. Ätstörning är kan vara mindre förekommande när unga kvinnor ska förhålla sig till Instagram världens kroppsideal. Det vill säga att Instagram inte sprider modellkroppen som ett slags kroppsideal i lika stor grad som den idealistiska kropp som intervjupersonerna beskrev. Ätstörning som är en förekommande konsekvens av att vilja ha den undernärda modellkroppen nämns aldrig av intervjupersonerna på grund av att modellkroppens figur inte är den mest förekommande idealistiska kroppen på Instagram. En ytterligare slutsats är att ätstörning möjligtvis inte är något som intervjupersonerna skulle erkänna.
Vår uppfattning av kvinnorna som förhåller sig till kroppsideal, utifrån tidigare forskningen, gav oss en viss uppfattning av olika förhållningssättet till kroppsideal till en början. Tidigare forskning beskriver hur kvinnor förhåller sig till det genom tvång och förväntningar av andra
som i sin tur får de att påverkas av exempelvis ätstörningar och en ohälsosam livsstil. Utifrån vårt resultat var dock vissa individer positivt inställda till kroppsideals påverkan. Kvinnorna ansåg att idealet bland annat får andra känna sig vackra, genom bekräftelsen av andra, när de uppfyller kroppsideals krav. Därmed blir vissa av intervjupersoner positivt inställda gällande deras förhållningssätt till kroppsideal. Tidigare forskning tyder dock på att bekräftelsebehovet är något som kan framkomma omedvetet vilket kan ge en förklaring till varför kvinnorna inte reflekterar över sina förhållningssätt som i längden kan komma att skada hälsan.