Akademin för hälsa, vård och välfärd
EN BROTTNINGSMATCH MELLAN UNGA KVINNOR OM KROPPSIDEAL
En hermeneutisk studie om unga kvinnors upplevelser och förhållningssätt till kroppsideal på Instagram
AV
JASMINE ABDELKADER & NATALI YACOUB
Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 15hp Beteendevetenskapliga programmet Kursnamn: Sociologi med socialpsykologisk inriktning SOA135
Handledare: Tanya Jakkalu
Examinator: MohammadRafi Mahmoodian Seminariumdatum: 2021-01-15
SAMMANFATTNING
Instagram som social media skapar kroppsideal som unga kvinnor förhåller sig till. I resultatdelen har det visat sig att de unga kvinnorna antingen underkastar sig kroppsideal eller motstår som förhållningssätt. Kvinnorna hamnar i kamp om vilket förhållningssätt som är etiskt rätt. Syftet med denna studie är att genom hermeneutiken skapa en förståelse för unga kvinnors uppfattningar och deras förhållningssätt till kroppsideal. För att nå ett resultat har vi valt ut 10 unga kvinnor som intervjupersoner genom att utgå från ändamålsenligt urval och kriterieurval. Vi har dessutom använt oss av teorier och begrepp som vi i resultatdelen tar hjälp av för att redogöra för kvinnornas narrativ. Resultatet visade på att det finns två motsatta förhållningssätt, vilka är strävan efter att efterlikna eller att avstå kroppsideal genom att ha Instagram som redskap. Dessa beskrivs i koppling till en brottningsmatch för att exemplifiera situationen. De kvinnor som strävar mot att efterlikna kroppsideal och underkastar sig det, är försvarare i matchen. Dessa kvinnor, som är medlemmar på Instagram, redigerar sina bilder, gör kirurgiska ingrepp eller använder basplagg för att forma kroppen så att den efterliknar kroppsideal. De anses underkastar sig kroppsideal för att följa strömmen, bli accepterade och inte känna utanförskap. Den andra motparten är anfallarna, dessa kopplades till kvinnorna som förhåller sig genom att göra motstånd eller avstå kroppsideal. Ett motstånd handlar exempelvis om att
publicera provocerade bilder på Instagram för att få fram ett budskap. Budskapet tyder på att förändra förhållningssätt till kroppsideal som anses vara
ohälsosamma.
Nyckelord: Kroppsideal, förhållningssätt till kroppsideal, symboliska
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte & frågeställning ... 2
2 TIDIGARE FORSKNING ... 2
2.1 Kroppsideal ... 2
2.2 Sociala medier ... 4
2.3 Att söka bekräftelse ... 5
2.4 Att göra motstånd ... 6
2.5 Sammanfattning ... 7
3 TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM ... 7
3.1 Den symboliska interaktionismen ... 8
3.2 Spegeljaget ... 8
3.3 Den generaliserade andre ... 9
3.4 Rolltagande/det dramaturgiska perspektivet ... 9
3.5 Identitet ... 10 4 METOD ... 11 4.1 Motivering av metodval ... 11 4.2 Hermeneutikens grundantaganden ... 12 4.3 Förförståelse ... 13 4.4 Urval ... 14 4.5 Datainsamling ... 15 4.6 Analys ... 16 4.7 Inledande tolkning ... 17 4.8 Fördjupad tolkning ... 17 4.9 Huvudtolkning ... 18 4.10Etiska principer ... 18
5 RESULTAT ... 19
5.1 Inledande tolkning ... 19
5.2 Sammanfattning ... 22
6 FÖRDJUPAD TOLKNING ... 23
6.1 Tema 1: Kvinnors uppfattning av kroppsideal ... 23
6.2 Tema 2: Underkasta sig kroppsideal ... 25
6.2.1 Olika strategier ... 25
6.3 Tema 3: Gå emot strömmen ... 29
6.4 Tema 4: Instagram som redskap ... 31
7 HUVUDTOLKNING – BROTTNINGSMATCH ... 34
7.1 Kvinnors uppfattning av kroppsideal ... 34
7.2 Tema 1: Försvar ... 35
7.2.1 Underkasta sig kroppsideal ... 35
7.2.2 Instagram som redskap ... 36
7.3 Tema 2: Anfall ... 37
7.3.1 Gå emot strömmen ... 37
7.3.2 Instagram som redskap ... 38
8 DISKUSSION ... 39
8.1 Syfte & frågeställning ... 39
8.2 Tidigare forskning ... 40
8.2.1 Uppfattning av kroppsideal ... 40
8.2.2 Förhållningssätt till kroppsideal ... 40
8.3 Teoretisk och begreppslig referensram ... 42
8.3.1 Uppfattning av kroppsideal ... 42
8.3.2 Förhållningssätt till kroppsideal ... 42
8.4 Självkritiska metodologiska reflektioner ... 45
8.5 Förslag till vidare forskning ... 46
9.1 Litteratur ... 48
9.2 Vetenskapliga artiklar ... 49
9.3 Webbadresser ... 50
1 INLEDNING
Genom sociala medier är det lätt för individen att följa andras vardag. Ett stort antal timmar läggs dagligen ner på sociala medier där bilder publiceras och där andra kan ta del av
medlemmarnas livsstil. I koppling till detta skapas och omformas kroppsideal när publicerade bilder sprider sig på sociala medier. Kroppsideal handlar om kroppsuppfattning och ideal. Kroppsuppfattning innebär att individen har en uppfattning om sin kropp och sitt utseende. Ideal innebär något som är önskvärt och förebildligt. Dessa sammankopplingar innebär uppfattningen om sin egen kropp i strävan om att förbättra eller forma den gentemot uppsatta idealen i samhället (Nationalencyklopedin 2018).
Skott (2013:10) beskriver att det läggs mycket fokus kring kroppens figurer och dess former i modern tid. Individen tenderar att sträva efter det perfekta kroppsutseendet där denne lägger mycket fokus kring vikt, former och midjemått. Det beskrivs dessutom att de kroppsideal som finns i dagens samhälle kan påverka kvinnor genom bland annat massmedia där det ständigt sprids olika kroppsideal genom publiceringar av kroppsbilder (Skott 2013:188).
En del kvinnor prioriterar att följa de uppsatta kroppsideal som finns i samtiden bland annat för att undvika känslan av att känna utanförskap i förhållning till uppsatta normer och oskrivna regler beskriver Skott (2013:19). De försöker uppnå kroppsidealen genom bland annat kirurgiska ingrepp, redigerade bilder och andra medel som formar kroppens figurer för att undangömma fett och framhäva önskvärda former (Skott 2013:19).
Modeller i reklambilder som blivit redigerade sprider kroppsideal som i verklighet inte representerar den naturliga kroppen. Många modeller lever även ett ohälsosamt liv för att forma sina kroppar utefter modellidealen. Bortsett detta kan den naturliga kroppen även förändras genom plastikkirurgi, fillers och redigerade foton. Detta för att effektivt fånga andras uppmärksamhet på sociala medier och skapa en efterliknelse av kroppsideal.
Problematiken landar i att kroppar som presenteras som ideal kan vara omöjliga att efterlikna utan förhållningssätt som kirurgiska ingrepp eller redigerade bilder. Trots detta strävar kvinnor efter att efterlikna det genom att utgå från dessa förhållningssätt för att i sin tur minska risken att bli avvikande. Genom sociala medier följer individen, som tidigare nämnt, andras livsstilar, vilket kan skapa ständig jämförelse mellan sig själva och andra som vidare kan bidra till att kvinnor väljer att efterlikna kroppsideal (Skott 2013:19).
Samtidigt som det ständigt skapas ideal på massmedia som många vill efterlikna riktas hård kritik mot kroppsideal. Feministiska rörelser är ett exempel på individersom framför kritik
mot idealen där det sker en strävan om att motverka ideal (Bengs, 2000:24). På Sveriges utbildningsradio sägs det dock att det inte är fel att vilja se bra ut och följa kroppsideal i allmänhet. En del mår bra av att forma sina kroppar eller göra skönhetsingrepp som
förhållningssätt till kroppsideal. Problematiken kan dock uppstå i efterhand, vilket kan vara att individer tillslut inte känner sig nöjda efter alla skönhetsingrepp och den kropp de lyckats forma (Internetstiftelsen 2016).
En app som i dagsläget är populärt, enligt statistik, är Instagram. Denna grundades 2010 och blev inom kort en succé. Under åren har appen både utvecklats och växt, vilket också ökat
antalet användare och publikationer dagligen. Publiceringarna får en respons av omgivningen i form av kommentarer och gillamarkeringar (Remneland 2018). I Instagramvärlden skapas sociala interaktioner mellan medlemmarna där kroppsideal produceras likväl som olika förhållningssätt till dessa kroppsideal kan antas. Detta är anledningen till vårt val att studera unga kvinnors upplevelse och deras förhållningssätt till kroppsideal på Instagram.
1.1 Syfte & frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka och få en ökad förståelse för hur unga kvinnor uppfattar kroppsideal som kan presenteras genom Instagram samt hur de förhåller sig till dessa ideal. Ett kroppsideal kan uppfattas på olika sätt. Vi har därför valt att undersöka hur unga kvinnor främst uppfattar ett kroppsideal på Instagram för att sedan undersöka deras förhållningssätt till det. Vi har personligen egna uppfattningar och förhållningssätt till kroppsideal och är dessutom unga kvinnor, därför väcker ämnet stort intresse hos oss. Sociologin grundar sig även i människors sociala kopplingar och dess påverkan vilket är starkt kopplat till vårt ämne. För att kunna besvara studiens syfte har vi valt två
frågeställningar.
• Hur upplever unga kvinnor kroppsideal på Instagram? • Hur förhåller sig de unga kvinnorna till detta kroppsideal?
2 TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt ska vi redogöra för tidigare forskning som berör vårt syfte och våra
frågeställningar. De forskningsartiklar som kommer att presenteras nedan ska vara till stöd för vår studie. För att skapa en struktur i avsnittet har vi delat in tidigare forskning i olika teman som sedan kategoriserar underteman för att strukturera textinnehållet. Huvudteman och underteman är indelade i olika områden beroende på forskningens innehåll. Nedanstående huvudteman är: Kroppsideal, sociala medier, att söka bekräftelse och att göra motstånd. Vårt material är både taget från olika svenska och internationella böcker och forskningsartiklar. Vi har funnit litterära verk från tidigare kurser och inspirationskällor på nätet. Sedan har vi hämtat artiklar från Google Scholar där våra sökord var de nyckelord vi presenterat tidigare i studien. Sökorden är: upplevelser, kroppsideal, förhållningsätt till kroppsideal, symboliska
interaktionismen, bekräftelse och Instagram.
2.1 Kroppsideal
Enligt Johansson (1999:236) har fokus kring kroppar och dess olika former sedan långt
tillbaka i tiden varit ett samhällsvetenskapligt intresse. Johansson (1999:236) tyder dock på att intresset ökat under samhällets generationer. Han beskriver även att det skapats en slags diskurs kring kroppen. En diskurs finns för att omforma och skapa strukturer i samhället
genom språket, men även för att i ytterligare steg använda sig av de sociala strukturerna för att få ett grepp om den sociala världen (Winter Jørgensen & Philips 2000:67–69). Det har vuxit fram diskurser kring kroppen och dessa är kopplade till samhällets utveckling. När samhället utvecklas skapas nya diskurser kring hur kroppen ska betraktas. Därför påverkar samhällets utveckling den rådande diskursen kring kroppen enligt Johansson (1999:237).
Samhället konstruerar och avgör hur den godkända kroppsliga figuren ska se ut, vad som är önskvärt och hur individen ska förhålla sig till kroppsideal. Det vill säga att individer i samhället som är i social interaktion med andra skapar kroppsideal. I samband med detta är kroppsideal dessutom föränderligt då samhället konstant utvecklas (Bauman & May
2004:133).
McKinley & Hyde (1996) har gjort en kvalitativ studie på unga kvinnor och kvinnor i medelåldern i USA. I koppling till samhällets påverkan beskriver McKinley & Hyde
(1996:183) dock att kvinnor självmant väljer att förhålla sig till kroppsideal. De menar också att det inte är press från samhället som resulterar i att kvinnor förhåller sig till kroppsideal, utan att det är kvinnorna som själva väljer att följa det. Utseenden kan påverka kvinnors mentalitet negativt och av denna anledning väljer kvinnor att efterlikna rådande kroppsideal. Utifrån detta har kvinnan styrt hur den ska komma att behandlas och uppfattas av andra (Fredrickson & Roberts 1997:180). Fredrickson & Roberts (1997) har gjort en kvalitativ studie om unga kvinnor gällande objektifiering teorin.
I dagens samhälle finns ett stort intresse för träning och aktivitet som motiverar individen att forma sin kropp utefter de uppsatta kroppsideal som finns. Denna strävan kan vara orimligt svår att uppnå för vissa. Antingen på grund av att individen personligen inte anser att målet kan uppnås eller att målet är orimligt. I samband med detta kan individen känna sig
misslyckad enligt Edung (2002:125-127). Det kan på så vis vara svårt att utveckla en idealisk kropp av hård träning och personligt format kostschema som är hälsosamt. I samband med en upplevelse av ett misslyckande kan ett plastikkirurgiskt ingrepp, fillers eller att använda sig av preparat som är otillåtna medel ses som en möjlighet (Edung 2002:125-127).
En studie av Pope, H. G. Jr., Gruber, A. J., Choi, P., Olivardia, R., & Phillips, K. A (2000:38, 548) visar på att fitnessvärlden skapar ett slags kroppsideal som innefattar ett muskulöst utseende. Det vill säga en kropp som har formade muskler och mindre underhudsfett. Detta slags kroppsideal sägs grundas på en högre nivå av psykisk ohälsa för individerna. Dels för att de tränar mer än vad kroppen klarar av fysiskt sätt men även för att detta i sin tur påverkar individens mentalitet. Dessa individer formar sin träning och sitt kostschema för att anpassa sina mål utefter utseendet av kroppsideal beskriver Pope med flera (2000:38, 548).
Inom plastikkirurgins värld finns olika synvinklar på vad som betraktas vara kroppsideal. Det kan bero på vilken tidsperiod individen lever i och vart i världen denne befinner sig.
Plastikkirurgerna anpassar sig till dessa två aspekter för att förhålla sig till eventuella utvecklingar som sker. Det vill säga att de formar plastikkirurgin utefter det senaste kroppsideal som är uppsatt i samhället och den bidrar även till nya skönhetsideal för
framtiden beskriver Edung (2002:128). Dessa slags operationer påverkar individen på olika sätt. Medlemmar på sociala medier tar bland annat före- och efter bilder på sina behandlingar för att övertyga och bland annat imponera samt motivera andra. Bilderna kan ge en viss motivation för andra människor som i fortsättningen kommer använda sig av samma slags behandling för att lyckats efterlikna kroppsideal (Edung 2002:128).
Bilder som publiceras är inte endast till för att skapa motivation hos andra, dessa är även till för att få bekräftelse och positiv uppmärksamhet som förväntas efter en sådan behandling. Fortsättningsvis tyder Edung (2002:128) på att bilderna även sprider ett budskap om att den hälsosamma kroppen ska se ut på detta sätt i den moderna tiden. Konsekvensen blir att
individen tar till sig budskapet och vänjer sig vid kroppsideal där kroppen är förändrad genom olika processer, vilka kan vara antingen plastikkirurgi, fillers, otillåtna medel eller hård träning och kostschema (Edung, 2002:128).
Något som är utmärkande för skönhet är bland annat smalhet. Kvinnorna är ansvariga att efterlikna detta slags kroppsideal. För att kunna få bekräftelse av andra som tyder på att hon efterliknar kroppsideal görs detta genom att se sig själv utifrån andras synvinkel (McKinley & Hyde 1996:184).
Halliwell & Diedrichs (2012:117-130) tyder på att det finns individuella sätt att påverkas, men som dock utesluts i diskussioner kring kroppsideal. De syftar på att sociala medier påverkar individer på olika sätt beroende på hur mottaglig individen är. Det vill säga hur individen påverkas av omgivningens krav och åsikter. Alla är kroppsligt formade på olika sätt och tar till sig bilder på sociala medier beroende på hur de ser sig själva i förhållande till bilderna. Det vill säga, beroende på hur den personliga uppfattningen om kroppen är, skapas en jämförelse mellan den och andra personers kroppar på sociala medier. Beroende på hur detta görs, utifrån hur individer är formade, får vissa en negativ konsekvens i form av en mental påfrestning som Pope med flera (2000:38, 548) nämner.
Den psykiska påfrestningen kan även komma från det ytterligare kroppsideal som kallas för modellkroppen. Det vill säga en smal kvinnokropp med långa ben och slät hy. Kroppsideal sprids bland annat via reklamannonser. I dagens samhälle innefattar många
samhällsproblemen ätstörningar hos, framför allt, unga kvinnor. Ätstörningar grundar sig oftast på onaturliga kroppsideal som vissa kvinnor strävar efter att följa. Det onaturliga innebär att reklamen där modeller fotas redigeras, vilket i sin tur inte visar hur kroppen i verklighet ser ut. Av detta skapas ett kroppsideal, som är modellkroppen. Unga kvinnor följer kroppsideal blint och bortser från redigeringen som döljer den sanna kroppens utseende (Johansson 1999:50). Loland (1999:45) tyder vidare på att kvinnor i allmänhet är mer missnöjda med sina kroppar än män på grund av sociokulturella och traditionella normer. Normer som tyder på att män bedöms utifrån deras handlingar och dess funktion till skillnad från kvinnor som bedöms utifrån sitt yttre.
2.2 Sociala medier
Den sociala världen inkluderar sociala medier där människor möts. Johansson (1999:237) nämner att kroppen och dess utseende är en huvudaspekt i massmedia. Detta skapas genom samhällets utveckling där allt fler intresserar sig för kroppens utseende och form, hävdar han. Vidare nämns det att det genom massmedia sprids bilder på unga, framgångsrika och vackra kvinnor. När medier blir allt mer populärt når sådana bilder ut till fler människor. Bilder skapar ett slags budskap och ideal som andra sedan väljer att efterlikna. I detta sammanhang har det även utvecklats en del kroppstekniker som exempelvis bantnings- och motions metoder. Metoderna fungerar som verktyg för att nå kroppsideal enligt Johansson (1999:237).
Groesz, Levine, & Murnen (2002:2) studie handlade en undersökning om massmedia i koppling till olika ideal där datainsamlingen var ifrån 25 studier. I studien beskrivs att det främst är från sociala medier som kroppsideal skapas, där det visas bilder med bland annat smala kroppar och skönhetsingrepp. Utifrån dessa medier uppmuntras individer till att följa kroppsideal då de jämför sig med de andra medlemmarna på de olika sociala medierna. Detta gäller främst ungdomar då det är under de tidigare åren av livet som individen är mest
påverkbar och vill identifiera sig med andra hävdar Bengs (2000:1).
2.3 Att söka bekräftelse
Johanssons (1999:27) litterära verk handlar om kvinnlighet och hunger där det beskrivs en hel del om kvinnan och hur de påverkas av andra kvinnors utseenden. Det lyfts fram att en
individ inte direkt föds till en kvinna. Det är snarare något som individen blir med tiden. Genom att tillämpa olika utföranden som anses vara kvinnliga drag efterliknar kvinnor det som uppfattas vara en kvinnlig kropp i samhället. Det kan exempelvis symbolisera kvinnliga kroppsformer och attraktiva figurer. När de kvinnliga kraven uppfylls uppfattas kroppen i sin tur som kvinnlig. Samhället bekräftar att de kvinnliga kraven uppfylls där de följer uppsatta ideal som bland annat kroppsideal.
Sociala medier har i dagens samhälle en stor roll och makt, vilket har visat sig ge effekter på hur individen förhåller sig till kroppsideal för att efterlikna det som uppfattas vara den kvinnliga kroppen. Det är nämligen utifrån olika idealbilder som resulterar i hur en kvinnlig kropp uppfattas och vad individen bör förändra i sin kropp för att efterlikna och uppnå målen för det ultimata kroppsideal (Johansson 1999:37).
Vidare är bekräftelse enligt Gustafsson (1997:29) starkt kopplat till massmedia och dess skapande av olika kroppsideal där individen ständigt behöver bekräftas för att känna en slags existens. När individer strävar efter att uppfylla kraven för att efterlikna kroppsideal behövs bekräftelse från andra. Detta kan ses som ett godkännande av andra. Bekräftelse beskrivs vara något betydelsefullt och visar stort bevis på individens existens. Detta innebär individens upplevelse i relation till varandra. Det är även något som ger denne möjlighet till att växa som person. Vidare beskrivs bekräftelse vara ett accepterande från någon annan kring sin egen situation. För att individen bland annat ska känna sig tillfredsställd, lugn och delaktig behöver den bekräftelse. Genom detta kan individen även känna sig betydelsefull och viktig
(Gustafsson 1997:29).
Anpassning, tillfredsställelse, accepterande, människans mognad och tillväxtmöjligheter är fenomen som på olika vis är relaterade till bekräftelse. Vidare är bekräftelsebehovet både medvetet och omedvetet hos människan (Gustafsson 1997:29-31). Acceptans kan också påverka en kvinnas liv utifrån den uppfattning andra har kring kvinnans kropp. När en kvinna ses som attraktiv får den oftast beröm och uppmärksamhet till skillnad från en kvinna som ses som mindre attraktiv. Detta baserat på samhällets uppsättning av vad ett attraktiv utseende innebär. De attraktiva kvinnorna får därmed positiva förutsättningar i form av självförtroende när de inmatas med uppmärksamhet och beröm. Detta innebär alltså att kvinnor som inte har det utseende som anses vara eftersträvat, får mindre bra förutsättningar i allmänhet som kan komma att påverka de psykiskt (Fredrickson & Roberts 1997:51).
I Bengs (2000:39) studie kring kroppsideal beskrivs ytterligare hur kvinnors förhåller sig till kroppsideal på grund av omständigheterna. Han tyder på att kvinnor fått en uppfattning av att
det är viktigt med skönhet, vilket gör att de förhåller sig till skönhetsideal på olika sätt. De har även lärt sig att skönheten är till för att visas upp för andra. Skönhet är starkt kopplat till kroppens utseende. Unga kvinnors mående kan bero mycket på hur kroppen ser ut för både dem och andra (Bengs (2000:1). När kvinnor inte uppfyller kraven för kroppsidealen kan det resultera i att denne hamnar i ett utanförskap och uppfattas ha dålig karaktär av andra i omgivningen (Bengs 2000:71).
2.4 Att göra motstånd
Samtidigt som det ständigt skapas ideal på massmedia som andra vill efterlikna riktas hård kritik mot kroppsideal. Feministister framför exempelvis kritik mot idealen enligt Bengs (2000:24).
Det kvinnliga kroppsideal innefattar en riktning mot att vara smal och utstråla någon slags skönhet som grundar sig i de skönhetsideal som är uppsatta i samhället. Konsekvensen av detta är att kvinnor utsätts för negativa konsekvenser. Feministiska teoretiker hävdar att den kvinnliga kroppen utsätts för bland annat objektifiering i högre utsträckning än män. Utifrån idén om att mannen är det högst tänkande subjektet förblir kvinnan i underläge och värderas utifrån sin kropp och inte sitt förnuft. Detta ger en förklaring till anledningen av att kvinnor, i högre grad än män, utsätts för skönhetsideal och normer som kan upplevas påtvingade (Adams 2010:66). Olika åtgärder görs för att förhindra detta inom bland annat sportvärlden. Picket & Cunningham har gjort en kvalitativ semistrukturerad studie med nio intervjuer (2017). Enligt studien borde företag inom sport och idrott fokusera på hur träning positivt bidrar till god hälsa snarare än att lägga fokus på att träning får individen att gå ner i vikt eller forma kroppen muskulös. Detta kan bland annat göras genom att använda sig av en metod som inkluderar acceptans för olika kroppsformer och kroppsinkluderande kulturer. I ytterligare steg skulle detta skapat flera positiva resultat både fysiskt och mentalt hos individer oberoende av deras egen kroppsform. Metoden som företagen kan använda sig av som reklam för deras produkter kan, till skillnad från viktnedgång och målet mot en muskulär kropp, vara att träning ger förbättrad fysik och hälsa. Det kan även påstås att träning ger resistens mot sjukdomar och förbättrad livsstil. I sin tur kommer känslan av ångest att minska hos individer som känner utanförskap på grund av att de är överviktiga eller inte
kroppsmässigt är accepterade av andra. Företag och organisationer som arbetar med fysisk aktivitet i form av träning behöver även skapa en inkluderande miljö på arbetsplatser där individer med alla slags kroppsformer anställs (Pickett & Cunningham 2017:329-338). Bortsett från överviktiga personer eller individer som kroppsmässigt inte har den ideala kroppsformen kan även andra känna sig exkluderade inom företag som arbetar med fysisk aktivitet. Det vill säga individer som exempelvis inte kroppsmässigt anses vara passande till en viss sport påverkas av stigmatisering. Sådana sammanhang sker bland annat inom balett där dansarnas kroppsliga form bör se ut på ett visst sätt för att anpassa sig till oskrivna regler och kroppsideal (Kraus & Gall Myrich 2017). Kraus & Gall Myrich (2017) har gjort en kvantitativ studie där de experimenterar kring de känslomässiga och kroppsliga
bildförstärkningarna av kroppspositiva medier.
Hill, Stanford, & Enright (2016) har gjort en kvalitativ studie där de haft intervjuer med ledare på en balettskola kring kroppspositivism. HBTIQ är en balettdansös skola i
begränsningar. Metoden görs genom att omdefiniera den perfekta kroppen för balettdans. Eleverna på skolan har blivit ombedda att tänka kroppspositivistiskt (Hill, Sandford, & Enright 2016). Kroppspositivism handlar om en självmedvetenhet om att individen inte behöver följa kroppsideal och att den ska vara stolt över sin unika kropp (Kraus & Gall Myrich, 2017).
2.5 Sammanfattning
De tidigare studierna tyder på att det främst är unga kvinnor som väljer att efterlikna
kroppsideal. De tyder även på att majoriteten av unga kvinnor har liknande uppfattningar vad gäller kroppsideal. Det beskrivs att kroppsideal innefattar olika former som symboliserar kvinnlig attraktion. Det finns flera olika sätt att förhålla sig till kroppsideal på. Utifrån de tidigare studierna har det visat sig att kvinnor förhåller sig till kroppsideal genom att införa skönhetsingrepp, kirurgiska ingrepp, redigera bilder eller forma sin träning och kost för att forma kroppen utefter idealet.
I modellvärlden sprids också ett kroppsideal på sociala medier i form av reklam som tyder på att smalhet är vackert. Forskningen visade på att många, genom detta, får ätstörningar på grund av strikt kostschema som ett hjälpmedel för att efterlikna kroppsideal. Forskning visar på att detta skapar en ohälsosam livsstil i strävan om att förhålla sig till modellers kroppsliga ideal. Vissa kvinnor var inte medvetna om vad som döljer sig bakom modellbilderna, det vill säga redigeringen av reklambilderna.
Anledningen till att kvinnorna strikt efterliknar kroppsideal är för att de insett att skönhet ska visas upp för andra, vilket i sin tur ger dem bekräftelse. Bekräftelsen skapas i form av en positiv respons av omgivningen. Bortsett från detta har den tidigare forskningen även tytt på att det finns individer som väljer att inte efterlikna kroppsideal. Det ses som ett slags motstånd där syftet och budskapet framställer nackdelar med kroppsideal i allmänhet. Syftet handlar även om att förändra det så kallade ohälsosamma förhållningssättet och bryta mot strömmen. Huvudpoängen innebär att normalisera kroppar som inte ser ut som det kroppsideal
förespråkar. Syftet handlar även om att poängtera för sportföretag att hälsan är viktigare än träningens resultat av kroppen. Att bli muskulös genom träning är enligt tidigare forskningen inte det väsentliga som ska visas i reklamen. Reklamen bör visa på att träning förgyller livet med god hälsa.
Vi fann ingen forskning kring den subjektiva upplevelsen gällande unga kvinnors förhållningssätt till kroppsideal. Vi kommer därför att studera kring detta och expandera forskning kring unga kvinnor i koppling till kroppsideal.
3 TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM
I detta avsnitt ska vi redogöra för den teoretiska och begreppsliga referensramen för denna studie. Det vi valt att utgå ifrån är den symboliska interaktionismen och diskutera Cooleys teori om spegeljaget, Meads teori om den generaliserade andre, Goffmans teori om
rolltagande samt identitet. Med hjälp av dessa kan det skapas mening av kvinnornas narrativ som i sin tur även kan tolkas. Anledningen till att vi finner dessa relevanta för vår studie är för att de berör social interaktion och sociala sammanhang såsom Instagram, där kroppsideal skapas och där olika sätt att förhålla sig till dessa utspelar sig. Teorierna och den begreppsliga referensramen ger möjlighet för tolkning och förståelse kring unga kvinnors förhållningssätt till kroppsideal på Instagram.
3.1 Den symboliska interaktionismen
Den symboliska interaktionismen är en teori där interaktionen mellan människor är avgörande. Människor konstruerar ett samhälle tillsammans och är därför beroende av varandra. Genom detta formas och fostras individen av samhället. Alla sociala sammanhang som uppstår formar ett jag i samhället, när en individ rör sig mellan olika grupper utlöser den därmed olika slags beteenden. Grupptillhörigheter som individen rör sig emellan har en viss tolkning och syn på verkligheten som skiljer sig från andra grupper. Växlingen mellan olika grupper i samhället formar därför individer på olika sätt beroende på grupptillhörighet (Lindblom 2011:36).
Den symboliska interaktionismen betonar rollövertagande som handlar om att sätta sig in i den andres värld och genom detta både förstå sig själv, men också andra utifrån hur de ser på en. Vidare innefattar detta även att människan interagerar med andra utifrån att de ses som subjekt och inte som objekt. På så vis identifierar sig individen med andra i dennes
omgivning. Genom denna metod kan det även skapas en bedömning och analys kring den andres handlingar och beteendemönster. Generellt sätt betonar teorin individens förmåga att analysera och förstå sig på sin omgivning och sig själv (Lindblom 2011:36).
3.2 Spegeljaget
En teori ur den symboliska interaktionismen är spegeljaget som infördes under 1900-talet av Charles Horton Cooley som var en sociolog (Trost 2004:44). Spegeljaget handlar om hur individen bildar sig en uppfattning om sig själv genom interaktion med andra i omgivningen, beskriver Trost (2004:98). Spegeljaget uppstår i förhållande till andra och genom interaktion utvecklas och formas därmed jaget.
Individen har en tendens att spegla sig själv med andra det vill säga bilda en uppfattning om sig själv utifrån andras perspektiv. Beroende på hur omgivningen reagerar, handlar och är mot individen resulterar i hur denne vidare tolkar sig själv. Det som påverkar individens spegeljag är inte hur den uppfattar och ser på sig själv, utan snarare hur den tror att andra uppfattar och ser den som (Trost 2004:99).
Människan är beroende av andras uppfattning och syn kring sig själv beskriver Trost (2004:99). Spegeljaget är dock något som beskrivs kan begränsa individen till frihet och möjligheter. När individen uppfattar sig själv genom andra, agerar den utifrån uppfattningen och hur andra ser på denne. Den präglas av andras tankar och uppfattningar kring sig själv istället för att bilda sin egen självbild och agera utifrån det (Trost 2004:100).
3.3 Den generaliserade andre
Interaktionen mellan olika individer beroende på vilken miljö de befinner sig i är något som George Herbert Mead studerade. Ett uttryck som Mead använder sig av är den generaliserade andre. Det definieras som omgivningens påverkan på individen. Detta begrepp handlar om tolkningar av hur människan fungerar i samhället tillsammans med andra samt hur den uppfattar och reagerar kring olika fenomen. Den förklarar hur människan tar den
generaliserade andres roll i olika sammanhang för att anpassa sig till normer som är uppsatta i samhället. Det vill säga att en individ tar en roll i en viss typ av miljö och sammanhang för att anpassa sig till den. Detta görs på grund av att gruppen i den specifika miljön har olika
förväntningar på individen. Anpassningarna som görs i dessa nya eller unika miljöer som människan hamnar i görs på varje individs unika sätt (Andersen & Kaspersen, 2007:102-103).
Jaget är uppdelat i två delar enligt Mead. Den ena delen innefattar relationen som individen har till sig själv. Den andra delen riktar sig mot individens interagerande med andra i sin omgivning. Vidare definierar Mead att dessa två delar kan ses som Me och I. Me står för den delen av jaget som påverkas av andra när det sker en interaktion. I står för oss själva och jagets beteende. I är den del som agerar impulsivt utan att reflektera över sina handlingar. Den delen är även mer fristående. Detta till skillnad från Me som reflekterar kring ageranden och andra individers syn på jaget i form av förväntan och krav (Andersen & Kaspersen 2007:102-104).
Mead tyder på att den generaliserade andre i allmänhet handlar om förloppet av socialisation. Denna tillkommer redan vid födsel och bevaras under hela livet. Individen omges främst av sin familj. Familjen förser individen i ung ålder med sociala verktyg som gör att den kan assimileras. Allteftersom kommer denne att stöta på flera olika sociala miljöer och sammanhang, vilket kan bygga upp individens anpassningsförmåga och även den sociala förmågan genom gruppernas påverkan på individen. Det vill säga att grupptillhörighet
påverkar personer på olika sätt, vilket utvecklar den sociala delen hos människan (Bauman & May 2004:41–42).
3.4 Rolltagande/det dramaturgiska perspektivet
Goffman är en sociolog som uppfann det dramaturgiska perspektivet. Det handlar om människans sociala liv ur ett sociologiskt perspektiv. Hans begrepp som kallas för teatervärlden belyser den vardagliga socialisationen som förekommer hos varje individ. Teatervärlden upprätthåller även människans identitet i interaktion med andra. Begreppet handlar om att det intas roller i socialisation med andra. Det vill säga att de i sitt framträdande intar en roll som skiljer sig från andra roller vid andra slags bemötanden. I hemmet kan denne exempelvis vara en mamma och på sin arbetsplats intar den rollen som en kollega. När en roll intas i sitt framträdande, det vill säga inför andra, blir den en aktör. Individerna i omgivningen blir i detta sammanhang publiken i teatervärlden som Goffman (1998:25) kallar det för. När en aktör intar en roll inför en publik kan syftet vara att övertyga publiken om sin roll. Det kan bero på att aktören vill agera utifrån rollens normaliserade beteenden för att övertyga publiken och skapa trovärdighet. Publiken kan genom sina handlingar påverka aktören på olika sätt av den respons de ger. På liknande sätt kan aktören genom sitt framträdande påverka publikens uppfattning om jaget. Detta görs genom att övertyga publiken, som tidigare nämnt.
När aktören och publiken befinner sig i samma rum eller ser varandra på något vis, sker denna kemi som innefattar det dramaturgiska perspektivet beskriver Goffman (1998:25) vidare. När två parter möts sker en social interaktion och denna är grundläggande i människans sociala sammanhang enligt Goffman (1998:25).
När det sker en social interaktion kan den ena bli dömd av den andra och tvärtom. Det är därför gynnande för individen att reflektera över sina ageranden gentemot den andra partnern. Beroende på vilken social situation som råder intar aktörer roller som är passande för den specifika situationen. För att verka övertygande i sin roll och för att förverkliga sitt
framträdande används olika tekniker som spelas upp för publiken. Intrycksstyrning är bland annat en teknik som skapar ett förverkligande i sin roll (Goffman 1998:25).
Intrycksstyrning definieras som en specifik bild av sig själv som framställs genom att styra intryck från andra och övertyga publiken. Intrycket som vill bevisas styrs beroende på vilken publik som finns framför en (Goffman 1998:25). Sedan är det publikens val om framträdandet av aktören är genuin eller falsk (Goffman 1998:25). I sitt framträdande intar individen en roll som sker genom en fasad. Fasaden innebär ett dramatiskt förverkligande där det strävas att bekräfta sin roll för publiken. Denna fasad kan både vara omedveten och medveten. Den förekommer även när en självpresentation ska medföras genom att reglera hur andra uppfattar en för att förverkliga sin roll (Goffman 1998:28).
Det dramaturgiska framträdandet delas in i två olika regioner. I den främre regionen sker framträdandet som aktören skapar. I denna region agerar individen medvetet utifrån olika förväntningar som publiken har på en. Det strävas därmed efter att inta en roll genom en fasad. I denna region kan inte aktören agera på eget villkor. I denna situation anpassar individen sig till sin publik och agerar efter förväntningarna som finns i den roll som ska spelas. I den främre regionen bör även aktören verka vara trovärdig i sin roll. Den bakre regionen innebär ett skede där individen kliver av från scenen och inte längre är synlig. I detta stadie behöver inte individen förhålla sig till krav och förväntningar (Goffman 1998:109-110)
3.5 Identitet
Den sociala interaktionen är även kopplad till individens identitet. När denne identifierar sig med omgivningen skapas en identitet. Detta görs både medvetet och omedvetet och det innefattar uppfattningar om jaget. Identiteten skapas dessutom utifrån relationer med andra i sin omgivning. Men även när denne befinner sig och ingår i större sociala relationer. Detta tyder på att samhället och de inre upplevelser individen har skapar en relation till varandra som i sin tur formar identiteten (Stier 2011:138).
Vid vissa tillfällen är sociala relationer, som individen hamnar i , inte alltid stabila. Vid sådana fall kan det resultera i identitetsförvirring. Identitetsförvirring kan vidare påverka individen på så sätt att den kan få ångestrelaterade känslor (Stier 2011:138).
Ibland kan vissa aspekter i samhället markeras som onormala och andra normala. Dessa aspekter är vad individer ibland kan ha tendenser att utgå ifrån för att inte pekas ut av
samhället genom att ha avvikit från normer. Om en individ inte får vara som den är, på grund av det som anses vara onormalt eller normalt, pekas den ut (Lennart & Räterlinck 2011:225).
Detta kan vidare kopplas till Goffmans dramaturgiska teori. Det som lyfts fram är olika roller som individen förhåller sig till. Varje roll är begränsad och kan tyda på specifika möjligheter. I varje roll finns det aspekter som är accepterade och andra som är oaccepterade, vilket tyder på att rollerna har begränsade ramar och att individen endast kan röra sig kring dem. Rollen blir ett slags tvång där individen bör förhålla sig till specifika handlingar och beteenden för att, som tidigare nämnts, inte pekas ut av samhället. Identiteten visar sig då baserat på vad samhället klassar som normalt respektive onormalt. Den specifika roll som individen spelar resulterar vidare i att den får en identitet, vilket också förklarar varför Goffmans
dramaturgiska teori om det sociala samspelet kan kopplas till hur identiteten skapas (Hammarén 2009:27, 28).
Utifrån individens sociala relationer både skapas och utvecklas identiteten genom anpassningen till dem. Om omgivningen har krav och förväntningar som individen vill uppfylla kan denne försöka anpassa sig till dem genom att inta en annan roll och upprätthålla en fasad. Detta för att få andra i omgivningen att ändra uppfattning om sig själv för att vidare bli accepterad av dem. Identiteten som formas utifrån detta grundar sig därför på
omgivningens krav och behov. I andra fall kan individen även handla genom att inte påverkas av dessa krav och behov, vilket också kan vara något som formar och skapar dennes identitet (Stier 2011:138).
Teorierna och den begreppsliga referensramen ovan kommer att tillämpas under analysprocessen. Utifrån den symboliska interaktionismen kan vi tillämpa dessa på
kvinnornas narrativ, vilket ger de en mening och innebörd. När narrativen får en innebörd kan dessa sedan delas in och pusslas ihop för att fånga en helhetsbild över materialet. Vi uppnår därmed en förståelse vilket är hermeneutikens huvudfokus. När helhetsbilden framställs, och när teorierna tillämpas, kan vi skapa oss en djupare förståelse för delarna i materialet.
Sammanfattningsvis får kvinnornas narrativ en mening när de kopplas till teorier och i sin tur skapar en förståelse för hur unga kvinnor ser på kroppsideal på Instagram och hur de förhåller sig till det.
4 METOD
I detta avsnitt ska vi beskriva hermeneutikens grundantaganden och motivera varför vi valt denna metod baserat på studiens ämne och syfte. Vi ska även redogöra för urval, vår förförståelse, datainsamling, analys och etiska överväganden.
4.1 Motivering av metodval
För att få förståelse kring vårt ämne har vi valt att använda oss av en kvalitativ
forskningsmetod. Vi har vidare använt oss av en hermeneutisk metodansats. Enligt Ödman (2007:25) handlar hermeneutikens grundläggande utgångspunkt om att förstå sig på olika fenomen i den livsvärld individen har. Hermeneutiken är lämplig för att våra frågeställningar ska kunna besvaras, detta utifrån en tolkningsprocess och förståelse, vilka är grundantaganden
inom hermeneutiken. Vårt syfte grundar sig kring en förståelse och tolkning för upplevelser hos unga kvinnor. Hermeneutikens metodansats som grundar sig i tolkning och förståelse är på så vis lämplig för vår undersökning.
Kroppsideal i dagens samhälle är ett fenomen som berör individen och är en del av dennes livsvärld och i koppling till den personliga upplevelsen om kroppsideal blir tolkning
huvudfokusen. Tolkningen i detta sammanhang görs på den subjektiva upplevelsen de unga kvinnorna har gällande uppfattningen av kroppsideal samt hur de förhåller sig till det. När intervjupersonerna uttrycker sig sker en tolkningsprocess mellan dem och oss där vi behöver skapa oss en förståelse av uttrycken (Ödman 2007:25).
Genom hermeneutiken som metodansats kan vi ha teoretiska och begreppsliga termer som kan komma att vara till hjälp för att vidare både tolka och förstå sig på den verklighet som upplevs av studiens intervjupersoner menar Ödman (2007:25). Genom att utgå från symboliska interaktionism, som tidigare beskrivet, grundar vi vår tolkning ifrån en
utgångspunkt som förenklar vår förståelse och tolkningsprocess. Teorin genererar en riktlinje där vår tolkning, utifrån teorin, kan utforma en förståelse för datamaterialet. Vi tillämpar den symboliska interaktionismen och den begreppsliga referensramen som vi valt ut i tolkningen av vårt material.
4.2 Hermeneutikens grundantaganden
Som tidigare nämnts beskriver Ödman (2007:13) att tolkning och förståelse är vad
hermeneutiken i stort sett handlar om. Detta kan förklaras som att fenomen blir mer synliga när de står framför en individ eller när en individ ställer sig framför fenomenet. Detta beskriver Ödman (2007:24) vara likt sättet att förstå. Genom att ha något ställt framför sig, där det blir tydligare, kan fenomenet uppfattas bättre. Hermeneutiken är en metod som genererar ett resultat genom förståelse och tolkning där forskaren är närgående och mindre distanserad till intervjupersonerna, beskriver Ödman (2007: 24).
Att förstå skiljer sig från att begripa något. Förståelse kan ses som exempelvis ett pussel. Förståelser är pusselbitar som sätts ihop för att uppfatta en helhet. När en individ förstår sig på flera saker kan den sätta ihop dessa och generera en helhetsbild över ämnet där pusslet blir helt. Till skillnad från detta handlar begripande om att tidigare kunskap används och ny kunskap byggs på den tidigare kunskapen. När en individ lär sig något nytt begriper den fenomenet utifrån tidigare kunskap. För den mänskliga existensen är förståelse något
grundläggande och föränderligt (Ödman 2007:25). I våra intervjuer har exempelvis samtalen med intervjupersonerna skapat oss en förståelse för ämnet och frågeställningarna.
I analysen sammanställer vi förståelserna för att sedan skapa oss en helhetsbild som kan ge en förklaring på våra två frågeställningar. Vidare beskriver Binding & Tapp (2008:122) att både i tolkning och förståelse används språket som ett redskap. Det är genom språket som individet kan förstå sig på olika fenomen, andra individer eller också sig själv i den öppna
konversationen och dialoger med frågor och svar. I våra intervjuer används exempelvis detta redskap för att tolka och förstå upplevelserna.
Dahlberg (2007:77-78) beskriver att förståelse förekommer genom att individen pendlar mellan tidigare delar och helheten kring ett fenomen och även genom det förflutna och nutiden hos tolkaren. Ödman (2007:73) beskriver vidare att uttryckandet, klargörandet och
översättning är tre olika funktioner som förknippas med tolkandet. Genom dessa tre steg bidrar man till en förståelse över en situation eller ett ämne.
4.3 Förförståelse
Förförståelsen är ett hjälpmedel för människan som gör att denna kan förhålla sig till sin existens och sin vara-i-världen genom tolkningar. Att vara-i-världen definieras som
uppfattningar, och upplevelser av individens egen omvärld, och utifrån detta kan människan orienteras så den skapar sig en förståelse över hur den ska agera i sin värld. Begreppet beskriver människans speciella form att vara, som är subjektivt och en motsats till det objektiva som finns i dennes värld (Ödman 2007:25). Detta är en del av hermeneutiken som tyder på att livsvärlden, som individen studerar, också är en del av världen. Individen ser alltid
världen utifrån sin egen synvinkel och genom detta skapar den sig en förförståelse som skapar en generell förståelse av omgivningen (Ödman 2007:14). I koppling till detta menar Ödman (2007:26) även att tolkning handlar om att vi tolkar något vi redan har förstått. Tekniskt sett finns det därmed ingen objektiv tolkning, människan tolkar utifrån en tidigare förståelse av något, det vill säga förförståelsen (Ödman 2007:26).
Förförståelsen är en viktig aspekt vad gäller hermeneutiken. Upplevelser tolkas av individen genom det denne redan tidigare lärt sig och förstått. Det som upplevs, tolkas med hjälp av förförståelsen. För att kunna både förstå och tolka något är förförståelsen alltså en
förutsättning. Individen bör nämligen ha förstått något redan innan det ska förstås och tolkas vidare. Utifrån detta, samt att individen dessutom är en del av den livsvärld som denne studerar, är förförståelsen viktig och inte något som ska uteslutas vid tolkningar. Forskaren bör vara öppen kring det som kan komma att framträda i dialogerna på intervjuerna. Denne bör även vara medveten om sin förförståelse och reflektera över den innan intervjuerna för att skapa en balans mellan ny information och information som baseras på förförståelsen (Ödman 2007:55-58). Detta har vi i studiens gång tagit hänsyn till genom att anteckna och skriva ner våra förförståelser, tidigare antaganden och uppfattningar vi haft kring unga kvinnors upplevelser av kroppsideal och hur de förhåller sig till dessa. Utifrån detta kan vi medvetet utöva en balans av vår förförståelse i vår tolkningsprocess.
Vi har personligen varit aktiva på Instagram i sju år och har utifrån det fått förförståelse kring hur andra i vår omgivning ser på kroppsideal. Den förförståelsen vi har är att unga kvinnor kopplar kroppsideal till skönhetsingrepp, såsom fillers och skönhetsoperationer. Vi har även en förförståelse om att unga kvinnor indirekt utgår från kroppsideal och förhåller sig till det, men att de troligtvis inte erkänner det för sig själva och andra på grund av att deras kroppar ska verka naturligt byggda. Utifrån vår förförståelse är det tabu att sprida information om skönhetsoperationer som ändrat kroppens naturliga form.
Vår förförståelse är till hjälp när individen ska förstå sig på olika situationer och fenomen i sin omvärld. Denna tysta kunskap används vardagligt och den används i de flesta situationer, vilket tyder på att den är behövlig (Dahlberg, Dahlberg & Nyström 2007:278). När vår
förförståelse brister behöver det ske en tolkning för att förstå sig på något. Tolkningen kan ske när individen är öppen för ny information och kunskap som inte är igenkännande. I sin tur utvecklas tolkningen till förståelse över något (Ödman 2007:57-58).
Förförståelse revideras och ändras med tiden genom ny kunskap och information som
kunskap och erfarenhet för att vidare bli inmatad av ny kunskap. Det framställs alltså inte ny kunskap utan användningen av den gamla kunskapen. Innan individen har förstått sig på något helt och hållet använder den sig av antaganden för att föregripa situationen eller fenomenet (Ödman 2007:52-57).
4.4 Urval
Vi har valt att använda oss av ett ändamålsenligt urval. Ett ändamålsenligt urval innebär att välja intervjupersoner utifrån deras attribut. De utmärkande egenskaperna som kvinnorna har enligt vår tidigare uppfattning av dem, är att dessa, mer öppet än andra, verkar dela med sig kring sina upplevelser. Vi har utgått från vår egen uppfattning av intervjupersonerna då vi har någon slags relation till dessa. Vi har valt ut de vi tror svarar ärligt trots att detta ämne
troligtvis kan vara känsligt för vissa. För att få relevant information, handplockar vi våra intervjupersoner genom ett ändamålsenligt urval. Vårt mål med studien är att nå riklig information angående hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal på Instagram, vilket vi med hjälp av ett ändamålsenligt urval eventuellt kan uppnå. Den rikliga informationen kan vi nå utifrån de anpassade intervjupersonerna för studien. Dessa intervjupersoner kan eventuellt svara på våra frågor utifrån att de upplevt något kring kroppsideal på Instagram (Patton 2002:238).
Vidare tilläggs ett kriterieurval för att nå ett djup kring ämnet av studien. Kriterieurval står för ett slags urval där intervjupersonerna bör nå förbestämda kriterier för att kunna delta i studien, vilket forskaren bestämmer (Dalen 2008:60).
Ämnet kring vår studie riktar sig in på unga kvinnor mellan 15 till 20 årsåldern samt individer som använder sig av Instagram som tidigare nämnt. Därför är våra kriterieurval baserade på det syfte vi har med studien. Kriterieurvalet kommer av denna anledning att innefatta fyra kriterier. Det första kriteriet handlar om att intervjupersonerna bör vara kvinnor. Det andra kriteriet tyder på att intervjupersonerna ska vara mellan 15 till 20 år. Det tredje kriteriet tyder på att de är aktiva medlemmar på Instagram. Det fjärde kriteriet tyder på att de är aktiva minst fyra dagar i veckan. För att förtydliga detta handlar det tredje kriteriet om att de minst fyra dagar i veckan går in på appen och antingen skrollar för att se andras foton eller personligen publicerar något.
Kriterierna handlar om att kvinnornas narrativ ska tillbringa empiriskt material som är
relevant för vår studie. Kriterierna är därför viktiga i samband med vår utgångspunkt. Det vill säga att vi undersöker ett visst område och därför bör dessa kriterier finnas. Till skillnad från detta innefattar det ändamålsenliga urvalet om vår handplockning av intervjupersoner. Deras attribut är betydande på grund av att vi vill fånga information som innefattar deras verkliga upplevelser. Detta för att kunna skapa en trovärdighet i vår empiriska data.
För att kunna komma i kontakt med relevanta intervjupersoner för vår studie har vi kontaktat bekanta på Instagram som befinner sig mellan 15 till 20 årsåldern. Vi har valt ut 10
intervjupersoner där en är 15 år, två som är 16 år, två som är 17 år, två som är 18 år, två som är 19 år och en som är 20 år. Dessa intervjupersoner kommer att benämnas till IP1, IP2, IP3, IP4, IP5, IP6, IP7, IP8, IP9 och IP10.
Vi är medvetna om att det möjligtvis finns en nackdel med att vi handplockat våra
bland annat bero på att intervjupersonen vill känna att denne fritt kan tala om personliga upplevelser utan att i efterhand spekulera kring om intervjuaren kommer att skapa fördomar om intervjupersonen. Det vi kommer att ha i åtanke för att hantera denna risk är att vara tydliga och förklara för dem att vi endast vill ha information för denna studie. Detta kommer att presenteras mer i kommande avsnitt om etiska principer. Det kan dock också vara tvärtom, det vill säga att de känner sig bekväma att diskutera kring ämnet för att de har eller har haft någon slags koppling till oss. En tidigare relation eller en nuvarande koppling till intervjuaren kan alltså vara både till en fördel och nackdel, men vi kommer att anpassa oss efter deras vision kring detta. Det vill säga att vi allteftersom i samtalet stämmer av kring hur dialogerna framförs för att reglera samtalet mot en mer bekvämlig intervju.
Vi lägger stor vikt på att skapa ett bekvämt samtal där intervjupersonerna förlitar sig på oss och kan uttrycka sig fritt för att nå studiens syfte och målsättning. Vi kommer även att presentera de fyra etiska principerna som kan få dem att känna sig mer bekväma i att fritt uttrycka sig vilket även är ett krav för oss som forskare. De tio intervjupersoner som valts för denna studie har olika bakgrunder och befinner sig på olika stadier i sina liv. De har dessutom olika erfarenheter vad gäller kroppsideal, vilket kommer att redogöras i resultatdelen. Det som är gemensamt för dessa är att de är unga kvinnor som är aktiva på Instagram minst fyra dagar i veckan.
4.5 Datainsamling
Vi har samlat in data genom intervjuer med 10 unga kvinnor som är mellan åldrarna 15-20 år och är aktiva på Instagram minst fyra gånger i veckan. Vi har under intervjuerna utgått från en intervjuguide som innehåller 16 öppna frågor. Vissa frågor behövde omformuleras när
intervjupersonen inte begrep dem. Vid vissa lägen tillkom även följdfrågor i situationer för fördjupad förståelse. Det vi även tänkt på är att ha öppna frågor i intervjuguiden, vilket har resulterat i att intervjupersonerna själva kunnat välja riktning och därmed känt sig bekväma under intervjun.
Förståelse handlar om att nå en förklaring av något tillsammans med andra. En ömsesidig konversation är ett grundligt sätt som individen använder sig av för att nå förståelse (Binding & Tapp 2008:121-122). Forskaren kan nå en intersubjektiv förståelse genom att ha öppna dialoger i en konversation med andra (Ödman 2007:14). Detta kallas även
horisontsammansmältning. Detta innebär att individen utmanar alla fenomen som ingår i synfältet för att sträva efter att nå en gemensam horisont med den andre. Genom detta kan individen förstå sig på något och tillsammans med den andra skapa en gemensam förståelse. Öppenheten skapar ett utvidgande för horisonten och den gemensamma förståelsen
framkommer genom detta (Dahlberg et al. 2007:78). I en dialog använder människan även sig av förförståelsen där den omprövar antaganden genom ny information och kunskap av andra (Binding & Tapp 2008:123).
För att förstärka vårt tolkande och förståelsen av intervjupersonernas narrativ ifrågasatte vi vårt tolkande under dialogen för att inte endast utgå från en synvinkel. Genom att använda och tillägga fler förståelser i koppling till varandra allt eftersom i dialogen kunde vi, precis som tidigare beskrivning gällande ett pussel, fånga en helhet. Vi undvek även att stanna kvar i teman som inte vägledde intervjun. När vi fann ett tema som fick intervjun att vägledas mot vårt syfte och ett tema som fick intervjun att flyta på kunde vi stanna i temat tills vi skapade en överenskommelse med intervjupersonerna. Detta för att förstärka att vår tolkning var
korrekt. I konversationerna med intervjupersonerna var vi medvetna om att vi inte kunde veta hur dialogen skulle gå till. Därför hade vi i åtanke att alltid förhålla oss till det som dök upp under samtalen med intervjupersonerna (Ödman 2007:14).
Vi använde oss av öppna frågor i vår intervjuguide för att skapa öppenhet i samtalen med intervjupersonerna. Detta för att nå intersubjektiva förståelsen (Ödman 2007:14). För mer öppenhet i samtalen tillämpade vi dessutom följdfrågor. Transkriberingen av intervjuerna gjordes först översiktligt då vi. Genom ett godkännande av intervjupersonerna spelades intervjuerna in för att i efterhand kunna transkribera det som kommit till tals mer djupgående genom att gå igenom allt ordagrant. Vår inspelning var även till nytta för transkriberingen när vi behövt gå tillbaka till intervjun och det som uttalats för att fånga något specifikt ögonblick eller yttrande som intervjupersonerna gjort. Detta för att i efterhand lyssna på inspelningen, ta till sig information eller uttryck som vi missat för att vidare skriva ner allt vi missat. Genom att vi översiktligt gått igenom de långa transkriberingar av intervjuerna har vi lyckats finna strukturer, vilket har resulterat i att vi fått en djupare förståelse och fått en helhetstolkning (Ödman 2007:34).
Intervjuerna genomfördes i bekväma miljöer som intervjupersonerna själva valde ut. De valde att ha intervjuerna hemma hos dem. Vi gav dem chansen att ta beslut kring vart intervjun skulle tas plats för att välja en miljö där de känner sig mest bekväma och där de hålls anonyma. Intervjun skedde som ett mellanmänskligt möte som pågick i ca 35-40 minuter. I slutet av varje intervju gjorde vi en gemensam sammanfattning av vad som kommit till tals för att finna gemensamma nämnare och klargöra vad som sagt ur ett helhetsperspektiv. Det vill säga att vi sammanställt intervjupersonernas narrativ för att finna en helhetsbild. Vi gjorde även detta för att skapa en horisontsammansmältning. Som tidigare nämnt handlar om en gemensam förståelse (Dahlberg et al. 2007:78).
När det sker en sammanfattning, för att klargöra med intervjupersonen om vi uppfattat dem rätt, finns en risk att vi provocerar fram uttalanden. Det finns en risk att vi ger de en
återkoppling som enligt de inte stämmer överens med deras narrativ och detta kan därför bli provocerande. Därför har vi valt att endast göra sammanfattningar i situationer där det varit lämpligt. Vi bad de även säkerställa att vi inte missförstått de i något av uttrycken när vi valt att sammanfatta, för att inte missat viktiga punkter som tagits upp.
Efter vissa intervjuer kunde vi märka att vi började ifrågasätta våra förförståelser då vi fått ta del av andra perspektiv utifrån intervjupersonernas svar. Utifrån svaren kunde vi få ny uppfattning av kvinnors upplevelser av förhållningssätt till kroppsideal. När vi ställde intervjupersonerna följdfrågor insåg vi att vi att detta berodde på att vår förförståelse ifrågasattes.
4.6 Analys
Analysprocessen sker i tre olika steg och nivåer. Utifrån dessa kan mindre delar skapa en helhetsbild. Samspelet mellan delar och helheten är något individen är beroende av för att skapa sig en förståelse. Kopplingen kan förknippas med pusselbitarna som i tidigare avsnitt nämnts. Forskaren vid en studie kan inte begripa sig på ett ämne genom endast delarna utan att de sammankopplats. Delarna blir därför viktiga pusselbitar som gemensamt skapar en helhetsbild.
Ödman (2007:107) beskriver att tolkningsarbete bör vara en ansträngande del för att kunna nå en djup förståelse kring ett fenomen. En tolkning är därmed aldrig fastställd, utan den kan variera desto djupare förståelsen och kunskapen blir av något. Förståelsen och kunskapen kring ett fenomen är föränderlig och kan därför omformas flera gånger.
Ödman (2007:66) beskriver även totalisering, vilket innebär att tolkningar som görs på olika nivåer kompletterar varandra. Den nya tolkningen tar över den tidigare tolkningen och
informationen eller kunskapen blir mer sanningsenlig än den tidigare informationen. Den nya informationen reviderar felaktiga tolkningar och uppfattningar av den gamla informationen och därför blir den mer sanningsenlig. Tolkningar är inte fastställda och slutgiltiga. Som tidigare nämnt läggs det successivt på nya tolkningar på de gamla dels för att fenomen är föränderliga men även för att individen ständigt lär sig något nytt. Tolkningen ger i sin tur större och mer sanningsenlig bild av verkligheten.
Tolkningens process innefattar två avsikter. Den ena handlar om att frilägga och det andra handlar om att tilldela mening. Att frilägga något innebär att vi använder oss av vår
förförståelse där vi utgår från nuet som tar över från det förgångna, vilket till stor del hör till den inledande tolkningen. Den tilldelande delen av tolkningsprocessen handlar om en tid mellan nuet och framtiden och syftet är att skapa mening kring något samt skapa sig nya förståelser. Den fördjupade tolkningen och huvudtolkningen tillhör den abstrakta nivån (Ödman 2007:59).
4.7 Inledande tolkning
I den hermeneutiska cirkeln befinner sig den inledande tolkningen på en lägre nivå. I denna läste vi igenom våra transkriptioner från intervjuerna ett antal gånger. Det gjordes i samband med att vi strävade efter att skapa en översiktlig förståelse av datainsamlingen. Detta stadie skedde innan vi övergick till att studera delarna i den fördjupade tolkningen som kommer efter den inledande tolkningen. I transkriptionerna fångade vi information som var användbart samt information som var utmärkande mönster. Dessa mönster kunde bland annat vara att vi fann gemensamma drag mellan intervjupersonerna och att uttalanden om upplevelserna har upprepats i tidigare intervjuer. Egna reflektioner kring kopplingar till det teoretiska ramverket skrevs också ner i transkriptionen. Det gjordes för att senare använda oss av dem i den
fördjupade tolkningen på den abstrakta nivån.
4.8 Fördjupad tolkning
För att finna latenta betydelser som vi kan ha missat vid den inledande tolkningen, har vi vid den fördjupade tolkningen läst mellan raderna vad gäller transkriptionen. Tolkningar kunde vid denna fas få nya meningar och vi kunde även skapa ny förståelse kring hur unga kvinnor uppfattar kroppsideal och hur de förhåller sig till det på Instagram. Vi har även kunnat finna både skillnader och likheter kring olika teman genom att ha jämfört dem med varandra. Dessa teman kunde vidare fördjupas genom att vi använt oss av det teoretiska ramverket. Den nya tolkningen inkluderar den tidigare tolkningen, men speglar en större verklighet tillsammans med den första. Som tidigare nämnt kallas detta för totalisering (Dahlberg et al., 2007:285). Vid detta stadie har vi tolkat datamaterialet på ett djupgående sätt och fångat ny kunskap
kring hur kvinnor uppfattar och upplever deras förhållningssätt till kroppsideal. Tolkningen och förståelsen har här resulterat i nya meningar och betydelser av datainsamlingen.
4.9 Huvudtolkning
Till skillnad från den inledande tolkningen och den fördjupade tolkningen är huvudtolkningen på en högre abstraktionsnivå. I detta stadie kommer pusselbitarna att sättas ihop och skapa en helhetsbild över ämnet som kan besvara våra frågeställningar. Målet är att knyta samman de teman som förekommit i den inledande tolkningen och den fördjupade tolkningen samt ha en röd tråd genom all data. Utifrån denna fas har vi skapat en helhet kring fenomenet och lyckats få ett övergripande mönster för vår studie.
4.10 Etiska principer
Något som en forskare bör ta hänsyn till vid en studie är fyra olika krav som Vetenskapsrådet (2012:14) beskriver om. Genom att ta hänsyn till dessa krav som forskare kan det resultera i en god forskningsetik, vilket är något som vi vill uppnå. Därför har vi tagit hänsyn till dessa krav i vår studie. Ett av dessa är samtyckeskravet, vilket handlar om att forskaren bör meddela intervjupersonerna att det är frivilligt att delta i undersökningen och att de inte behöver känna sig tvingade till att delta. Det vi gjort utifrån samtyckeskravet är att informerat
intervjupersonerna att det inte är något tvång att delta och medverka samt att de får avböja sitt deltagande oavsett hur långt in intervjun vi kommit.
Vi har informerat intervjupersonerna, i ett skriftligt informationsmeddelande via Instagram, kring studien och dess syfte för att förhålla oss till informationskravet. Informationskravet innebär ett krav på forskaren att förmedla studiens syfte för intervjupersonerna innan dess medverkan. Vi förklarade även tydligt i ett informationsbrev vad intervjupersonernas medverkan innebar för studien (Vetenskapsrådet 2012:14).
För att obehöriga inte ska ta del av deltagarnas uppgifter bör forskaren se till att uppgifterna skyddas. Som forskare har vi därför skyddat intervjupersonernas personliga uppgifter där vi bland annat har angett de i texten med en bokstav och en siffra istället för deras namn som inte är tillåtet. Detta för att uppnå konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2012:14).
Nyttjandekravet är ett krav som innebär att den information som samlas in för studien inte ska användas till något annat utanför själva studien. Vi har därför förklarat för intervjupersonerna att deras narrativ endast ska nyttjas för studiens ändamål (Vetenskapsrådet 2012:14).
I det informationsbrev som vi skickat ut till varje intervjuperson, har vi förklarat att dessa krav är de vi under hela studiens gång ska ta hänsyn till och följa. Detta i strävan om att intervjupersonerna skulle få så mycket information som möjligt kring studien och deras rättigheter. Det ska i sin tur eventuellt resultera i att de känner sig trygga vid deltagandet och framförallt under intervjuerna.
Ett eventuellt etiskt dilemma som kan uppstå är att andra, i vår gemensamma omgivning med intervjupersonerna, kan lista ut vilka de är. I resultatet, som kommer i nästa avsnitt, finns narrativ av vardera intervjupersonen vilket därför kan bli det etiska dilemmat.
Konfidentialitetskravet kan komma att brista och därför har vi varit noggranna med att inte skriva ut allt för personlig information om intervjupersonerna. Vi har kort berättat om de, på ett översiktligt sätt utan att nämna några specifika personlighetsdrag eller personliga
beskrivningar. Istället har vi lagt fokus på att beskriva deras upplevelser och uppfattningar kring kroppsideal.
5 RESULTAT
I detta avsnitt ska vi, utifrån datainsamlingen, redogöra resultatet för denna studie. Resultatet har skapats utifrån datainsamlingen och ska presenteras i tre olika steg av tolkningsprocesser i studien, vilka är inledande tolkning, fördjupad tolkning och huvudtolkning. De teorier och begrepp som tidigare beskrivits ska användas till hjälp för bearbetning av det empiriska materialet. Under tolkningsprocessen bryter vi ned det empiriska materialet genom att finna olika teman för att skapa en struktur av datainsamlingen.
5.1 Inledande tolkning
I detta avsnitt kommer vi att kort presentera varje intervjuperson och en helhetsbild kring intervjupersonernas unika narrativ kring ämnet. I avsnittet kommer det ske en översiktlig tolkning av det intryck vi fått av intervjupersonernas narrativ under intervjun. Vi kommer även tolka det vi läst i transkriptionen för att inte missa något viktigt som sagts. Vidare kommer dessa tolkningar delas upp i olika teman och kopplas till vår teoretiska referensram, vilket sker i nästa tolkningsprocess, vilket är den fördjupade tolkningsprocessen.
Nedanstående kommer intervjupersonerna beskriva hur aktiva de är vilket föreställer hur ofta de publicerar bilder eller loggar in för att kolla igenom andras bilder på Instagram.
Information om intervjupersonerna
(IP1) intervjuperson 1: Ung kvinna på 15 år
IP1 har haft Instagram i cirka fyra år och är aktiv minst fyra gånger i veckan. Hon använder sig också av andra sociala medier. IP1 finner intresse för sociala medier och finner ro av att socialisera sig på sociala appen, Instagram. Hon refererar positivt till Instagram som en enhet där vänner och familj förenas genom att chatta, dela på foton eller videos. Hon förklarar att många äldre kvinnor på Instagram är förebilder för henne som hon ser upp till. Generellt sätt strävar hon att efterlikna hennes förebilder som bland annat är influensers. Enligt henne är den idealiska kroppen kurvig med större höfter, större rumpa och bröst. Hennes teknik att förhålla sig till upplevt kroppsideal sker genom hård träning och kostschema samt att hon ibland redigerar sina bilder för att efterlikna kroppsideal. Detta är enligt henne vanligt bland unga tjejer på hennes skola. Trots det anser hon personligen att det är en aning absurt att redigera sina bilder för att det framställer en icke sann verklighet gällande kroppens naturliga form. Hon lägger dock ingen stor vikt på de negativa aspekterna på grund av att hon i nuläget finner glädje av sitt framställ av bilder på Instagram.
