Tidigare forskning visar att eleverna under de senare åren i grundskolan tycker att NO är svårare än övriga ämnena i skolan, vilket leder till att eleverna inte är så positivt inställda till ämnet NO (TIMSS-2007, Skolverket, 2008). Eftersom NO är mitt huvudämne upplever jag detta som ett stort problem. Detta gör att jag tycker att mina forskningsfrågor är viktiga. Jag har i detta arbete också försökt koppla ihop mina båda forskningsfrågor; elevers attityder till ämnet NO och till undervisningen med frågan om eleverna är motiverade till att lära NO. Det är just detta som jag tycker saknas eller borde finnas mer av inom tidigare forskning, d.v.s. forskning som anknyter elevers attityder till ett ämne och till undervisningen med motivationen till att lära. Motivationsforskningen är istället inriktad på olika teorier och tankar om motivation. Och de olika undersökningar som gjorts av Skolverket om elevattityder fördjupar sig inte på motivation till att lära.
42
Slutsats
Elevernas attityder till ämnet NO och till undervisningen: En övervägande majoritet av
eleverna i denna studie tycker att NO är ett roligt ämne (41 av 65 elever upplever det som ganska/mycket roligt). Det kan jämföras med studien från Skolverket (NU-2003) där 60% av grundskolans elever tycker att det är ganska/mycket roligt med NO i skolan. Men eleverna i denna studie är samtidigt mer positivt inställda till de övriga ämnena i skolan (förutom slöjd och teknik). En övervägande majoritet av eleverna tycker även att kraven i NO är på en lagom nivå. Samtidigt tycker 6 av 10 elever av de som svarat att de upplever NO som mycket tråkigt även att NO borde vara lättare. Detta kan jämföras med en studie av Lindahl (2003) där eleverna i årskurs 7 upplevde NO som ett svårt ämne. Eleverna har också svarat att de kan lära bäst på många olika sätt: då de laborerar, när de arbetar självständigt, och när de diskuterar med kompisarna eller lyssnar till läraren. De har också svarat att de tycker mycket om att laborera och när de laborerar så arbetar de helst i grupp och det är också då de tycker att de lär bäst.
Hur motiverade är eleverna att lära NO i skolan: Eleverna i denna studie är
motiverade till att lära. De har svarat att de både läser till proven och gör sina läxor. Resultaten visar också att eleverna är motiverade till att lära även om de inte känner att skolans mål känns helt meningsfulla. Med inte meningsfulla menar jag i detta fall att inte alla elever upplever att NO är ett intressant ämne (19 av 65 elever upplever NO som ganska ointressant och 10 elever upplever det som mycket ointressant). Detta visar att en elev kan bli motiverad till att lära även om skolans mål inte känns helt meningsfulla. Detta anser jag beror på att det för de flesta elever i skolan finns det en drift att prestera. Jag anser även att läraren har en stor inverkan på en elevs motivation till skolarbetet. De måste både kunna engagera och motivera en elev samt kunna anknyta till verkligheten (Skolverket, 2003). En lärares förväntan på en elev har också en avgörande betydelse för elevens motivation (Jenner, 2004). Om eleven har en positiv förväntan och känner hoppfullhet inför skolarbetet ökar dess motivation.
43
Referenser
Ahl, H (2004): Motivation och vuxnas lärande – en kunskapsöversikt och problematisering, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (Forskning i fokus
nr.24).
Atkinson, J.W. (1964). An introduction to motivation. N.J.: Van Nostrand.
Backman, J (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska
uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Deci, E.L. & Ryan, R.M. (1991). A motivational approach to self: Integration in
personality. I R.A. Dienstbier (red): Nebraska symposium on motivation 1990. (Vol 38)
Lincoln: University of Nebraska Press.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug & Hallen (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Garbarino, J. & Stott, F.M. (1992). What children can tell us. San Francisco: Jossey- Bass.
44
Giota, J. 2001: Adolescents’ perceptions of school and reasons for learning. Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Giota J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt.
Pedagogisk Forskning I Sverige, nr 4/02.
Gjesme, T (1976). Angst for å mislukkast på skulen. Norsk Pedagogisk tidsskrift, 60, 83-91.
Good T.L., Brophy J.E. (1980). Educational Psychology. A Realistic Approach. 2nd. Ed. N.Y.: Holt, Rinehart & Winston.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Studentlitteratur.
Jidesjö, A., & Oscarsson, M. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDiNa : Nordic Studies in Science Education. - 1504-4556. ; 5:2, s. 213-229.
Jenner, H (2004). Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Forskning i fokus nr.19).
Johnson, DW. (1970). The social Psychology of education. N.Y.: Holt, Rinehart & Winston.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Maccoby, E & Jacklin, C (1974). The Psychology of Sex Differences. Stanford: Stanford University Press.
Matthews, G & Zeidner, M (2004). Taits, States, and the Trilogy of Mind: An Adaptive
Perspective on Intellectual Function, I Dai, D.Y.&Sternberg, R.J. (eds.), Motivation,
45
Murray, H.A. (1938). Explorations in personality. N.Y.: Oxford University Press.
Nicholls, J. (1979). Development of perception of own attainment and causal attribution for success and failure in reading. Journal of Educational Psychology,71, 94–99.
Nygård R. (1976). Har motivasjonsforskningen noen betydning fo pedagogisk arbeid? Del I: Atkinsons motivasjonsteori og forskning omkring motivenes funksjon. Norsk
Pedagogisk tidskrift, 60, 307-329.
Rohwer W.D., Rohwer C.P. & B-Howe J.R. (1980). Educational Psychology. Teaching
for Student Diversity. N.Y.: Holt, Rinehart & Winston.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Naturorienterande
ämnen. Rapport 252. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007). PISA 2006 – 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –
naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt om
undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2008. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2008). TIMSS 2007. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 323. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse
och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
46
Säljö, R. (2007). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts.
Zuckerman, M., Porac, J., Lathin, D., Smith, R. & Deci, E.L. (1978). On the importance of self-determination for intrinsically-motivated behaviour. Personality and Social
Psychology Bulletin, 4, 443–446.
47
Bilaga 1
Detta är en undersökning om hur ni elever är motiverade till att lära NO (naturorienterande ämnen) i skolan. Fundera igenom frågan innan du svarar. Skriv inte ditt namn på lappen, svaren är anonyma.
1. Kön
o
Flickao
Pojke2. Vad tycker du om följande ämne?
Mycket roligt Ganska roligt Ganska tråkigt Mycket tråkigt Vet ej
BILD ENGELSKA
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP IDROTT OCH HÄLSA
MATEMATIK MODERNA SPRÅK MODERSMÅL MUSIK
NATURORIENTERANDE ÄMNEN (NO) SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN (SO) SLÖJD
SVENSKA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK TEKNIK
48
3. När jag läser till ett prov gör jag det för att:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Jag vill få bra omdöme i ämnet Jag vill lära mig
Mina föräldrar vill att jag gör det Läraren vill att jag gör det Mina kompisar gör det Jag läser inte till proven
4. När läraren har genomgång lyssnar jag för att:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Jag vill få bra omdöme i ämnet Jag vill lära mig
Mina föräldrar vill att jag lyssnar Läraren vill att jag lyssnar Mina kompisar lyssnar Jag lyssnar inte
5. När jag gör läxorna är det för att:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Jag vill få bra omdöme i ämnet Jag vill lära mig
Mina föräldrar vill det Läraren vill det
Mina kompisar gör det Jag gör inte läxorna
49
6. Hur tycker du att kraven är i NO?
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Det borde vara svårare
Det är på lagom nivå (varken för svårt eller för lätt) Det borde vara lättare
7. Tycker du bäst om lektioner som innebär att:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Ni använder laborationer
Läraren har genomgång vid tavlan Du själv läser i boken
Du diskuterar med läraren Du diskuterar med kompisarna Du arbetar självständigt
8. Tycker du att du lär dig NO bäst när:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Ni använder laborationer
Läraren har genomgång vid tavlan Du själv läser i boken
Du diskuterar med läraren Du diskuterar med kompisarna Du arbetar självständigt
50
9. Om ni har en lektion där ni arbetar laborativt, tycker du då bäst om att:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Jobba självständigt
Jobba i grupp (grupparbete)
10. Om ni har en lektion där ni arbetar laborativt, tycker du då att du lär dig bäst när du:
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Jobbar självständigt
Jobbar i grupp (grupparbete)
11. Vad tycker du om innehållet i NO?
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
Det är mycket intressant Det är ganska intressant Det är ganska ointressant Det är mycket ointressant
12. På vilket sätt tror du att du kommer att ha nytta av NO i framtiden?
instämmer instämmer tar delvis tar helt
helt delvis avstånd avstånd
När jag läser NO på högstadiet I min utbildning efter högstadiet Jag kommer att bli allmänbildad I mitt kommande jobb
51