I enlighet med den tidigare forskningen under rubriken Relationer i aktivt missbruk, visar min studie att det inte enbart är den beroende som påverkas när den är aktiv i sitt missbruk. Även de närstående drabbas, vilket exempelvis Moan et. al (2015) beskriver i sin studie. Både närstående och samhället i stort påverkas negativt av missbrukarens beteende. De kvinnor jag intervjuat har alla berättat om hur deras liv såg ut och deras känslor samt beteenden under den tiden samt efter det att partnern uppnått nykterhet/drogfrihet. Under den aktiva tiden kände de en stor otrygghet samt att det emellanåt var kaotiskt kring missbrukaren. De kunde inte lita på honom och de hade tappat bort sig själva i relationen då fokus låg på missbrukaren och vad han sa och gjorde. De kunde inte kommunicera på ett bra sätt (om det ens gick att
kommunicera alls) och de var relativt ensamma med ansvaret för hem och barn. Efter att missbrukaren blivit nykter och drogfri, har detta ändrats för de flesta av respondenterna. De som känner att de kan kommunicera med sin man, känner också att de har kommit närmare varandra och har hopp inför en framtid tillsammans. Detta med osäkerheten och otryggheten under den aktiva tiden, är något som även Moan et. al (2015) fick fram i sin studie. Deras resultat visade att den vanligaste konsekvensen av att leva med en närstående som
dricker/drogar, är att man sover dåligt på nätterna. Detta kopplar jag till temat otrygg tillvaro i min fördjupade tolkning. Orford et. al (2010) menar det uppstår en stor osäkerhet i
relationen eftersom kvinnan inte vet om hon kan lita på att hennes man kommer hem när han sagt att han ska göra det. Relationen bygger på osäkerhet, irritation och även ibland verbal misshandel. Kvinnorna i min studie bekräftar detta och berättar om deras osäkerhet när det gäller just dessa saker.
36
När det gäller temat medberoende, visar denna studie att det är viktigt att den medberoende kvinnan också tar ansvar för sitt mående och sin del i relationen. Detta var något som även Dear och Roberts (2005) fick fram i sin studie. De menar att en medberoende person
försummar sig själv och fokuserar på andra människor och det är viktigt att dessa kvinnor lär sig att visa sina känslor och uttrycka dessa, för dem i deras omgivning. Kritik riktas dock mot att de säger att det finns en emotionell undertryckning hos kvinnorna som gör att de inte ser sina egna känslor och behov förrän dessa är nästintill ohanterliga. Mina respondenter verkar ha varit fulla av känslor under den aktiva tiden. I Harkness och Cotrell´s (1997) studie
framkom det att en medberoende kvinna var frustrerad, trött och hade dålig självkänsla. Även om mina respondenter inte alltid använt just de orden, är det tydligt att partnerns missbruk påverkade dem på det sättet. Respondenterna i min studie har uttryckt ord som Mer som att
följa ett schema än njutningsfullt, Avstängd, kort temperament, inte avslappnad, Rädd för att bli övergiven och även när de inte uttryckt orden tydligt har deras berättelser kunnat tolkas
som att de varit just frustrerade, trötta och haft dålig självkänsla. De har uttryckt att de inte kunnat kommunicera med sina män och detta tolkar jag som att de inte känt att det de velat ta upp, som tillräckligt viktigt.
Temat barn till alkoholister från den tidigare forskningen, visar att inte bara känslor och relationen i sig påverkas av att en av parterna är beroende utan även ekonomin kan drabbas och det nämner några av mina respondenter. I Alkoholrapporten från Systembolaget (2018) står det att ca 60 000 barn lever i familjer där det finns ett alkoholmissbruk och alla mina respondenter har barn. Dessa barn har en ökad risk för att själva utveckla ett missbruk. Detta var inget som vi pratade om under intervjuerna men samtliga respondenter uttryckte att de inte lämnat sin aktiva partner för att de har barn tillsammans. Eftersom den aktive
missbrukaren brustit i ansvaret för barnen, har kvinnorna känt sig tvingade att stanna, samtidigt som deras egen barndom påverkat detta beslut. Några av respondenterna stannade på grund av att de inte ville att deras barn skulle bli skilsmässobarn precis som dem själva. När det kommer till temat första tiden i nykterhet från den tidigare forskningen, visar den forskningen att stöd är viktigt inte bara för missbrukaren utan även för de anhöriga. Dessa anhöriga kan annars lätt utveckla både psykisk och fysisk ohälsa, enligt Socialstyrelsens rapport (2019). Respondenterna i min studie kan alla skriva under på detta och det är först när de fått hjälp med sitt medberoende som de förstått hur de har mått och vad de behöver göra för att komma ur detta medberoende. De talar om sitt mående under den aktiva tiden och kan idag inte förstå hur de kunde stå ut eller anpassa sig på det sätt de gjorde. De glömde helt bort sig själva och har behövt hjälp med att hitta tillbaka till vad de känner, vill och behöver. Under temat igenkänning berättar respondenterna i min studie om vikten av att få hjälp och däribland nämner de igenkännandet i självhjälpsgrupper. Al-Anon som de nämner, nämns även i Socialstyrelsens rapport. Min kritik riktas dock till att den tidigare forskningen tar upp vikten av hjälp till dessa anhöriga, för att de ska underlätta för den beroende. Socialstyrelsen menar att ett bra stöd från de närstående, underlättar för den beroende att ta hjälp. Resultatet i denna studie visar snarare på vikten av att missbrukaren tar ansvar för sitt mående och den medberoende för sitt. De kvinnor jag har intervjuat, berättar att de tidigare tagit ett stort ansvar för både missbrukaren och deras gemensamma barn. De har inte kunnat lita på sina män och detta har medfört att de tagit på sig ett överdrivet ansvar för det missbrukaren inte klarat av att hålla eller genomföra. De säger alla att det är viktigt för deras relationer idag att de inte kliver in och tar över ansvaret för det som inte är deras ansvar.
37
Något som inte presenterats i den tidigare forskningen är hur man tar relationen vidare efter att missbrukaren blivit nykter och drogfri. Det finns mycket studier om missbruk och det finns en del om medberoende men jag har inte hittat något om vilka känslor som finns hos dessa medberoende kvinnor efter att deras partner blivit nykter och drogfri. Min studie fyller härav en lucka i forskningen då detta inte finns representerat i den tidigare forskning jag tagit del av. Här presenteras dessa kvinnors känslor och tankar i relationen och vad som fungerar och inte fungerar efter att deras partner blivit nykter/drogfri. De beskriver hur det var under den aktiva tiden men även hur det känns idag när männen är tillfrisknande. Det är lätt att anta att allt löser sig bara parterna jobbar med sina problem, framförallt när missbrukaren blir nykter/drogfri. Denna studie visar dock på att det krävs mycket tillit både till sig själv men också till sin partner även i nykterheten/drogfriheten.