Sociologi med socialpsykologisk inriktning SOA135 Akademin för hälsa, vård och välfärd. VT 2020
”Tryggheten finns inom mig själv”
- en hermeneutisk studie om känslor och tankar hos medberoende kvinnor
som lever med sina tidigare missbrukande män
Uppsats kandidatnivå, 15 hp Författare: Annie Klingstam
Handledare: Mohammadrafi Mahmoodian Examinator: Eduardo Medina
2
Sammanfattning
Denna kvalitativa studie undersöker känslor, upplevelser och tankar hos kvinnor som valt att fortsätta leva tillsammans med sin missbrukande partner, efter att denne blivit nykter och drogfri. Studien baseras på intervjuer med fem kvinnor som valt att fortsätta leva med sina män efter att de genomgått behandling för sitt missbruk. Personer i missbrukares närhet benämns ibland som medberoende och fokus i studien ligger i att förstå dessa medberoende kvinnors känslor angående vad som krävs för att relationen ska kunna fortsätta. Studien vilar på ett teoretiskt ramverk som bygger på Anthony Giddens tankar om medberoendets
sociologiska innebörd samt det rena förhållandet, Beatties teori om hur man blir av med sitt medberoende samt Rydén & Stenströms teori om coping. Fem dialogiska intervjuer har genomförts enligt en hermeneutisk ansats och dessa kvinnor har alla varit ihop med en aktiv missbrukare och sedan fortsatt leva med dessa efter de varit på behandling. Resultatet av studien presenterar en huvudtolkning som lyfter fram att dessa kvinnor behöver känna oerhört mycket trygghet och tillit för att de ska våga öppna upp sig inför sin partner, vara sig själva och våga ta sig vidare tillsammans med sin partner.
3
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
1.1.Medberoende-begreppet 4
1.2.Frågeställning och syfte 5
2. Tidigare forskning 5
2.1.Relationer i aktivt missbruk 5
2.2.Medberoende-begreppet 8
2.3.Barn till alkoholister 8
2.4.Första tiden i nykterhet 9
2.5.Sammanfattning tidigare forskning 10
2.6.Mitt bidrag till fältet och den tidigare forskningen 11
3. Teoretisk och begreppslig referensram 11
3.1.Giddens 11
3.2.Giddens och kvinnorollen 11
3.3.Den rena relationen 12
3.4.Missbruk och intimitet 13
3.5.Kommunikation 14 3.6.Coping 14 3.7.Försvarsmekanismer 15 4. Metod 15 4.1.Grundantaganden 16 4.2.Urval 17 4.3.Förförståelse 18
4.4.Genomförande och bearbetning 18
4.5.Datainsamling 19 4.6.Etiska överväganden 19 5. Resultat 20 5.1.Inledande tolkning 20 5.2.Fördjupad tolkning 21 5.3.Huvudtolkning 32 6. Diskussion 35
6.1.Tidigare forskning i relation till resultatet 35 6.2.Teoretisk och begreppslig referensram i relation till resultatet 37
6.3. Metodologiska reflektioner 38
6.4. Egna reflektioner och förslag på framtida forskning 38
7. Referenser 40
4
1. Introduktion
Den finns många missbrukare i Sverige och den vanligaste drogen bland dessa missbrukare är alkohol. Enligt SOU (2011:35) finns det ungefär 300 000 alkoholister i Sverige och ca 26 000 narkomaner. Mörkertalet är dock stort, då många alkoholister/narkomaner inte syns i
samhället eller inom hälso- och sjukvården. Jag kommer under studiens gång att använda mig av begreppet missbrukaren, då begreppet innefattar både alkohol och droger. Runt varje missbrukare finns det i snitt fem personer som mår dåligt över hens drickande/drogande och även här finns det således ett stort antal medberoende människor som inte syns. Dessa människor runt den beroende påverkas på olika sätt av dennes missbruk och det är vanligt att de skyller sina egna problem på missbrukaren.
Enligt Sundin, Landberg och Ramstedt, (2017:32) uppger 45% av de närstående som tillfrågats i deras rapport angående negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak, och som har någon i sin närhet som dricker för mycket, att de har påverkats negativt av detta. Det innebär i rena siffror att 1,1 miljoner människor i befolkningen 17-84 år påverkas
negativt av en annan persons drickande. Av dessa är ca 700 000 kvinnor och 400 000 män. Av de som svarat framkommer det att det är fler kvinnor än män som upplever att de påverkats mycket negativt. År 2017 var det mest förekommande problemet hos dessa kvinnor, att ha blivit känslomässigt sårad eller försummad. I de allra flesta fall var det på grund av en familjemedlems drickande och en partners drickande kom på andra plats. Kvinnor var även här mer utsatta än männen (Sundin et. al 2017:32). Att personen som dricker för mycket tagit pengar eller andra värdesaker, uppgavs av endast 0,7% av
respondenterna och är därför inte vanligt förekommande. När det gäller fysiskt våld eller att ha tvingats till sexuella handlingar, var det dubbelt så många kvinnor som män som blivit drabbade av en partner som druckit för mycket (Sundin et. al 2017:34).
I Varulsdansen (2002:15) tar Söderling upp ett exempel där en kvinna låstades vara sjuk för att hennes man skulle pyssla om henne. När han sedan dog slutade hon eftersom ingen trodde på att hon var sjuk och ingen tog hand om henne. I deras relation var hon beroende av att han tog hand om henne och han hade sin tydliga roll som omhändertagaren. Detta visar att medberoende finns i samhället och det gäller inte enbart de som lever med missbruk. Det visar även på vilken sjuk ”dans” som pågår i de familjer som drabbas av missbruk och medberoende. Missbruk är vanligare bland män än bland kvinnor. Ungefär 70 procent av de som vårdas för missbruk är män (SOU 2011:35 s 221) och således är de som lever i en kärleksrelation med en alkoholist vanligast kvinnor.
Då medberoende är ett ämne som blir mer och mer framlyft och aktuellt i samhället, samtidigt som det inte finns så mycket forskning på ämnet så hoppas jag med denna studie kunna bidra med ny kunskap till redan befintlig forskning inom det sociologiska området.
1.1.Medberoende-begreppet
Begreppet medberoende började användas i USA i slutet av 70-talet då man upptäckte att det inte enbart var missbrukaren som hade ett beroende. Man myntade begreppet
”co-dependency” som översatt till svenska blir just medberoende. Enligt Söderling (2002:17) är medberoende ett resultat av samspelet mellan två människor eller fler. Han menar att medberoende lätt får en negativ klang men att det även kan ses som att partnern jobbar med sin missbrukare istället för emot missbrukaren och detta behöver inte enbart ses som något
5
negativt. Hellsten (1998:53) förklarar medberoende som ett tillstånd som drabbar den som ”lever nära en stark företeelse och som inte förmår bearbeta denna företeelse, utan integrerar den i sin personlighet och anpassar sig till den”. Söderling (2002) menar att alkoholism är en familjesjukdom och detta visar sig genom att familjemedlemmar skyddar alkoholisten. De ljuger, manipulerar och låter inte alkoholisten ta sitt ansvar eller sina konsekvenser. Det är lätt att tro som medberoende att man kan kontrollera alkoholisten, men det är i själva verket precis tvärtom. Det är alkoholisten och dennes beteende som kontrollerar familjen.
Enligt Hellsten (1998) känner sig medlemmarna i en alkoholistfamilj otrygga. Deras behov av trygghet är inte tillgodosedda och många medberoende lider brist på uppmärksamhet, närhet och uppskattning. Alla medlemmar i familjen är upptagna av alkoholismen att det inte finns rum för något annat i relationerna. När alkoholisten blir nykter ställs alla roller på sin spets och rollerna i familjen måste omprövas. Den nyktre alkoholisten kanske dras med skuldkänslor för sitt tidigare beteende samtidigt som den medberoende fått vatten på sin kvarn och är fortsatt bitter över saker som hänt tidigare i relationen. ”Det kan bli bra men det blir aldrig som förr. Det kan inte heller fortsätta som det är, utan något helt nytt måste växa fram” (Söderling, 2002:139).
1.2.Frågeställning och syfte
Denna studie syftar till att belysa och få en djupare förståelse för upplevelsen av att fortsätta leva tillsammans med sin man efter att denne har tillfrisknat från sitt missbruk. Studien avgränsas till kvinnor som lever i en relation med en man som tidigare missbrukat alkohol och/eller droger och som idag har blivit nykter och drogfri. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställning:
Vilken upplevelse har kvinnor av att fortsätta leva tillsammans med sina tidigare missbrukande män?
Frågan besvaras med hjälp av hermeneutik som metod då den metoden ger mig en möjlighet att tolka och förstå fenomenet utifrån respondenternas egna upplevelser.
2. Tidigare forskning
För att hitta relevant litteratur att ha med i detta avsnitt, har jag dels använt Google för att hitta rapporter från bl.a. Systembolaget och Socialstyrelsen och dels har jag använt mig av Google Scholar, Web of Science och Sociological Abstracts. De sökord jag använt mig av är ”codependency”, ”anhörig”, ”medberoende”, ”medberoende och alkohol” och
”codependency and alcohol”. Bryman (2018) menar att litteraturen är en av de mest vitala delarna i hela forskningsarbetet, när en forskare ska skriva en uppsats. Då jag ville skapa en trovärdighet för ämnet jag skriver om, valde jag att lägga en hel del tid på att hitta väsentlig tidigare forskning på ämnet. Det fanns gott om forskning gällande alkohol- och
beroendeproblematik, men det var svårare att hitta relevant forskning om medberoende och framförallt känslan i relationen till sin missbrukare, speciellt efter att denna blivit
nykter/drogfri.
2.1.Relationer i aktivt missbruk
I en studie från 2015 visar det sig att fler kvinnor än män känner att de blivit drabbade negativt av en familjemedlems drickande (Moan, Storvoll, Sundin, Lund, Bloomfield, Hope,
6
Ramstedt, Huhtanen & Kristjánsson 2015). Syftet med studien var jämföra de nordiska ländernas, samt Skottlands, förekomst av människor som tagit skada av andra människors drickande. Många länder var intresserade av hur deras siffror såg ut jämfört med andra länders och Moan et. al ville jämföra just dessa länder då de hade liknande mönster gällande alkoholkonsumtion. Moan et al. (2015) hänvisar till en tidigare studie där det framkommit att de nordiska länderna har relativt lika siffror gällande hur många som dricker, men även att dessa länder skiljer sig i antal som blir påverkade negativt av någon annans drickande. Bland männen var det fler som påverkades i Danmark och Sverige, än i Norge och Finland men när det gällde kvinnorna fanns det inte lika tydliga skillnader. Det man kunde se var att de norska kvinnorna påverkades mindre än de respondenter som svarat i de andra länderna (Moan et. al, 2015). Datainsamlingen skedde dels genom intervjuer men även genom enkäter. Intervjuerna var både face to face och via telefon. Det de kunde se var att de som intervjuades inte gav lika detaljerad information som de som själva fick fylla i ett formulär. Datainsamlingen gjordes på populationen mellan år 2008 och 2013. I alla sex länder där datainsamling gjorts, var det fler yngre än äldre som uppgav att de tagit skada av någon annans drickande. Vidare upplevde fler som inte bodde med den som drack, att den påverkades negativt, än den som bodde med den samma. Dock visade studien att även de som bodde tillsammans med den som drack, blev påverkad men inte i samma grad (Moan et. al, 2015). Resultatet av studien visar att alkoholism är ett problem inte bara för den som dricker utan även för anhöriga och samhället i stort. Mellan 28-35% av respondenterna i studien har på något sätt skadats av att en
närstående dricker för mycket. Den vanligaste konsekvensen är att de sover dåligt på nätterna medan den minst vanliga är fysisk skada (Moan et. al, 2015).
Orford, Velleman, Copello, Templeton & Ibanga (2010) har gjort en studie baserad på resultaten från ett antal tidigare studier som genomförts i ett flertal länder under 20 år. Alla dessa tidigare studier genomfördes med semistrukturerade intervjuer med familjemedlemmar som på något sätt drabbats av en anhörigs drickande. Mammor och kvinnliga partners var de som var högst representerade men även män blev intervjuade. Syftet var att förtydliga och beskriva hur det är att leva med någon med ett beroende utifrån bla stress, osäkerhet, oro för den beroende, ekonomi, mm. Totalt har runt 800 respondenter intervjuats och alla dessa var vuxna (Orford et. al, 2010: Enligt Orford et al. (2010) var en av de mest påtagliga sakerna med att leva med någon som är beroende, att man investerar så mycket i relationen och att hoppet hela tiden sviktar. Ibland isolerar sig den beroende helt från resten av familjen och lever ett liv vid sidan av de andra, ibland är den beroende aggressiv och även om det inte handlar om slagsmål kan det handla om irritation, verbal misshandel, dominerande beteende mm. Osäkerheten, menar Orford et al. (2010), handlar om att den beroende säger att de ska komma hem en viss tid och inte kommer, eller att de andra familjemedlemmarna inte vet i vilket skick personen är när den kommer hem. Det sociala livet påverkade också de
tillfrågade, då de inte ville umgås med bekanta pga att de inte visste hur den beroende skulle bete sig. Många av de tillfrågade beskrev känslor som orolig, förtvivlad, rädd, ensam och arg. Även när de kände ilska mådde de dåligt för att de kände så gentemot den beroende. Både självkänsla och självförtroende blev sämre för dessa familjemedlemmar, både pga nedlåtande kommentarer från den beroende men även vad exempelvis grannar eller vänner sa om
relationen eller den beroende.
Anhöriga till personer med missbruk känner sig ofta stigmatiserade. Den anhöriges självbild och självförtroende påverkas negativt då den beroende överkonsumerar alkohol, får
7
aggressiva utbrott och att omgivningen har negativa fördomar gentemot missbruket. Risken finns då att familjen tar på sig skulden för saker som hänt den beroende, samtidigt som det kan uppstå obehagliga situationer då den beroende varit påverkad (Orford et al. 2010). Det framkom i studien att de som varit gifta eller tillsammans under en längre tid, hade lättare att handskas med problemen som uppstår i familjen, än de som varit tillsammans en kortare tid. Den tidigare forskningen hade visat på att det främst var kvinnor som påverkas och Orford et al. (2010) menar att deras studie styrker detta även om deras studie visat att män kan ha samma upplevelser och känslor som kvinnor i samma situation.
Peled och Sacks (2008) har i sin studie forskat om kvinnor som lever med en missbrukande make och deras självuppfattning. Syftet var att lära sig om dessa kvinnors självuppfattning och genom att inte sätta etiketten medberoende på dem, kunna förstå fenomenet medberoende bättre. Metoden de använt sig av är en kvalitativ metod med feministiska inslag. Deras urval bestod av 10 judiska israelska kvinnor, som varit gifta med en alkoholist i fem år eller mer. Alla kvinnor utom en hade barn och alla utom en jobbade utanför hemmet vid tiden för undersökningen. Ingen av kvinnorna hade fått diagnosen medberoende (än) men samtliga av deras män var i början av sin behandling för missbruk. De samlade in sin data genom att göra ostrukturerade, djupgående intervjuer med kvinnorna och respondenterna fick styra
intervjuerna genom sina berättelser. Resultatet påvisade tre centrala teman gällande kvinnornas självuppfattning och hur denna utvecklades. Dessa teman var avvikelse, styrka och självuppfyllelse. Kvinnorna uppfattade beroende som ett avvikande beteende och när de pratade om sitt liv, utgick de ofta från denna avvikelse. Respondenterna kände sig avvikande både i fråga om att tjäna pengar, känna sig trygg i sitt äktenskap och att känna säkerhet men även i fråga om en önskan att tillhöra normen i samhället och de var noga med att betona att de var ”normala” kvinnor med ”normala” familjeförhållanden men som hamnat i en
”onormal” situation i livet (Peled & Sacks 2008). Respondenterna sa själva att de levde i relationer som var annorlunda än normen och att normen var att leva med någon som gav stabilitet och säkerhet. För att uppvisa en normal relation utåt, såg kvinnorna till att dölja problemen som fanns i hemmet. När det gäller styrka talade alla respondenter om att de ensamma var ansvariga för hemmen, barnen och det sociala samspelet med andra. Utöver detta låg det på deras lott att hålla koll på den missbrukande maken (Peled & Sacks 2008). Hälften av kvinnorna fick även stå ut med fysisk och/eller psykisk misshandel och en tredjedel berättade att de behövt vara starka redan i sina ursprungsfamiljer när de växte upp, då de växt upp med missbrukande föräldrar. De nämnde också den inre styrka de haft, som gjort att de har kunnat zooma ut för att stå ut i relationen. Många av respondenterna uppgav att det var på grund av att de var mammor som de hittade denna inre styrka att fortsätta. För barnens skull.
Intervjusituationen gjorde att det blev naturligt för kvinnorna att reflektera över sina liv, vad de hade gjort och om de levde det liv de ville leva. När detta kom upp, svarade de flesta att de inte var nöjda med vad de åstadkommit hittills i livet. De kunde känna att de lyckats när det gällde barnen men förutom det var känslan av självuppfyllelse låg hos samtliga. Deras känsla av att ha förlorat sig själva i relationen, var det som lett fram till att alla utom en respondent funderat på att lämna sin partner. Mer än hälften av respondenterna såg avsaknaden av självuppfyllelse som något tillfälligt. De visste att det var så nu men trodde att det skulle bli annorlunda i framtiden. De definierade begreppet självuppfyllelse som att ta hand om sig
8
själva, uppfylla personliga önskemål och att uppnå en intimitet i relationen till deras partner (Peled & Sacks 2008).
2.2.Medberoende-begreppet
Det räcker inte med att den som är beroende i en familj, tar tag i sitt missbruk, utan även den medberoende behöver lösa sina problem (Dear & Roberts 2005) Deras studie bygger på tidigare studier där Holyoak Codependency Index har använts. Det är ett verktyg med 13 frågor som respondenter själva fått skatta. Dear och Roberts har genomfört en systematisk analys av dessa tidigare studier och undersökt de 11 vanligaste definitionerna av
medberoende. De fick fram fyra olika enheter utifrån vilka begreppet medberoende kan identifieras. Dessa är självuppoffring, extern fokusering, interpersonell kontroll och emotionell undertryckning. Självuppoffringen menar de handlar om att en medberoende person försummar och glömmer bort sina egna behov för att möta andras. Extern fokusering handlar om att den medberoendes fokus är inställt på andras åsikter, beteenden och
förvänt2.2ningar. Den medberoende anpassar sitt eget beteende efter detta och gör allt för att passa in. Den emotionella undertryckningen innebär att fram tills att känslorna och behoven är nästintill ohanterliga, känner den medberoende inte till sina egna känslor och sina egna behov. Med interpersonell kontroll menar författarna den medberoendes tro på att hen kan ta hand om andras problem åt dem och att de kan kontrollera den andra personens beteende. Det som behövs i en familj där det finns en missbrukare, är dels att alkoholisten löser sina
problem men det krävs även att familjemedlemmarna behandlas för sitt medberoende (Dear & Roberts 2005).
Medberoende har blivit ett viktigt begrepp inom missbruksvården, men det finns fortfarande delade åsikter om vad det egentligen innebär. (Harkness & Cotrell 1997) I studien hade de frågat rådgivare inom missbruksområdet vad dessa menade med medberoende, i vilken utsträckning medberoende gällde kvinnor samt i vilken utsträckning de höll med om detta. Datan samlades in genom att 274 rådgivare fick fylla i ett femsidigt frågeformulär. Resultatet visade att de allra flesta av de tillfrågade menade att det var ett kvinnligt fenomen, när de pratade om begreppet medberoende. Det framkom i studien att en typiskt medberoende person var en vit kvinna på 44 år, som var gift med en missbrukare. Hon var frustrerad, trött och hade dålig självkänsla. I samma studie framkom det att medberoende var ett
dysfunktionellt mönster där man relaterade till andra lättare än att fokusera på sig själv. En medberoende har svårt att uttrycka sina känslor och är bara någon i relation till andra (Harkness & Cotrell 1997). Forskarna blev själva förvånade över sitt resultat, att de
tillfrågade rådgivarna använde sig av samma mening av ordet medberoende. De tillfrågade kvinnorna som fick i uppgift att definiera begreppet, hade samma definition oavsett om de bodde i landet eller i stan och trots ett geografiskt avstånd dem emellan.
2.3.Barn till alkoholister
Systembolaget ger varje år ut en Alkoholrapport (systembolaget.se). Rapporten tar upp begreppet alkoholens andrahandsskador och med detta menas de skador som drabbar dem som finns runtomkring den beroende. Minst 60 000 barn lever i familjer där det finns ett alkoholmissbruk som är så illa att den missbrukande föräldern legat inlagd pga missbruket. Många fler än så lever i familjer där ett missbruk pågår. Barn som växer upp i sådana miljöer, har en ökad risk för att själva utveckla ett beroende men även större risk för att utsättas för våld eller övergrepp. Ett sådant beroende i en familj kan göra att ekonomin blir lidande och
9
en undersökning från 2014 visar att ca 50 000 svenska hushåll har ekonomiska problem på grund av att en familjemedlem haft en ökad alkoholkonsumtion.
Systembolaget finansierar samhälls- och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning, genom det oberoende Alkoholforskningsrådet. Det som prioriteras högst är forskning som är av
betydelse för att förebygga alkoholskador. Totalt fördelas 10 miljoner kronor per år till den forskning som bedrivs på området. I Alkoholrapporten (systembolaget.se) presenteras flertalet intervjuer samt artiklar som handlar om alkoholkonsumtion, konsekvenser samt relevant statistik. Bland annat redogör rapporten om en undersökning som SIFO gjort (på uppdrag av Systembolaget). Den genomfördes under perioden 23 mars till 4 april 2018, och datan samlades in via en webbpanel där 2717 respondenter intervjuades. Urvalet var
slumpmässigt med personer mellan 18 och 79 år. Närmare hälften av dessa respondenter har någon gång känt oro för att någon annan dricker. Av de som svarat att de oroar sig för en persons drickande, har 63 procent tagit upp det med personen i fråga.
Syftet med Alkoholrapporten (systembolaget.se) är att ge ut en uppdatering om vad som händer inom området alkohol. I rapporten presenteras ny forskning, trender inom konsumtion samt ny statistik. Detta är en del av det samhällsuppdrag som Systembolaget har, att arbeta för att minimera skadeverkningarna gällande alkohol samt informera om riskerna gällande detsamma. Tanken med rapporten är även att den som är intresserad av alkohol och dess roll i samhället, ska hitta information enkelt då kunskap är avgörande för de beslut som främjar folkhälsan. I den rapport som presenterades år 2018 var fokus på att det inte enbart är den som dricker alkohol som drabbas av negativa konsekvenser.
2.4.Första tiden i nykterhet
Socialstyrelsen ger årligen ut en rapport med nationella riktlinjer angående vård och stöd vid missbruk och beroende (socialstyrelsen.se). Den senaste publicerades 2019 och det är den jag valt att använda mig av. Riktlinjerna innehåller rekommendationer där syftet är att de inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, som tar beslut på gruppnivå angående
missbruksvården, ska kunna få vägledning.
Det har visat sig att det sociala nätverk som den beroende har, har en positiv inverkan på hur behandlingen faller ut. Om det finns ett tryggt socialt nätverk nära den beroende, minskar risken för att hen avbryter behandling eller tar återfall. Det är därför viktigt att involvera familj, vänner, arbetskamrater etc i behandling. Missbruk och beroende sker i en social kontext och därför involveras de personer som finns i personens närhet. Ett bra stöd från de närstående har visat sig påverka missbrukarens benägenhet att söka hjälp. De som är närstående och lever tillsammans med missbrukaren kan även de utveckla ohälsa i form av psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa närstående kan därför även de behöva hjälp och i riktlinjerna finns även åtgärder angående socialt stöd till dessa. Enligt rapporten behöver de anhöriga stöd på samma sätt som den beroende, för att kunna hantera både sin egen hälsa men även olika situationer som kan uppstå gentemot missbrukaren. Socialstyrelsen menar att det är upp till varje kommun att informera om vilket stöd man kan få via socialtjänsten, när man försöker stödja en närstående med alkoholmissbruk (Socialstyrelsen, 2019). I rapporten nämns bl a Al-Anon, som är en världsomspännande organisation med hjälp till självhjälp för anhöriga och vänner till missbrukare (al-anon.se). Al-Anon är en förgrening av Anonyma Alkoholister och fungerar på samma sätt med självhjälpsmöten enligt 12-stegsprincipen. Det ser väldigt olika ut nationellt, när det gäller vilket stöd anhöriga erbjuds inom socialtjänsten.
10
Av 49 tillfrågade beroendemottagningar var det dock totalt 40 som svarade att de frågar anhöriga om även de behöver stöd.
Socialstyrelsens tidigare rapporter och aktiviteter har visat att det skett förbättringar inom missbruksvården när det kommer till samverkan, kompetens och uppföljning. De regionala skillnaderna är dock stora och idag når missbruksvården endast en av fem personer med alkoholberoende. Rapporten från 2019 tar upp vikten av att den beroende både erbjuds läkemedel om det kan underlätta samt psykosocial behandling. Den psykosociala
behandlingen innefattar bl a kontakter med närstående. Behandlingen vid ett alkoholberoende syftar till att personen ska upphöra med drickandet, eller om det är möjligt, minska
konsumtionen för att minska problem och skador som följer med en för hög alkoholkonsumtion (socialstyrelsen.se).
Det är viktigt att stöd och behandling alltid anpassas till de olika individerna och deras förutsättningar samt önskemål. Rekommendationerna angående alkoholmissbruk innehåller 12-stegsbehandling då det har visat goda resultat. Riktlinjerna är framtagna för att främja sysselsättning och trygghet gällande boendesituationen, då det är en viktig del i
tillfrisknandeprocessen. Även vård- och stödåtgärder ska samordnas för bästa möjliga hjälp till den beroende. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna se en förändring i frågan om samverkan, fortbildning och utbildning och att fler inom området ska kunna ta del av dessa rekommendationer. ”Syftet är att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom att rätt åtgärd används för rätt patientgrupp eller grupp av brukare. Målet är att bidra till att patienter, brukare och klienter får en jämlik och god vård” (socialstyrelsen.se).
2.5.Sammanfattning tidigare forskning
Den tidigare forskningen som har presenterats ovan visar att inte enbart den som missbrukar utan även familjen som lever nära en aktiv missbrukare, blir påverkad negativt. Ord som beskriver dessa närstående är osäkra, oroliga, rädda, ensamma och arga. Kvinnor som lever med missbrukande män kan inte lita på att det männen säger eller gör stämmer överens med verkligheten och detta skapar en osäkerhet i relationen. Den medberoendes känslor glöms bort och allt kretsar kring missbrukaren. Det framkommer att många kopplar ihop begreppet medberoende med just kvinnor och forskningen visar att det framförallt är kvinnor som blir påverkad av någon annans drickande/drogande. Den tidigare forskningen pekar också på att det är minst lika viktigt med stöd till de anhöriga som det är till den som missbrukar och ett av de stöd som nämns är även här självhjälpsgruppen Al-Anon. De kvinnor som lever i en relation där den andra personen missbrukar, känner sig avvikande jämfört med normen och de önskar att de istället fick leva i en stabil och säker relation. Det framkommer också att även den som är medberoende behöver lösa sina problem även om missbrukaren löser sina, då hela familjen blivit påverkad av missbrukarens leverne. När missbrukaren förändrar sitt liv, förändras även klimatet hemma och detta gör att den medberoende inte heller hon kan fortsätta på samma sätt som tidigare. Hennes beteende har passat ihop med missbrukaren under den aktiva tiden, men när han blir nykter och drogfri blir det en helt annan relation för dem båda och då behöver båda förändra sina beteenden.
Resultaten från tidigare forskning visar att medberoende kvinnor lever under stor press och det är inte alltid de blir uppmärksammade eller tagna på allvar då allt fokus ligger på den som missbrukar.
11
2.6.Mitt bidrag till fältet och den tidigare forskningen
Min studie syftar till att belysa och få en djupare förståelse för upplevelsen av att fortsätta leva tillsammans med sin man efter att denne har tillfrisknat från sitt missbruk. Jag har under sökandet efter tidigare forskning, upptäckt att det finns väldigt lite forskning gjord på hur det ser ut i en relation efter att den som missbrukat blivit nykter och drogfri. Det finns gott om forskning om beroende och det finns forskning om medberoende men den finns inte mycket som handlar om relationerna mellan dessa. Det är mycket av forskningen kring medberoende som är kvantitativ och som är utförd med färdiga formulär som respondenter fått fylla i. Jag anser att min studie belyser kvinnornas upplevelser och känslor kring detta fenomen istället för den hårda data som finns sedan tidigare.
3. Teoretisk och begreppslig referensram
I detta avsnitt redogör jag för den teoretiska och begreppsliga referensram som min
analysprocess grundar sig på. Jag har valt att använda mig av Giddens (1997, 2005) och hans teori om medberoendets sociologiska innebörd samt den rena relationen. Jag har även valt att ta med ett avsnitt om kommunikation från Beattie (2008) samt Rydén & Stenströms (2015) teori om coping samt försvarsmekanismer.
3.1.Giddens
Sociologen Giddens (2005) hade från början tänkt skriva en bok om sex, men upptäckte snart att han skrev lika mycket om känslor och genus, som om sex. Han menar att vi människor mår som bäst när vi har känslan av sammanhang och av kontinuitet i tillvaron. Finns inte detta kan det få negativa psykiska följder. Denna trygghet vi vill uppnå kallar han för ontologisk trygghet och den utmanas av vårt senmoderna samhälle som hela tiden är på väg någonstans och är i ständig rörelse. Människor har idag oändliga möjligheter gällande livet och alla val som ingår däri. Kvinnor har tidigare inte nämnts så mycket i texter som handlar om sex men i dagens senmoderna samhälle visar kvinnor tydligt att de vill vara jämställda med männen när det gäller relationer (Giddens, 2005:9).
3.2.Giddens och kvinnorollen
Medberoende syftar inte enbart till kvinnor, trots att det är så beskrivet i den terapeutiska litteraturen. Begreppet medberoende beskriver det som en gång i tiden kallades för ”kvinnorollen” (Giddens, 2005:83). Kvinnor som faller för kvinnokarlar hamnar ofta i relationer där mannen förtrycker dem på något sätt. Giddens refererar till en vetenskaplig artikel, från 1839 där det står att ”mannen bestämmer över sin hustrus person och uppförande. Han bestämmer över mannens böjelser. Han styr genom lag; hon genom övertalning…
Kvinnans välde är det mjukas välde… hennes befallningar är smekningar, hennes hotelser tårar” (Giddens, 2005:45). Den romantiska kärleken styrde många relationer och det andra könet var främmande och otillgängligt. Dessa medberoende kvinnor bryr sig om sin partner, så till den milda grad att det gör vad som helst för honom, men de förväntar sig ändå att de ska bli avvisade. Som kvinna är man beredd att rädda mannen från vadhelst han behöver räddas från och mannen behöver just en sådan kvinna för vilken annan kvinna som helst skulle ta avstånd istället för att komma nära (Giddens, 2005:83).
Tidigare i historien trodde man att alkoholister återhämtade sig bäst från sin alkoholism, avskilt från resterande familj. Senare förstod man dock att dennes alkoholism påverkade alla
12
de människor som han hade regelbunden kontakt med. Man insåg att det krävdes ett arbete även för resten av familjen, om alkoholisten skulle kunna fortsätta vara nykter. Om
alkoholisten kom hem till en familj där allt var som vanligt, skulle han snart vara full igen. Detta på grund av att mycket, om inte allt, kretsar kring missbruket i dessa familjer (Giddens, 2005:84).
Termen medberoende kan till viss del bli missvisande, då termen innebär att det finns en tydlig missbrukare att bli medberoende till. På detta sätt blir dennes beroende en grund för beteendet man har som medberoende (Giddens, 2005:84). Det finns medberoende personer eller medberoende relationer. En medberoende person är ”… någon som för att upprätthålla en känsla av ontologisk trygghet behöver en annan individ, eller uppsättning av individer, för att få sina önskningar fastställda” (Giddens, 2005:85). Således kan en medberoende person inte känna sig säker på sig själv utan att vara upptagen av någon annans behov.
Ontologisk trygghet innebär att vi litar på världen runtomkring oss och skulle det hända något har vi tillit till denna trygghet. En medberoende relation är en relation där en person är
psykologiskt bunden till en annan och denne styrs av tvångsmässiga handlingar av något slag. Begreppet fixerad relation avser relationer där själva relationen är ett föremål för missbruk. Då är tryggheten viktigast och detta är antagligen mer vanligt förekommande än de relationer som präglas av medberoende (Giddens, 2005:85). Den fixerade relationen bygger på ett tvångsmässigt beroende och inte på ett medberoende, där behöver således ingen vara missbrukare utan båda parter är beroende av det som binder dem samman.
3.3.Den rena relationen
I det moderna samhället var både vänskaps- och kärleksrelationer byggda på ekonomiska eller sociala principer. Det romantiska äktenskapet fanns inte på samma sätt som i sen- moderniteten, då det var vanligast att man blev bortgift samt att man hade traditionella roller i äktenskapet. Vissa saker var manliga och andra kvinnliga, av det som skulle göras i ett hem . I det senmoderna samhället däremot, finns det ett rent förhållande där ekonomi och sociala fördelar inte längre är intressanta för parterna i en relation. Det viktigaste är romantisk kärlek. Vi är tillsammans så länge det ger känslomässig tillfredsställelse. Samma gäller
vänskapsförhållanden där vi håller fast i en vänskap så länge det finns ett ömsesidigt utbyte, snarare än pga att det är fördelaktigt (Giddens, 1997:111).
Det rena förhållandet bygger på att de båda parterna kan ge varandra något och det är ett ständigt pågående arbete att se till att det finns en ömsesidighet från båda håll i relationen. Om detta inte arbetas på finns risken att det uppstår spänningar, som i sin tur får oss att ifrågasätta relationen. Det sätt som vi reflexivt koordinerar våra relationer och främst det rena förhållandet, är en del av hela samhället reflexivitet (Giddens, 1997:113-114). Det är fullt med artiklar och nyheter i dagens media om hur vi ska vara i relationer och detta gör att vi blir precis så som det står i tidningarna, menar Giddens. En av de viktigaste aspekterna i det rena förhållandet är förpliktelse, vilket är ett nytt historiskt fenomen, då äktenskap tidigare var konstruerat från praktiska skäl istället för romantisk kärlek. Denna förpliktelse har ersatt dessa yttre förankringar som tidigare fanns. Det som kännetecknar förpliktelse i den rena relationen är att individerna är villiga att erkänna och hantera de spänningar som finns i relationen och att trots insikten om att dessa spänningar finns, vilja satsa på den. Förpliktelsen kan styras av romantisk kärlek men det sker inte utifrån personens känslor utan utifrån att hen bestämmer sig för att vara förpliktad någon annan (Giddens, 1997:115). När det gäller
13
missbruk och medberoende kan detta innebära att den medberoende är villig att erkänna att det finns spänningar i relationen, som de kopplar till partnerns missbruk, men de vill trots allt fortsätta relationen. Detta styrs inte av romantisk kärlek utan av att kvinnan bestämmer sig för att stanna kvar, i vissa fall kanske på grund av att hon själv är skilsmässobarn och vill något annat för sina barn. Det handlar om en ömsesidighet och en balans mellan vad parterna tillför och får ut av relationen och det rena förhållandets existens hänger på detta. Om den ena parten går för fort fram kan den andra dra öronen åt sig och backa, och när den andra backar tar den andra vid och kör på. Här tar Giddens upp begreppet medberoende, där den ena parten i en relation står i beroende till den andra och det är inte ett rent förhållande (Giddens,
1997:116).
Genom psykisk tillfredsställelse kan vi uppnå intimitet och förväntningarna angående detta är förbindelsen mellan självet och det rena förhållandet. Även intimiteten måste till en del vara privat, då det annars övergår i beroende och det rena förhållandet är förlorat. En intim relation är ett val mellan två personer, som väljer att dela ett meningsfullt liv tillsammans. Där ingår psykisk och fysisk närhet som är åtskild från andra, och där parterna kan vara sig själva. Intimiteten innebär att parterna avslöjar handlingar och känslor som de inte gärna exponerar offentligt.I de relationer där det bli konfliktfyllt eller slentrianmässigt, gäller det att hitta tillbaka till intimiteten och göra det förändringar som krävs för detta (Giddens, 1997:118).
Det rena förhållandet kräver tillit, från båda håll, och den ska inte tas för given eller krävas. Det gäller att arbeta på även detta och att förtjäna den andres respekt. För att tillit ska uppstå, krävs det intimitet och att vi öppnar oss för varandra. Det handlar inte enbart om att känna tillit till den andra parten utan även att visa sig tillitsfull (Giddens, 1997:119). Parterna i en relation måste kunna lita på det den andra säger och gör och att den reagerar på ganska liknande sätt kontinuerligt. För att bygga upp tillit är det viktigt med kommunikation och ett omsorgsfullt klimat i relationen. Rena förhållanden är sammanbundna med varandra och alla människor är involverade i flera relationer samtidigt, som lutar åt det rena. Självidentitet förhandlas fram genom att människor granskar sig själva och genom intimiteten med den andra parten. Gemensamma historier skapas och dessa kan bli starkare än de som tidigare skapades mellan människor i samma sociala sammanhang (Giddens, 1997:120).
3.4.Missbruk och intimitet
I missbruksrelationer tenderar jaget att smälta ihop med den andra personen. Detta på grund av att missbruket är en av de främsta källorna till ontologisk trygghet (Giddens (2005:87). Det de medberoende oftast rekommenderas vid terapi eller självhjälpsgrupper, är att släppa taget om missbrukaren eller andra i sin omgivning. De stöttas i att försöka sluta kontrollera sin partner och att frigöra sig från det outtalade som säger att det är upp till kvinnan att få ordning på sin man och dennes drickande. Det är en tunn linje mellan att visa omsorg om någon samtidigt som man inte ska gå in i och ta på sig ansvaret för det missbrukaren gör eller säger. Det kan verka egoistiskt, att istället tänka på sig själv men det är en början för att kunna utveckla en sundare, sammanflödande kärlek i relationen (Giddens, 2005:87). Den sammanflödande kärleken kan bara nås om parterna i en relation har ett jämlikt
känslomässigt utbyte. Att göra på detta sätt kan både stärka självständigheten hos båda parter och ge utrymme för att kunna komma ur en brusten relation som känns tvångsmässig
14
Att sätta upp tydliga gränser för vad som är ok för person i en relation, samt att komma ur den beroende relationen och in i den intima relationen, tar Giddens upp som viktiga
parametrar för dessa relationer. Klara gränser skapar sammanflödande kärlek och ger större utrymme för att våga öppna sig inför den andre (Giddens, 2005:88).
3.5.Kommunikation
Melody Beattie är en av USA´s mest älskade självhjälpsboksförfattare och hon är ett känt namn inom beroende- och tillfrisknandekretsar. Hennes böcker och artiklar presenteras regelbundet i amerikanska publikationer och i de stora tidskrifterna världen över. Hennes bok
Bli fri från ditt medberoende (2008), skrev hon för att lyfta fram de medberoende som oftast
hamnar i skuggan av de beroende. Hon anser att fokus enbart legat på de som varit beroende och att de medberoende kring dessa personer antingen klandrats, anklagats eller förväntats ta sig samman. De har inte behandlats som individer som behöver hjälp för att blir bättre (Beattie, 2008:17). Boken handlar inte om att man ska lära sig att ta hand om sin alkoholist utan om hur man ska bli bättre på att ta hand om sig själv, vad varje medberoende kan göra för att må bättre.
De som är medberoende är oerhört dåliga på att kommunicera. Istället för att säga vad de vill ha sagt, manipulerar de och låtsas vara människor till lags, för att styra hur andra svarar på det de säger. En medberoende person inte är direkt i sina samtal men det är inte är något de gör med flit. Det är så de har lärt sig att kommunicera, antingen under sin uppväxt eller i sin vuxna familj. Någon gång har de lärt sig att det är fel att uttrycka sina egna åsikter och känslor. Detta handlar om att de är rädda för att visa vilka de verkligen är, eftersom de inte tror att det är ok att vara så som de är (Beattie, 2008:209). Det vi uttrycker, de ord vi säger, visar vilka vi är. Om det handlar om en medberoende person, har den svårt att säga vad den vill och känner eftersom alla andra säkert vet bättre och det gör att det inte är konstigt att kommunikationen brister. Denna brist på att uttrycka vad personen vill handlar om att hen inte litar på sina egna känslor, att åsikterna hen har är helt fel, att hen inte vet vad den vill ha eller behöver eller så kan det bero på att personen skäms för att den har problem (Beattie, 2008:210).
Som medberoende kan man ändra på sitt sätt att kommunicera med andra. Om man inte vet vad man menar, är det bättre att vara tyst och tänka igenom saken. När en medberoende person inte vågar prata om sina problem eller vara sig själv, ägnar hen sig låtsaslekar. I de fallen är viktig del att lära sig säga orden ”jag känner” och att det är ok att tala om just detta och även vad man tycker. Samma gäller önskningar och behov. Att våga säga vad man önskar sig och behöver av andra människor. Det är viktigt att som medberoende, lära sig att lyssna på vad andra säger också, samt att lyssna på sig själv, hur man uttrycker sig och vad man väljer för ord (Beattie, 2008:211).
3.6.Coping
Rydén och Stenström (2015:110) tar upp begreppet coping och menar att det är viktigt att få grepp om hur människor hanterar svårigheter. Med andra ord vilka coping-strategier de tillämpar. Det finns två uppfattningar om detta, dels menar vissa att copingstrategierna är stabila över tid och att varje person har sin egen copingprofil. För att ta reda på detta
använder man sig av självskattningsverktyg. Andra menar att man genom observationer eller genom att låta personen förklara hur den uppfattar en specifik situation och hanterar den, kan
15
få en uppfattning om hur en person klarar av situationer. Den strategi som de allra flesta tar till i akuta situationer, är förnekande. Dock uppfattar varje person dessa akuta situationer olika då de har olika erfarenheter med sig sedan tidigare (Rydén & Stenström, 2015:110).
3.7.Försvarsmekanismer
Försvarsmekanismer i första hand är ett skydd för människor och att det skyddar mot
exempelvis skam, ångest, övergivenhet eller så hjälper de till att bevara en skyddad självbild när denna självbild hotas av någon eller något. Detta försvar har vi med oss från tidig ålder och en del av det är till och med medfött. Försvarsmekanismerna speglar eller är en del av människans personlighet och dessa mekanismer förvränger hur vi uppfattar verkligheten (Rydén & Stenström, 2015:112-113).
Det finns flera olika försvarsmekanismer, bl a projektion som innebär att man skyddar sig själv mot en känsla genom att lägga den hos någon annan. Ett exempel skulle kunna vara att en missbrukare anser att dennes partner är överdriven när det gäller hans drickande. Att det är hon som är känslig och att det är hon som har problemet. Eller att man som medberoende projicerar över sina egna problem på sin missbrukande man. Om bara han blir nykter så är mina problem ur världen också. När man projicerar utgår man från att andra uppfattar situationen på samma sätt som en själv. Förskjutning förklarar de som när en person skyller bort sina problem på att det säkert är något annat som är fel. Man förskjuter hotet i sin sjukdom till något annat. I fallet med missbrukare skulle det kunna te sig i att man hos en läkare skyller exempelvis darrningar på stress, eller leverskador på dålig mathållning. Samma sak med en medberoende som förklarar sitt dåliga mående med något helt annat än att hon har en missbrukande man hemma. Rationalisering menar de är när man ger ”logiskt
sammanhängande förklaringar till beteenden och önskningar, vars motiv man inte vill kännas vid…” (Rydén & Stenström, 2015:113). Om en missbrukare inte är intresserad av att uppsöka läkare eller psykologhjälp för att bli kvitt sitt beroende, kan han ge förklaringar till varför till den grad att de blir mer och mer rimliga. Samtidigt blir det verkliga motivet, i det här fallet en rädsla för att inte kunna dricka/droga mer, mer och mer osynligt för honom. Återigen kan det kopplas till en medberoende också, som tar sin missbrukare i försvar och skyddar, då hon är rädd för följderna om hon skulle lämna honom eller berätta för någon hur hon har det hemma (Rydén & Stenström, 2015:113-114).
4. Metod
Ödman (2007:25) menar att hermeneutik handlar om att förstå och tolka vår livsvärld. Eftersom jag ville få en förståelse för hur relationerna upplevts för respondenterna, valde jag att använda mig av hermeneutik. Vägen till förståelse, tillika tolkningsprocessen, kan liknas vid att lägga ett pussel. När vi förstår de mindre delarna kan vi få förståelse för helheten och de mindre delarnas betydelse i det större sammanhanget (Ödman, 2007:97). Från början känns det omöjligt att lägga pusslet men efter att ha sorterat ut bitarna i olika färger eller mönster, känns det inte lika oöverstigligt längre. De olika delarna bildas och gör att helheten inte känns lika svår att uppnå. Vi behöver förstå vad helheten är innan vi börjar lägga pusslet. Han menar att vi går från del till helhet och från helhet till del. ”Det råder ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan del och helhet” (Ödman, 2007:99).
I tolkningsprocessen handlar det om att frilägga och tilldela och inget av detta kan
16
tillbaka till det förgångna för att skapa förståelse. Att tilldela betyder att man utgår från nuet och mot framtiden i syfte att förtrycka eller frigöra, alltså att skapa en ny förståelse och tilldela mening (Ödman, 2007:59). För att försöka förstå vad det är som krävs för att en relation mellan en beroende och medberoende ska ta sig vidare och framåt, kan jag med de mindre bitarna få en uppfattning om helheten. Inom hermeneutiken finns det något som kallas för den hermeneutiska cirkeln och det innebär att man behöver pendla mellan delarna och helheten, för att nå förståelse (Ödman, 2007:98-100). Eftersom ny förståelse bidrar till en ny förståelsehorisont, är den hermeneutiska cirkeln i ständig förändring. Det krävs dock ett djupare tolkningsarbete för att nå en djupare förståelse och förståelsen behöver tas till en högre abstraktionsnivå. Förståelseprocessen kan därför förklaras som en spiral, som förändras hela tiden när ny kunskap uppkommer (Ödman, 2007:107).
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för hermeneutikens grundantaganden, urval för studien, min förförståelse, datainsamling och etiska överväganden.
4.1.Grundantaganden
När en hermeneutiker pratar om att förstå, menar den inte enbart ordet i betydelsen att
begripa något. Begripandet är något som är motoriskt och kognitivt medan förståelse är något som banar väg för omskapande och förnyelse. Förståelsen handlar till exempel om vår
mänskliga existens, om våra möjligheter och detta kan ge oss förklaringar för hur vi är-i-världen. Förståelsen är grunden för vårt tolkande och samtidigt som den alltid refererar till framtiden, är den också starkt förknippad med vår existens som den är just nu (Ödman, 2007:24-25). Begreppen överlappar varandra då förståelse leder till tolkning och tolkning leder till förståelse. Tolkning för en hermeneutiker innebär att förstå ett antal tecken som något. För en hermeneutiker finns det ingen sanning, det finns bara nya tolkningar som uppkommer vartefter (Ödman, 2007:27). Förståelse är något som vi alltid är i, enligt hermeneutiken. Det ingår i vårt vara-i-världen. För Gadamer (Ödman, 2007:42), är
hermeneutik ”…ett möte med existensen, förmedlat genom språk”. Det är via språket vi kan tolka och förstå, varpå språket blir ett redskap för oss att förstå vårt eget och andras varande-i-världen. Genom dialog och det dialektiska förhållandet mellan fråga och svar, når vi en djupare förståelse om oss själva och andra (Binding & Tapp, 2008:122). Språket innehåller således både förståelse och tolkning och på samma sätt är det i förhållandet mellan vår förförståelse och vår livsvärld. Vår förståelse blir aldrig förutsättningslös då den alltid färgas av vår förförståelse (Ödman, 2007:26). Förförståelsen är med andra ord en förutsättning för att vi ska förstå något överhuvudtaget. När förförståelsen brister, och vi inte kan tyda olika tecken och förstå dessa, tolkar vi för att kunna förstå. För att uppnå ny förståelse behöver vi vara öppna och ifrågasätta vår egen kunskap och våra egna erfarenheter, då det är genom våra kulturella arv och vår historia som vi kan förstå nuet och framtiden (Ödman, 2007:57-58). Enligt Gadamer (Dahlberg et al., 2007:76-78), uppstår förståelsen och meningsskapandet via pendlingen mellan tolkarens förflutna och nutid och genom att tolkaren flyttar sig fram och tillbaka mellan delarna och helheten.
För att uppnå en förståelse som hermeneutiker, behöver vi använda oss av dialog som verktyg. Genom dialog med andra kan vi ändra vår förståelse. Detta sker genom att vi tillsammans med den person vi exempelvis intervjuar, tittar åt samma håll istället för att den ena är subjekt för den andre (Binding & Tapp, 2008:23). Om vi inte har någon förförståelse, finns det heller inte något problem att studera, eller någon värld heller för den delen. Vi har
17
alla en förförståelse och genom att tolka nya saker vidgar vi våra vyer och når en ny förförståelse (Ödman, 2008:103). Detta vidgande av vyer gör att vi inte bara går runt i det som hermeneutiken kallar för den hermeneutiska cirkeln, utan vi går över i den
hermeneutiska spiralen som tar oss vidare. Ödman (2008:99) tar upp likheten mellan
del/helhet och att lägga ett pussel. Från början känns det omöjligt att lägga pusslet men efter att ha sorterat ut bitarna i olika färger eller mönster, känns det inte lika oöverstigligt längre. De olika delarna bildas och gör att helheten inte känns lika svår att uppnå. Vi behöver förstå vad helheten är innan vi börjar lägga pusslet. Han menar att vi går från del till helhet och från helhet till del. ”Det råder ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan del och helhet” (Ödman, 2008:99). Detta kallas för den hermeneutiska spiralen.
Inom hermeneutiken finns det inte någon objektiv sanning, utan vi är hela tiden en del av det vi studerar. Vi ser alltid världen utifrån vårt eget perspektiv och kan aldrig ställa oss utanför vår egen förförståelse. När en hermeneutiker ser på det som studeras som varande i världen, blir det inte längre objektivt och förståelsen utvecklas hela tiden vilket leder till nya sätt att förstå saker på (Ödman, 2008).
4.2.Urval
I och med att jag har ett eget förflutet som medberoende, har jag flertalet vänner och bekanta som har eller har haft samma problematik. Flera av dessa vänner och bekanta har valt att fortsätta leva med sina missbrukande män efter att de blivit nyktra och drogfria. De har levt tillsammans under en längre tid och deras män har en tids nykterhet bakom sig. En av
respondenterna uppfyller inte riktigt kraven då hennes partner för tillfället är aktiv i missbruk. Jag valde ändå att ta med henne då han varit nykter och drogfri tidigare och hon hade många intressanta tankar. Respondenterna har alla upplevt känslorna i en relation med en aktiv missbrukare, samt skillnaden i relationen när denna person blivit nykter och drogfri. Detta gjorde att jag använde mig av ett bekvämlighetsurval och hörde av mig till fyra bekanta och frågade om de ville ställa upp på intervju. Jag ringde eller skickade ett sms och förklarade syftet med min uppsats och på vilket sätt de kunde bidra. Enligt Patton (2002:242) är bekvämlighetsurval det vanligaste men även det minst önskvärda att använda sig av inom forskning. Min tanke från början var att besöka flertalet möten inom Anonyma Alkoholister samt Al-Anon, för att där försöka få tag på respondenter. På grund av rådande pandemi i Sverige och världen, är många av dessa möten inställda för tillfället och jag fick tänka om. Tidsbristen kombinerat med pandemin gjorde att jag valde att göra ett bekvämlighetsurval. Risken med detta urval är att resultatet kan ha blivit påverkat av att vi kände varandra och annorlunda än vad det blivit om det varit för mig helt okända respondenter. Då de visste en del om min förförståelse kan det ha påverkat dem i deras svar, vilket både kan ha varit negativt och positivt. Negativt för att det kan ha gjort att de vinklade deras svar så det skulle ”passa” mig, men det kan också ha varit positivt då de vågat öppna sig mer.
Under en av mina intervjuer frågade jag respondenten i fråga, om hon hade tips på någon mer jag kunde intervjua. Jag vet att hon har kontakt med flera andra via Al-Anon och efter några dagar fick jag numret till en kvinna hon frågat. Jag skickade ett sms och förklarade syftet även för henne och hon ville gärna ställa upp. Snöbollsurval är när forskaren frågar några personer vem ska jag prata med? och det blir en snöbollseffekt och snöbollen blir större och större ju fler jag får tag på (Patton, 2002:237) Eftersom området jag studerar är lite hemligt, passade detta urval in bra.
18
För att bevara deltagarnas anonymitet samt göra det tydligare har jag valt att kalla
intervjupersonerna vid olika namn som inte överensstämmer med deras riktiga namn. Jag kallar dem Karin, Camilla, Catharina, Sara samt Frida. Karin är 61 år och är gift. De har varit gifta i 22 år och maken har varit nykter i 10 år. De har två vuxna barn tillsammans. Camilla är 47 år och också hon gift. Hon och hennes man har varit gifta i 21 år och mannen har varit nykter i 11 år. De har tre barn varav två fortfarande bor kvar hemma. Chatarina är 51 år och är gift med sin man, som varit nykter i 10 år. De har två vuxna barn ihop. Sara är 39 år och sambo. De har varsitt barn sedan tidigare samt ett barn tillsammans. Alla barn bor hos dem mestadels av tiden. Frida är 42 år och sambo. Hennes sambo har varit nykter i perioder men är det inte vid intervjun. De har två barn tillsammans.
4.3.Förförståelse
Som jag redan nämnt under rubriken grundantaganden, kan vi aldrig riktigt ställa oss utanför vår egen förförståelse då den hela tiden är en del av livsvärlden. Vi människor tolkar det vi upplever med hjälp av det vi redan vet och förstått. Som hermeneutiker bör man inte ställa sig utanför sin förförståelse då vi behöver ha förstått för att kunna tolka. Det viktiga är att man som forskare medvetandegör sin förförståelse för att kunna vara öppen och mottaglig för det som kommer upp i dialogen, både med respondenterna och i analysen av texten. Jag hade min förförståelse i beaktande och skrev ned den innan jag satte igång med intervjuerna, samt att jag reflekterade över mina förutfattade meningar under studiens gång. Min förförståelse är följande.
Eftersom jag själv har levt ihop med en missbrukare under flera år vet jag att det krävs en hel del arbete med mig själv också, även efter att missbrukaren blivit nykter och drogfri. Jag trodde länge att om han bara blev nykter så blir allt bra mellan oss. När han sedan blev nykter visade det sig att jag inte kunde fortsätta min roll i vår relation heller, eftersom han tog på sig en helt ny roll som nykter alkoholist. När vi levt tillsammans som medberoende och
beroende, och han som beroende blev nykter och drogfri, hände det något i vår relation. Tidigare hade jag som medberoende agerat ”omhändertagare” och han som beroende hade agerat ”offer”. Man brukar säga att man passar som handen i handsken när den ena tar hand om och den andra vill bli omhändertagen. Jag tänker att många medberoende tar på sig rollen som förälder och därmed ansvaret för att den beroende blir nykter och ren. När den beroende sedan blir ren, tappar den medberoende sin identitet och sitt syfte i relationen. Jag anser att det kan då vara svårt för den medberoende att hitta sig själv i relationen. Det är inte frågan om att ”hitta tillbaka” till varandra utan mer om att hitta något nytt eftersom båda jobbar med sig själva och är några andra än de var när de träffades.
Då det är ett känsligt ämne, har det varit viktigt för mig att berätta min förförståelse innan men också under intervjuerna, för att göra det lättare för respondenterna att känna sig trygga.
4.4.Genomförande och bearbetning
När jag kommit i kontakt med de respondenter jag hade valt ut, berättade jag kortfattat vad syftet med uppsatsen var så de fick känna efter om de kunde bidra med något utifrån deras livssituation. Vi bestämde en tidpunkt och plats för intervjun och jag informerade om ungefär hur lång tid det beräknades ta. Respondenterna fick välja plats och det som var mest naturligt var hemma hos dem eller hos mig. Alla utom en valde att komma hem till mig. Eftersom det är känsliga ämnen vi pratat om under intervjuerna, har det varit viktigt för mig att
19
respondenterna känt sig trygga både på platsen och med mig. Detta har jag upplevt att de varit.
Alla intervjuer tog mellan fyrtiofem minuter och en timme och jag lät respondenterna prata färdigt innan jag avslutade. Jag kände att jag fick svar på mina frågor i alla intervjuer. Jag använde mig av min mobiltelefon för att spela in intervjuerna, efter att samtliga respondenter godkänt detta. Dels för att inte behöva störa intervjun med att sitta och skriva anteckningar, men även för att kunna gå tillbaka för att hitta nyanser under analysen. Jag märkte inte av att respondenterna kände sig osäkra och när jag förklarade varför jag skulle spela in, var det ingen som tyckte det var konstigt.
4.5.Datainsamling
Inom hermeneutiken är dialogen den huvudsakliga vägen till datainsamling. Binding och Tapp (2008) tar upp vikten av att se sin egen förförståelse och vara medveten om den. Konversation eller dialog är det bästa tillvägagångssättet när en människa vill nå förståelse (Binding & Tapp, 2008:21-22). Om jag ökar medvetenheten om min egen förförståelse, kan jag också förstå den jag möter på ett bättre sätt. När deltagarna i en dialog har villkor som stämmer överens med varandras, kan forskaren nå en ökad intersubjektiv förståelse, inte bara för sig själv utan även för den andre. Detta kallar Gadamer för horisontsammansmältning eftersom det handlar om att se världen från samma horisont som respondenten. Det är först då vi kan uppnå en gemensam förståelse och därmed också förstå något nytt. Om jag ser världen från samma perspektiv som den jag pratar med, lyssnar jag verkligen på vad hen säger
(Bindiing & Tapp 2008:25). För att uppnå denna sammansmältning har jag under
intervjuerna stämt av så att jag uppfattat informationen rätt och jag har även ställt följdfrågor utifrån det som uppkommit under dialogens gång.
Under en hermeneutisk intervju är inte målet att helt förstå respondenten, utan att förstå meningen med den erfarenhet som respondenten delar med sig av under dialogen (Binding & Tapp, 2008:26). Forskaren måste hela tiden måste vara uppmärksam på sin förförståelse och hur hen hanterar den i processen. Denna förförståelse ses som positiv så länge den inte gör att forskaren låser sig. Genom att jag skrivit ned min förförståelse innan intervjuerna och att jag medvetandegjort den, kunde jag också vara uppmärksam på mina egna tolkningar under intervjuerna och därmed göra nya tolkningar. Jag hade gjort en intervjuguide med teman och dessa höll jag mig till, tills jag kände att vi var på samma spår i dialogen. Eftersom det aldrig går att förutse hur en dialog tar form, var jag tvungen att vara flexibel och fortsätta dialogen utefter respondentens och min konversation. Den öppenhet som jag gick in i intervjuerna med, gjorde det möjligt att se på saker ur respondenternas perspektiv och inte enbart mitt eget. Min förförståelse och att jag delade med mig av mitt eget förflutna till respondenterna, gjorde att det blev lättare att komma in i dialog istället för intervju. Jag följde min
intervjuguide men valde att utveckla vidare, det respondenterna kom in på. Jag lade in kommentarer mellan frågorna, för att få dem att berätta vidare, istället för att fylla på med nästa fråga. Känslan blev ett förtroligt samtal snarare än att jag intervjuade och de svarade. Då samtliga respondenter gett sitt samtyckte till att jag spelade in intervjuerna, gjorde jag detta för att kunna fokusera på dialogen men även för att kunna transkribera i efterhand. Detta gjorde att tolkningsprocessen blev enklare när det var dags för det. Varje intervju/dialog pågick i ungefär 45 minuter och skedde ostört hemma hos mig eller i ett fall hemma hos respondenten.
20
4.6.Etiska överväganden
Jag har i min studie låtit mig vägledas av de fyra forskningsetiska principer som
Vetenskapsrådet (2012) framställt. När det gäller informationskravet och samtyckeskravet, har samtliga respondenter blivit informerade om att deras deltagande är frivilligt och att de närhelst de vill är fria att avsluta sin medverkan. Enligt nyttjandekravet informerades även respondenterna om syftet med studien och vad deras bidrag till den samma var. Samtliga respondenter informerades om att alla uppgifter jag samlade in enbart skulle komma att användas i forskningssyfte, enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2012:14). De fick även veta att alla personuppgifter behandlades konfidentiellt, att ingen obehörig skulle komma åt den informationen de delgav mig.
Jag kände mig trygg i att respondenterna visste var de kunde söka hjälp om något jobbigt skulle komma upp under intervjun och vid samtliga intervjuer satt vi kvar och pratade efter jag stängt av inspelningen.
5. Resultat
I en hermeneutisk tolkningsprocess går man igenom tre steg. Den första kallas den inledande tolkningen, och den innebär att man gör en grov första tolkning och tar in helheten av
materialet. Detta för att få en helhetsförståelse. Nästa steg är den preliminära tolkningen, som innebär att man tar sorterar in den inledande tolkningen och gräver fram det osedda med hjälp av teorin. På detta sätt kommer man djupare in i materialet. Slutligen kommer man fram till huvudtolkningen som innehåller färre kategorier än den preliminära tolkningen och detta steg ska vara så helhetligt som det går.
5.1.Inledande tolkning
I början av tolkningsprocessen läste jag igenom mina transkriptioner flera gånger för att få en uppfattning och en helhetsbild av det jag fått fram under intervjuerna. Jag befann mig då på den lägsta nivån i den hermeneutiska cirkeln. Jag hittade och noterade flera teman som var gemensamma för alla intervjuer, totalt åtta stycken. Dessa hittade jag då jag upptäckte att alla respondenter varit inne på samma saker under intervjuerna trots att jag formulerat frågorna olika för varje respondent. Det var ord som stack ut men också sådant de sade mellan raderna. Med hjälp av min förförståelse kunde jag tolka det de sa och dessa tolkningar hjälpte mig att välja ut relevanta teman. Jag funderade och antecknade samtidigt kopplingarna till de teorier och den tidigare forskning jag redogjort för ovan. Detta för att förbereda för nästa steg i processen, den fördjupade tolkningen (Ödman, 2007).
De teman jag hittade var spänning, tillit, egen barndom, skuld, Al-Anon, drama,
kommunikation och framtiden. Spänning
Respondenterna var alla överens om att det innebar en viss spänning att leva med någon som hade en beroende-personlighet. Även om spänningen i relationen oftast var allt utom positiv, så innebar det att det ständigt hände något i relationen, i situationen hemma eller när de var bortbjudna. Allt från att deras män inte kom hem på flera dagar, till att det gömdes knark hemma i deras lägenhet eller hus.
21
Alla respondenter pratade om att de haft tillitsbrist gentemot missbrukaren. Exempelvis, eftersom flaskan/drogerna gick före allt annat, var det svårt att lita på att saker som skulle göras blev gjorda. En respondent berättade att hon åkte hemifrån när hennes man började laga mat, men när hon kom hem en timme senare var inget färdigt. Han hade valt att börja dricka istället.
Egen barndom
De intervjuade respondenterna hade antingen växt upp med en missbrukande förälder, en psykiskt sjuk mamma, eller så hade de levt med båda sina föräldrar men pappan hade varit mer frånvarande än mamman. Ingen beskrev sin barndom som helt problemfri, men den hade varit mer eller mindre dysfunktionell för respondenterna. En av respondenterna menade att det inte pratats om känslor i barndomshemmet. En annan var uppväxt med enbart sin mamma, som mellan varven legat inlagd på psyket och hon och syskonen hade fått ta hand om sig själva i perioder.
Al-Anon
Alla respondenter visste vad Al-Anon var och berättade själva om att de varit på möten där. Flertalet beskrev det som en stor hjälp i deras eget mående även efter att missbrukaren blivit nykter och drogfri. De hade tagit kontakt med Al-Anon i samband med att deras partner sökt hjälp för sitt missbruk och genom att gå på möten och träffa vänner genom gruppen hade de kunnat prata samma språk som deras partner gjort efter behandlingen.
Drama
Respondenterna beskrev den aktiva tiden med missbrukaren som fylld av drama. Detta drama kunde innefatta bråk, att det kom hem personer till deras hem som de inte kände, att polisen tillkallades eller att de fick be barnen om hjälp för att få upp den berusade partnern från golvet. Det var alltid något annat än familjen eller relationen som gick först och det hände alltid saker kring missbrukaren.
Kommunikation
Alla respondenter upplevde att kommunikationen hade blivit mycket bättre sedan deras man blivit nykter/ren. Innan var det svårt att kommunicera, då personen var onykter eller somnade tidigt men i nykterheten såg respondenterna kommunikationen som en viktig nyckel i att komma vidare tillsammans.
Framtiden
Ingen visste hur framtiden såg ut, men jag kunde tydligt se att de drog åt två olika håll när det gällde om de kommer att fortsätta leva med sina män eller inte. De som ville fortsätta
tillsammans var väldigt tydliga med att de hoppas det. De som inte var säkra alls, svarade nej relativt fort på frågan.
5.2.Fördjupad tolkning
De teman jag presenterat i den inledande tolkningen, ligger till grund för fortsättningen av analysprocessen, i den fördjupade tolkningen. Här läste jag igenom intervjuerna igen, för att se om jag missat något samt för att smalna av analysen ytterligare. Jag letade efter
22
kunde jag hitta likheter och skillnader som gjorde att jag kunde smalna av dessa teman ytterligare. Med hjälp av teorierna jag valt och min förförståelse, samt kopplingarna mellan dessa kunde jag höja abstraktionsnivån i tolkningen. Detta resulterade i att de åtta teman jag hittat i den inledande tolkningen, blev fyra teman i den fördjupade tolkningen. Det är här den hermeneutiska cirkeln blir en spiral, när jag som forskare får en djupare förståelse och
tolkningarna tas till en högre abstraktionsnivå (Ödman, 2007). Dessa fyra teman är otrygg
tillvaro, igenkännande, känslor och tro på framtiden. Otrygg tillvaro
Detta tema är en sammanfogning av drama och tillitsbrist från den inledande tolkningen. Detta tema lyfter fram känslan av att leva i en relation där man inte kan lita på sin partner oavsett om det gäller våld eller att han tar hand om pengar eller barn på rätt sätt. Alla
respondenter har på något sätt uttryckt att det var en otrygg tillvaro, att leva tillsammans med en aktiv alkoholist.
När man lever tillsammans med en missbrukare, flyttas gränserna för vad som är normalt och inte. Alla respondenter har uttryckt detta på ett eller annat sätt även om de under tiden det pågick hade svårt att se det. Ingen av respondenterna menade att det förekommit våld, men när de tänkt efter en stund och börjat berätta, har det förekommit på ett eller annat sätt även om det inte varit fysiskt våld. När de berättat om situationer för mig, har de pratat om dem som om det är saker som händer i alla relationer, men de har också varit medvetna om att det är allvarliga saker som hänt och som kanske inte är så vanligt förekommande i ”normala” relationer. När jag frågat om våld förekommit sa samtliga nej men sedan berättade flera av kvinnorna om händelser som för mig förefall dramatiska och ovanliga för en kärleksrelation. Samma sak gällde problemet med att mannen inte gick att lita på, att han kanske stack iväg och inte kom tillbaka eller att oväntade saker hände som de i efterhand kunde förstå att det inte var normalt.
Sara berättade om en relation där det ständigt hände oväntade saker. Hon kunde inte lita på sin sambo och helt plötsligt var hon i situationer hon aldrig trodde hon skulle hamna i. När vi kom in på om det förekommit våld i relationen, berättade hon om en händelse när polisen blev tillkallad. Hon berättade också om tillfällen då sambon bjudit över sina kompisar till deras gemensamma lägenhet och efter en stund stuckit därifrån.
Nej, alltså. Knuffningar, men inget så. Ja ingen misshandel på det sättet. Men han blev dum. Och fick utbrott och kunde liksom slå sönder saker hemma och så. Och till slut så. Eskalerade det så vi tog dit polis för han knuffade in mig för att jag gjorde motstånd […] Han bara, jag drar en stund nu. Och sen kom han inte hem. För då skulle han hämta grejor. Och jag bara jaha, ok! Och han kom ju inte hem. Alltså, ja det var ju det som var grejen. Nej jag tyckte det kunde vara skönt när de ringde från polisen och sa vi har din man i häktet. Ja men vad skönt, då vet jag var han är liksom. (Sara)
Jag tolkar Saras berättelse som att när hon sa emot honom vid ett tillfälle knuffade han henne så hon for in i en möbel. Det lät inte som någon stor grej när hon berättade det, men
uppenbarligen hade hon tänkt på det eftersom det kommer upp. När hon berättade det var det som att hon berättade om något som hänt i en film eller som hänt någon hon känner. Hon berättade sakligt och utan att visa speciella känslor. Min tolkning är att hon där och då fann sig i situationen men att hon i efterhand kan se att det inte är normalt att göra så. När man lever tillsammans i en kärleksrelation ska man kunna lita på den man är tillsammans med och
