Att hitta forskning som både relaterar till hållbar utveckling och hem- och konsumentkunskap och hur eleverna ser på fenomenet hållbar utveckling har inte varit enkelt. Det finns forskning som handlar om lärande för hållbar utveckling och forskning om ämnet hem- och konsumentkunskap. Dock saknad det i stort sett forskning som binder dessa perspektiv samman. Jag kommer därför att redovisa några forskningsresultat som relaterar till det ena eller det andra perspektivet.
I Björneloos (2007) doktorsavhandling, beskrivs problematiken med att det finns lite eller helt saknas forskning om lärande för en samhällsutveckling. Orsaken kan vara att miljöbegreppet är svårt att definiera och att det finns stor spännvidd inom området. Enligt Björneloo råder det en viss förvirring mellan begreppen undervisning för hållbar utveckling och miljöundervisning men det konstateras att undervisning för hållbar utveckling har bredare inriktning. Vidare säger Björneloo (2007) att även om elever lär sig om företeelser som främjar hållbar utveckling och handlar utifrån det innebär det inte att de kommer att göra det efter sin skolgång eller i framtiden. Syftet med undersökningen var att synliggöra lärarens föreställning om hållbar utveckling, Björneloo genomförde sin studie hos lärare som arbetar med elever som är mellan 5 och 16 år. Det som framkom av studien vara att lärarnas intentioner var att undervisa helheter och sammanhang för hållbar utveckling.
Darehed (2008) har i sin uppsats studerat hur hem- och konsumentkunskapslärare ser på begreppet hållbar utveckling. Lärarna ansåg att begreppet inrymdes i tre kategorier: Kunskap- i-handling, Hälsa och Individens etiska utveckling, varvid kategorierna överlappar varandra, ofta i ganska hög grad. Kunskap-i-handling betyder att eleverna får konkret öva på att bland annat planera kosten och vårda ett hem som är hållbart, resursanvändning med till exempel transporter, produktion och konsumtion men även sopsortering. Med hälsa menas den egna och andras hälsa, socialt men även psykiskt och fysiskt. Individens etiska utveckling handlar om att kunna lösa konflikter, medmänskliga relationer och om barnarbete och konsumtion.
Wickenberg (2000) har forskat om vilka faktorer som har betydelse för att det faktiskt ska komma till stånd miljöundervisning i skolor. Han har funnit att den viktigaste faktorn är eldsjälar bland lärare. Om lärare brinner för miljöfrågor och tar med det i sin undervisning kommer det också att få återverkningar på vad elever lär sig. Betydelsen av eldsjälar är viktigare än direktiv uppifrån, t.ex. direktiv av rektorer. Ett liknande samband visas i Sunds avhandling ”Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll – implikationer för undervisning för hållbar utveckling”. Sund visar att lärares attityder inverkar på elevernas ståndpunkter. Lärare som är engagerade och brinner för sin sak socialiserar eleverna i den andan.
Jonsson (2007) har studerat hur lärarstudenters uppfattning av hållbar utveckling kommer till uttryck i den undervisning de gör i sin verksamhetsförlagda del av utbildningen. Ett resultat i Jonssons forskning är att det inte bara är studenternas uppfattning som har betydelse, även studenternas kunskapssyn, syn på lärande och lärprocesser har inverkan på vad eleverna får möjlighet att lära sig. Jonssons forskning är intressant i sammanhanget eftersom den visar på att det finns en stark och tydlig relation mellan lärares uppfattning om lärande och elevers uppfattning av lärandeobjektet.
18
I hem- och konsumentkunskap är det främst Margareta Grönqvist, Karin Hjälmeskog och Ingrid Cullbrandt som bedrivit forskningar och skrivit avhandlingar, som bland annat har handlat om ämnet i sig, undervisningen och om jämställdhet. Petersson (2007) har skrivit en doktorsavhandling ”att genuszappa på säker eller minerad mark” som handlar om köns-mönster i hem- och konsumentkunskap, hur genus ser ut i ämnet som har en traditionellt stark kvinnlig prägel men som vill sträva mot jämställdhet.
19
Metod
Det finns en distinktion mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Den huvudsakliga skillnaden ligger i att genom kvantitativ forskning försöker man via stora mängder data från många informanter förklara och visa hur något förhåller sig. En konsekvens av detta blir att det är svårt att nå ett innehållsligt djup i frågeställningar och därmed i de svar man får. Vill man gå på djupet kan det därför ibland vara lämpligare att använda sig av en kvalitativ metod som istället grundar sig på förhållandevis få informanter men vilka kan bidra med mycket information. Kvalitativ forskning kan därför vara att föredra när man vill förklara något på ett djupare plan, t.ex. när det handlar om bakomliggande samband eller hur människor förstår något (Patel & Davidson, 2003). Eftersom syftet i denna studie är att analysera hög-stadieelevers förståelse för hållbar utveckling i ämnet hem och konsumentkunskap, finner jag det lämpligt att använda mig av en kvalitativ metod.
Begreppet kvalitativ forskning inrymmer ett flertal olika datainsamlingsmetoder, forskare kan till exempel använda sig av texter och dokument som de samlar in och analyserar. De kan också göra intervjuer med människor som kan ge forskarna den information som de behöver.
Att få fram rätt information fordrar förtroende och fingertoppskänsla av forskaren ”En kvalitativ forskare eftersträvar en nära relation till de personer som studeras för att han eller hon ska kunna uppfatta världen på samma sätt som de gör” (Bryman, 2002, s. 272).
Utgångspunkten för forskaren är hur deltagarna uppfattar vad som viktigt och betydelsefullt och de flesta forskare visar en preferens för att se situationen genom deltagarens ögon.
Informationen som inhämtas tolkas sedan av forskaren och det kan göras på flera sätt, antingen analysera helheten eller så kan man utgå ifrån enstaka utsagor och därifrån uppbygga en full förståelse av ämnet (Holme & Solvang, 1997).
Val av metod
Två olika metoder har valts för att samla in den empiri som behövs för att besvara studiens frågeställningar; en enkätundersökning med en öppen frågeställning samt en kvalitativ intervju. Att använda sig av två olika metoder för att beforska samma sak brukar kallas lektionspass, får de veta att jag ska genomföra en undersökning. Inledningsvis genomfördes en enkätundersökning bland eleverna för att ta reda på deras uppfattning om hur hållbar utveckling kommer till uttryck i ämnet hem- och konsumentkunskap. Förutom att jag var intresserad av de svar som framkom via enkäten var jag också intresserad av att kunna använda enkäten som urvalsinstrument för de efterföljande intervjuerna. Trost (2007) menar att enkäter med fördel kan användas som urvalsinstrument, ”enkäter som innehåller öppna frågor, det vill säga frågor utan svarsalternativ, kan också användas som mätinstrument”
(Trost, 2007, s. 24). Enkäter med öppna frågor ger en låg grad av strukturering, vilket betyder att individen har möjlighet att utveckla sitt svar. Strukturering handlar alltså om vilket utrymme svaret ges av den som gjort enkäten (Patel & Davidson, 2003). Samma sak gäller när det handlar om intervjuer, ”[e]n helt strukturerad intervju lämnar mycket litet utrymme för
20
intervjupersonen att svara inom och vi kan förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt med utrymme för intervjupersonen att svara inom” (Patel & Davidson, 2003, s. 72).
Enkäten hade en öppen frågeställning om hur hållbar utveckling syns i hem- och konsumentkunskap. Frågan var formulerad på följande sätt:
Hållbarhet definieras i tre dimensioner: ekologiskt (miljö), socialt (folk-hälsa, demokrati, jämställdhet) och ekonomiskt. Hur tycker du att hållbar utveckling syns i hem- och konsumentkunskapen när vi arbetat med S.M.A.R.T-mat?
I nästa steg eftersöktes en djupare förståelse och beskrivning av variationen av hur eleverna såg att hållbar utveckling kom till uttryck i hem- och konsumentkunskap. Syftet med intervjuerna kan vara att ”öka informationsvärdet och skapa en grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar om det fenomen vi studerar” (Holme & Solvang, 1997, s. 101).
En kvalitativ intervju liknar ett vanligt samtal. Istället för att strikt följa en förutbestämd frågeordning förs istället ett öppet samtal utifrån olika frågeställningar. Det fanns en mall som beskrev de olika frågeställningarna som skulle behandlas men intervjufrågorna har inte ställts i samma ordning till varje elev eftersom det är mer hur eleven har svarat som har lett samtalet.
Enligt Holme och Solvang (1997) är det viktigt att intervjun handlar om det som är tänkt att undersökningen ska handla om men ibland kan det dyka upp idéer som förstärker eller får inverkan på de frågeställningar som finns i mallen. Intervjuer bör genomföras i en miljö där den intervjuade känner sig trygg och inte heller kan bli störd (Trost, 2005), därför genomfördes de i ett tomt klassrum.
Eleverna intervjuades en i taget och deras svar spelades in med hjälp av en mobiltelefon. En av fördelarna med att spela in samtalet är att den som intervjuar kan fokusera sig på själva intervjun (Kvale, 1997). Genom att lyssna på intervjun i efterhand kan olika tonfall och ordval urskiljas, ”[m]an behöver inte göra en massa anteckningar utan man kan koncentrera sig på frågorna och svaren” (Trost, 2005, s. 54). En annan fördel är att samtalen kan transkriberas till text och därmed bli möjliga att läsa. Patel och Davidson (2003) menar att med användandet av ljudupptagning fås den exakta lydelsen på svaret, men det kräver en extra arbetsinsats för transkribering av svaren, vilket i sig är tidskrävande.
Varje intervju tog cirka 20 minuter att genomföra. Efter varje intervjutillfälle transkriberades intervjun ordagrant. Det kan vara av vikt att transkribera och analysera intervjuerna ganska snabbt efter intervjutillfället så att det inhämtade materialet inte blir en oöverkomlig uppgift (Bryman, 2002).
Etiska överväganden
Jag berättade för eleverna vilket mitt syfte var med att beforska hur de tänker om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap, där jag betonade vikten av att varje elevs svar är viktigt (Patel & Davidson, 2003). De fick också veta att det som tillhör undersökningen kommer att vara helt konfidentiellt vilket betyder att ”ingen utomstående någonsin kommer få ta del av något på sådant sätt att den enskilde kan röjas eller igenkännas”
(Trost, 2005, s. 40). Enkäten var inte anonym eftersom eleverna skrev sitt namn på den. När
21
en enkät är konfidentiell betyder det att det är bara uppdragsgivaren, jag i det här fallet, som vet vem som svarat vad. Jag berättade vidare att det insamlade materialet bara ska användas till min forskning och inte till något annat ändamål, så som betygssättning.
Urval
Som redan har påpekats ovan har undersökningen utförts bland elever som jag själv är lärare för. De elever som kommer att ingå i undersökningsgruppen är inte slumpmässigt utvalda utan de är utvalda av bekvämlighetsskäl eftersom jag har kontakt med en högstadieskola på orten. Jag behöver alltså inte etablera någon ny kontakt med någon annan skola och dessutom har eleverna endast ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurs 5, 8 och 9, därav urvalet.
”Bekvämlighetsurval innebär att man till exempel som lärare delar ut frågeformuläret till sina elever i en eller flera klasser” (Trost, 2007, s. 31). I den här kommunen har eleverna i årskurs 8 flest timmar i ämnet hem- och konsumentkunskap och de ska arbeta med arbetsområdet Miljö och livsstil vilket passar bra med min undersökning. Eleverna fick fylla i enkäten på lektionstid, jag talade om varför jag ville att de skulle fylla i den och sen så lästes frågan högt.
Sex elever valdes ut för intervju. Dessa var de som hade svarat mest olikt varandra på enkäten. Denna urvalsmetod kallas maximal variation och är användbar när man vill beskriva kvalitativt skilda sätt att förstå någonting (Jonsson, 2007).
Analys
För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativ innehållsanalys valts. Kvalitativ innehållsanalys handlar om att analysera fram vilket innehåll som döljer sig i ett datamaterial, till exempel i enkätsvar eller i en intervju. Innehållsanalysen kan delas in i två grenar, kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Kvantitativ är vanlig att använda vid analys av olika texter och dokument, då man på förhand har bestämt hur kategorierna ska se ut. Det är en ofta använd metod när man ska analysera texter och dokument i olika media (Bryman, 2002;
Kvale, 1997).
Vid en kvalitativ innehållsanalys framträder kategorierna utifrån det material som analyseras.
Det är med andra ord datamaterialet som styr vilka kategorierna blir (Bryman, 2002). Den metod som jag har valt att använda vid denna studie är en kvalitativ innehållsanalys eftersom det är en metod vilket rör analys av material där teman eller kategorierna visar sig under analysens gång (ibid). Som grund för de olika kategorierna finns de meningar som kommer till uttryck. Ibland kan samma mening uttryckas på olika sätt men med olika ord och formuleringar. Således går det att svara på olika sätt men ändå mena samma sak. De elevsvar vars innebörd har betytt samma sak har förts till en och samma kategori.
Det är viktigt att påpeka att analysprocessen inte ska påverkas av forskarens egna personliga värderingar eller förförståelse (Bryman, 2002). Det är därför viktigt att vara öppen för vad informanterna faktiskt uttrycker. För att i möjligaste mån sätta sin egen förförståelse inom parantes har materialet granskats systematiskt och i möjligaste mån objektivt. Systematiken har bestått i att jag upprepade gånger omsorgsfullt har läst igenom enkätsvaren och de transkriberade intervjuerna. Under denna fas av analysen har meningsbärande enheter identifierats och formulerats. Dessa meningsbärande enheter har beskrivits och kommit att bli de kategorier som utgör studiens resultat.
22
Granheim och Lundman (2004) beskriver svårigheten att identifiera de meningsbärande delarna i ett material. Om alltför stora enheter väljs ut, finns det en risk att de innehåller så mycket olikartade aspekter att själva kategoriserandet blir meningslöst. Å andra sidan, om kategorierna blir för små, snäva och många finns det en risk att materialet fragmenteras. I själva kategoriindelningen är det viktigt att kategorierna är fullständiga. För att förtydliga kategorierna kan en passande meningsbärande enhet väljas ut och presenteras så att läsaren får en djupare förståelse för kategorin.
Kategorierna som hittas kommer i resultatredovisningen att exemplifieras med hjälp av citat.
23
Resultat
Eleverna har efter att de arbetat inom arbetsområdet Mat och livsstil beskrivit hur de tycker att hållbar utveckling framkommer i hem- och konsumentkunskap. Deras beskrivningar kommer fram dels i den enkät som samtliga har besvarat och dels genom den intervju som sex av eleverna har deltagit i. Såväl enkätsvaren som intervjuutskrifterna har analyserats som en helhet. Därmed kommer jag inte att göra en separat redovisning av enkäten respektive intervjuerna. Istället redovisas de kategorier som utkristalliserades i empirin som en helhet.
Elevernas förståelse av innehållet av hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap
Som svar på den första forskningsfrågan: Hur beskriver elever innehållet av hållbar utveck-ling i ämnet hem- och konsumentkunskap? kunde fyra kvalitativt skilda kategorier urskiljas:
Mat och miljömärkning, Jämställdhet, Etik, normer och värderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna överlappar delvis varandra eftersom de har samband med varandra, de är åtskilda men inte så distinkt.
Mat och miljömärkning
Eleverna anser att mat och matlagning är det som är mest påtagligt i undervisningen och i arbetsområdet Mat och livsstil fick eleverna utöva olika arbetsmetoder för detta inom S.M.A.R.T.-matkonceptet. De reflekterar över att de använder sig av ekologiska produkter i matlagningen men även kravmärkta produkter och varor som är lokalproducerade såsom potatis. ”Vi tänker på miljön ganska mycket på hem- och konsumentkunskapen, jag tror att det är för att vi ska lära oss att det är bättre än att köpa det som inte är kravmärkt eller ekologiskt”. Eleverna anser att ekologiska produkter är dyrare ”den ekologiska maten är dyrare men bättre för miljön, därför borde den vara billigare”. De har lärt sig om miljö-märkningar, vad de olika märkningarna står för. ”Nu vet man vad det betyder och det är mycket bättre för miljön att köpa sådana produkter” men även reflekteras det hur ekologiska kontra vanligt konventionellt odlade grönsaker men även kött skiljer sig. ”De ekologiska hönsen får gå fritt och de har en större gård att gå omkring på”. Någon elev berättar att affären där de handlar har ett bra utbud av lokalproducerade grönsaker, vilket de tycker är jättebra, och det säljs mycket grönsaker som är lokalt odlade. Några elever berättar att de äter mest älgkött eller kött från den egna gården och deras familjer odlar potatis och grönsaker på sommaren och nu ser de eleverna på de sakerna ur ett helt annat perspektiv än tidigare. De har blivit mer kritiska i sitt tänk, till exempel frågar de varifrån vissa varor kommer och de är noga med att poängtera att gynna orten, eller om det inte finns en KRAV-märkt likvärdig produkt att köpa istället.
Efter arbetet med S.M.A.R.T.-mat, där eleverna har arbetat om ”Rätt kött och grönsaker” kan de reflektera över älg- och renkött men även grönsaker som går att odla i Sverige. Det är flera av elevernas föräldrar som jagar och eleverna reflekterar över att det är ingen som utfodrar älgarna ute i skogen eftersom de äter vad skogen har att ge. ”Ja, man ska ju äta rätt kött, det som är bäst och närmast, närproducerat och så, ja också ekologiskt odlade grönsaker”.
Eleverna säger att ”där vi bor kan vi odla potatis och grönsaker och det hjälper naturen om vi köper helsvensk mat”, de uttrycker också att de odlar potatis hemma. De pratar även om alla frukter som vi måste importera och hur de besprutas för att se bättre ut men även för att hålla i
24
frakten till Sverige. Eleverna har också tagit fasta på att vissa grönsaker ska man helst inte äta året om ”sallad, gurka och tomat ska man inte äta typ på vintern för då måste vi importera dem från andra länder”.
På första lektionen inom S.M.A.R.T.-mat, som heter ”Större andelen vegetabilier” tillagades en vegetarisk buffé och eleverna påtalar i intervjun hur det är att äta mat utan kött och de sa att ”det var ju faktiskt gott”. De säger att de inte är vana hemifrån att äta vegetarisk kost men de tyckte att det var gott. I skolan serveras en vegetarisk maträtt en gång i veckan på prov, som alternativ till den traditionella maten men eleverna säger att de inte har smakat den.
Hur ser eleverna på framtiden? Alla elever är överens om att de ska titta på var köttet är producerat så att de vet var köttet kommer ifrån. De påtalar även att det är bra med märkningar så att man vet vilken kvalitet varorna håller.
Jämställdhet
När eleverna funderar över hur jämställdhet kan ha med hållbar utveckling och hem- och konsumentkunskap att göra tänker de främst på hur det egna arbetet ser ut i köken i hem- och konsumentkunskapssalen. Elevernas tankar kring jämställdhet är att kunna arbeta med alla oavsett om man är kille eller tjej och det spelar ingen roll vem som gör vad bara alla ”drar sitt strå till stacken”. ”Det går minst lika bra att laga mat med killarna som med tjejerna” och de anser också att oberoende av kön kan man till exempel diska eller utföra tidigare könsbundna uppgifter. De menar att det är viktigt att kunna arbeta med alla och eleverna anser att de omsätter det i praktiken i hem- och konsumentkunskapssalen. De reflekterar också över hur arbetsfördelningen ser ut i hemmet, vem som gör vad och att det är viktigt hur föräldrarna är som förebilder.
Eleverna konstaterar att allt de behöver för att laga mat redan finns i köket och det kan vara så att man tar förgivet att alla livsmedel ska finnas i köket men att det inte är så i alla hem eller i alla länder, vissa är rikare än andra. De säger också att det inte är jämställt i alla länder mellan män och kvinnor, och att länderna emellan inte är jämställda med varandra, vissa länder är rika medan andra är fattiga.
Etik, normer och värderingar
Etik, normer och värderingar