Vi valde dessa rapporter efter rådgivning med personer91 som har relevant kunskap kring rovdjur och medierna. Vi upplever att dessa rapporter kompletterar våran egen teori samt att det är intressant att se på deras resultat gentemot det vi kommer fram till i våran egen undersökning.
4:1 Fjällmistra
Skilda världar, en granskning av mediernas kunskapsförmedling av rovdjur i olika delar av landet och dess implikationer för demokratin
Publicerad 2006
Syftet med den här rapporten var att uppmärksamma mediers roll för människors kunskap av rovdjurspolitik (vilken författarna anser är en del av miljöpolitiken). Frågorna som det eftersträvas att få svar på är: Vilken kunskap om rovdjuren förmedlas i medierna? Vilket utrymme ges olika kunskaper om rovdjur i medierna? Och sist men inte minst: Hur skriver medierna om rovdjur? Deras analysmaterial bestod av 828 artiklar92 från alla typer av media.
Den undersökta perioden är 050122-050223 och sökorden var lo, varg, björn, järv, Fjällmistra och rovdjur. Författarna utgår i sin rapport från att medierna är en viktig kunskapskälla för medborgarna. På grund av det så har medierna stor påverkan gällande vilken typ av kunskap medborgarna har om rovdjuren.
I sin teori skriver de att människor har tre huvudvägar att gå när de söker kunskap:
interpersonell kommunikation, erfarenhet och massmediernas innehåll93. Kommunikationsforskare är idag eniga om att masskommunikativa insatser är effektiva när det gäller att uppmärksamma människor, gentemot att långsiktigt förändra människors beteenden och attityder. Därmed är det inte helt fel att anta att mediernas förmedlande av kunskap kring rovdjur har påverkan på människor. Exempelvis huruvida rovdjuren är många/få eller farliga/ofarliga.
Rapportens resultat blev att vargen var överlägsen vinnare gällande vilket rovdjur det rapporterades mest om (78,5%). Starkast fokuserad var rapporteringen av rovdjur i de län där rovdjuren uppehåller sig. Dalarna, Jämtland och Värmland var de tre län som kom högst på
91 Per Widén, universitetslektor på Karlstads Universitet samt Tomas Frisk Projektledare/VD på Rovdjurscentret De 5 stora
92 I det materialet ingår även exempelvis insändare
93FjällMistra (2006) Skilda världar? – En granskning av mediernas kunskapsförmedling av rovdjur i olika delar av landet och dess implikationer för demokratin,, Rapport nr 22 sid 10
listan över rapporteringen.94 Majoriteten av datan bestod av artiklar från dagspress (73%).
Men hur berörde artiklarna rovdjur?
Enligt författarnas tolkningar gick det i drygt hälften av artiklarna inte att urskilja ett tydligt ställningstagande för eller emot rovdjur. Fjällmistra rapport (2006)
I sin rapport tar de upp två stycken händelser rörande varg som cirkulerade i media mera frekvent vid den aktuella tidpunkten. Författarna upplever att det finns en tydlig konfliktdimension i artiklarna som framvisar de olika aktörerna (myndigheter, jägare m.fl).
När det gällde vargarna och händelserna kring dem präglades nyheterna till stor del av sensation, det oväntade och okänd utgång. Artiklarna var ofta skrivna i form av en historia med inslag av personifiering – dock fanns det undantag i form av notiser där det inte var personifierat.95 I artiklarna fick ofta myndigheter, medborgare, jägare och forskare komma till tals – men det var även vanligt att ingen berörd grupp fick uttala sig96. De slutsatser som författarna kommit fram till utifrån sin undersökning är att rovdjuren och politiken däromkring inte framställs som en miljöfråga i medierna. I stället framställs rovdjursfrågan som ett ”socialt drama”, och läsarna ges ingen större kunskap för varför rovdjurstammen behöver bevaras.97 På grund av att rovdjuren inte beskrivs som en miljöfråga bidrar det till att det blir en snedvriden bild som kommer fram i medierna98. Undersökningens resultat visade även att det var skillnad på hur nyheterna om rovdjur skrevs beroende på var i landet som den publicerades. Exempelvis så var tidningarna i Dalarnas län mer fokuserade på de kostnader som rovdjuren kostade samhället99. Även de nationella medierna framvisade kostnaderna kring rovdjur och tamboskap. Men däremot så lyckades tidningarna i Stockholms län att framvisa kostnader/vinster med rovdjuren förhållandevis jämt.100 Författarna anser att deras undersökning bekräftar tidigare forskning kring medier och miljö, där identifikation och
94 Fjällmistra rapport (2006) sid 12
95 Ibid sid 13
96 Ibid sid 14
97 Ibid sid 21
98 Som enligt författarna är den källa där medborgare får kunskap kring politik (Fjällmistra rapport (2006) sid 21)
99 Genom exempelvis dödade tamboskap/hundar. (Fjällmistra rapport (2006) sid 15)
100 Fjällmistra rapport (2006) sid 15
sensation är viktiga inslag.101 Vargen var som sagt det rovdjur det skrevs mest om i medierna och författarna antar att det beror på att det är ett djur som det finns många känslor runtomkring. På grund av den uppmärksamhet som vargen får i medierna kan detta skapa en känsla av att de är fler till antalet än vad verkligheten visar, vilket bidrar till att människors rädsla/oro för vargen även ökar.102
4:2 BRÅ (Brottsförebyggande rådet)
Illegal jakt på stora rovdjur, Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22 Publicerad 2007
Denna rapport behandlar främst förekomsten av illegal jakt, vilka eventuella neutraliserande argument som kan legitimera brotten och hur man kan förhindra dem. Men rapporten innehåller även en del där medias bilder av rovdjur103 tas upp och det är den delen som den här texten är baserad på. Rapportens frågeställningar (under kapitlet med medias bilder) är:
Hur framställs rovdjuren i de utvalda medierna? Vilka likheter respektive skillnader finns mellan hur olika dagstidningar presenterar material om rovdjur? Vilka likheter respektive skillnader finns mellan hur olika jakttidskrifter presenterar material om rovdjur?104 Och sist men inte minst: Ger medierna utrymme för neutraliseringar (motivdrivande ursäkter) för illegal jakt? För att få svar på frågeställningar så har författarna valt att göra en innehållsanalys. I sökningen efter material använde de sig av sökorden: björn, varg, rovdjur, lodjur och kungsörn. Författarna105 gjorde även en avgränsning bland dagspressen genom att fokusera på de län106 där det idag redan finns etablerade rovdjurstammar.107 För att få en balans i hur rapporteringen ser ut så har de som motvikt till den lokala pressen valt att undersöka den rikstäckande tidningen Dagens Nyheter. Detta för att få en bild av hur rovdjursfrågor porträtteras i Sverige som helhet.108 Totalt så fann de cirka 160 stycken artiklar från dagspress under den aktuella undersökningsperioden109. Det var totalt tre veckoperioder fördelat över tre år som undersöktes: Författarna har valt att analysera både artiklarnas text likväl som eventuellt tillhörande bilder.
101 Fjällmistra rapport (2006) sid 21f
102 Ibid sid 22
103BRÅ (Brottsförebyggande rådet) (2007) Illegal jakt på stora rovdjur – Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22 sid 112-166
104 Vi väljer dock att enbart framvisa resultatet från dagspressen då frågan kring jakttidskrifter inte är intressant för våran uppsats.
105 Mats Pyka, Anette Nyqvist, Therese Mondal, Johanna Hagstedt och Lars Korsell
106 Dalarna, Gävleborg och Norrbotten
107 BRÅ rapport 2007:22 sid 119
108 Ibid sid 120
109 Ibid sid 124
Rapporten har valt att ha ett flertal olika teoretiska utgångspunkter. Bland annat så utgår de från Håkan Hvitfeldts (1989) teori om att det är omöjligt för medierna att spegla verkligheten på ett objektivt vis. Det är inte bara journalisten som påverkar nyhetsurvalet utan även mediets organisation och ekonomiska förhållanden. Men det är inte enbart medierna och journalisterna som bestämmer vilka nyheter som syns, utan även läsaren gör ett urval när han/hon läser sin morgontidning, denna teori kallas för ”uses and gratification”. Med andra ord så letar läsaren upp den information som bäst tillfredställer hans/hennes behov.110
Författarna har även utnyttjat sig av kultivationsteorin som innebär att ju högre mediekonsumtion en människa har ju mer stämmer dennes verklighetsbild överens med medias. Men den bild som media ger är inte alltid sann, utan det finns ibland en obalans mellan graden av rapportering gentemot graden av hur utbrett fenomenet är.111 Kultivationsteorin har dock blivit starkt kritiserad då man anser att det finns fler aspekter som påverkar individens uppfattningar, men teorin har ändå en så pass stark ställning (särskilt inom området medier och brott) att den inte går att bortse från.112 En av frågorna som ställs är om medias bild bidrar till neutralisering. Att man neutraliserar innebär att man rationaliserar, rättfärdigar eller legitimerar något som i normala fall anses fel113. Neutraliseringarna behövs för att gärningsmannen ska kunna behålla sin självbild som en respektabel medborgare och för att kunna minska skuld och skamkänslor. Enligt Pollack (2001) kan man utifrån Sykes och Matzas(1957) teori om neutraliseringseffekter se på medierna som förmedlare av ideologiska ramverk. Detta innebär att lagöverträdelser sätts i ett större sammanhang, vilket kan ge en brottslig handling större acceptans. Författarna menar på att man på ett liknande vis kan se på
”...att mediernas framställningar av rovdjur kan utgöra ett underlag för neutraliseringar om medierna normaliserar negativa föreställningar om rovdjur114”.
För att förstärka framställningen av en nyhet så kan en bild tjäna som ett bra komplement till artikelns text. Förutom att bilden förstärker och påverkar hur läsaren uppfattar artikeln så kan den även bidra till att öka trovärdigheten. Exempelvis så har ett fotografi högt förtroende då det upplevs avspegla verkligheten.115 Men den faktiska trovärdigheten som bilden innehar gentemot den trovärdighet som mottagaren upplever behöver inte vara samma. Det finns flera faktorer som påverkar om en bild upplevs som trovärdig. Exempelvis storleken i förhållande
110 BRÅ rapport 2007:22 sid 115
111 Ibid sid 115
112 Ibid
113 Ibid sid 116
114 Ibid sid 117
115 Ibid
till texten, lättheten att tolka/förstå bilden och i vilken mån mottagaren kan relatera till innehållet.116 Nyhetsbilder kan ha olika betydelse beroende på var i texten bilden är placerad, informationsfunktionen bilden innehar samt dess konnotativa funktion. Överlag påverkas artikelns helhetstrovärdighet av vilket förtroende mottagaren har för avsändaren.117
Det resultat som författarna har kommit fram till är att majoriteten av de undersökta artiklarna gav ett negativt intryck av rovdjur och det var varg som nämndes mest118. Författarna drar slutsatsen att anledningen till varför vargen nämns så mycket mer än vad till exempel lodjur och björn gör är för att den anses ha högst nyhetsvärde och är det djur som aktualiserar flest konflikter. Genom var artiklarna om rovdjur är placerade gör författarna tolkningen att rovdjur är en förhållandevis högt prioriterad från i lokal och regionalpress där rovdjurstammar finns etablerade. 119 BRÅ kom fram till att tidningarna i Dalarna hade publicerat fler artiklar gentemot de andra undersökta länens tidningar. BRÅ:s författare tolkar denna mängdskillnad som ett tecken på att debattklimatet är olika beroende på vilken region och vilken tidning det är. Av de totalt 160 undersökta artiklarna var det endast 78 stycken som hade någon form av bild/bilder med120. Det var nästan uteslutande fotografier som förekom i artiklarna. Det vanligaste motivet var porträttbilder av personer vars åsikter vädrades i artiklarna121. Det näst vanligaste motivet var på varg som även i bildsammanhanget hade en överlägsen position gentemot de andra rovdjuren. Texten i artiklarna är förhållandevis saklig och beskrivande, men författarna upplever ändå att man får ett negativt intryck av rovdjuren. Detta framkommer genom att journalisterna intervjuar och citerar personer med övervägande negativa åsikter. Citaten är till stor del känslomässiga utan samband till sakförhållanden och nyheten. De källor som används i materialet (artiklarna) är överlag från privatpersoner, och man kan fråga sig om privatpersoners subjektiva uppfattningar utgör en grund för vilken bild av verkligheten som media ger122. Det var sällan expertutlåtande förekom i artiklarna vilket innebär att majoriteten av källorna inte är sakkunniga. Som tidigare beskrivits var majoriteten av källorna negativa och kritiska gentemot rovdjur vilket bidrar till ett ensidigt intryck.
Skillnaderna mellan de olika regionernas tidningar innehållsmässigt är att det främst fokuseras på den lokala problematiken. Exempelvis tas jägarnas situation upp mycket i Dalarna, medan Norrbottens tidningar fokuserar mera på ersättningsnivåer och
116 BRÅ rapport 2007:22 sid 118
117 Ibid
118 Ibid sid 124f
119 Ibid sid 125
120 Ibid sid 128
121 I cirka 58 bilder av totalt 114 förekom detta motiv
122 BRÅ rapport 2007:22 sid 129
samer/renskötsel123. I den rikstäckande Dagens Nyheter så publicerades det inte alls lika många artiklar som i de regionala tidningarna. Detta härrör författarna till det faktum att många av DN:s läsare inte bor i områden där rovdjursstammar är etablerade och därför inte heller har lika starka åsikter kring rovdjuren.124 Sammanfattningsvis så anser författarna att bilden av rovdjur är snedvriden (speciellt i debattartiklar) i medierna och i detta finns en risk i och med den ökande medialiseringen som möjliggör opinionsbildning och kan påverka läsarens verklighetsuppfattning.125
123 BRÅ rapport 2007:22 sid 142
124 Ibid sid 140
125 Ibid sid 142
5 Teori
Vi ansåg att följande teorier var väsentliga i vårt arbete för att beskriva hur bilden av varg förmedlas i tabloidpressen. Till att börja med går vi igenom hur verklighetsuppfattning kan skapas, inte bara av oss själva, utan även hur vi påverkas av olika samhällsförhållanden.
Semiotiken i sin tur hjälper oss analysera och tolka vårt material som diskursteorin hjälpt oss avgränsa.
5:1 Teori kring social konstruktion av verkligheten
Den vetenskapliga forskningen och utformningen av massmediernas budskap har i grunden samma mål – att skapa en bild av verkligheten och förmedla den till mottagarna. Det som skiljer sig är att vetenskapen har till uppgift att fördjupa vår bild av verkligheten medan massmedierna har som mål att kontinuerligt uppdatera vår bild av verkligheten. Detta görs med hjälp av information som främst är av ytlig karaktär.126 Det båda vill förmedla är kunskap. Därför måste vi ställa oss frågan hur tillförlitlig vår kunskap om verkligheten är.
Berger och Luckmann definierar ”kunskap” som vissheten om att fenomenen existerar och att de äger specifika kännetecken127. ”Verkligheten” definierar de som en egenskap tillhörande fenomen som vi erkänner existerar oberoende vår egen vilja128. Huvudfrågan för att komma fram till något om verkligheten är att fråga; hur mycket av den ”kunskap” vi har är socialt konstruerad och hur mycket är oberoende av människan? Det finns de som hävdar att det existerar en objektiv verklighet, alltså en verklighet som ligger utanför människans medvetande. Samtidigt omöjliggör vårt medvetande att vi ska få en korrekt uppfattning om denna verklighet.129 Exempelvis går det att hävda att tiden ligger utanför den konstruerade verkligheten – människan kan inte stoppa tiden, men vi har ändå skapat klockor för att förstå hur den fungerar. Men ger klockorna oss rätt uppfattning objektivt sett eller subjektivt sett?
Olika sätt att se på verkligheten samspelar på ett dialektiskt plan, det är en balans där vågskålen hela tiden rör på sig.130 Ingen kan egentligen förklara helt vad verkligheten är för något, vi kan enbart tolka den. För hur ska man egentligen kunna veta till hur stor del ett fenomen är en del av en institutionell ordning eller om det är en del av icke-mänsklig
126 Hemanus (1981) sid 15
127 Berger L Peter, Luckmann Thomas, (1966/1975) Kunskapssociologi, Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet sid 10
128 Ibid
129 Hvitfelt, Håkan (1989) Nyheterna och verkligheten, byggstenar till en teori sid 36
130 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 158
fakticitet?131 En del hävdar att vi numera lever i ett postmodernt tillstånd. Detta innebär att det samhälle som vi känner till har förändrats drastiskt gentemot hur vi har upplevt det tidigare132. Ett exempel på en sådan förändring är att antalet vargar ökar och påverkar samhällets dynamik då kunskapen om samlevnaden med varg inte blivit nedärvd. Termen postmodern syftar på att man bör tänka på det förflutna och framtiden i omvänd ordning, det förflutna är vår tidigare framtid.133 Postmodernister menar att historiken inte enbart har en riktning bestående av en utvecklingslinje utan vi måste lära oss att tänka runt historien. Vi måste tillåta tanken på att det finns mångskiftande, tillfälliga och lokala sanningar.134
Det finns enligt den postmoderna sociologin inget som är autentiskt verkligt, utan allting är tillrättalagt. En del av det som skapar detta tillrättaläggande är språket som ligger som en hinna mellan människan och verkligheten. En del postmodernister går till och med så långt att de hävdar att språket är den enda verklighet som vi känner till och förhåller oss till.135 Vi lever inom de ramar som vi genom språkets logik och kategoriseringar har skapat, eller precis som Foucault (1993) formulerar det så lever vi inom diskursens ordning.136 Jean Baudrillard går till och med så långt att han hävdar i sin postmoderna analys och framställning att verkligheten inte längre existerar utan att vi numera lever i en hyperverklighet. De tecken och symboler vi använder oss av hänvisar inte längre till något yttre. Istället baseras verkligheten på mediernas masspridning av information, underhållning och erfarenheter.137
Det finns som sagt mängder av idéer och teorier om hur verkligheten ser ut. Men den verklighet som vi lever i för det mesta är vardagens verklighet. Vardagens värld tas inte bara för given av samhällsmedborgarna under det subjektivt meningsfulla liv de lever. Det är en värld som har sitt ursprung i deras tankar och handlingar, och genom dessa upprätthålls den som verklig.138 Eller för att använda ett annat uttryck - habitus139. Habitus kan beskrivas som tyst kunskap som härrör från kollektiva minnen och sociala erfarenheter140. Den kunskapen berör hur man ska handla i olika situationer och sammanhang141. Exempelvis så vet inte
131 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 106
132 Engdahl Oskar, Larsson Bengt (2006) Sociologiska perspektiv, grundläggande begrepp och teorier sid 290, även kallat för avdifferentiering
138 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 31
139 Ett uttryck som främst förknippas med Pierre Bourdieu
140 Engdahl, Larsson (2006) sid 39
141 Ibid sid 232
människan idag hur hon ska förhålla sig till varg när den närmar sig bebyggelse då den har varit mer eller mindre försvunnen under så lång tid.
5:1:1 Institutionalisering
I vardagen skapar vi vanemässiga rutiner som hjälper oss att strukturera våra liv142. Men dessa vaneskapande processer påverkar inte bara vårt tandborstande eller tidningsläsande utan påverkar även institutionaliseringen. Normerna i samhället befästs och repeteras till den grad att de till slut ses som rådande och blir så självklara att vi inte reflekterar över dem. Den institutionella ordningen skapar representerande roller, inte bara för handlandet utan även för aktörerna. Med de olika rollerna medföljer vissa sociala kunskaper. 143 Genom enbart sin existens kontrollerar institutioner det mänskliga handlandet genom på förhand uppställda handlingsmönster som kanaliserar vägen för genomförandet – med andra ord en typ av social kontroll.144 Exempelvis så institutionaliseras vi bland annat av medierna som för vidare de normer145 som journalisterna anser är ”rätt”. Kanske journalisten tror sig spegla verkligheten genom att skriva på ett vis, men egentligen är han/hon medskapande av verkligheten. Bland annat beskriver Fjällmistra rapporten hur den uppmärksamhet som vargen får i medierna ger en bild av att de är fler än vad som stämmer i verkligheten146.
Berger och Luckmann hävdar att samhället existerar både som en objektiv och en subjektiv verklighet147. Habermas uttrycker det som att människor lever i snarlika livsvärldar, vilket innebär att vi orienterar oss mot samma förståelsehorisont, man förstår världen i samband med inte bara sin egen tolkning utan även andras148. Den subjektiva verkligheten visar sig genom det som inte är socialt inlärt, exempelvis hur man blir medveten om sin egen kropp.
Som en individ i samhället uppfattar man sig inte bara som en del av samhället, utan även som en varelse utanför samhället. På grund av detta tillstånd så är symmetrin mellan den objektiva och den subjektiva verkligheten aldrig statiskt. Verkligheten måste alltid produceras likväl som reproduceras.149
142 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 69f
143 Ibid sid 92
144 Ibid sid 70f
145 Exempelvis så finns det normer kring relationen mellan en förälder och dess barn
146 Se under Tidigare forskning, Fjällmistra rapport (2006)
147 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 153
148 Engdahl, Larsson (2006) sid 265
149 Berger, Luckmann (1979/1966) sid 158
5:1:2 Språkets del i verkligheten
Precis som tiden tvingar in människan i vissa strukturerade rutiner, gör även språket det. Vi möter språket som en fakticitet som ligger utanför oss själva, som tvingas på oss150. Exempelvis genom de konventioner och normer som finns kring språkliga kommunikationsmedel. Språket och situationen formar hur vi uttrycker oss, exempelvis går det inte att använda påhittade ord för att kommunicera med kassörskan i närbutiken. Men språket är inte bara en bur, utan den möjliggör även kategorisering av erfarenheter, så att inte bara den enskilda människan förstår den, utan den får en mening även för
Precis som tiden tvingar in människan i vissa strukturerade rutiner, gör även språket det. Vi möter språket som en fakticitet som ligger utanför oss själva, som tvingas på oss150. Exempelvis genom de konventioner och normer som finns kring språkliga kommunikationsmedel. Språket och situationen formar hur vi uttrycker oss, exempelvis går det inte att använda påhittade ord för att kommunicera med kassörskan i närbutiken. Men språket är inte bara en bur, utan den möjliggör även kategorisering av erfarenheter, så att inte bara den enskilda människan förstår den, utan den får en mening även för