Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Marie Ekblom Maria Janås
Vargen i tabloidpressen
- En kritisk diskursanalys
The wolf in the tabloid press
- A critical discourse analysis
Examensarbete 15 poäng
Medie- och kommunikationsvetenskap C
Datum: 2008-02-29 Handledare: André Jansson Examinator: Jan-Ove Eriksson
Sammanfattning
Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.
Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.
Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.
I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.
Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.
Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet.
Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.
När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen.
Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.
Abstract
With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.
The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo.
Both occasions are separated in time and have 14 years in between.
During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in
peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.
The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the
individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.
Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.
Förord:
Färdigställandet av denna uppsats involverar tips samt hjälp från ett antal personer vi tacksamt vill omnämna.
För relevanta litteraturtips vill vi tacka Per Widén, universitetslektor Karlstad universitet, Tomas Frisk, Projektledare/VD Rovdjurscentret De 5 stora samt André Jansson, vår handledare/professor Karlstad universitet.
Vi vill tacka Per Widén lite extra då vi även fick tillgång till hans egen samling av sparade artiklar om vargtiken Ylva samt skrivelser från Länsstyrelsen, rörande vargtiken.
Innehållsförteckning:
1 Inledning ... 7
1:1 Syfte ... 7
1:2 Problemformulering ... 7
1:3 Avgränsning ... 8
1:4 Disposition ... 8
2 Bakgrund... 9
2:1 Vargproblematiken... 9
2:1:1 Fakta om vargen som djur... 10
2:1:2 Historiska fakta ... 10
2:1:3 Vargen i politiken... 11
2.2 Folklore ... 12
2:3 Medierna ... 14
2:3:1 Tabloidiseringens utveckling ... 14
2:3:2 Maktmedel ... 16
2:3:3 Tidningarna ... 17
Aftonbladet... 17
Expressen ... 18
3 Medieföljetongerna ... 20
3:1 Ylva, vargen i Värmlands skogar... 20
3:2 Kolmården och vargrymlingarna ... 20
4 Tidigare forskning... 22
4:1 Fjällmistra ... 22
Skilda världar, en granskning av mediernas kunskapsförmedling av rovdjur i olika delar av landet och dess implikationer för demokratin ... 22
4:2 BRÅ (Brottsförebyggande rådet) ... 24
Illegal jakt på stora rovdjur, Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22 ... 24
5 Teori... 28
5:1 Teori kring social konstruktion av verkligheten ... 28
5:1:1 Institutionalisering ... 30
5:1:2 Språkets del i verkligheten... 31
5:1:3 Mediernas del i verkligheten... 32
5:2 Semiotik ... 34
5:3 Diskurs som teori ... 37
5:3:1 Kritisk ideologisk diskursanalys ... 39
6 Metod... 40
6:1 Kritisk diskursanalys... 40
6:1:1 Val av metod ... 40
6:1:2 Diskursanalys som metod ... 40
6:1:3 Vår diskurs ... 40
6:2 Tillvägagångssätt... 41
6:2:1 Urval... 41
6:2:2 Frågeställningar:... 42
6:2:3 Metod för datainsamling ... 42
6:3 Analys ... 43
6:3:1 Genomförande... 44
6:3:2 Urvalet – vilka andra val kunde ha gjorts? ... 45
6:3:3 Varför inte annan metod?... 45
6:4 Studiens validitet och reliabilitet... 46
6:4:1 Problem med metoden?... 46
6:4:2 Brister i vår undersökning... 46
6:4:3 Validitet och reliabilitet ... 46
7 Analys ... 48
7:1 Kolmården... 48
7:1:1 Översiktsanalys ... 48
7:2 Fördjupande artikelanalys ... 52
7:2:1 Artikel 1 – Expressen, 14 Mars 2007 (bilaga 9) ... 52
7:2:2 Artikel 2 – Aftonbladet 20 Mars 2007 (bilaga 10)... 53
7:2:3 Artikel 3 – Expressen, 17 April, 2007 (bilaga 11) ... 53
7:2:4 Artikel 4 – Aftonbladet, 17 April, 2007 (bilaga 12) ... 55
7:3 Ylva – vargen i Värmlands skogar... 56
7:3:1 Översikts analys ... 56
7:4 Fördjupande artikelanalys: ... 58
7:4:1 Artikel 1 – Expressen, 6 December 1991 (bilaga 5) ... 58
7:4:2 Artikel 2 – Aftonbladet, 28 Juni, 1992 (bilaga 6) ... 59
7:4:3 Artikel 3 – Aftonbladet, 25 Februari 1993 (bilaga 8) ... 61
7:4:4 Artikel 4 - Expressen, 25 Februari 1993 (bilaga 7)... 61
8 Slutsatser ... 64
8:1 Ylva:... 64
8:2 Kolmården:... 64
8:3 Följetongerna... 65
8:4 Fortsatt forskning ... 66
8:5 Avslutande ord ... 67
Källförteckning: ... 68
Litteraturlista: ... 68
Rapporter:... 69
Elektroniska källor: ... 69
Uppslagsverk:... 70
Bilagor:……….……….71
Bilaga 1……….71
Bilaga 2……….72
Bilaga 3……….73
Bilaga 4……….74
Bilaga 5……….75
Bilaga 6……….76
Bilaga 7……….77
Bilaga 8……….78
Bilaga 9……….79
Bilaga 10..……….80
Bilaga 11..……….81
Bilaga 12..……….82
Bilaga 13..……….83
1 Inledning
Vi har i vår uppsats valt att skriva om vargen och hur den kan uppfattas genom tabloidtidningarnas sätt att omskriva den. Detta anser vi är ett viktigt ämne då vi upplevt att media - speciellt de tidningar som är beroende av att sälja lösnummer1- väljer att visa upp onyanserade bilder av olika händelser/debatter. Vi har noterat sättet som tabloidtidningar hanterar nyheter, likväl som vad de gör till nyheter. Det är inte bara det att ena sidan ofta känns favoriserad utan det handlar även om att de olika sidorna personifieras och visas upp i enlighet med berättelsens struktur.
Anledningen till varför vi har valt att fokusera på artiklar kring vargen är för att det är ett djur som det debatterats mycket runtomkring genom åren. Den kan anses vara ett stort mytomspunnet grått monster med blänkande vita tänder. Inte bara utifrån hur den har beskrivits i tidningar utan även utifrån hur den har beskrivits i folklore. En annan bild av vargen är att det är en stolt frihetskämpe – vild, stark och respektingivande. Vilken bild är mest sann om ens någon? Vi har valt att fokusera på två olika medieföljetonger som ger oss ett tidsperspektiv på ungefär 14 år. Är det något som har förändrats nämnvärt i förhållandet mellan samhället/vargen under den tiden som syns påtagligt i medierna?
En av de två följetonger vi tar upp är den som från början av 1990-talet och några år framåt rapporterade om en vargtik (mer känd som Ylva) i Värmland och den andra följetongen rör sig under en dryg månad i början av 2007 och handlar om vargar som försvann från hägn i Kolmårdens djurpark. Vi finner dessa medieföljetonger extra intressanta då vi får ett tidsperspektiv på nästan 14 år mellan de två och dessutom berör den ena artikelserien en vild varg och den andra domesticerade vargar.
1:1 Syfte
Vi vill genom vår undersökning visa på det förhållande som råder mellan vargen och det svenska samhället. Utgångspunkten för vår studie är att det finns en risk att pressen skapar eller stärker negativa känslor gentemot varg beroende på hur de skriver om vargen. Vi vill studera artiklars uppbyggnad samt innehåll och utifrån det belysa vilka konnotationer de ger.
1:2 Problemformulering
Vargen har genom åren bitvis blivit en stor och het debattfråga och vi gör antagandet att detta påverkar hur det skrivs om vargen i tabloidpressen. Vidare antar vi att det saknas saklighet
1 Exempelvis Aftonbladet och Expressen som är de tidningar som figurerar i våran undersökning
och att två ytterligheter oftast kommer till tals i pressen, pro/kontra, det vill säga antingen de extrema för eller de extrema emot varg. Vi anser att det är ett allvarligt problem där risk för missuppfattningar och misstolkningar av vargen försvårar en adekvat hantering av arten.
Vår frågeställning är:
Vilken bild av vargen cirkulerar i tabloidpressen och varför?
Som underfrågor har vi:
A) Vilka eventuella skillnader framträder i de båda tidningarnas sätt att beskriva de två händelserna?
B) Varför ser texten ut som den gör?
C) Har sättet att skriva om varg förändrats någonting under åren som gått emellan de olika följetongerna eller är det samma perspektiv som dominerar?
1:3 Avgränsning
Vi har valt att arbeta med den här undersökningen genom att göra en kritisk diskursanalys av två olika medieföljetonger som varit under åren kring varg. Vi kommer att analysera vårt datamaterial genom att använda oss av teoretiska perspektiv som diskurs, semiotik, samt teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten. Vi har avgränsat vår undersökning till att undersöka tabloidpress (Aftonbladet samt Expressen) i tryckt samt nätbaserat format.
Därmed kommer vi inte att beröra medier som i sig är verbala, detta på grund av svårigheter att få tag på relevant data inom tidsgränsen för uppsatsen och begränsade ekonomiska resurser. Vi har även gjort valet att begränsa oss till att se på svenska mediers rapportering om varg, inom Sverige.
1:4 Disposition
I vår problemformulering har vi en huvudfråga som vi utgår från. Vi har valt att enbart använda oss av en fråga på grund av att det utifrån den uppkommer frågor som är relaterade till den frågeställningen. I bakgrunden tar vi upp kontexten kring vårt ämne. Vi beskriver aktuell och relevant fakta om vargen samt tabloidpressen, hur den fungerar och vad en nyhet är för något. Därefter kommer vi in på den tidigare forskningen, där vi beskriver delar av forskning som tidigare bedrivits kring varg i medierna. Efter den inledningen kommer den teoretiska ram vi ska använda oss av i vår undersökning. I vår metod diskuterar vi vårt metodval och tar upp och framför en del självkritiska synpunkter. Sedan går vi igenom vår analys och resultatet. Vi avslutar arbetet med ett kapitel om slutsatser och förslag till fortsatt forskning.
2 Bakgrund
För att ge läsare en förståelse för varför vi anser det viktigt med medias nyhetsrapportering kring varg börjar vi med att kortfattat beskriva vargen som djur, dess historik och mytologi samt lite om de lagar och förordningar som ska skydda arten. Vi tar även upp svensk folklore och mediernas tabloidisering. Detta för att klargöra vikten av att vinklingar och/eller avsaknad av relevant fakta i en nyhet riskerar påverka en läsare som inte är insatt i vad vargen är för typ av djur. Vi avslutar bakgrundskapitlet med att beskriva våra valda tidningar och medieföljetonger.
2:1 Vargproblematiken
Vargen är ett mytomspunnet djur2 och många har idag en bestämd åsikt om vargens vara eller icke vara. De största utrotningskampanjerna har från människan riktats gentemot vargen3 menar författarna till boken Vargen – Viltet, ekologin och människan, (1998) Jens Persson och Håkan Sand. Hård jakt har lett till att varg på många platser i världen endast kunnat överleva i avlägsna ödemarker. Detta kan vara en av anledningarna till att den betraktas som symbol för vildmarken. När varg dök upp ”på nytt”, under 1970-talet, i Sverige hade den varit mer eller mindre försvunnen under drygt 100 år och därmed fanns inte den nedärvda kunskapen om hur man lever tillsammans med varg, till skillnad från människor som lever i områden med björn eller andra djur.
Vargen ses som en konkurrent till människan då den tar vilda djur till byte och konkurrerar på det viset med jägare. Älgen är i Sverige, tillsammans med rådjur och ren, huvudföda för vargen4. Dessutom tar den, av människor uppfödd boskap och ibland även andra tamdjur.
Enskilda djurägare kan drabbas hårt då det inte är ovanligt med överskottsdödande av inhägnade djur5, det vill säga fler bytesdjur än vad som krävs för att mätta rivs och skadas eller dödas av rovdjur. Vid vargangrepp läggs den största vikten ofta på de ekonomiska förlusterna för tamdjursägarna.
Rykten om utplantering av varg förekommer och kan delvis bero på att vissa individer uppträder oskyggt och visar sig nära eller i bebyggelse. Men oskygghet förekommer bland de flesta djurarter, framförallt hos de unga individerna, och är vanligare i de djurstammar som
2 Läs mer under avsnittet Folkore sid 9
3 Persson Jens och Sand Håkan (1998) Vargen – Viltet, Ekologin och Människan sid 5
4 Ibid sid 68 samt http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/fakta/ (2007-11-28)
5 Persson och Sand (1998), sid 93.
inte jagas av människan.6 Man har genom DNA-tester dessutom kunnat avfärda rykten om utplantering från djurparker7.
2:1:1 Fakta om vargen som djur
Vargen hör till familjen hunddjur och påminner i storlek och utseende om en stor hund, som sibirisk husky eller schäfer.Varghannen kan ha en mankhöjd upp emot 90 cm och vikten kan ligga mellan 35 – 55 kg8. Tikarna är något mindre än hanarna.
Att den är släkt med hunden betyder inte att den är en hund! Även om mycket av vargens beteende liknar hundens. Det dominanta stirrandet, hög och lite stel kroppshållning eller det undergivna beteendet med slick på sin egen nos, slick i mungipan på den högre rankade, undvikande blick med mera.
Vargen anses vara ett mycket intelligent och socialt djur. De lever i flock och samarbetar vid jakt, vilket gör att de kan nedlägga stora byten till skillnad från de övriga rovdjuren som i regel jagar ensamma. För att kommunicera använder sig vargar bland annat av ljud där ylandet är ett. Att vargar ylar vid fullmåne är dock en myt och det förekommer även andra myter kring vargen. Ylandet har en social funktion och är ett av ljuden vargar använder sig av för att kommunicera.
Varg förekommer i Europa, Nordamerika och Asien och den är en av de landlevande däggdjursarter som haft den största geografiska utbredningen i världen.9
2:1:2 Historiska fakta
Vargen har tidigare funnits i hela Sverige och är ett av Sveriges vilda rovdjur. Den ingår i den svenska faunan, trots att den varit mer eller mindre försvunnen under drygt hundra år. 1965 fridlystes vargen och då beräknades vargpopulationen bestå av cirka 10 individer i hela landet.10
Under 1970-talet trodde man att vargen var utrotad i Sverige men 1977 sågs varg i Norrbotten. Några år senare fanns varg i Värmland och den första föryngringen kom 1983 i värmländska Nyskoga. Dessa vargar anses ha grundat vargstammen som idag finns i Sverige
6 Persson och Sand, (1998), sid 22
7 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/historia/ (2007-12-28)
8 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/kortfakta/(2007-11-21)
9 Persson och Sand (1998) sid 7
10 Ibid sid 11
och Norge. DNA-analyser visade att de inte var släkt med vargar som levt i Sverige tidigare och konstaterade samtidigt att vargarna vandrat in österifrån.11
Idag förekommer den främst i Värmland, Dalarna, Dalsland, Närke, Uppland, Hälsingland och Gästrikland12. Under vintern 2005/2006 räknade man med att det fanns ca 120 st13 individer i Sverige.
Ända sedan människan började hållas med boskap har förhållandet mellan varg och människa varit problematiskt. Kristendomens intåg spädde på den negativa inställningen till varg genom symboliken. Bland annat fick vargen symbolisera det onda14.
Den så kallade ”Gysingevargen” är sedan 1700-talet det enda dokumenterade fallet, i Sverige, där varg dödat människa. Mellan åren 1820 – 21 dödades ett tiotal barn i Gysingetrakten av vargen som var uppfödd i fångenskap och senare utsläppt.15 Attackerna på barnen berodde förmodligen på att vargen aldrig lärt sig jaga och man kan även anta att den inte kände någon rädsla för människan. Det framgår inte hur stora eller gamla barnen var.
2:1:3 Vargen i politiken
Vargen omfattas av Bernkonventionen16 och betecknas där som "akut hotad17". I praktiken innebär det att en art tillhör kategorin akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid. För vargen innebär det att den är fredad och får inte dödas annat än vid risk för upprepade angrepp mot liv eller egendom18
I och med Sveriges medlemskap i EU har vi även förbundit oss att följa FFH-direktivet (Flora, Fauna och Habitat). ”Habitatdirektivet anger varje arts skyddsstatus inom EU. I direktivet står att ’Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för införandet av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4a’ (där vargen inkluderas)19”.
11 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/inledning/ (2007-12-28)
12 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/kortfakta/ (2007-11-21)
13 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/utbredning/ (2007-11-21)
14 Persson och Sand (1998) sid 90. samt http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/farlig/ (2007-12-28)
15 Persson och Sand (1998) sid 100 samt http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/historia/
16 Persson och Sand (1998) sid 115
17 http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-atgarder-for-djur-och-vaxter/Rodlistade- arter/ (2007-11-16)
18 http://www.de5stora.com/omrovdjuren/varg/kortfakta/
19 Persson och Sand (1998) sid 115
Enligt vår tolkning av Jaktförordningen §2821 fick ägare till tamdjur fram till 2006-03-01 försvara dessa vid direkt rovdjursangrepp (alltså även döda fridlyst varg). Under 2006 ändrades förordningen och utökade rätten för djurägare att försvara sina tamdjur. Idag ges ägare till tamdjur rätt att döda varg redan vid ett befarat angrepp, med tillägget – om det inte går att skrämma bort djuret. Man måste dock invänta polis innan man får flytta en skjuten varg (JF §36 a) som skjutits enligt §28. Viktigt att notera är att man alltså endast får döda ett rovdjur i direkt anslutning till hot/angrepp. Man kan alltså inte döda en varg i förebyggande syfte exempelvis om djuret endast förflyttar sig igenom en hage. Här finns dock ett uppenbart problem rörande bevisning kring huruvida varg tänkt angripa eller ej.Därmed kan det anses att vargen omfattas av ett brett skyddsnät genom lagar och förordningar i politiken. Det kan ändå innebära eller skapa problem för arten om nyheter förmedlas på ett osakligt sätt. Exempelvis om starkt konnoterande negativa meningar som ”slet med starka käftar sönder”, de har inga andra redskap att äta med. Eller då medier förmedlar att en älgkalv blivit slagen av varg som en nyhet, vilket inte har något direkt nyhetsvärde – vargar äter älgar.
2.2 Folklore
Sverige har en muntlig tradition som går flera hundra år tillbaka i tiden, genom folklore. En muntlig tradition innebär att något har återberättats genom så många generationsled att man inte längre kan spåra källan. Skillnaden mellan den muntliga och skriftliga traditionen är att den skriftliga rent språkligt är mera renodlad. Exempelvis så kan man inte läsa sig till tonfall och starkt dialektala ord silas bort i texten.
En av anledningarna till varför man förde vidare den muntliga traditionen genom att berätta olika folksagor och myter var för att vidmakthålla visdom, både för egen del men även för kommande generationer22. Eftersom böcker inte var vanliga bland de lägre ståndklasserna var det lite efter principen att man vet det man minns.23 Det kunde exempelvis handla om hur man lämpligast klippte fåret och när detta skulle göras24. Formlerna var även ett sätt att skydda sig själv och saker som hade betydelse för människan (till exempel elden)25. En väldigt central del i folktron var att man förmänskligade det som kunde vara ont, alltså det
20 Vi har frågat via mail Länsstyrelsen, Jägarförbundet samt De 5 stora om tolkningen är adekvat. De 5 stora:s Linda Thelin menar att tolkningen är korrekt. Lars Furuholm, Länstyrelsen, likaså.
21 En förordning beslutas av regeringen medan lagar stiftas av riksdagen. Förordningar är ofta mer detaljrika.
22 Bettelheim Bruno (1978) Sagans förtrollade värld, folksagornas innebörd och betydelse sid 34
23 Ong Walter J 1982/2003) Muntlig och skriftlig kultur, Teknologiseringen av ordet sid 46
24 af Klintberg Bengt (1978) Harens klagan studier i gammal och ny folklore sid110
25 Ibid sid 8
fick oftast en personlig gestalt och mänskliga egenskaper26. Exempelvis lät man ofta djuren själva ”tala” för sig i rimmen27. Detta att låta djuren tala härrör från att man tror att det har funnits en trosföreställning om att djuren faktiskt kunde tala. Exempelvis så beskrev en upptecknare på 1900-talet det så här ”Tron på att djuren kunde tala [..] är för länge sedan utdöd men det händer i det dagliga språket att de påbördas denna förmåga”28.
Ett annat väldigt utmärkande språkligt drag i formlerna var att man i vardagligt tal likväl som i rimmen sällan kallade vissa djur/händelser/saker vid deras rätta namn då man var rädd för att de på det sättet skulle dra olycka över sig. Därför gav man dem istället så kallade noanamn.
Ett noanamn är ett smickrande smeknamn eller omskrivning som inte har en tydlig koppling till djuret/händelsen/saken ifråga. I Sverige har traditionen främst rört sig om skadliga vilda djur – där varg är ett av de djur som fått flest noanamn.29 Tanken med att ge vilda djur noanamn var för att blidka dem, till exempel i vargens fall till att inte bita kreaturen30. Man har bland annat kallat vargen för Gullfot, Gråben, Gråbuse, Tasse, Guldkåre och de grå.
Fascinerande är också att veta att vargen från början är ett noanamn för ulv31. Det visar på att noanamnen i vissa fall till slut blivit så vanliga i folks medvetande att det kommit att ersätta den från början naturliga benämningen på varg32. En av anledningarna till vargens många olika namn är på grund av de dialektala variationerna i det svenska språket beroende på var man är i landet geografiskt sett. Men det finns även många muntliga uttryck runtomkring varg, exempelvis ”bli kastad åt vargarna”, ”hungrig som en varg”, ”vargavinter”, ”ulv i fårakläder” m.fl. varav flera av analogierna ger en negativ konnotation. Om vargen berättas även många historier i form av sägner.
Vid en sökning på Internet så hittades flera sägner rörande varg som i de flesta fall gällde att vargen hade attackerat och dödat människor33. En av de första nedtecknade historierna inom vår egna fornnordiska mytologi om varg är den om Fenrisulven, Lokes son34. Förutom den typen av historia som sägnen är så finns det fabeln som har en liknande form och sprids muntligt. Det finns dock vissa skillnader mellan fabeln och sägnen. En fabel är en form av historia där irrationella varelser i moralisk uppsåt handlar efter mänskliga intressen och
26 af Klintberg (1978) sid 8
27 Ibid sid 96
28 Ibid sid 97
29 Ibid sid 104
30 Ibid
31 Ibid
32 Ibid sid 105
33 Gjorde en sökning på www.google.se med sökorden sägner + varg -2007-11-19
34 Persson, Sand (1998) sid 91
egenskaper35. Sägnen å sin sida utspelar sig ofta i åhörarnas egen värld och den berättas på ett vis som gör att det antas att den har viss verklighetsförankring36. I det gamla bondesamhället handlade många sägner om övernaturliga ting såsom gengångare, andar och annat som kan knytas till den kristna tron, det som idag kallas för spökhistorier37. Den här typen av sägners funktion är att underhålla, samtidigt som man upprätthåller en tidlös fascination inför döden och det okända38.
Många sägner lever vidare idag genom att de förnyas och aktualiseras till sitt sammanhang.
När det gäller sägner idag, så har journalister och tidningar stor inverkan på spridningen av dessa39. Men det är inte bara inom journalistiken och regelrätta sagor40 som denna typ av myter kring vargen sprids. Även i barnserietidningen Bamse finns vargen med som ett inslag.
På senare år har Vargen41 blivit snäll, men i tidningen finns även vargkusinerna som ständigt hittar på rackartyg (ibland lockas Vargen med i dessa) gentemot Bamse och hans vänner.
Betänk att det som börjar som en liten notis i en dagstidning kan utvecklas till att bli en oroande sanning och växa till en nyhet vartefter detaljer42 tillkommer.
2:3 Medierna
2:3:1 Tabloidiseringens utveckling
Hur kommer det sig att vi lever i det medieklimat som vi gör i dag? Redan under 1980-talet hävdade Neil Postman faran med att en stor del av det offentliga samtalet höll på att förvandlas till strunt43. Från det att telegrafen skapades kom hela världen människan närmare och dagsnyheten var skapad. Det telegrafen förändrade var hastigheten som information spreds.44 Men det handlar också om att information förvandlades till en handelsvara. I och med den omvandlingen förändrades även synen på informationens värde. Intressant information behövde inte längre handla om sådant som berörde samhällets beslutsfattande organ, utan det enda kravet på informationen var att den var intressant och väckte nyfikenhet45.
35 Bettelheim (1978) sid 53
36 Klintberg (1978) sid 151
37 Ibid sid184
38 Ibid sid 185
39 Ibid sid 176
40 Exempelvis ”Rödluvan och vargen”, ”Djungelboken”, ”Dracula”
41 En av de mer framträdande figurerna i serien som tidigare porträtterats som ”dum”, men nu kommit in i gemenskapen och blivit ”snäll”.
42 läs antaganden, dramaturgi
43 Postman (1985/1986) Underhållning till döds, sid 24
44 Ibid sid 15
45 Ibid sid 72
Under första världskriget skedde ytterligare en stor utveckling för medierna – radion kom.
Men vem skulle styra detta nya fenomen? Public service (staten) så att etermedierna skulle vara icke-vinstdrivande eller företag så att radion drevs framåt av kommersiella annonser?
Det beslut som olika länder fattade då har påverkat utvecklingen av inte bara radion utan även av televisionen.46 Idag diskuteras det huruvida public service ska hålla fast vid sina traditioner eller om även de ska kommersialiseras? Finns det fortfarande ett behov av public service eller täcker inte även kommersiella kanaler upp den typen av program i och med den digitala utvecklingen?47
Den stora informationsförändring som telegrafen åstadkom skedde under 1800-talet, men idag domineras vår informationsvärld istället av televisionen och Internet. I och med telegrafens framfart så uppstod uttrycket Yellow press48. Från början uppkom det i samband med att dagstidningarna New York Journal och New York Worlds förändrade sitt sätt att skriva nyheter och därmed förändrades även sättet att konkurrera gentemot andra tidningar. Idag är yellow press ett vanligt uttryck som betecknar alla typer av sensations- och skandalpress.
Fortfarande är två av de största kraven på information att den ska väcka intresse och nyfikenhet. Postman menar att det sker en trivialisering av allmän information. Han påpekar att detta underhållningsbetonade levereringssätt inte enbart sker i televisionen. Men genom att presentera nyheterna i denna glittrande förpackning av underhållning förleds även andra medier att göra på liknande vis, vilket leder till att informationsmiljön börjar avspegla televisionen49. Karaktäristiskt för tidningar som hängt med i sin tidsålder och på televisionens arbetssätt är att artiklarna är ovanligt korta, layouten arbetar mycket med diagram och bilder som är tryckta i flertalet färger50.
Det Postman syftar på är det man idag kallar för tabloidisering. Tabloidisering handlar om den förändring som kallas för ”offentlighetens förfall”. Detta på grund av att en av de stora arenorna för offentligheten – medierna, blivit alltmer kommersialiserade företag51. I pressens tidiga historia var det främsta syftet att sprida bildning och skapa opinion., att tjäna pengar kom i andra hand. Idag är situationen den omvända52. Habermas menar att underhållande material prioriteras framför viktig samhällsinformation och debatt, och att även nyheternas
46 McChesney Robert W. (1999/2001) All makt åt medierna eller ge folk vad folk vill ha?, sid 270
47 Ibid sid 267
48 NE, band 8 (1992) sid 171
49 Postman (1986) sid 118
50 Ibid
51 Kallas idag allmänt för Dramafabriker, ett uttryck som myntades av Nerman (1997) sid 50f
52Gripsrud Jostein (2002) Mediesamhälle, Mediekultur, sid 295
väsentliga delar omformas för att ges ut på ett så underhållande vis som möjligt.53De nyheter som kan anses vara underhållande material är ofta av det spektakulära och dramatiska slaget som olyckor, katastrofer, kriminalhistorier eller ren kuriosa. Den här typen av nyheter är till för att skapa emotionell rörelse och omväxling i läsarens inrutade vardag.54 Som vi nämnde tidigare så behandlas även seriösa nyheter på samma vis, exempelvis kan politiska debatter omvandlas till ödeskamper med en moralisk knorr55.
2:3:2 Maktmedel
Postman beskriver något som han kallar för desinformation. Han påstår inte att det är falsk information som medierna ger ut, utan mera att det är vilseledande, ytlig och fragmenterad information. Desinformation är information som ger en illusion av att man får veta något som är väsentligt – men i själva verket leder det bort från kunskap56. Även Bengt Nerman har talat om detta maktmedel som media använder sig av och väljer att kalla det för ”övertäckande debatt”57. Nerman menar på att man i media ofta diskuterar självklarheter för att dölja grundfrågan58. En av anledningarna till varför man utnyttjar sig av att dölja den egentliga sakfrågan är på grund av att det finns en tanke om att man ska bilda folket. Bilda som i att få dem att se den ”rätta” uppfattningen genom att manipulera, övertala och föra bakom ljuset.59 Medierna har även makt på det viset att som Bernard Cohen så kärnfullt uttryckt det kan påverka vad vi tänker på, även om de inte påverkar hur vi tänker på det60. Cohens uttalade är vad man kan kalla för den klassiska definitionen av dagordningsmakt, men stämmer denna ännu idag? Dagordningsfunktionen handlar enkelt uttryckt om makt att påverka allmänhetens opinion61. De som har makt att påverka dagordningen är nyhetsmedierna, statsmakten62 och den breda allmänheten. Denna treenighet är komplext sammansatt och har ofta ett skört förhållande både mellan sig och till världen utanför. Det finns en nyckfullhet i vilka offentliga frågor som uppmärksammas och vilka som ”glöms”63.
53 Gripsrud (2002) sid 295
54 Ibid
55 Ibid
56 Postman (1985) sid 114
57 Red. Josefsson Dan (2000) Välkommen till Dramafabriken, en avslöjande granskning av medieindustrin sid 21
58 Ibid
59 Nerman Bengt (1997) Den offentliga lögnen sid 65
60 McCombs Maxwell (2004) Makten över dagordningen, Om medierna politiken och opinionsbildningen sid 100
61 Ibid sid 23
62 Översatt till att gälla Sveriges förhållanden
63 McCombs (2004) sid 49
Människan har ett behov av att få relevant information för att kunna orientera sig i sin omvärld. Detta är också en av faktorerna till varför allmänhetens opinion svänger. Behovet av att få mera information av vissa frågor påverkas av den osäkerhet som finns kring frågan och den relevans som frågan har på det personliga och samhälleliga planet för den egna individen.64 Traditionellt sett så har objekten i dagordningen varit samhällsfrågor, men det finns även attribut i de olika objekten. Attributen är de kännetecken och egenskaper som objektet besitter. Det handlar om vilka delar som journalisten vill att läsaren ska lägga sin fokus på.65Attributen tjänar även till hjälp för läsaren att skapa sig en uppfattning och för att kunna komma ihåg objektet i en medieföljetong. En medieföljetong är när medierna följer en eller flera sammankopplade händelser en längre tid och skapar en artikelserie runtomkring det66. En av de viktigaste konsekvenserna med effekterna av dagordningen är etableringen av perspektiv som vägleder allmänheten i deras uppfattningar om olika frågor eller offentliga personer. Det finns en samverkan mellan de ämnen som medierna väljer att ta upp gentemot de associationer som skapas hos allmänheten som sedermera påverkar vilka åsikter som de yttrar.67
2:3:3 Tidningarna
Aftonbladet
Aftonbladets tidning skapades år 1830 och har funnits på Internet sedan 1994. Idag är Aftonbladet aktieägd och ägs av den norska mediekoncernen Schibsted ASA (49,9%) och LO (50,1%)68. Aftonbladet är Nordens mest lästa dagstidning och politiskt sett anser de sig vara
”oberoende socialdemokratisk”69. Aftonbladet finns inte enbart i pappersformat och på Internet utan man kan även få nyheter från dem via mobilen, text-tv, radio och handdatorer70. Den ges dagligen ut och har en redaktion som är ständigt bemannad. Läsarkretsen består av ungefär 1,4 miljoner människor och säljs runtom i hela Sverige. Eftersom tidningen säljs via lösnummer och inte har några prenumerationer så försöker de varje dag locka sina läsare att köpa deras tidning. Detta gör de främst via löpsedeln, de skriver själva att det som står på löpsedeln inte alltid är det budskap som är ”viktigast” utan det som är mest säljande71.
64 McCombs (2004) sid 81f
65 Ibid sid 99f
66 Gripsrud (2002) sid 240
67 McCombs (2004) sid 156f
68 http://koncernen.aftonbladet.se/koncernen/agare/ (2007-11-12)
69 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/policy/ (2007-11-12)
70 http://koncernen.aftonbladet.se/koncernen (2007-11-12)
71 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/journalistiken/ (2007-11-12)
På deras hemsida kan man läsa att ”kvällstidningen Aftonbladet är en tidning som står på läsarnas sida [..]Vår journalistik ska vara kritiskt granskande, sann och saklig och ge en röst åt vanligt folk”72. Journalistiskt sett så anstränger de sig för att skriva om de ämnen som kan ses som flertalets intressen på bekostnad på smalare innehåll. De förklarar även att med att stå på ”läsarnas sida” menar de att de skriver utifrån ett perspektiv som läsarna kan identifiera sig med och förstå. Själva själen i Aftonbladet är enligt dem själva att de blandar högt, lågt, stort, smått, allvarligt och lättsamt. De vill få fram ljuspunkter mellan alla dramatiska nyheter som oftast är av negativ karaktär. I sina ämnesval och sin presentationsteknik försöker de ge sina läsare en helhetsbild av samhällets olika människor. Exempelvis så försöker de att inte bara beskriva vad maktens män och kvinnor gör utan också vad för slags känslor och tankar som finns runtomkring. Aftonbladet har i sin policy slagit fast att de ska driva opinion och ge utrymme åt olika åsikter. Aftonbladet anser att de ”med läsarna som uppdragsgivare försöka påverka makthavare att ompröva dåliga beslut och undanröja orättvisor”73.
Expressen
Expressen grundades år 194474 och ägs av Bonnier AB75. Det är en liberal kvällstidning och har 1 168 000 läsare varje dag76. Expressen satsar på att nå sina läsare via flera olika distributionsmedel, exempelvis via sin papperstidning, Internet och mobiltelefoner.
Expressen är publicistiskt oberoende och har sina huvudsakliga inkomster från lösnummerförsäljning och annonser. Eftersom Expressen har flera olika lokala/regionala redaktioner över hela Sverige så ser långt ifrån alla löpsedlar likadana ut runtom i landet och samma sak gäller första sidan.77
Expressen anser att deras läsare är uppdragsgivare. Det står även på deras sida att ”människor som berörs av beslut eller dramatiska händelser är viktigare än redovisningsplikten”78. Expressens själ består i att skriva utifrån ett perspektiv med yttrandefriheten och förnuftet i centrum. Till exempel så skriver de att ”vi ifrågasätter makten och ogillar allt som gör tillvaron trång och tråkig.” och ”Vi bekämpar alla idéer som försöker krympa människan och hennes möjligheter [..] vi tror på varje individs rätt att i frihet forma sitt liv…”. I tidningen
72 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/journalistiken/ (2007-11-12)
73 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/journalistiken/ (2007-11-12)
74 http://www.bonnier.se/Bonnier/templates/NormalPage.aspx?id=846&epslanguage=SV (2007-11-12)
75 http://www.expressen.se/nyheter/1.759921/om-expressen (2007-11-12)
76 Ibid
77 Ibid (2007-11-13)
78 Ibid
blandar de högt, lågt, smalt och brett, uppdraget i stort går ut på att berätta.79 Rent innehållsmässigt så fokuserar de på ämnesområdena nyheter, nöje, sport, kultur och debatt.
Expressens VD Bengt Ottosson säger att det inte längre bara är en match mellan Expressen och Aftonbladet. Numera konkurrerar Expressen även med gratistidningar och Internettidningar, och det är inte bara medierna som växer utan även andra typer av sajter är starka konkurrenter.80
79 http://www.expressen.se/nyheter/1.759921/om-expressen (2007-11-13)
80 http://www.expressen.se/nyheter/1.855328/expressens-vinst-okar (2007-11-13)
3 Medieföljetongerna
3:1 Ylva, vargen i Värmlands skogar
Vargen Ylva i Värmland skapade under flera år (1990-1993) en följetong i medierna.
Följetongen i sig fokuserar främst på hur man skulle lösa problemet med att varghonan kom för nära samhället – hon höll sig inte dold i skogarna och gjorde sig, så småningom, därför icke önskvärd. När det först började skrivas om henne bedömdes det att hon var runt två år81. Problemet var att varghonan uppträdde som en varg, vilket förklaras med att varghonan var alltför oskygg och sökte sällskap bland hanhundar i bebyggelse. Hon rev även ett antal får och angrep hundar (främst tikar) som hon uppfattade som hot i sitt revir.82 Redan i februari 1990 fick Ylva en radiosändare fäst på sig, hon fick även en P-spruta83. Det gjordes från myndigheternas håll fruktlösa försök att skrämma bort varghonan med hjälp av gummikulor och skrämselskott. Det diskuterades även om att en lösning kunde vara att sätta varghonan i ett hägn på Järvzoo i Järvsö84.
När beslutet att Ylva skulle avlivas tagits skapades det en våg av protester. Man kan urskilja tre olika grupper i den här följetongen. De som ville ha bort Ylva exempelvis hundägare som drabbats, jägare. Den andra gruppen är de som protesterade mot naturvårdsverkets beslut85. Och den tredje gruppen är beslutsfattarna/myndigheterna Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.
Ylva sköts slutligen av en av naturvårdsverkets utsända jägare den 24 februari 199386. 3:2 Kolmården och vargrymlingarna
I mars 2007 rymmer två stycken vargar från hägnet på Kolmården. De är vid den tiden 10 månader gamla. I det här fallet är det ingen tvekan om att vargarna har rymt då det upptäcktes var de hade grävt sig ut under stängslet. Den teori som gavs till varför vargarna hade rymt var att de var stressade. De var nyss ditflyttade för att senare under året användas i ett avelsprojekt.87
Till en början höll sig de båda vargarna i närheten av djurparken och hoppet var stort om att kunna fånga in dem snabbt. Polisen gav klartecken att skjuta vargarna om nödvändigt.
81 Expressen artikel, publicerad 900218
82 Expressen artikel, publicerad 911001
83 Expressen artikel, publicerad 900218
84 Expressen artikel, publicerad 920618
85 Till exempel Malin Berghagen, artikel publicerad i Aftonbladet 920628, men även Lili & Susie, artikel publicerad i Aftonbladet 920615
86 Aftonbladet artikel, publicerad 930225
87 Aftonbladet artikel, publicerad 070316
Exempelvis om man inte kunde komma tillräckligt nära för att skjuta med bedövningspilar mot djuren. Det var även viktigt att de inte skulle blanda sig med vilda vargar88. Den ena vargen sköts efter ett par dagar, då man, enligt Kolmårdens zoologiska chef Mats Höggren89, inte kom tillräckligt nära för att bedöva. Den andra vargen var dock mera svårfångad.
Vargen Vulko, vilket den kvarvarande hanen var döpt till och benämndes som i medierna, drog sig längre bort från djurparken och efter drygt en månad hittades han död på en bondgård. Enligt bonden hade Vulko flera gånger gått in i hans fårhage och dödat får.90 Till slut fick han nog och sköt vargen. Det gjordes en anmälan, om brott mot jaktförordningen, men redan i förundersökningen sade polisen själva att det troligtvis inte skulle leda till något åtal mot fårägaren. Förutom att det i tabloidpressen lades fokus på vargarna och jakten efter dem påpekade djurparkens ansvariga flera gånger säkerheten med deras stängsel och att det inte ska vara möjligt för ett djur att ta sig ut därifrån.
88 Aftonbladet artikel, publicerad 070315
89 Expressen artikel, publicerad 070315
90 Aftonbladet artikel, publicerad 070417
4 Tidigare forskning
Vi valde dessa rapporter efter rådgivning med personer91 som har relevant kunskap kring rovdjur och medierna. Vi upplever att dessa rapporter kompletterar våran egen teori samt att det är intressant att se på deras resultat gentemot det vi kommer fram till i våran egen undersökning.
4:1 Fjällmistra
Skilda världar, en granskning av mediernas kunskapsförmedling av rovdjur i olika delar av landet och dess implikationer för demokratin
Publicerad 2006
Syftet med den här rapporten var att uppmärksamma mediers roll för människors kunskap av rovdjurspolitik (vilken författarna anser är en del av miljöpolitiken). Frågorna som det eftersträvas att få svar på är: Vilken kunskap om rovdjuren förmedlas i medierna? Vilket utrymme ges olika kunskaper om rovdjur i medierna? Och sist men inte minst: Hur skriver medierna om rovdjur? Deras analysmaterial bestod av 828 artiklar92 från alla typer av media.
Den undersökta perioden är 050122-050223 och sökorden var lo, varg, björn, järv, Fjällmistra och rovdjur. Författarna utgår i sin rapport från att medierna är en viktig kunskapskälla för medborgarna. På grund av det så har medierna stor påverkan gällande vilken typ av kunskap medborgarna har om rovdjuren.
I sin teori skriver de att människor har tre huvudvägar att gå när de söker kunskap:
interpersonell kommunikation, erfarenhet och massmediernas innehåll93. Kommunikationsforskare är idag eniga om att masskommunikativa insatser är effektiva när det gäller att uppmärksamma människor, gentemot att långsiktigt förändra människors beteenden och attityder. Därmed är det inte helt fel att anta att mediernas förmedlande av kunskap kring rovdjur har påverkan på människor. Exempelvis huruvida rovdjuren är många/få eller farliga/ofarliga.
Rapportens resultat blev att vargen var överlägsen vinnare gällande vilket rovdjur det rapporterades mest om (78,5%). Starkast fokuserad var rapporteringen av rovdjur i de län där rovdjuren uppehåller sig. Dalarna, Jämtland och Värmland var de tre län som kom högst på
91 Per Widén, universitetslektor på Karlstads Universitet samt Tomas Frisk Projektledare/VD på Rovdjurscentret De 5 stora
92 I det materialet ingår även exempelvis insändare
93FjällMistra (2006) Skilda världar? – En granskning av mediernas kunskapsförmedling av rovdjur i olika delar av landet och dess implikationer för demokratin,, Rapport nr 22 sid 10
listan över rapporteringen.94 Majoriteten av datan bestod av artiklar från dagspress (73%).
Men hur berörde artiklarna rovdjur?
Enligt författarnas tolkningar gick det i drygt hälften av artiklarna inte att urskilja ett tydligt ställningstagande för eller emot rovdjur. Fjällmistra rapport (2006)
I sin rapport tar de upp två stycken händelser rörande varg som cirkulerade i media mera frekvent vid den aktuella tidpunkten. Författarna upplever att det finns en tydlig konfliktdimension i artiklarna som framvisar de olika aktörerna (myndigheter, jägare m.fl).
När det gällde vargarna och händelserna kring dem präglades nyheterna till stor del av sensation, det oväntade och okänd utgång. Artiklarna var ofta skrivna i form av en historia med inslag av personifiering – dock fanns det undantag i form av notiser där det inte var personifierat.95 I artiklarna fick ofta myndigheter, medborgare, jägare och forskare komma till tals – men det var även vanligt att ingen berörd grupp fick uttala sig96. De slutsatser som författarna kommit fram till utifrån sin undersökning är att rovdjuren och politiken däromkring inte framställs som en miljöfråga i medierna. I stället framställs rovdjursfrågan som ett ”socialt drama”, och läsarna ges ingen större kunskap för varför rovdjurstammen behöver bevaras.97 På grund av att rovdjuren inte beskrivs som en miljöfråga bidrar det till att det blir en snedvriden bild som kommer fram i medierna98. Undersökningens resultat visade även att det var skillnad på hur nyheterna om rovdjur skrevs beroende på var i landet som den publicerades. Exempelvis så var tidningarna i Dalarnas län mer fokuserade på de kostnader som rovdjuren kostade samhället99. Även de nationella medierna framvisade kostnaderna kring rovdjur och tamboskap. Men däremot så lyckades tidningarna i Stockholms län att framvisa kostnader/vinster med rovdjuren förhållandevis jämt.100 Författarna anser att deras undersökning bekräftar tidigare forskning kring medier och miljö, där identifikation och
94 Fjällmistra rapport (2006) sid 12
95 Ibid sid 13
96 Ibid sid 14
97 Ibid sid 21
98 Som enligt författarna är den källa där medborgare får kunskap kring politik (Fjällmistra rapport (2006) sid 21)
99 Genom exempelvis dödade tamboskap/hundar. (Fjällmistra rapport (2006) sid 15)
100 Fjällmistra rapport (2006) sid 15
sensation är viktiga inslag.101 Vargen var som sagt det rovdjur det skrevs mest om i medierna och författarna antar att det beror på att det är ett djur som det finns många känslor runtomkring. På grund av den uppmärksamhet som vargen får i medierna kan detta skapa en känsla av att de är fler till antalet än vad verkligheten visar, vilket bidrar till att människors rädsla/oro för vargen även ökar.102
4:2 BRÅ (Brottsförebyggande rådet)
Illegal jakt på stora rovdjur, Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22 Publicerad 2007
Denna rapport behandlar främst förekomsten av illegal jakt, vilka eventuella neutraliserande argument som kan legitimera brotten och hur man kan förhindra dem. Men rapporten innehåller även en del där medias bilder av rovdjur103 tas upp och det är den delen som den här texten är baserad på. Rapportens frågeställningar (under kapitlet med medias bilder) är:
Hur framställs rovdjuren i de utvalda medierna? Vilka likheter respektive skillnader finns mellan hur olika dagstidningar presenterar material om rovdjur? Vilka likheter respektive skillnader finns mellan hur olika jakttidskrifter presenterar material om rovdjur?104 Och sist men inte minst: Ger medierna utrymme för neutraliseringar (motivdrivande ursäkter) för illegal jakt? För att få svar på frågeställningar så har författarna valt att göra en innehållsanalys. I sökningen efter material använde de sig av sökorden: björn, varg, rovdjur, lodjur och kungsörn. Författarna105 gjorde även en avgränsning bland dagspressen genom att fokusera på de län106 där det idag redan finns etablerade rovdjurstammar.107 För att få en balans i hur rapporteringen ser ut så har de som motvikt till den lokala pressen valt att undersöka den rikstäckande tidningen Dagens Nyheter. Detta för att få en bild av hur rovdjursfrågor porträtteras i Sverige som helhet.108 Totalt så fann de cirka 160 stycken artiklar från dagspress under den aktuella undersökningsperioden109. Det var totalt tre veckoperioder fördelat över tre år som undersöktes: Författarna har valt att analysera både artiklarnas text likväl som eventuellt tillhörande bilder.
101 Fjällmistra rapport (2006) sid 21f
102 Ibid sid 22
103BRÅ (Brottsförebyggande rådet) (2007) Illegal jakt på stora rovdjur – Konflikt i laglöst land? Rapport 2007:22 sid 112-166
104 Vi väljer dock att enbart framvisa resultatet från dagspressen då frågan kring jakttidskrifter inte är intressant för våran uppsats.
105 Mats Pyka, Anette Nyqvist, Therese Mondal, Johanna Hagstedt och Lars Korsell
106 Dalarna, Gävleborg och Norrbotten
107 BRÅ rapport 2007:22 sid 119
108 Ibid sid 120
109 Ibid sid 124
Rapporten har valt att ha ett flertal olika teoretiska utgångspunkter. Bland annat så utgår de från Håkan Hvitfeldts (1989) teori om att det är omöjligt för medierna att spegla verkligheten på ett objektivt vis. Det är inte bara journalisten som påverkar nyhetsurvalet utan även mediets organisation och ekonomiska förhållanden. Men det är inte enbart medierna och journalisterna som bestämmer vilka nyheter som syns, utan även läsaren gör ett urval när han/hon läser sin morgontidning, denna teori kallas för ”uses and gratification”. Med andra ord så letar läsaren upp den information som bäst tillfredställer hans/hennes behov.110
Författarna har även utnyttjat sig av kultivationsteorin som innebär att ju högre mediekonsumtion en människa har ju mer stämmer dennes verklighetsbild överens med medias. Men den bild som media ger är inte alltid sann, utan det finns ibland en obalans mellan graden av rapportering gentemot graden av hur utbrett fenomenet är.111 Kultivationsteorin har dock blivit starkt kritiserad då man anser att det finns fler aspekter som påverkar individens uppfattningar, men teorin har ändå en så pass stark ställning (särskilt inom området medier och brott) att den inte går att bortse från.112 En av frågorna som ställs är om medias bild bidrar till neutralisering. Att man neutraliserar innebär att man rationaliserar, rättfärdigar eller legitimerar något som i normala fall anses fel113. Neutraliseringarna behövs för att gärningsmannen ska kunna behålla sin självbild som en respektabel medborgare och för att kunna minska skuld och skamkänslor. Enligt Pollack (2001) kan man utifrån Sykes och Matzas(1957) teori om neutraliseringseffekter se på medierna som förmedlare av ideologiska ramverk. Detta innebär att lagöverträdelser sätts i ett större sammanhang, vilket kan ge en brottslig handling större acceptans. Författarna menar på att man på ett liknande vis kan se på
”...att mediernas framställningar av rovdjur kan utgöra ett underlag för neutraliseringar om medierna normaliserar negativa föreställningar om rovdjur114”.
För att förstärka framställningen av en nyhet så kan en bild tjäna som ett bra komplement till artikelns text. Förutom att bilden förstärker och påverkar hur läsaren uppfattar artikeln så kan den även bidra till att öka trovärdigheten. Exempelvis så har ett fotografi högt förtroende då det upplevs avspegla verkligheten.115 Men den faktiska trovärdigheten som bilden innehar gentemot den trovärdighet som mottagaren upplever behöver inte vara samma. Det finns flera faktorer som påverkar om en bild upplevs som trovärdig. Exempelvis storleken i förhållande
110 BRÅ rapport 2007:22 sid 115
111 Ibid sid 115
112 Ibid
113 Ibid sid 116
114 Ibid sid 117
115 Ibid
