Tidshorisont evigheten eller spend-out

Den vanligaste tidshorisonten för filantroper som skapat en avkastningsstiftelse är att den ska dela ut i evighet. För dessa stiftelser är gåvor i framtiden lika viktigt som i nutiden. Många möjligheter och utmaningar kommer inte heller att ta slut, till exem- pel kommer en viss andel barn att växa upp i familjer med alkoholiserade föräldrar och behöva stöd på olika sätt. Andra syften som kräver långsiktiga satsningar, exem- pelvis att stödja grundforskning och utbildning, motarbeta rasism eller finansiera stödprogram för utsatta har också ett evighetsperspektiv. Ytterligare en anledning att välja ett evighetsperspektiv kan vara att säkerställa att kommande generationer i familjen har något viktigt att samlas kring. Nackdelar med evighetsstiftelser är att problem har en tendens att förändras över tid och en stiftelse som ska ge i evighet kan ha begränsad flexibilitet att anpassa sig efter samhällets förändringar. Idag finns många äldre stiftelser som har svårt att hitta mottagare som passar deras numera ålderdomliga ändamålsparagrafer.

Allt fler - men dock fortfarande en minoritet - väljer att donera alla resurser de avsatt till filantropi under sin livstid genom så kallade spend-out-stiftelser (ibland även kallade sunset-stiftelser eller spend-down-stiftelser).41 _{Det innebär att stiftelsen}

har som mål att spendera allt kapital den förfogar över under en bestämd tidshori- sont, ofta 15-20 år. En filantrop som väljer att spendera allt under sin återstående livstid behöver heller inte oroa sig för hur hon eller han ska formulera sig i stiftelse- paragraferna för att undvika att kommande generationer ska missförstå filantropens intention.

Det finns flera olika anledningar för filantroper att välja spend-out-alternativet. Ett av de mest omtalade argumenten är grundarens vilja att se resultatet av sitt givande

under sin livstid. Ett annat argument är att dagens problem är så akuta att det inte finns någon anledning att dra ut på arbetet med att t ex motverka klimatförändring- arna eller forskningen för att hitta botemedel på sjukdomar utan det är bättre att agera kraftfullt direkt.42

En annan anledning till ökningen av intresset för spend-out-stiftelser är familjeskäl. Av naturliga skäl talas det sällan öppet om detta, men meningsskiljaktigheter inom familjen kan vara ett skäl till att välja denna inriktning. Efter flera generationer har kanske familjen inte bara splittrats geografiskt utan också politiskt och värderings- mässigt. En anledning kan även vara avsaknaden av arvingar.

Betydelsen av spend-out-stiftelser ökar i USA och Storbritannien och stiftelsefor- men har även börjat få fäste i Sverige. Förespråkare för spend-out-stiftelser hävdar att pengar satsade idag är mer värda än pengar imorgon eftersom att det är svårt att förutspå vilka av framtidens problem som behöver filantropiska medel. Det finns också en tro på att en stiftelsegrundare förmår att agera snabbare och mer kraftfullt än senare arvtagare. De som förespråkar evighetsperspektivet menar istället att kapitalet och kunskapen växer med tiden vilket gör att donationerna blir både större och bättre med ett evighetsperspektiv.

En studie som gjorts av National Center for Family Philanthropy på spend-out- stiftelser visar att donatorerna hade mer givande diskussioner med mottagarorga- nisationerna när de öppnade upp för en ökad men tidsbegränsad bidragsgivning. Istället för att organisationerna sa vad de trodde att stiftelsen ville höra för att inte riskera långsiktiga bidrag så berättade de öppet och ärligt om vad de ville och vilka resurser som behövdes.43

En nackdel med spend-out-stiftelser är att det kan vara känslomässigt svårt att avsluta ett filantropiskt projekt som man trivs att arbeta med. En filantrop beskriver det så här: ”Det är förföriskt att arbeta med filantropi. Alla du pratar med tycker att du är rolig och intressant att prata med. Folk är nyfikna på att höra vad du tänker och tycker. När pengarna är slut behöver du inte bara skaffa dig ett jobb utan du stängs också ute från olika sammanhang”.44 _{En annan nackdel är att spend-out-stiftelser ofta}

”tvingas” att ge ut stora summor och att stora summor tenderar att gå till stora orga- nisationer och mindre initiativ prioriteras bort. Det kräver också större personligt engagemang från grundaren och styrelsen för att göra av med stiftelsens hela kapital innan grundaren dör.

42. Institute for Philanthropy. (2010), The Power of Now - Spend Out Trusts and Foundations in the UK http://www.instituteforphilanthropy.org/images/files/the_power_of_now_spend_ out_trusts_in_the_uk.pdf”

43. Institute for Philanthropy. (2010), The Power of Now - Spend Out Trusts and Foundations in the UK http://www.instituteforphilanthropy.org/images/files/the_power_of_now_spend_ out_trusts_in_the_uk.pdf

44. Hanisch, L. (2011), Giving it away now to make the most difference. Tactical philanthropy. http://www.tacticalphilanthropy.com/2011/01/giving-it-away-now-to-make-the-most- difference/

The National Center for Family Philanthropy rekommenderar åtminstone ett 20-års- perspektiv för spend-out-stiftelser. Skulle stiftelsen nå sina mål innan dess kan pro- jektet alltid avslutas i förtid. Vanligtvis tar det cirka tre år att planera och komma igång med en stiftelse, fem år för att hitta rätt utdelningstakt och storlek på bidragen och två år för att fasa ut stiftelsen, de menar därför att tio år kan vara en väl kort tidshorisont.45

Ett exempel på hur man kan formulera möjligheten till spend-out i stadgarna: Stiftelsens styrelse kan besluta att dela ut hela eller delar av stiftelsens kapital för främjande av stiftelsens ändamål. Stiftelsen kan dock inte dela ut hela sitt kapital förrän fem år har förflutit från stiftelsens bildande. För att dela ut av stiftelsens kapital krävs beslut av en enig styrelse. Gåvor som stiftelsen erhåller skall läggas till stiftelsens kapital om ej givaren föreskriver annat”.

Nedan följer ett exempel på hur stiftelser som bestämt sig för att dela ut allt har agerat vid omställningen. En internationell stiftelse som skiftade från evighetsper- spektiv till spend-out gjorde flera förändringar för att underlätta för mottagarna den dag de själva skulle sluta ge. Stiftelsen skiftade från årliga ansökningar och bidrag till fleråriga bidrag och gav mottagarorganisationerna tio procent påslag på bidra- get att använda för utvärdering av organisationen och programmen. Inför avslutet annonserade de flera år innan att de skulle skära ner givarbudgeten, med 15 pro- cent det första året och 30 procent det andra året, innan avslutet för att förbereda mottagarorganisationen.46

En spend-out-stiftelse ville visa andra givare vad en organisation, som de valt att stödja, kunde åstadkomma om de fick tillräckligt med resurser. Organisationen hade tidigare alltid haft bristande resurser men stiftelsen gick in med stora bidrag med målet att inspirera andra givare att ta vid när deras stiftelse slutade att ge.47

Spend-out-relationen är ett tveeggat svärd för mottagarna. Samtidigt som stora bidrag uppskattas finns hela tiden vetskapen om att bidraget kommer att ta slut. Flera av de amerikanska spend-out-stiftelserna har därför arbetat för att stärka mottagar- organisationerna och göra dem attraktiva för andra donatorer. T ex har de anordnat

45. Stone, D. (2005), Alternatives to Perpetuity – Conversations Every Foundation Should Have. National center for family philanthropy. http://www.cof.org/files/Documents/Family_ Foundations/Perpetuity-vs-Limited-Life/Alternatives-to-Perpetuity-Foundations-That- Decide-to-Spend-Down.pdf

46. Stone, D. (2005), Alternatives to Perpetuity – Conversations Every Foundation Should Have. National center for family philanthropy. http://www.cof.org/files/Documents/Family_ Foundations/Perpetuity-vs-Limited-Life/Alternatives-to-Perpetuity-Foundations-That- Decide-to-Spend-Down.pdf

47. Stone, D. (2005), Alternatives to Perpetuity – Conversations Every Foundation Should Have. National center for family philanthropy. http://www.cof.org/files/Documents/Family_ Foundations/Perpetuity-vs-Limited-Life/Alternatives-to-Perpetuity-Foundations-That- Decide-to-Spend-Down.pdf

ledarskapsutbildningar för de anställda, utbildning i utvärderingsarbete eller insam- ling och satt samman nätverk för organisationer i samma position. En stiftelse gav matchande bidrag för alla bidrag som organisationen själv sökte och fick in för att motivera dem att etablera andra donatorrelationer.48

En filantrop måste inte börja med ett spend-out-perspektiv för att vara kreativ och modig i sitt bidragsgivande. I USA finns det stiftelser som tidigare haft ett evighetsper- spektiv som fattat beslut om att istället bli spend-out genom att öka bidragsgivningen och göra av med hela kapitalet. I Sverige går det inte att göra om en stiftelse med ett evighetsperspektiv till en spend-out-stiftelse om det inte står inskrivet i stadgarna. Däremot kan nya donationer till stiftelsen ha som krav att de ska spenderas inom en viss tidsram. Till exempel så bildades H&M:s Conscious Foundation 2007 som en avkastningsstiftelse med evighetsperspektiv men när familjen Persson donerade ett tillskott på 500 miljoner år 2013 så skrevs det in i gåvobrevet att hela den nya dona- tionen får spenderas, inte bara avkastningen.49

Ytterligare punkter att ta i beaktande för den som funderar på att starta en spend-out:

• Sätt upp tydliga mål och strategier för stiftelsen. Håll fast vid dessa.

• Anpassa investeringsprofilen så att avkastningen maximeras i förhållande till tidsperspektivet. Spend-out-stiftelser kan inte, som evighetsstiftelser, hantera konjunkturcykler på börsen genom att hålla ut och vänta på att konjunkturen vänder. För att ha tillräckligt med likviditet måste de gradvis övergå från aktiein- vesteringar till fonder eller räntebärande investeringar som ger högre stabilitet och lägre riskprofil.

• Anpassa utbetalningsschemat och se till att det finns tillräckligt med resurser för att hantera stiftelsens utgifter fram till tidpunkten för stiftelsens avslut. Vissa organisationer har inte organisatorisk kapacitet att ta emot stora gåvor. Det kan därför vara viktigt att undersöka om man samtidigt behöver ge stöd till t ex rekrytering eller IT-utveckling.

• Sätt mottagarorganisationerna i fokus och ge dem om möjligt löfte om fleråriga bidrag.

• Var extremt tydlig med att - och när - stiftelsen kommer att sluta dela ut bidrag och hjälp mottagarna att förbereda sig för detta.

• Stöd eventuellt mottagarorganisationerna i processen att hitta nya donatorer efter att spend-out-stiftelsen slutat ge.

• Planera hur stiftelsen ska bli ihågkommen efter det att den slutat ge. Ska den ge ut en skrift, donera allt material till forskning eller göra en stor slutdonation?

48. Stone, D. (2005), Alternatives to Perpetuity – Conversations Every Foundation Should Have. National center for family philanthropy. http://www.cof.org/files/Documents/Family_ Foundations/Perpetuity-vs-Limited-Life/Alternatives-to-Perpetuity-Foundations-That- Decide-to-Spend-Down.pdf

• Personalbehovet ser ofta ut som en normalfördelningskurva. I planeringsfasen är det litet, när strategin ska implementeras och mottagarorganisationer identifieras ökar personalbehovet för att sedan minska igen när antalet nya mottagare minskar och fleråriga bidrag ökar. En rekommendation är att ha en mix av anställda och konsulter samt ett lojalitetsprogram så att anställda stannar kvar i organisationen ända till dess att allt arbete är fullgjort.50

Exempel på olika tidsperspektiv:

• Avkastningen på kapitalet delas ut i oändlighet

• Stiftelsen ha ett evighetsperspektiv och specifika projekt eller teman för givandet har tydliga slutdatum

• Spendera hela kapitalet under en begränsad tidsperiod och avsluta stiftelsen därefter

Innovativa varianter – Buffet – avkastning som ska spenderas varje år

Warren Buffets donation till Bill och Melinda Gates stiftelse hör till en av de mer kreativa lösningarna.51 _{Buffets donation har ett spend-out-perspektiv och fokuserar}

på mycket stora satsningar samtidigt som den maximerar tillväxtpotentialen i dona- tionen. Buffet gav Gates Foundation tio miljoner aktier i sitt bolag Berkshire Hathaway som betalas ut med fem procent av aktierna varje år. Kravet är att donationen, med Berkshire Hathaway som mellanhand, ska spenderas snabbt och kraftfullt. Varje års donation måste spenderas under året. Buffet har inte definierat ändamålet mer specifikt än ”aktuella behov”. Även om antalet aktier minskar har beloppet ökat varje år då aktierna stigit i värde. År 2011 donerade Buffet 1,6 miljarder dollar till Gates Foundation.

Bill och Melinda Gates har själva sagt att deras stiftelses hela kapital (36 mil- jarder dollar 2011) ska spenderas inom 50 år efter deras död. Buffet är lite otåligare och har ställt som krav att alla aktier som återstår när han dör måste spenderas på filantropi inom tio år efter att hans dödsbo är klart, inklusive donationen till Bill & Melinda Gates stiftelse.

50. Stone, D. (2005), Alternatives to Perpetuity – Conversations Every Foundation Should Have. National center for family philanthropy. http://www.cof.org/files/Documents/Family_ Foundations/Perpetuity-vs-Limited-Life/Alternatives-to-Perpetuity-Foundations-That- Decide-to-Spend-Down.pdf

51. Rockefeller Philanthropy Advisors, Setting a Time Horizon. http://rockpa.org/document. doc?id=166