Mäta och utvärdera effekterna
3. Resultatmätning och effekt 4 Verifiera och värdera effekter
6.2. Några utmaningar
6.2.1. Välfärdsdilemmat och stiftelsernas roll
Givet den demografiska och ekonomiska utvecklingen kommer allt större krav ställas på den gemensamma välfärden. En framtida utmaning för filantroper att ta ställning till är om de ska finansiera insatser som enligt det svenska samhällskontraktet borde omfattas av den offentliga sektorn eller om de med sina filantropiska donationer ska försöka åstadkomma systemförändringar så att behovet av insatser minskas över tid.
Helmut K. Anheier och Diana Leat har skrivit intressant och utmanande om avkast- ningsstiftelsernas framtida roll i Storbritannien och många av deras förslag kan även appliceras på Sverige.139 De argumenterar för att stiftelser inte ska ersätta statliga
åtaganden när de offentliga finanserna inte räcker till. Stiftelserna behöver inta en ny roll och skifta från traditionellt bidragsgivande till att bli drivande i det krea- tiva utvecklingstänkande och problemlösningsarbete som dagens samhälle behöver. Anheier och Leat menar att det i grunden gäller att lyfta fram stiftelsernas positiva sidor snarare än att hela tiden förhålla sig till deras svagheter.
Näringslivet drivs av kvartalsrapporter och politiken av mandatperioder. Stiftelser har förmånen att kunna arbeta riktigt långsiktigt, vara kreativa, arbeta över sektors- och organisationsgränser utan att styras av kortsiktiga prestationskrav och mätetal. Stiftelser har en stor möjlighet att stå för nytänkande och ta risker för att pröva att göra det som alla säger är omöjligt just därför att misslyckanden för avkastnings- stiftelser inte har samma konsekvenser som marknadsdrivna företag eller politikers återvalsmöjligheter. Civilsamhället med stiftelser och ideella verksamheter utan kortsiktiga krav spelar därför en viktig roll i den långsiktiga samhällsutvecklingen.
Avkastningsstiftelser, som varken drivs av konsumentintresse eller behovet av att samla in pengar, anses ha en särskilt viktig roll i att ifrågasätta konventioner och etablerade sanningar. De skulle kunna bli samhällets problemlösare med fokus på att skapa nya plattformar för samarbeten och, genom ett innovativt arbetssätt, skapa nya lösningar på samhällsutmaningar och problem. Arbetet kräver mod och långsiktiga åtaganden från civilsamhället. Fokus på mätbarhet är viktigt men stiftel- ser måste samtidigt våga stå för sin särart, visa självförtroende över sitt arbete och
138. Bill Gates och Warren Buffets upprop till världens rikaste familjer att avge ett löfte att skänka bort minst 50 procent av sin förmögenhet, ett så kallat Giving pledge.
139. Anheier, H. & Leat, D. (2002), From Carity to Creativity – Philanthropic Foundations in the 21st century. Comedia.
kommunicera resultat som inte är kvantitativt mätbart, annars riskerar de att bli mer fokuserade på teknikaliteter än visioner.140
Anheier och Leat vill också se fler stiftelser som inte är rädda för att ta risker och för att misslyckas, som är kunskapsintensiva och vågar vara pionjärer, som har en aktiv styrelse och ledning med ett entreprenöriellt och ansvarsfullt arbetssätt och som omfamnar samhällets mångfald i sin problemlösning. Stiftelsernas bidrag till civilsamhället, både som finansiärer och aktörer, bedöms vara mycket värdefullt och borde kunna utvecklas till att bli än mer givande, innovativt och proaktivt.
Innovativa stiftelser kan bli 2000-talets steg i utvecklingen från 1800-talets väl- görenhetsorganisationer via 1900-talets filantropiska utdelningsstiftelser. Denna utveckling kräver att nya stiftelser med ambitioner söker sig till samhällets vägskäl istället för till dess mittfåra, att de vågar ta sig an utmaningarna och att de inte skyr det komplexa. De behöver identifiera sig som privata problemlösningsinstitutioner för allmänhetens problem. Det behövs också plattformar för en öppen och bred diskussion om stiftelsernas roll och framtid. Förhoppningsvis är den nya stiftelselag- stiftningen och bildandet av Filantropiskt forum två viktiga steg mot en mer innovativ svensk filantropi.
6.2.2. Behov av ökad diversifiering och mångfald i styrelsen
För att öka innovationsförmågan hos stiftelser behövs en professionalisering av rekryteringen till styrelserna. Styrelsernas förmåga att skapa visioner och mening, kapacitet att lösa problem, fatta beslut och samtidigt ha uthållighet och tolerans, förmåga att skapa struktur, organisera, integrera och syntetisera behöver i många fall förbättras.
Som ett steg i denna utveckling kommer styrelserna behöva sträva efter större mångfald. En metod är att bjuda in personer till styrelsen under en begränsad tidsperiod. Styrelsernas kompetens kan även förstärkas genom ökad diversifiering av ledamöternas kompetens. Det behövs såväl ledamöter från andra områden än stiftelsens kärnområden som ledamöter som är väl insatta i branschen.
6.2.3. Behov av ökad samverkan mellan organisationer och sektorer
En ökad generell förståelse för hur svårlösta världens problem och utmaningar är, både lokalt och globalt, gör att samverkan mellan olika filantroper måste öka. Det är oerhört svårt att ensam åstadkomma stora förändringar. Inte ens de allra största filantroperna, som t ex Bill och Melinda Gates, har möjlighet att ensamma lösa de problem de fokuserar på. Vi ser en ökning av givarnätverk internationellt och även bland svenska filantroper finns tecken på ökad samverkan. Samarbeten över sektorer och med andra organisationer kommer också att ställa tydligare krav på värderingar, kunskaper och processer.
140. Anheier, H. & Leat, D. (2002), From Carity to Creativity – Philanthropic Foundations in the 21st century. Comedia.
Givet den ökade förståelsen för hur komplexa världens problem är - och vad som krävs för att lösa dem - är det sannolik att koordinering kommer bli en fråga som inno- vativa filantroper kommer att vara intresserade av framöver. Vid stora katastrofer skickas många resurser men få har överblick över vad och vilka som finns tillgängliga. För att effektivisera hjälpinsatserna kommer det att behövas nya och innovativa lösningar för att koordinera.
Samarbete och samordning är också nödvändigt för att undvika återupprepning av misstag. Transparens och generositet med att dela med sig av sina misstag är viktigt för att öppet kunna diskutera vilka insatser som behövs och för att undvika misstag i framtiden.
Även företag bör avsätta medel för att anpassa sig till en förändrad verklighet, både miljömässigt och demografiskt. Ett bra sätt att göra det är att samverka med ideella organisationer som har stor kunskap på området.