Portfoliometodiken har många fördelar men att införa portfoliometodi- ken är en komplicerad process och det krävs en ny syn på lärandet för alla involverade parter (Van Tartwijk och Driessen, 2009). Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna framhöll att det var svårt att se hur pappersva- rianten som innehöll ett flertal sidor skulle fungera i praktiken. Förfat- tarna ansåg att det var viktigt att prova och utvärdera portfolion på ett fåtal studenter innan den infördes i större skala. Därför gjordes två pi- lotstudier innan portfoliokonceptet infördes på sjuksköterskeprogram- met.
Under våren 2009 gjordes den första pilotstudien där ett mindre antal studenter i dåvarande termin 2 fick prova det Reflektions- och skatt- ningsdokument (version I) som skapats i pappersformat. Studenterna som deltog i projektet var slumpmässigt utvalda av författarna och stu-
denterna var under sin VFU placerade inom flera olika specialiteter, så- väl inom slutenvård som inom kommunal vård. Resultatet visade som förväntat att vissa studenter gjorde utförliga skriftliga reflektioner me- dan andra gjorde det i mindre utsträckning. Samtliga involverade var dock positiva till konceptet och att förståelsen för de olika rubrikernas innehåll i AssCE hade blivit tydligare.
Diskussionerna med Lars Medig angående en elektronisk form av port- folion fortsatte under 2009. Tillslut framstod ett förslag som det enda möjliga alternativet, nämligen ePortfolion i studenternas lärplattform
It´s learning. Denna ePortfolio används på andra skolor bland annat Högskolan i Kristianstad och Linköpings universitet. En fördel med att använda den befintliga lärplattformen som utgångspunkt är att den re- dan är ett välkänt system både bland lärare och bland studenter. Stu- denter och kliniska lärare får en gemensam plattform att arbeta utifrån och enligt Ellmin och Ellmin (2003) främjar detta kommunikationen mellan högskola och den kliniska verksamheten. På Malmö högskola och på Skånes regionsjukhus arbetar kliniska lärarpar det vill säga att en lärare anställd på högskolan och en lärare anställd i verksamheten arbetar tillsammans med handledarna och studenterna ute i VFU och båda har tillgång till It´s learning. Efter pilotstudiens genomförande an- passades alla dokumenten, såväl studentens som handledarens och lära- rens dokument så att de skulle kunna användas i elektronisk form. Under våren 2010 gjordes den andra pilotstudien i syfte att utvärdera processen. Alla studenter som då gick i termin 2 på sjuksköterskepro- grammet fick på sin andra VFU-placering prova hela portfoliokoncep- tet. Studenterna fick skapa en ePortfolio och Reflektions- och skatt- ningsdokumenten publicerades i studenternas lärplattform. Studenterna skickade via mail Reflektions- och skattningsdokumentet till sina re- spektive handledare. Handledaren skulle maila sitt ifyllda dokument till ansvarig lärare före bedömningssamtalet som sedan skulle kompletta dokumentet med sina kommentarer. Detta för att kunna spara tid för läraren och för att undvika dubbeldokumentation. Efter bedömnings- samtalet skulle handledaren maila det slutgiltiga Reflektions- och skatt- ningsdokumentet till studenten som skulle infoga det i till sin portfolio. Detta dokument utgör också ett underlag för studentens betyg
Efter terminens slut följde en diskussion i den kliniska lärargruppen om de erfarenheter, för och nackdelar, som införskaffats under prövotiden. Följande punkter togs upp:
Det framkom att det var svårigheter för handledarna i kommunal vård att använda sig av Reflektions- och skattningsdokumentet då det krävdes datorer för att fylla i det och att handledarna inte alltid hade tillgång till detta.
Vissa kliniska lärare upplevde att de inte hade samma uppfattning som handledarna om studenten och tyckte därför att det var svårt att bygga sina reflektioner på handledarens dokument och kom- mentarer.
Reflektions- och skattningsdokumentet som författarna skapat var nivåanpassat mellan år 2 och år 6 men var inte graderat i betygs- graderna godkänd och väl godkänd vilket är den betygsgradering som praktiseras på Malmö högskola. Förslag lyftets att kunna ska- pa ett dokument baserat på en nyare version av AssCE som omar- betats av Löfmark och Thorell-Ekstrand utifrån Bolognaprocessens ideologi. I detta nya formulär är den förklarande texten under ru- brikerna betygsgraderad. Nackdelen med det nya AssCE- formuläret är att det inte är nivåanpassat mellan årskurserna inom grundnivån i själva texten under rubrikerna. Riktlinjer för hur for- muläret skall nivåanpassas finns i separat manual.
Några av lärarna upplevde att studenterna var mer förberedda in- för utvecklings- och bedömningssamtalen och reflekterade mer kring sitt lärande.
Lärarnas timfördelning diskuterades. Någon utryckte att bedöm- ningssamtalen tog längre tid, ca 60 minuter, vilket egentligen är den tid som rekommenderas i manualen till AssCE formuläret (bi- laga 1) för ett utvecklings- och bedömningssamtal. Även att skriva i datorn och sedan maila dokumentet till studenten ansågs tidskrä- vande.
Det diskuterades om huruvida studenternas personnummer skulle stå på underlaget det vill säga Reflektions- och skattningsdokumen- tet eller om det måste avidentifieras avseende studentens person- nummer innan det skickas i mail till studenten eftersom risken all- tid finns att ett mail kan komma på villovägar
Diskussionen resulterade i förändringar i själva dokumentets innehåll men också i processen. Beslut togs att det nya AssCE-formuläret skulle användas och författarna fick korrigera Reflektions- och skattningsdo- kumenten. Se bilaga 2. Lärare och handledarens dokument gjordes där- efter om till PDF-fil så att det kan tryckas ut och att handledare respek- tive lärare kan göra sina bedömningar och reflektioner i pappersformat. Efter bedömningssamtalet är det tänkt att läraren skall scanna in Re- flektions- och skattningsdokumentet och skicka det via mail till studen- ten som sedan kan bifoga det till sin portfolio. Själva betygsblanket- ten/dokumentet skall dock inte bifogas. Frågan angående avidentifiering har diskuterats med Malmö högskolas jurister som inte ser några pro- blem med att skicka betygsunderlag via mail. Dessa behöver inte heller avidentifieras ur de juridiska aspekter som råder på högskolan.
Figur 2 Utvecklingssamtal mellan student, handledare och klinisk lärare
Spridningsfas
Sedan vårterminen 2010 skapar studenter som påbörjar sjuksköterske- programmet en portfolio i It´s learning redan första terminen. Portfo- liometodiken introduceras redan någon av de första dagarna på utbild- ningen och det är enligt litteraturen viktigt att studenterna får noggran-
na instruktioner om hur de skall använda portfolion men också kun- skap om själva portfoliometodiken (Tiwari & Tang, 2003, Corcoran & Nicholson 2004, McMullan, 2006). Studenterna fick därför både munt- ligt och skriftlig information samt tillgång till instruktioner via en vi- deofilm.
I termin 2 har studenterna VFU-placeringar inom somatisk vård respek- tive geriatrisk vård på vardera 5 veckor. Under höstterminen 2010 an- slöts till portfolion dokument som var kopplat till dessa VFU placering- ar. Dokumenten med tillhörande instruktioner lades upp i It´s learning
som uppgift. Studenterna i sista terminen som var ute i somatisk vård under höstterminen använde samma dokument men det fanns inget krav på att dessa studenter skulle skapa en komplett elektronisk portfo- lio i It´s learning. Detta för att dessa studenter slutade sin utbildning ef- ter denna termin och hade inga andra dokument sedan tidigare sparade i en portfolio. Orsaken till att studenter i termin 6 skulle använda sam- ma dokument som studenterna i termin 2 var främst för att underlätta för de handledare och lärare som har hand om studenter från båda ter- minerna så att inte flera olika dokument skulle vara i bruk samtidigt. Författarna lade in uppgifterna i respektive kurs, gav lärarna och stu- denterna information och stöttade upp med support under hela läsåret 2010. Därefter är det tänkt att kursansvariga i respektive kurs själva skall handlägga detta.