En del av lärarna menar att musiken har större plats i de lägre årskurserna. Ju äldre eleverna blir desto mer försvinner musiken från undervisningen och pressen ökar för att uppnå målen i årskurs fem. Men, som Elvira St3 på Stjärnvikskolan sade, ”målen ska uppnås i musik också”.
Ewa T1 på Tomtebyskolan tror också att musikens frånvaro i skolan när det gäller de högre årskurserna beror på att det är svårare idag att vara musiklärare. Eleverna tycker inte längre det är roligt att ”sitta och spela på en liten trumma, då måste man gå betydligt lägre ner i åldrarna”. Ewa T1 som arbetar integrerat med musik med elever ända upp till årskurs nio menar att de tycker också om att ha musik, men smaken skiljer sig från hennes.
Jag tror man kan ha diskussioner med dem om man är öppen för deras musik. Vi måste lyssna aktivt, vi måste ta del av deras musik. Och detsamma kan vi kräva av dem, lyssna på min musik, vad kan det vara som gör att jag tycker om den, är det nåt i det som är bra. Det går inte med det här vanliga ─ nu tar vi fram triangeln, då får vi hålla oss betydligt lägre ner i åldrarna. – Ewa T1.
Lärare S4 på Stadsskolan skriver att ”I de lägre åldrarna integreras övningsämnena mer och får ett större utrymme. I de högre åldrarna finns inte ett lika stort utrymme för att
ämnesintegrera musik.”
Lärarna på Brobäckskolan anser inte att musiken prioriteras lägre i de högre årskurserna. Lärare B1 är mycket nöjd med musikundervisningen eftersom skolan har utbildade musiklärare som har lektioner med barnen.
5.10 Slutsats
Ämnet musik prioriteras lågt enligt Ewa T1 på Tomtebyskolan och hon menar att det har det alltid gjorts. Om hon hade bra betyg i ämnet spelade ingen roll, huvudsaken var att hon fick bra betyg i kärnämnena. Detta var på 1950-talet och Ewa menar att värderingen fortfarande idag hänger kvar.
Lovisa St1 och Katja St2 på Stjärnvikskolan och lärare B3 på Brobäckskolan ser en vinst med att använda sig av musiken som bakgrundsljud. Det skapar ett lugn bland eleverna som påverkar arbetsmiljön positivt.
Lärarna på Brobäckskolan menar att de tydligt kan se att musiken påverkar barn positivt vilket även Lovisa St1 kommenterade under vårt samtal. Hon gav alla en liten tankeställare när hon sade att eftersom hon själv lär sig lättare till musik borde barn också göra det.
5.10.1 Varför förekommer musikintegrerad undervisning så sällan i dagens skola?
En orsak till musikens frånvaro är tidsbristen. Det anses svårt att hinna med i de ”vanliga” ämnena om musiken ska integreras, samtidigt som Ewa T1 på Tomtebyskolan anser att lärare inte behöver göra det svårt för sig. Det tar inte längre tid eftersom läraren ändå ska planera sin lektion. I slutändan hänger allt på pedagogen. Hon menar att om pedagogen ägnar fem
minuter åt att arbeta ämnesintegrerat med musik får den igen mångfalt i vad barnen presterar och hur de upplever sin skoldag. Pedagogen slipper också ägna tid åt att korrigera sina elever till att sitta stilla eller vara tysta. Många lärare anser att de måste ha kompetens och intresse för att det ska bli en bra undervisning. Att kunna samarbeta och bolla idéer i ett arbetslag är en god förutsättning för att uppnå en bra integrerad musikundervisning, men att ha rymliga
lokaler tycker några är en förutsättning. De menar att barnen behöver röra sig till musiken på stora ytor. Några hade gärna haft större tillgång till instrument, medan andra utesluter
musiken i undervisningen eftersom de inte kan hantera ett instrument.
5.10.2 Hur kan läraren integrera musik i övrig undervisning?
För att ha en bra integrerad musikundervisning krävs det en kunnig pedagog, fortbildning inom området är något som behövs för att få påfyllt vad man kan göra. Även här sätter den begränsade tillgången till lokaler och instrument stopp.
5.10.3 Vad krävs för en bättre integrerad musikundervisning?
Även här har pedagogen en stor roll. Finns inte intresset och en uppmuntran blir det sällan en musikintegrerad undervisning. I svaren menar pedagogerna att lärarna på lärarutbildningen måste engagera sig mer inom detta område för att åtminstone blivande pedagoger ska
inspireras. Många uttrycker att de saknar praktiska exempel på hur man som lärare kan arbeta med musik. De är mycket väl medvetna om att barn påverkas positivt av musik, men vet inte riktigt hur de ska gå tillväga för att påverka dem. Som vi skrivit i 5.10.1 och i 5.10.2 känner lärarna att de behöver mer tid, större ytor och mer material för att kunna ha en bättre integrerad musikundervisning.
6. Diskussion
Den första av våra tre frågeställningar handlar om varför undervisning med musik integrerat i de övriga ämnena inte förekommer mer i skolan. Vi tror att det delvis beror på att det känns stressigt, det tar längre tid och då kanske läraren inte hinner med allt annat som behövs under en termin. Det framgår att det är saknaden av intresse och kunskap om betydelsen av
musikintegration. Detta går in i vår andra frågeställning som handlar om vad som krävs för en bättre integrerad musikundervisning. Förutom intresse och kunskap menar många att
lärarutbildningen måste engagera sig mer i att lära ut mer praktiskt. Trots avsaknaden av praktiska exempel från lärarutbildningen finns det lärare som arbetar mycket med musiken integrerat och har många bra exempel på hur denna undervisning kan tillämpas.