Tillämpning av teorin i studien

Denna studie bygger på Vygotskijs tanke om språket som det viktigaste redskapet en människa har. Genom det visuella språkliga porträttet får eleven kommunicera sin språkliga identitet både språkligt och icke-språkligt. Ett visuellt språkligt porträtt är ett papper där en tom kroppssilhuett, som representerar eleven, ska färgläggas i olika färger och mönster. Varje färg eller mönster representerar ett språk hos eleven. Intentionen med att använda denna metod är att få eleven att reflektera över vilka språk som ingår i hens språkliga identitet. För att hjälpa eleven till reflektion får eleven inledningsvis ta del av en handledning till att skapa ett visuellt

12

språkligt porträtt (Se avsnitt 4.6 om Input och genomförande). Formulerandet av input och genomförande är baserad på teorin om den proximala utvecklingszonen. Eleven får först ta del av hur man kan reflekterar kring sin egen språkliga identitet. Vidare får eleven ta del av exempel hur det är möjligt att skapa ett visuellt språkligt porträtt. Detta för att hjälpa eleven att själv kunna processa de egna erfarenheterna kring språk och identitet. Det är rimligt enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen att anta att eleverna förändrats och utvecklats genom att ta del av forskarens input. Färgpennor och den tomma kroppsilhuetten är artefakter som eleverna använder. Genom att få denna visuella bild av språken eller brist på språk i elevens egen kroppssilhuett, medierar eleven sin språkliga identitet till betraktaren. Det färdiga visuella språkliga porträttet blir ett instrument för att förmedla det abstrakta som språklig identitet utgör hos en människa. Utifrån detta instrument får eleven sedan göra språkliga tillägg genom att skriva ned på porträttet vilket språk ett mönster eller en färg representerar. Slutligen får eleven muntligt presentera och diskutera sitt språkporträtt tillsammans i en grupp. Detta är att praktisera det sociokulturella perspektivet på lärande då eleverna i interaktion med andra får utveckla sina tankar och lära sig av både den vuxne och andra elever. I Säljös (2015) beskrivning av den proximala utvecklingszonen är exemplen som ges specifika kunskaper såsom att lära sig addition, knyta en knut eller lägga ett pussel. I teorin om den proximala utvecklingszon går det likväl att finna en hel människosyn som säger att människan är dömd till att utvecklas och lära sig genom hela livet (Säljö, 2015). Således är min tolkning, av teorin om den proximala utvecklingszonen, att teorin även går att applicera på kognitiv utveckling såsom det visuella språkliga porträttet ämnar till att uträtta. Den kreativa processen som visuella språkliga porträttet innebär, hjälper eleven att utveckla sina tankar om språk och identitet. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som både är ett förhållningssätt och en metod att använda sig av i skolan som gynnar elevers kunskapsutveckling (Wiklund, 2009). Därav är estetiska lärprocesser en utmärkt metod att använda för att möjliggöra elevers utforskande av den egna identiteten. Som metod används estetiska lärprocesser för att få eleven att knyta ihop upplevelser, känslor, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Eleven uppmuntras att använda alla språk i sin lärande- och utvecklingsprocess: talspråk, skriftspråk och de estetiska språken. Estetiska lärprocesser som förhållningssätt innebär att omfamna en kunskapssyn där kunskaper skapas i människan i samvaro med andra människor. Läraren måste vara öppen för att estetiska lärprocesser innebär att eleverna kommer med komma många olika tolkningar av verkligheten. Det estetiska i metoden blir ett verktyg för barns kognitiva utveckling (Andersson, 2014).

13

4. Metodologi

I detta kapitel redogörs syftet med studien och vilka forskningsfrågor som studien ämnar svara på. Vidare beskrivs i detta kapitel hur studien genomförts och bedrivits. Därefter beskrivs informanterna, skolorna och de forskningsetiska principer som studien förhåller sig till. I studien har tre datainsamlingsmetoder använts: visuella språkliga porträtt, gruppintervjuer och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats efter de fem steg som en innehållsanalys kännetecknas av enligt Denscombe (2009). Därefter tar kapitlet upp den analysprocess som studien genomgått. Urval, input och genomförande behandlas även i detta kapitel för att läsaren av denna studie i detalj ska kunna följa alla steg som gjorts under studiens gång. Avslutningsvis argumenteras varför denna studie har både en god validitet och en god reliabilitet. I detta kapitel förekommer citat ur gruppintervjuerna. Den del av citatet som styrker metodologin är markerad med fet stil för att läsaren tydligt ska förstå vad i citatet jag vill lyfta. I denna studie används både begreppen informanter och elever. De två begreppen är olika benämningar på samma grupp individer.

4.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med min studie är att lyfta fram den språklig identitet som tornedalska elever har idag med speciellt fokus på elevernas relation till meänkieli. Tornedalingar är en nationell minoritet i Sverige sedan över 20 år tillbaka. Vidare är meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk sedan över 20 år tillbaka. Trots svenska statens erkännande av både meänkieli och tornedalingar så finns det idag ingen forskning som lyfter tornedalska barns tankar om språk, identitet och meänkieli. Min studie ämnar till att ge elever i Tornedalen en röst i samtalet om meänkieli och dess framtid. Avsikten med min studie är att lägga ett öra mot marken för att lyssna på hur framtidens bärare av meänkieli beskriver sin språkliga identitet. Vidare är min studie en fingervisning på hur många elever i en av meänkielis förvaltningskommuner som förstår, talar eller delvis talar meänkieli. För att få svar på syftet med min studie har två centrala frågor formulerats. Här följer de två centrala frågorna med förklarande text:

• Vilken språklig identitet har tornedalska elever i årskurs 4?

Språket är en viktig del av en människas identitet. Det geografiska området Tornedalen har under hundratals år varit ett flerspråkigt område. Min studie vill synliggöra vilka språk och dialekter som ingår och formar tornedalska elevers identitet på 2020-talet. Studien vill synliggöra vilka faktorer som påverkar elevernas val av språk som de anser ingår i deras språkliga identitet. Valet att ha elever från årskurs 4 grundar sig på att jag i min framtida profession som grundlärare är inriktad på årskurser 4–6. Av den orsaken har jag pedagogiska kunskaper om interaktion med elever i årskurs 4 samt arbetserfarenhet med elever i denna ålder vilket är fördelaktigt för studien. Vidare lämpar sig min datainsamlingsmetod 1 för elever i åldern 10–11 år enligt Piagets stadieteori (Läs mer om Piagets stadieteori i avsnitt 4.5.1 Visuellt språkligt porträtt).

14

Konsekvenserna av det språkförtryck som den äldre generationen tornedalingar varit med om har lett till att allt färre individer i Tornedalen talar meänkieli. Min studie vill lyfta elevers egna beskrivningar av meänkieli och synliggöra elevers relation till språket på 2020-talet. I ordet relation i denna forskningsfråga ingår även hur elever beskriver sitt språkbruk av meänkieli. Min studie utgår ifrån att det ännu finns elever som har med meänkieli i sin språkliga identitet. Dessa elever ska få möjligheten att beskriva både muntligt och visuellt hur språket lever vidare hos dem genom denna studie.

4.2 Metodansats

Denna studie har en empirisk-holistisk kunskapsansats och kan därför kallas en studie med kvalitativa perspektiv. Här redogörs för de 12 punkter som enligt Gunnarson (2007) visar på att denna studie har en empirisk-holistisk kunskapsansats. Den första punkten handlar om helhetssyn och kontext. Denna studie tar avstamp ifrån att en människa ingår i en helhet som måste förstås i dess rätta kontext. I studien innebär det att eleverna ingår i ett tornedalskt samhälle och måste förstås i sitt eget sammanhang. Den andra punkten handlar om att historien är relevant för att förstå samtiden och kunna ta lärdom för att forma framtiden. Jag anser det omöjligt att tolka elevers relation till meänkieli på 2020-talet utan en historisk tillbakablick på språket och Tornedalens historia. Relationen mellan dåtid, nutid och framtid är av stor betydelse i denna studie. Målet med studien är att försöka förstå och komma nära elevers uppfattningar om deras språkliga identitet och relation till meänkieli vilket beskriver den tredje punkten i en empirisk-holistisk kunskapsansats. Jag har haft en följsamhet mot den insamlade data vilket visar på en empirisk-holistisk forskningsplan (den fjärde punkten). Den femte punkten berör att forskaren studerar det specifikt mänskliga genom att lyfta elevers egna beskrivningar av sin relation till meänkieli. Språklig identitet, en del av det innersta jaget, är i sanning något bara människan uttrycker i form av ord och handlingar och något som ytterligare visar på studiens empiriska-holistiska kunskapsansats.

Den sjätte punkten enligt Gunnarson (2007) rör urvalet av informanter. I studien har ett medvetet val gjorts att ha informanter som är tornedalska elever. Vidare har jag specifikt valt att i denna studie fördjupa förståelsen för elever med någon form av relation till meänkieli. Jag har en egen bakgrund som meänkielitalande tornedaling vilket gör att jag kan bygga en förtroendefull relation till informanterna och på så vis inte är lika lätt utbytbar (punkt sju). Den åttonde punkten handlar om att antalet informanter inte är av avgörande betydelse för en studie med en empirisk-holistisk kunskapsansats. I denna studie fanns en följsamhet mot antalet elever som skulle ingå i gruppintervjuerna beroende på vilket resultat som framgick av första datainsamlingsmetoden. Punkt nio berör hur mångfalden använts som data för att beskriva mönster och teman. I studien beskrivs hur dessa teman och mönster har blivit synliga genom att tematisera elevers relationer till meänkieli (Läs mer i avsnitt 5.2 Vilken relation till meänkieli beskriver eleverna?). Jag har även illustrerat en sammanfattning av elevernas språkliga identitet för att kunna synliggöra mönster i empirin.

Den tionde punkten handlar om öppenhet inför resultatet och elfte punkten syftar till att beskriva gemensamma drag och mönster hos informanterna. Öppenhet inför resultatet är något som

15

praktiserat genom hela studien då tre datainsamlingsmetoder använts som delvis varit beroende av varandra. Exempelvis var forskningsfråga 2 beroende av att det fanns elever som hade med meänkieli i sin språkliga identitet. Öppenheten bestod i att jag hade en plan B ifall datainsamlingsmetod 1 skulle visa på ett resultat som gjort det omöjligt att undersöka forskningsfråga 2. Orsaken till Gunnarsons (2007) punkt tio och elva är att visa på en överförbarhet från resultaten utan att för den skull hävda att det finns en generaliserbarhet. Att det inte finns en generaliserbarhet som helt säkert går att använda i denna studie beror på att informanterna inte var tillräckligt många. Den sista punkten handlar om vad god forskningskvalitet är inom en studie med en empirisk-holistisk kunskapsansats. God forskningskvalitet är att forskaren använt rätt analysmetod vilket jag i denna studie gjort (Läs mer i avsnitt 4.7 Analysmetod). Vidare kännetecknas god forskningskvalitet i denna studie av att jag redovisat min förförståelse i ämnet (Läs mer i kapitel 2. Bakgrund). Legitimiteten i denna studie ligger i att läsaren i detalj kan följa med hur jag kom fram till slutsatsen. Detta genom att jag i studien tagit med citat från informanter som stödjer studiens analys, resultat och slutsatser (Gunnarson, 2007). Denna studie kommer i fortsättningen att kallas för en kvalitativ studie för att det är ett begrepp som används i stor del av den litteratur som jag läst.

4.3 Urval: informanter och skolor

Informanterna, som är en annan benämning för de elever som ingick i studien, var 10–11 år gamla och gick i årskurs 4. Alla elever tillhör minoritetsbefolkningen tornedalingar genom att de bor i det geografiska området Tornedalen. Samtliga 20 elever som deltog i studien var bosatt i en av meänkielis förvaltningskommuner. Eleverna som deltagit i studien har valts efter två kriterier. Första kriteriet bestod i att samtliga elever som deltagit i studien gick i en tornedalsk skola. Andra kriteriet bestod i att samtliga elever som deltog i gruppintervjuerna beskrev en stark eller svag relation till meänkieli.

Eleverna har i min studie fått fiktiva namn. Jag valde att ge eleverna fiktiva namn istället för benämningar som ”elev 1” för att den som läser min studie ska få en personligare och behagligare läsning. Ett namn är en rättighet som varje barn har enlig FN:s barnkonvention vilket jag tar fasta på i min studie genom att ha fiktiva namn på informanterna (SFS: 2018:1197). Även vänner och grannar som nämns i citaten har fått fiktiva namn.

Jag har genomfört min studie i tre klasser på två olika skolor i Tornedalen. Den första skolan, som har fått benämningen skola A, ligger i ett tornedalskt centralsamhälle och har två parallella klasser i varje årskurs. Mellanstadiet, högstadiet, gymnasium och bibliotek ligger i samma byggnad. Avgränsningarna mellan mellanstadiet, högstadiet och gymnasium är så tydliga att skolan ändå upplevs som delad in i de olika stadierna. Skola A har 228 elever och 42 % av skolans lärare är behöriga (skolkollen.se). De två klassrummen och grupprummet jag fick besöka i skola A hade bara svenskspråkiga texter och elevarbeten uppe på väggarna och ute i korridorerna. Den andra skolan, som har fått benämningen skola B, är en byskola med 17 elever från förskoleklass till årskurs 5. I årskurs 4 gick tre elever och 65 % av lärarna var behöriga i skolan (skolkollen.se). På skola B undervisas alla elever i samma klassrum och på skolan finns även fritidsverksamhet, bibliotek och förskoleverksamhet. På väggarna i korridoren, klassrummet och matsalen fanns en mängd olika planscher och elevarbeten på meänkieli, svenska och engelska. De två skolorna i studien är på många sätt olika i aspekter som rör storlek

16

och undervisning, men båda är lämpliga för studien då de är två tornedalska7 skolor. Tornedalen har både många större centralskolor och en hel del mindre byaskolor som ofta bedrivs som friskolor. Skola A och skola B i denna studie är två kommunala skolor.

Urvalet av skolorna har gjorts på basen av att eleverna som deltar i studien ska gå i en skola som ligger i en av meänkielis förvaltningskommuner. Urvalet av skolor är relevant för att besvara syftet med studien (Läs mer i avsnitt 4.1 Syfte och forskningsfrågor). Vidare har valet att ha elever från en skola i en centralort samt en byaskola för att kunna jämföra denna studie med tidigare forskning (Läs mer i kapitel 1. Inledning).

De visuella språkliga porträtten tillämpades även som ett urvalsverktyg för att välja ut de elever som skulle delta i gruppintervjuerna. Urvalet gjordes på basen av meänkieli, samtliga elever som intervjuades hade meänkieli med i sitt visuella språkliga porträtt. Att det endast var elever med meänkieli i sitt visuella språkliga porträtt som skulle bli intervjuade blev inte eleverna informerade om. Sammalunda blev ej heller vårdnadshavare informerade om urvalet. Valet att inte informera om detta gjordes för att inte äventyra att eleverna av den orsaken skulle välja att ta med eller utesluta meänkieli ur deras visuella språkliga porträtt. Att utelämna informationen om att elever med meänkieli i sitt visuella språkliga porträtt är i fokus hade även en annan orsak, nämligen att jag inte var säker på om tillräckligt många elever skulle ha med meänkieli i sitt visuella språkliga porträtt. Farhågan var att färre än sex elever skulle ha med meänkieli i sitt visuella språkliga porträtt, vilket var minimum för hur många elever jag skulle intervjua på inrådan av min handledare. En kvalitativ studie kännetecknas av en forskningsplan som är följsam mot den data som ska samlas in (Gunnarson, 2007). Därför ville jag inte utesluta möjligheten att intervjua elever utan meänkieli i sitt visuella språkliga porträtt. I informationsbrevet nämns dock att studien vill lyfta tornedalska barns tankar om bland annat meänkieli (Se Bilaga 1). Sammanlagt intervjuades 13 av 14 elever med meänkieli i sina visuella språkliga porträtt. Detta för att samla in så mycket data som möjligt från de för studien mest intressanta informanter, vilket är ytterligare ett särdrag för kvalitativa studier (Christoffersen & Johannessen, 2015).

4.4 Forskningsetik

Denna studie baserar sig på omyndiga informanter vilket innebar att jag var nödgad till att förhålla sig till fyra forskningsetiska principer. Den första forskningsetiska principen berör informationskravet. Jag har fått informera om syftet med studien till rektorer, klasslärare, vårdnadshavare och elever. Till vårdnadshavare och elever har ett informationsbrev skickats hem (Se Bilaga 1). I informationsbrevet var det viktigt att betona för vårdnadshavare att de ska prata med det berörda barnet om hen vill delta i studien. I studien har elevernas samtycke till att medverka varit av lika stor betydelse som vårdnadshavarnas godkännande till medverkan. I informationsbrevet ska det framkomma vad forskningen syftar till, att det är frivilligt att delta och vilka villkor som gäller för deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002). I det aktuella informationsbrevet för denna studie innebar det att forskaren informerade om både det visuella

17

språkliga porträttet och att en del av eleverna därefter skulle intervjuas. Att intervjuerna skulle spelas in på band för att säkerställa studiens kvalité fanns även med i informationsbrevet. I studien används en induktiv metod där eleverna både får göra ett visuellt språkligt porträtt och intervjuas.

I informationsbrevet hem medföljde även en blankett för samtycke till deltagande i studien för vårdnadshavare att fylla i (Se Bilaga 2). Samtycke om deltagande i studie är en viktig forskningsetisk princip när elever är under 15 år och deltagarna är aktiva i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Hela denna studie grundar sig på vad eleverna visar och berättar till mig genom det visuella språkliga porträttet och intervjuerna. Deltagarna, i detta fall eleverna, har alltså en mycket aktiv roll i studien. Blankett om samtycke till studien skulle lämnas in till klasslärare inom utsatt tid för att eleven skulle få delta. Det är av stor vikt att informera elever att de kan avsluta sin medverkan i studien när som helst utan att detta medför några negativa konsekvenser för dem, vilket jag berättade för eleverna i introduktionen av samtliga tre besök. Samtliga, både forskare och elever, som deltar i studien bör förstå att ett skriftligt samtycke inte är ett slutgiltigt samtycke. Samtycke till att delta är något som forskaren måste få från deltagarna gång efter gång under hela processen.

Under samtliga besök i klasserna fanns ordinarie klasslärare i rummet bredvid vilket eleverna fick information om. På så vis kunde eleverna vid behov enkelt avsluta sin medverkan i studien. Vid ett besök kom en elev fram till mig med sitt visuella språkliga porträtt och informerade att hen var färdig med uppgiften. När jag ville fråga eleven om hens val av de olika språken i hens visuella språkliga porträtt svarade eleven att hen nu ville gå till sin klasslärare, vilket eleven naturligtvis fick göra. Eleven gjorde sitt visuella språkliga porträtt färdigt men ville sedan inte bidra med ytterligare information. Eleven avslutade sin medverkan i studien på ett barns sätt. Eleven uttryckte inte orden jag avslutar min medverkan men visade tydligt att hen inte längre ville delta.

När studier med barn görs måste forskaren vara uppmärksam på signaler som barnet visar om att vilja avsluta sin medverkan. Att en elev ville avsluta sin medverkan innan jag som forskare fått all väsentlig information av eleven ser jag som ett kvitto på att jag lyckats betonat att elevernas medverkan ska vara frivillig och kan avslutas när som helst. Min hypotes är att den öppna och tillåtande miljö som jag tillsammans med eleverna lyckades skapa under processen med de visuella språkliga porträtten underlättade elevernas möjlighet att avsluta sin medverkan i studien. Det är rimligt att anta att en av tjugo elever under studiens gång vill avsluta sin medverkan. Orsaker till att elever vill avsluta sin medverkan är många och forskaren får inte nödvändigtvis veta varför. Ur forskningsetiska principer är det viktigaste för forskaren att skapa en miljö som enkelt tillåter elever att göra detta val under hela studiens gång.

Den tredje forskningsetiska principen kallas för konfidentialitets kravet och handlar bland annat om att de som arbetar med studien har tystnadsplikt och att deltagarnas anonymitet ska värnas (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har alla elever samt vänner och släktingar till eleverna fiktiva namn för att skydda deras anonymitet. Sammalunda benämns ej heller skolornas namn