Något som är anmärkningsvärt är hur överens mina respondenter och teorin är till största del. Det som skiljer sig, respondenternas åsikter sinsemellan, är oftast mindre avvikelser. Det kan tolkas som att lärare överlag har en ganska gemensam syn på begreppet lust att lära och hur man omsätter det. Det som självklart inverkar på de svar jag har fått, är vilka frågor jag har valt att ställa. Jag inser att frågorna satte fokus på faktorer, som annars kanske inte naturligt hade framkommit under intervjuerna. Det finns också områden som inte omfattades av intervjuerna, som just av denna anledning, inte heller blev synliga i intervjumaterialet.
Jag vill framhålla att jag med detta arbete inte har haft som intention att få fram huruvida ett lustfyllt lärande verkligen kommer till stånd i respondenternas verksamheter eller ej. Då inser jag att det hade krävts ett helt annat angreppssätt och undersökningsform. Detta hade varit ett intressant område för vidare forskning. Att undersöka undervisningssituationer och intervjua elever skulle troligtvis ge nya, intressanta infallsvinklar kring begreppet lust att lära.
8 Referenser
Litteraturförteckning:
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de
kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Inga (2003): Föräldrars möte med skolan. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Forskning nr 15. Lärarhögskolan i Stockholm.
Aulin-Gråhamn, Lena och Sjöholm, Carina (2003): Vad sägs om ”Kultur i skolan”?. Malmö: Malmö högskola. Lärarutbildningen. (Rapporter om utbildning 3/2003).
Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan (2003): Kultur och estetik i skolan. Malmö: Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Boström, Lena, Bolander, Ingrid (2008). Lärstilar och läsning. Jönköping: Brainbooks
Bråten, Ivar. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. Bråten, Ivar (Red.), Vygotskij och
pedagogiken. Lund: Studentlitterarur.
Börjesson, Bengt. (2000). Om lusten och viljan att lära – några reflektioner av Bengt Börjesson. SOU 2000:19, Från dubbla spår till Elevhälsa – i en skola som främjar lust att
lära, hälsa och utveckling, (ss. 32-37). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. Dysthe, Olga (Red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Erikson, Lars (2004): Föräldrar och skola. Örebro: Örebro Studies in Education,10.
Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska
resultat. Kunskapsöversikt, Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Honey, P., Mumford, A. Lärstilshandboken. Lund: Studentlitteratur, 1985
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Stockholm: Kunskapsförlaget.
Kullberg, Birgitta. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lens, Willy, & Rand, Per (2000) Motivation and cognition: Their role in the developement
of giftedness. In Kurt Heller, Franz J. Mönks, Robert J. Sternberg, & Rena F. Subotnik,
(Eds.), International handbook on reseach on giftedness and talent. Oxford: Elsevier Science.
Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Göteborgs Universitet. Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete vid Konstnärliga fakulteten. Göteborg: Acta Universitet.
LPO94. Skolverket. (2007). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Miretzky, Debra (2004): The communication requirements of democratic school: Parent- Teacher perspectives on their relationships. Teacher College Record, 106(4), s 814- 851.Colombia University.
Nordin Hultman, Elisabeth. (2006). Det pedagogiska rummet speglar vår syn på barn.
Persson, Magnus. (2003). Marknadsestetiken – vår andra natur?. I: Skolan och den radikala
estetiken. Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Repstad, Pål. (2006) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ribom, Leif (1993): Föräldraperspektiv på skolan En analys från två håll. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 51.
Saar, T.(2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik.
Sanderoth, Ingrid. (2002). Om lusten att lära i skolan: en analys av dokument och klass 8y. Göteborg: Acta Universitet.
Skolporten (2006). Tillgängligt på
http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A20000000D4YK&typ=art Skolporten samlar och publicerar varje vardag nyheter om aktuella händelser i skolvärlden. Tagen 2008-12-02.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: nationella
kvalitetsgranskningar. Rapport nr 221. Stockholm: Fritzes.
SOU 1974: 53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och
utveckling. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Norstedts.
Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans. Stockholm: Bokförlaget Mareld.
Sveriges LärstilsCenter. Tillgängligt på http://www.larstilscenter.se/ . Sveriges LärstilsCenter med säte i Örnsköldsvik, är en förening som har till syfte att stimulera livslångt
kunskapsinriktat, intellektuellt lärande och personlig utveckling för
forskning, vetenskapliga uppsatser, artiklar och rapporter samt annan kunskap som fokuserar på lärstilar. Tagen 2008-11-20.
Tönnesen, Finn Egil ( 2000, 18 augusti). Lyst hele dagen? Stavanger Aftenblad, s.12.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlström, Gunilla (1993). Gruppen som grogrund. Stockholm: Liber AB
Bilaga 1
2008-10-27
Lust att lära – vad betyder det?
Intervju inför examensarbete vid Malmö Högskola, lärarutbildningen.
Här kommer det utlovade dokument som berör den intervju du tidigare har visat intresse för att delta i. Nedan informerar jag om sådant som du bör känna till innan jag genomför
intervjun. Du får också ta del av den intervjuguide jag kommer att använda mig av som grund under vår intervju. Vänligen läs igenom och hör gärna av dig om det är något som är oklart. Mina kontaktuppgifter står längst ned i detta dokument.
Du som deltagare i denna intervju kommer att skyddas av de forskningsetiska aspekterna. I korthet betyder det att dina personuppgifter kommer att skyddas på ett sätt som gör att ingen annan än den som genomför intervjun kommer att ha vetskap om vem du är. Intervjun är frivillig att delta i och du kan när som helst dra dig ur. Intervjun kommer att spelas in, endast som en slags minnesanteckning av vad som sägs och inte i syfte att framföras inför andra. Inspelningen kommer genast att raderas efter att studien är färdigställd. För mer information, gå in på Vetenskapsrådets hemsida:
http://www.vr.se/huvudmeny/etikforforskare.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html
Syftet med ditt deltagande är att få fram de eventuellt olika nyanser som finns bland
pedagoger i hur begreppet lust att lära, så som det används i LPO94, tolkas och omsätts ute på olika skolor i Sverige.
Intervjuguide
Utdrag ur läroplanen:
LPO94 talar om att skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
trygghet och vilja och lust att lära.
Samt
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. (LPO94)
Frågor:
• Vad anser du att begreppet lust att lära innebär? • Vad är ett lustfyllt lärande?
• Behövs motivation för att ett lustfyllt lärande ska komma till stånd? Hur kan isåfall denna motivation se ut?
• Vilka faktorer kan påverka om ett lustfyllt lärande kommer till stånd eller ej?
• Hur försöker du som pedagog uppnå målet om ett lustfyllt lärande i ditt dagliga arbete? • Hur skapar du lust att lära i ditt klassrum?
• Hur kan man individanpassa ett lustfyllt lärande?
• Finns det någon lärstil du gärna använder dig av som fungerar bättre än andra på en hel elevgrupp, för att göra din undervisning mer lustbetonad?
• Vad tänker du kring estetiska läroprocesser och uttrycksformer relaterat till begreppet lust
att lära?
• Vilka svårigheter finns i att utföra ett lustfyllt lärande? Yttre faktorer? Inre faktorer? • Vilken betydelse har elevens hem och bakgrund för lusten att lära?
• Vilken betydelse har du som lärare för elevens lust att lära? • Hur arbetar man på din skola kring begreppet lust att lära?
• Hur kan man som pedagog veta att kursplanens strävansmål att skapa lust att lära uppfyllts?
Mina kontaktuppgifter: XXXXXXXXXXX