Syftet med denna studie var att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik förskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk- läs- och skrivutveckling.
Då jag enbart utfört min undersökning på språkförskola och en skola, anser jag inte att tillförlitligheten kan gälla andra förskolor och skolor. Men i denna undersökning anser jag syftet vara uppnått samt frågeställningarna besvarade, genom intervjuer och observationer på den aktuella språkförskolan och skolan.
7 Diskussion
Denna undersökning är utförd på en förskola och skola där man arbetade med och hade kunskap om språkstörning. Det användes enligt mig användbara metoder, för språk- läs- och skrivutveckling. Det framkom att språkstörning kan innefattas av olika problemområden som kallas för domäner. Dessa är fonologiska, grammatiska, semantiska och pragmatiska domäner. Språkstörning är olika och det är inte alltid bara språkljudsproblem. Man kan ha ett flertal andra svårigheter också. Det framkom i intervjuerna att språkstörning kan vara ett dolt handikapp, då det inte syns på barnet.
Som blivande pedagog anser jag det viktigt att ha fått inblick och kunskap om detta. Det är av betydelse att möta språkstörda barn, med kunskapen om att ta reda på vad just deras problem är, genom att möta dem individuellt och anpassa metoderna därefter.
Undersökningen har visat på områden som jag i mitt yrke kan använda mig av. Jag vill lyfta fram tre områden som för mig kommer att vara användbara i mitt yrke. Dessa metoder fungerar enligt mig med alla barn, men de känns extra viktiga för barn med språkstörning.
Dessa områden är:
1 Språklig medvetenhet som grund 2 Individanpassad undervisning
3 Språkutveckling i samspel med andra
Tillsammans med dessa områden, anser jag det viktigt att ämnesintegrera de skapande ämnena. Jag ser ett samband att utveckla språket med musik, drama, bild och rörelse. Att låta barnen få möjlighet att utveckla alla sina sinnen genom olika uttrycksformer. Detta kan kopplas till Läroplanen för förskolan (1998) och Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (1994) där jag som pedagog har uppdraget att utveckla barns skapande förmåga i språk, bild, drama, musik och dans. Genom att alla sinnen används anser jag att detta skulle kunna stimulera och uppmuntra barns språkutveckling samt att ta tillvara på deras nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
Resultatet i undersökningen visade även på olika användbara metoder som passar till ovanstående punkter. De mest framträdande presenteras nedan.
Metoden Att skriva sig till läsning (Trageton 2005) som användes i årskurs tre är enligt mig en bra metod för språkbarnens läs- och skrivutveckling. I denna metod för barnen en dialog där turtagning blir en viktig del av den gemensamma dialogen. Det krävs även ett samarbete då de arbetar två och två med att skriva sagorna. Deras fantasi får ta uttryck då det inte finns något bestämt ämne att skriva om, utan sagorna grundas på elevernas fantasi. Med datorn som hjälpmedel formas bokstäverna som i en tryckt bok. Detta anser jag vara en positiv upptäckt då jag från mina erfarenheter sett att många elever haft svårt att forma bokstäverna i början av sin skrivutveckling. De får även se att deras egenproducerade text får en mening i form av en saga som slutprodukt. Det är även ämnesintegrerat enligt mig då bilder och text skapas i samma saga. Enligt mig stärks elevernas självförtroende, då de ser en egen producerad saga.
Alternativ Kompletterade Kommunikation (AKK) (Föhrer & Magnusson 2003) var ännu en metod som jag genom denna undersökning upptäckt som viktig. Denna metod användes både på språkförskolan och i samtliga observerade grupper i skolan. Pedagogerna använde kontinuerligt, i olika grad tecken som stöd . En positiv upptäckt enligt mig var att samtliga barn, både dragarbarn och språkbarn kunde detta hjälpmedel. Detta kan bero på att tecken som stöd introducerades och användes kontinuerligt redan på språkförskolan från tre års ålder, och var sedan en förlängning upp i skolan. Samtliga barn och pedagoger kunde enligt mitt anseende förstärka sin kommunikation till språkbarnen, vilket medförde att de barn som möjligtvis inte kunde tillägna sig det verbala språket fullständigt, kunde detta med hjälp av teckenkommunikationen.
Inom AKK metoden användes även visuella bilder och konkreta material för att förstärka språket för språkbarnen. Enligt mig blev det för barnen en begriplig hjälp till det talade språket om vad som skulle ske. Med hjälp av bilderna och de konkreta materialen blev det inte så många missuppfattningar då dessa material vägledde dagens händelser. Jag observerade att de konkreta materialen användes mestadels på språkförskolan. Eleverna i årskurs ett hade enbart visuella bilder som förstärkte talet, i språkgruppen användes AKK med visuella bilder och tecken som stöd. I årskurs tre använde pedagogen sig av text och tal till eleverna. Det kan bero på att eleverna mognat och gjort framsteg i sin språkutveckling inför skolstart, och behövde därför inte de
konkreta materialen längre. Det kan även ha haft betydelse att det i samtliga grupper fanns en strukturerad verksamhet, där varje barn visste vad som förväntades av dem och vad som skulle göras.
Jag reflekterade över att samtliga pedagoger hade ett salutogent synsätt, de fokuserade på barnens starka sidor och stöttade dem i deras svårigheter. Detta synsätt såg jag även hade överförts till barnen. De hjälpte varandra, hade överseende med varandras svårigheter, de kan ha insett att det tar olika lång tid att tillägna sig kunskap. Barnen var enligt mig omtänksamma och vänliga mot varandra. Detta kan bero på att pedagogerna tidigt använt och väglett barnen in i detta förhållningssätt.
Pedagogerna använde sig av ett individualiserat arbetssätt, de arbetade med varje barns styrkor och svagheter enligt mig. Det kan möjligtvis bero på att det var små integrerade grupper med ett flertal pedagoger och detta medförde att de kunde arbeta på detta sätt. Integrering har framträtt flera gånger i undersökningen och enligt min mening är det ett bra, så länge barnen kan tillägna sig kunskap i denna gruppform. Denna grupp utgör enligt mig en dynamisk grupp, där man kan lära av varandra hela tiden och se varandras styrkor och svagheter. Då barnen blir äldre (11-12 år) kanske språkbarn och dragarbarn bör skiljas, så att språkbarnen kan arbeta och tillägna sig kunskaper i sin egen takt. Kraven på kunskaper blir ju högre desto äldre barnet blir och jag menar att om det fortfarande gynnar språkbarnen med integrering ska de givetvis fortsätta i sin ”gamla” klass, det hade varit det ultimata. Men om språkbarnet inte kunskapsmässigt och socialt kan tillägna sig en trivsam och givande miljö i sin ”gamla” klass, bör man se till dennes bästa och flytta eleven till en exkluderad språkklass, där enbart språkbarn vistas. I en annan undersökning hade det varit intressant att undersöka integreringens betydelse för språkbarnen, jag inser dock att detta är ett stort område som tyvärr inte ryms i denna undersökning. I en annan undersökning hade det varit intressant att jämföra en annan enhet med den aktuella. Resultatet hade möjligtvis visat på en mindre medvetenhet om språkstörning.
Referenser
Albertsson, Annelie. 1993. Teacch- en undervisningsmetod för barn med autism och autismliknande tillstånd. C-uppsats, Halmstad: Högskolan Halmstad
Arnqvist, Anders. 1993. Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Anne- Lise (red.). 2001. Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur
Bergh, Monica & Bergsten, Christina. 1998. Akk på rätt nivå- Att träna och använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Vällingby: Handikappinstitutet
Bergman, Lena. 1995. Talböcker i grundskolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Rapport från ett projekt 1990-1992. Enskede:Talboks- och punktskriftsbiblioteket, rapport 1995:2. Bjar, Louise & Liberg, Caroline. 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Bryant, P. 1989. Språklig medvetenhet. Citerad i: Espenakk, Unni 2004. Tras – tidig registrering av språkutveckling. Herning: Special- paedagogisk Forlag
Espenakk, Unni 2004. Tras – tidig registrering av språkutveckling. Herning: Special- paedagogisk Forlag
Fridolfsson, Inger. 2008. Grunderna i läs- och skrivutveckling. Lund: Studentlitteratur
Frost, Jörgen. 2004, del II, Språklig medvetenhet. I: Espenakk, Unni 2004. Tras – tidig registrering av språkutveckling. Herning: Special- paedagogisk Forlag
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva. 2003. Läsa och skriva fast man inte kan- kompenserade hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur
Förskolan. 1997. Språk – metoder och goda idéer. Temaserie från tidningen Förskolan. Stockholm: Lärarförbundet.
Grove, Hans. 2004, del II, Kommunikation. Citerad i: Espenakk, Unni. 2004. Tras-tidig registrering av språkutveckling. Herning: Special- paedagogisk Forlag.
Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur
Harsten, Göran, Nettelbladt, Ulrika, Schalén, L, Kalm, O & Preller, K. (1993), Journal of Laryngology and Otology. [London] : Royal Society of Medicine Press. E-tidskrift. Citerad i: Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar. 1994. Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket. Umeå: I. Häggström
Jennisches, Margareta (1999), Speach and language skills in children who required neonatal intesive care,II. Linguistic skills at six and a half years of age. Acta Pediatrica Tidskrift.. Citerad i: Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva- Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. 2006. Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget
Johansson, Inger. 1997. Tecken som stöd för språket. I: Tidningen förskolan. 1997. Språk – metoder och goda idéer. Temaserie från tidningen Förskolan. Stockholm: Lärarförbundet. Leonard, L (1998), Children with specific language impairment. Cambridge. Citerad i: Hansson,
Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Loheman, Susanne. 2002. Språkstörd handlar om att jag behöver ett språk. C-uppsats, Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete. Uppsala: Institutionen för lärarutbildningen Uppsala Universitet
Lundberg, Ingvar (1997) Från joller till föredrag. I: Tidningen Förskolan. 1997. Språk –metoder och goda idéer. Temaserie från tidningen Förskolan. Stockholm: Lärarförbundet.
Lundberg, Ingvar, Frost, Jörgen & O –P. Petersen. 1994. Effects of an extensive program for simulating phonologocal awareness in preschool children. Reading Research Quaterly.Nr XX. Citerad i: Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar. 1994. Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket. Umeå: I. Häggström
Nettelbladt, Ulrika & Reuterskiöld Wagner, Christina. 2003. kap 8, När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning.. Citerad i: Bjar, Louise & Liberg, Caroline. 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika. 1983. Developmental studies of dysphonology in children. Lund: Lund University. Citerad i: Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, Ulrika. 2007, del II, kap 4, Fonologiska problem hos barn med språkstörning. I:
Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål. 1997. Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetskap. Lund: Studentlitteratur.
Rutter, Michael. 2000. Research into practice: Future prospects. I: Bishop, Dorothy & Leonard, Laurence. 2000. Speech and language impairments in children. Causes, characteristics, intervention and outcome. Hove Psychology Press. Citerad i: Hansson, Kristina & Håkansson, Gisela & Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkstörning och språkutveckling hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Rygvold, Anne-Lise. 2001. kap 6, Språk- och talstörningar. I: Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Anne- Lise (red.). 2001. Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Ann-Katrin. 1998. Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Tetzchner, Stephen von & Jensen, Mogens Hygum. (red.) 1996. Augmentative and Alternative Communication.: European perspectives London : Whurr, cop. Citerad i: Bergh, Monica & Bergsten, Christina. 1998. Akk på rätt nivå- Att träna och använda Alternativ och
Kompletterande Kommunikation. Vällingby: Handikappinstitutet
Trageton, Arne. 2005. Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB