I detta avsnitt berör strategin tillgänglighet i den vida bemärkelsen, från lokalen till samlingarna och de tjänster biblioteket erbjuder.77
Den första HUMPen som identifieras handlar om bilden av biblioteket och hur denna har förändrats över tid. Sekretariatet menar att bilden av folkbiblioteken, vilka HUMPen handlar om även om strategin kunde varit tydligare i texten, är något föråldrad och nostalgisk. Människors tro att en bibliotekarie enbart är en person som lånar ut böcker gör att den informationsvetenskapliga sidan av yrket försvin-ner; detta skadar inte bara biblioteken utan också medie- och informationskunnig-heten hos befolkningen.78
72 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 12.
73 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 12.
74 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 12.
75 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 13.
76 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 13.
77 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 15.
78 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 16.
Biblioteken som mötesplats ska kunna hållas nyanserad med både positiva och negativa aspekter av vardagen, stök och bråk måste motverkas utan att hela verk-samheten ses som en krigszon. Öppettider måste kunna diskuteras och nedlägg-ningar av filialer bör ses ur flera synvinklar innan en bedömning görs. Det kan bero på ekonomiska eller obefogade skäl men de kan även vara en del av en långsiktig plan för förändrande inom biblioteksväsendet i kommunen.79 I strategin föreslås det sedan enligt mönstret en möjlig åtgärd: Ny berättelse om biblioteken. De förslår att en bild av biblioteken som människor idag kan känna igen sig i. En bild gemen-sam för Sverige och biblioteksväsendet men varierad efter kommun och bibliotek.
De menar att det samlade biblioteksväsendet, förtydligat som professionsför-eningar, Svensk biblioteksförening, nationalbiblioteket och biblioteks- och inform-ationsutbildningarna, har som ansvar att ge en nyanserad bild av biblioteken och visa upp den kunskap de bidrar med.80
Den andra HUMPen berör användningen av biblioteket och lokalerna. Att låna böcker eller annan media är inte den huvudsakliga sysslan för gemene biblioteks-användare, skriver sekretariatet, utan menar att biblioteket som mötesplats och stu-dierum är en stor del av den obemärkta statistiken. De fysiska besöken minskar dock, och i FOTH menas det att det kan bero på nedläggning av filialer/biblioteks-enheter och indragna öppettider på de som är kvar. Uppsökande verksamhet är dock både tidskrävande och kostsam att organisera och det finns heller inget digitalt bibliotek som skulle kunna ersätta den kunskap och kompetens som finns hos bib-liotekarierna. Som möjlig åtgärd föreslår sekretariatet en generell statlig bidrags-kassa som finansierar den uppsökande verksamheten samt framtagandet av rele-vanta mätmetoder via KB.81
Ytterligare åtgärder berör ordning på biblioteket, vilket ska präglas av trygghet och lugn. De lokala huvudmännen bär ansvaret för att hot och våld inte ska före-komma på biblioteken. Öppettiderna ska utökas och anpassas, genom till exempel meröppet på biblioteken men också en utökad webbplats med medier för använd-ning hemifrån. Även här ska de lokala huvudmännen ha ansvar för att det genom-förs. Ett nationellt bibliotekskort föreslås, och ska gemensamt med Digitaliserings-rådets satsning på en nationell e-legitimation tas fram. Sekretariatet förslår en sam-lokalisering av biblioteken med andra verksamheter. Ansvarsfördelning bör dock enligt författarna diskuteras för att undvika otydlighet inför vilken organisation som ansvarar för vilken del i arbetet, även de övergripande mål som finns måste följas för att undvika en situation där den ena verksamheten värderas högre än den andra.82
HUMPen gällande upphovsrätt diskuteras i avsnittet Digitalisering i denna uppsats.
79 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 17.
80 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 18.
81 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 18.
82 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 18.
Funktionsnedsättning kallas den fjärde HUMPen och diskuterar Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och deras uppdrag. Författarna skriver att 600 000 svenskar har rätt till användning av tillgängliga medier men att det enbart fanns 75 000 aktiva Legimus-användare år 2017. Författarna till FOTH menar att MTM sak-nar regeringsuppdrag att främja tillgänglighet och att användarna inte ska ses som en homogen grupp som alla nås genom en viss kanal. MTM har krav på sig att bidra med produkter och tjänster till nya målgrupper och en av dessa är de många nyan-lända som har svenska som andraspråk. MTM:s uppgift att vara ett kunskapscent-rum måste stärkas och förtydligas för att ”stödja arbetet med att skapa ett nationellt digitalt bibliotek som är tillgängligt för alla”.83
Tillgång till AV-medier (som också diskuteras under avsnittet Läsning) är en HUMP som avslutas med ett nytt begrepp: Nödvändig åtgärd. Här menar sekreta-riatet att en ändring i pliktlagen är nödvändig för att inkludera radio- och tv-material. De menar att även undertexter, metadata, och tablåinformation bör ingå i lagen. Genom ett avtal med public service-bolagen skulle det egenproducerade hi-storiska programmaterialet göras tillgängligt via fjärracess inom hela bibliotekssy-stemet.84
Inom ändringen av pliktlagen föreslås i FOTH att även elektroniska spel och e-utbildningar, biograffilmer, samt att utgivarna av svenska fonogram och interaktiva medier ska omfattas av pliktlagen. Detta för att säkra dessa mediers bevarande och forskningsmöjligheter.85
Den avslutande HUMPen för avsnittet Tillgänglighet berör det audiovisuella i stort. Det audiovisuella kulturarvet måste digitaliseras, menar författarna till FOTH, då det riskerar att gå förlorat då mycket av de inspelningar som gjorts bryts ned utan att föras över till en mer stabil lagringskälla. Ett uttalat ansvar saknas, och i FOTH föreslås därför att en utredning startas som ska ge svar på:
• Ansvarsfördelning mellan KB och Svenska filminstitutet (SFI) för digitali-sering av audiovisuella samlingar.
• Hur KB:s och SFI:s digitaliseringsverksamheter kan utvecklas som nation-ella resurser och kompetenscentra.
• Områden där andra aktörer, som till exempel public service-bolagen och Musikverket, kan ges ett tydligare ansvar.
• Hur samarbetet inom ABM-området generellt kan förbättras för att und-vika dubbelarbete.
83 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 19–20.
84 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 21.
85 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 21.
• Åtgärder för att förbättra tillgången till digitaliserade audiovisuella sam-lingar.86
Viktigt, skriver sekretariatet, är att dessa områden tydliggörs och att ansvaret för-delas på de olika organisationerna för att bevara ett viktigt kulturarv.87
Utbildning
Utbildningsdelen av FOTH är en av de viktigaste delarna. Inte bara för att den in-nefattar delar av den utbildning som rör biblioteks- och informationsutbildningarna utan på grund av det tidsspann som de täcker. I FOTH tas fem olika HUMPar upp och föreslår tolv möjliga åtgärder, dessa sträcker sig från förskola till universitet.
Sekretariatet ser ett problem i att förskolebarn inte får den nära kontakt med böcker och läsning som de borde. Författarna menar att ett närmare samarbete mel-lan bibliotekarier och förskolepedagoger måste ordnas, till exempel genom gemen-sam kompetensutveckling och gemen-samarbete kring medieinköp.88 Även gemensamma läsprojekt ska kunna startas med hjälp av statliga bidrag. Folkbiblioteket och dess barnavdelningar är en läsfrämjande verksamhet som ska komplettera förskolorna men ska inte vara den enda källan till litteratur. Barnbibliotekarierna ska däremot arbeta med uppsökande verksamhet och bidra med läsfrämjande för föräldrar.89
Behovet av åtgärder är närmast akut skriver författarna till FOTH, och menar att skolbiblioteken i Sverige har en otillräckligt utbyggd, finansierad och med sko-lan integrerad biblioteksverksamhet. 850 skolbibliotek med åtminstone halvtidbe-manning finns idag i Sverige, 445 integrerade folk- och skolbibliotek hjälper till där det behövs. Av landets 1.3 miljoner elever, menar sekretariatet, är det enbart hälften som ens har tillgång till ett skolbibliotek med (ungefär) halvtidsbemanning. I FOTH menar författarna att skolbiblioteket måste byggas ut såväl som digitalt och ana-logt.90 Det måste förstärkas i den pedagogiska rollen och tydligare mätbara mål måste sättas upp för att se hur verksamheten kan förbättras och fördjupa statistiken.
Gällande den digitala frågan anser författarna till FOTH att digitala skolbiblio-tekstjänster är av stor vikt för mindre skolor. De föreslår en gemensam upphandling av nationella licenser för databaser och e-medier.91 Högskolebiblioteken har de sen-aste åren genomgått stora omorganisationer, de resurser de har består nu till 90 pro-cent av digitalt material. En av de punkter som diskuteras mest inom Utbildnings-avsnittet är open access eller öppen tillgång som det kallas på svenska. Forsknings-resultat presenteras inte längre primärt i pappersformat utan det delas och finns,
86 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 23.
87 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 23.
88 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 25–26.
89 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 26.
90 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 26.
91 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 27.
ofta, fritt att tillgå genom internet och databaser med hjälp av högskolan eller uni-versitetets användar-ID. Sekretariatet föreslår att en fortsatt utredning av tillgång till vetenskapliga publikationer som ska lämnas till regeringen under 2019. De me-nar dock att det som kallas för OA2020 där till exempel Vetenskapsrådet, Stock-holms universitet, Riksbankens jubileumsfond och Sveriges universitets- och hög-skoleförbund tillsammans med KB skrivit under för att gemensamt ströva efter att:
• en majoritet av dagens vetenskapliga tidskrifter ska omvandlas från låsta prenumenationsbaserade till öppet tillgängliga med hänsyn till de veten-skapliga ämnesdisciplinernas olika villkor.
• främja omställningen genom att använda resurser för tidskriftsprenumerat-ioner till att stödja hållbara affärsmodeller för open access-publicering.
• samarbeta med alla intressenter inom vetenskaplig publicering – särskilt mellan lärosäten, forskningsinstitut, finansiärer, bibliotek och förlag – för en snabb och effektiv övergång.92
Förutom dessa förslag menar författarna att en hårdare ton måste tas mot förlagso-ligopolet som kommer från ett samlat universitetsväsende med hjälp och förhand-lingsstyrka från KB.93
Ytterligare åtgärd gällande högskolebiblioteken menar sekretariatet görs ge-nom att undervisa i sökmetoder. Detta ska göras för att stärka studenternas medie- och informationskunnighet samt söka och värdera information på ett sätt som gyn-nar de vetenskapliga publikationer och forskningsresultaten.94 Den sista möjliga åt-gärden gäller tillgången till högskolebibliotekens databaser även efter examen. I FOTH menar sekretariatet att i väntan på en helt genomförbar open access-revolut-ion måste examinerade alumner få tillgång till databaser och publikataccess-revolut-ioner genom sitt tidigare lärosäte.95 Detta gäller speciellt sjukvårdspersonal, pedagoger, arkitek-ter, ingenjörer och så vidare, då detta ofta är beroende av ny forskning inom sitt valda område. FOTH ser också en mer jämlik tillgång till information om de större och mindre högskolorna samarbetar, detta på grund av de kostnader som skulle komma med förslaget.96
Gällande vuxenutbildningar, där studenterna ofta har en annan bakgrund och modersmål eller olika typer av funktionsvariationer, menar författarna till FOTH att en satsning på bibliotek måste göras. Bibliotek inom vuxenutbildning nämns inte
92 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 30; Open Access 2020
93 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 30.
94 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 30.
95 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 31.
96 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 31.
specifikt i bibliotekslagen, skriver de, men menar att studenternas behov av littera-tur till utbildningen och pedagogernas behov av material för att utöka och utföra läroplanen inte är mindre än vid andra högskolor och universitet. Inte heller är be-hovet av bibliotekarier som kan vägleda i informationssökningar något som kan tänkas vara annorlunda. Förutom satsningen på bibliotek inom vuxenutbildningar föreslår sekretariatet att dessa skrivs in i bibliotekslagen, inte omgående men i och med en revidering av lagen på ett långsiktigt sätt.97
Den sista HUMPen i Utbildning gäller folkbibliotek. De menar att, även om folkbiblioteken inte har en primär roll inom utbildningsväsendet, är en del av det utbud som allmänheten vänder sig till när det kommer till utbildning. Folk, skriver de, väljer oftast det bibliotek som är närmast, och eftersom de flesta bibliotek är just folkbibliotek är det givet att det också är där flera studenter och lärare hamnar. Ett folkbibliotek kan såklart fungera som ett skolbibliotek när det kommer till litteratur och informationssökning för både lärare och elever men då, menas det i FOTH, är det viktigt att det uppdraget finns med och att det blir tydligt att biblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek.98
Läsning
Den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsvanor och ett allmänt läsintresse är något biblioteken måste verka för att vända på. De klyftor som finns beror på kön, ålder, bostadsort, språk och sociala förhållande; men dessa klyftor kan biblioteken vara med att förändra även fast det läsfrämjande uppdraget blivit mer komplext efter att det vidgade textbegreppet börjat användas.99 Författarna till FOTH menar att en av de åtgärder som kan göras för att främja läsförståelse är att göra texter tillgängliga i olika medieformat. I och med att biblioteken erbjuder lättillgängliga medier och ett utökat bestånd måste de även se till att den uppsökande verksam-heten innefattar boktips, samt att det finns möjlighet för låntagarna att få boktips via digitala tjänster. Detta, menas det i FOTH, är på grund av att vissa låntagare kan känna likgiltighet eller förminskade inför en okänd samling litteratur.100
Den del av det demokratiska uppdraget som rör läsfrämjande är välkänt, det arbete som rör medie- och informationskunnighet (MIK) är desto mer i skymundan.
Biblioteken måste, enligt sekretariatet, arbeta mer för att visa hur de ger användarna
97 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 31.
98 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 32.
99 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 36.
100 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 36.
förutsättningar att kritiskt förhålla sig till information, källkritik och informations-sökningar. Därför föreslås i FOTH en utökad kompetensutveckling av personalen inom biblioteken för att de på bästa sätt ska kunna bidra till utökad MIK.101
Som alltid är kompetensutveckling en del av att driva arbetet framåt, sekretari-atet föreslår till exempel att biblioterapi ska ingå i fortbildningen för barn och unga samt för vuxna. Alla dessa förslag bör sedan mätas, för att ge indikatorer på hur arbetet går och vad som kan ändras för att få en så positiv effekt som möjligt.102
Folkbiblioteken måste enligt lag prioritera barn och barns läsning, därför är det även viktigt att ta med barnens perspektiv när biblioteken utformar planer, strategier och budgeterar. Barn, skriver författarna till FOTH, är otroligt flitiga låntagare och läsare, de är även den största grupp som använder biblioteken. Därför måste de få en självklar hög position när budgetprioriteringar och konstandsredovisningar måste ställas i relation till gruppens storlek. Satsningen på barn och unga bör därför göras genom till exempel utveckling av ett eget gränssnitt anpassat för just barn, att användas inom en nationell bibliotekskatalog. Biblioteken bör också ha barnen i åtanke när lokalerna utformas, vid medieinköp, bemanning och inte minst i barn-bibliotekariernas kompetensutveckling. En av de viktiga resurser som finns rörande barns läsning är appen Bibblix, som utvecklats av stadsbiblioteken i Stockholm, Katrineholm och Malmö. Appen tillgängliggör e-böcker för barn men är bunden till de bibliotek där den skapats, därför föreslår sekretariatet att en nationell tjänst ska finansieras och utvecklas med hjälp av KB.103
Det räcker inte längre att enbart behärska skriftspråket, skriver författarna i FOTH, och syftar till det vidgade textbegreppet som började användas 1994.104 Att utgå från att biblioteken enbart hanterar det skrivna ordet är att förminska det behov som finns av kunskap förmedlad på annat sätt. Biblioteken ska även tillhandahålla medier utifrån människor behov, och detta inkluderar sådant som tv-spel, film, mu-sik, och ljudböcker.105 I FOTH föreslås därför att de lokala skol- och folkbiblioteken ska samarbeta med de kommunala AV-mediecentralerna för att förbättra tillgången till AV-medier.106
Författarna ser problem med att de böcker som omfattas av utgivningsstöd dis-tribueras till alla bibliotek i Sverige i många fall inte ökar läsningen av just dessa böcker. De menar att böckerna ofta inte fyller ett behov och att de i vissa fall slängs eller skänks bort istället för att hamna i bibliotekens hyllor. De föreslår en utvärde-ring av stödformerna för att se var hjälpen behövs, detta kan Kulturrådet, Riksre-visionen, Myndigheten för kulturanalys eller annan oberoende part stå för att granska och komma med förslag.107
101 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 37.
102 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 38.
103 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 38.
104 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 38.
105 I bibliotekssamanhang ofta kallade audio-visuella medier eller AV-medier.
106 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 39.
107 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 39.
Digitalisering
I och med att digitaliseringen tagit världen med storm, skapat nya uttryck (googla) och flyttat en del av kunskapscentrumet till ”molnet” har bibliotekens roll som di-rekt kunskapskälla tunnats ut. I FOTH menas att biblioteken, och vi som bibliote-karier, måste ta oss an denna nya resurs för att på så sätt fortsätta vara relevanta och användbara för låntagarna. Författarna frågar sig hur vi ska fortsätta hjälpa använ-darna utifrån det sätt de söker kunskap i dagens samhälle, hur vi ska hjälpa dem söka enkelt, hitta snabbt och få tag på dokument.108
Den första HUMPen som identifieras i avsnittet är avsaknaden av ett nationellt digitalt bibliotek. Varje lokalt bibliotek har varken resurser eller kompetens för att själva skapa och upprätthålla plattformar eller digitalisera allt material de innehar.
Författarna till FOTH skriver även att det hade varit som att uppfinna hjulet 290 gånger om, vilket vare sig är nödvändigt eller ekonomiskt försvarbart.109 Därför fö-reslår sekretariatet en utredning som ska svara på hur och om en nationell digital bibliotekstjänst ska skapas vilket KB har påbörjat en förstudie om.110
Det tryckta material som sedan 1600-talet samlats av KB riskerar att gå förlorat.
Endast en liten del av materialet finns idag digitaliserat och på grund av detta är allmänheten tyvärr ytterst begränsad i tillgången till det, skriver författarna till FOTH.111 De menar att alla länder i världen förr eller senare kommer att ha digita-liserat hela sitt litterära kapital och att det enda vi har att förlora på är att vara för långsamma i processen. Att tillsammans med Litteraturbanken fortsätta utveckl-ingen av digitaliserutveckl-ingen av vårt litterära kulturarv är en fråga för Regerutveckl-ingen, KB, Kungliga Vitterhetsakademin, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och ABM-väsendet i stort.112
HUMPen gällande e-böcker beskrivs i FOTH som ett problem för folkbiblio-teken. De endast 5 procent av utlåningen på folkbiblioteken består av e-böcker, so, beskrivs av en direkt orsak av monopolet på e-böcker där en leverantör står för innehåll, marknadsplats, och infrastruktur. Prissättningen kan förhindra att vissa bibliotek får tillgång till medierna och många av de bästsäljande böcker finns inte i e-bokformat på många bibliotek, något som aldrig hade accepterats i fråga om van-liga pappersböcker, skriver sekretariatet.113
Samordning och förhandling är den första möjliga åtgärden som föreslås i FOTH, de menar att KB i rollen av nationalbibliotek ska stå för att samordna och genomföra upphandling av e-resurser för folkbibliotekens räkning. De fortsätter:
108 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 41.
109 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 41–42; Med siffran 290 avses Sveriges 290 kommuner.
110 Klein, J. & Thorslund, E. (2019). Biblioteket i skyn. Nationella digitala bibliotekstjänster.
111 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 42.
112 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 42–43.
113 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 44.
Nationalbiblioteket bör utreda hur e-resurser kan tillgängliggöras som katalogposter och länkad data, samt att bibliotekens e-resurser blir synliga via ofta använda sökmotorer.114
Den norska modellen, som innebär att Norges invånare har tillgång till all norsk litteratur genom nationalbiblioteket och Bokhylla.no, ses av författarna till FOTH som en förebild och något som Sverige, med start i Litteraturbanken.se bör sträva efter.115
Böcker, tidningar, tidskrifter och vardagstryck skapas idag nästan uteslutet i digitalt format, skriver författarna till FOTH, och menar att detta inte förutsågs när upphovsrättslagen skapades år 1960. Material som tidigare kunnat delas fritt mellan bibliotek hindras idag av lagar som innefattat digitaliserat medier. Fjärrlånesyste-met, som låter bibliotek dela tryckt material mellan varandra, finns inte för digitalt material. Sekretariatet menar att arkiven måste öppnas för att bibliotekens och ar-kivens resurser ska digitaliseras och i största mån bli fritt tillgängliga för allmän-heten såväl som för framtida forskning.116
Att idag söka efter en bok på nätet genom att googla resulterar ofta i att använ-daren hittar en katalogpost med information om var det fysiska objektet finns men inte mer än det.117 Författarna menar att lösningen på detta problem till viss del finns
Att idag söka efter en bok på nätet genom att googla resulterar ofta i att använ-daren hittar en katalogpost med information om var det fysiska objektet finns men inte mer än det.117 Författarna menar att lösningen på detta problem till viss del finns