HUMP?: En jämförande undersökning av åsikter om Från ord till handling - på väg mot en nationell biblioteksstrategi

(1)

HUMP?

En jämförande undersökning av åsikter om Från ord till handling - på väg mot en nationell biblioteksstrategi

Veronika Eriksen

Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2019, nr 772

(2)

Författare/Author Veronika Eriksen Svensk titel

HUMP? : En jämförande undersökning av åsikter om Från ord till handling- på väg mot en nationell biblioteks- strategi

English Title

HUMP? : A comparative survey of opinions about Från ord till handling – på väg mot en nationell bibli- oteksstrategi [From Words to Action- towards a national library strategy]

Handledare/Supervisor Anne-Christine Norlén Abstract

In this two year master’s thesis, I examine the views of library and information science (LIS) students at Uppsala University and The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås. As a method for collecting their thoughts on the matter I chose to create a Webb-based survey. By having them answer a 35- question survey I gathered their opinions on the new Swedish library strategy. As a part of the process of writing the new national library strategy the authors have asked the concerned parties to give their opinions on the first draft of the strategy Från ord till handling – på väg mot en nationell biblioteksstrategi [From Words to Action- towards a national library strategy]. In addition to the survey taken by the students I have compiled and analyzed the 82 views sent to the National Library of Sweden by the library community.

This master’s thesis has been done to examine if the university students of library and information science is of the same opinion as the rest of the profession concerning topics such as education, children’s learning and minority languages.

The results are presented in figures and quotes and then discussed with the help of a theory of professions.

By applying this theory it becomes clear that the students of LIS are introduced to the views and norms of the profession early on during their education.

Ämnesord

Enkäter, bibliotekspolitik, biblioteks- och informationsvetenskap, professionalism, högskolestuderande.

Key words

Survey, Library and information science, College students, Vocational qualifications, Libraries and state.

(3)

Tack

Ett stort tack går, som alltid, ut till Patrik. För allt du gör.

Och till min moster Alida, som sa

”Bibliotekarie –

är inte det något för dig, Veronika?”

(4)

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 7

Syfte och frågeställningar ... 8

Disposition ... 8

Definitioner av ofta använda uttryck ... 9

Tidigare forskning ... 10

Rapporter och underlag ... 12

Teori ... 15

Professionsteori ... 15

Metod och material ... 18

Val av metod ... 18

Avgränsning ... 19

Genomförande av enkäten ... 20

Problematiken med enkäten ... 21

Respondenter ... 21

Insamling av ytterligare synpunkter ... 22

Etiska avväganden ... 23

Presentation av FOTH ... 24

Från ord till handling – uppdraget... 24

Vilka fördelar finns med en nationell biblioteksstrategi? ... 25

Demokrati... 28

Tillgänglighet ... 30

Utbildning ... 33

Läsning ... 35

Digitalisering ... 37

Infrastruktur ... 38

Resultat och analys ... 44

Sammanfattning ... 65

Slutdiskussion ... 67

Käll- och litteraturförteckning ... 71

Källor ... 71

I uppsatsförfattarens ägo ... 71

Litteratur... 72

Bilaga 1. Sammanställning av enkäten ... 75

(6)

Figurförteckning

Fig. 1. Studenters svar på frågan om totalförsvaret. ... 44

Fig. 2. Det samlade biblioteksväsendets svar på frågan om totalförsvaret. ... 45

Fig. 3. Studenters svar på frågan om en biblioteksjuridisk funktion. ... 46

Fig. 4. Det samlade biblioteksväsendets åsikter om en biblioteksjuridisk funktion. ... 46

Fig. 5. Studenters svar på frågan om en nationell lånecentral/depå. ... 47

Fig. 6. Det samlade biblioteksväsendets svar på frågan om en nationell lånecentral/depå. .... 48

Fig. 7. Studenters svar på frågan om ett nationellt bibliotekskort ... 50

Fig. 8. Studenternas syn på en gemensam upphandling av e-licenser ... 51

Fig. 9. Det samlade biblioteksväsendets syn på gemensam upphandling av e-licenser ... 51

Fig. 10. Studenternas syn på lärmodulen i kompetensutveckling. ... 52

Fig. 11. Det samlade biblioteksväsendets syn på kompetensutveckling ... 52

Fig. 12. Studenternas syn på tillgång till Bibblix för alla barn. ... 58

Fig. 13. Studenternas syn på stödet till Litteraturbanken. ... 59

Fig. 14. Studenternas syn på frågan om synliga katalogposter ... 60

Fig. 15. Studenternas svar på frågan om effektivare fjärrlån och hemleveranser. ... 61

Fig. 16. Studenternas syn på ”den norska modellen” ... 62

(7)

Inledning

Som studenter befinner vi oss i ett slags ingenmansland, vi är inte fullvärdiga med- lemmar av det styrande biblioteksväsendet då de flesta av oss inte är mer än timan- ställda biblioteksassistenter och vi är heller inte en del av den allmänhet som varje dag nyttjar biblioteken. I denna uppsats syftar jag till att ge studenter vid biblioteks- och informationsutbildningarna vid Uppsala universitetet och Bibliotekshögskolan i Borås en röst inför ett kommande skifte i biblioteksvärlden. Med skifte menar jag det generationsutbyte som kommer ske när den äldre skolan går i pension. De bibliotekarier som gick utbildningen när den inte var lika teoretiskt förankrad som idag har kanske en syn på yrket och professionen som de av den yngre mer forsknings- förberedande skolan har. Detta vill jag i denna uppsats undersöka närmare för att försöka se om professionen förändrats.

Den 15 juni 2015 får Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Direktivet kommer från regeringen och blev färdigställt i mars 2019. Ett första utkast till strategin kom i maj 2018 och fick namnet Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi (FOTH). Strategin bygger på omvärldsrapporter som sammanställts i Den femte statsmakten (2017) och andra rapporter, ett urval av dessa kommer presenteras nedan.

Upplägget av denna masteruppsats kommer följa de rubriker som satts av för- fattarna till FOTH, Erik Fichtelius (nationell samordnare) och Christina Persson och Eva Enarson (båda utredare) i denna uppsats även kallade sekretariatet.

Författarna till strategin har i sin text analyserat omvärldsrapporter och tagit fram förslag på lösningar till vad de kallar HUMPar. HUMP står för:

Hot/Hinder, Utmaning, Möjlighet, Problem.¹

FOTH, utkastet och strategin används ofta synonymt i denna uppsats beroende på vilket ord som jag själv tyckt passat bäst i sammanhanget.

Med hjälp av professionsteori har jag i denna uppsats försökt se hur väl studenterna passar in i de åsikter som det samlade biblioteksväsendet presenterat gällande FOTH. Jag har jämfört de enkätsvar jag fått med de synpunkter som skickats in och letat efter skillnader och likheter i svaren, antingen genom att se i vilken ände av skalan svaren hamnat eller genom att analysera de fritextsvar som enkäten genererat med de åsikter jag hittat i synpunkterna.

1 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018). Från ord till handling – på väg mot en nationell biblioteks- strategi, s. 1.

(8)

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall de åsikter biblioteks- och informat- ionsstudenter har på utkastet till den nya nationella biblioteksstrategin sammanfall- ler med de synpunkter det samlade biblioteksväsendet har. I den ström av kritik och åsikter som inkommit i reaktion på utkastet återfinns inte studenter - vilka snart kommer vara de nya bibliotekarierna. Jag vill i denna uppsats presentera vad mas- terstudenter vid Uppsala universitet och Bibliotekshögskolan i Borås tycker om utkastet och samtidigt se ifall en kontinuitet i professionen återfinns.

För att se om en biblioteksprofession återfinns i materialet har jag använt de 82 synpunkter på utkastet som skickats in till sekretariatet. Dessa har hämtats från KB:s hemsida där de finns fritt tillgängliga och har sedan analyserats och samman- ställts av mig. Detta är intressant då skillnader och likheter mellan de två parternas åsikter kan visa på en generationsskillnad eller en kontinuerlig profession inom bibliotekarieyrket.

Jag har i denna uppsats undersökt huvudfrågan:

• På vilket sätt synliggörs en samlad uppfattning av biblioteksprofessionen utifrån enkätundersökningen och biblioteksväsendets åsikter om FOTH?

För att svara på den frågan har jag delat upp den i två mindre delfrågor:

• Vad anser B&I-studenter vid Uppsala universitet och Bibliotekshögskolan i Borås om förslagen i FOTH?

• Vilka skillnader och/eller likheter finns i åsikterna hos det samlade biblio- teksväsendet och studenter vid utbildningarna i Uppsala och Borås?

Disposition

I denna uppsats börjar jag med att definiera ofta använda uttryck som återfinns i texten nedan. Tidigare forskning inleds med en kort genomgång av vad som presenteras för att sedan gå över till att beskriva en avhandling och en rapport, sedan förklarar jag varför dessa är relevanta i min forskning. Ett urval av de rapporter och underlag som Från ord till handling – på väg mot en nationell biblioteksstrategi grundar sig på presenteras sedan kortfattat för att läsaren ska få en bild av de problem och möjligheter som utkastet beskriver.

Sedan beskrivs den teori och det perspektiv som enkätsvaren och de övriga åsikterna tolkats utifrån. Professionsteori beskrivs kortfattat med grund i hur denna används i mitt arbete.

(9)

Metoden som använts vid insamlingen av studenters åsikter, en enkät, kommer sedan redovisas. Jag förklarar varför jag valt enkät som metod, hur det gick till när jag skapade enkäten och vilka problem som metoden inneburit. Efter detta beskrivs respondenterna mer ingående, alltså hur många de var vid varje lärosäte, hur många som svarat och vad resultatet kan visa. Jag beskriver sedan de 82 synpunkter som kommit in till sekretariatet från övriga biblioteksväsendet och hur insamlingen av dessa gått till. Sist i metodavsnittet beskriver jag de etiska avväganden som uppsatsen förhållit sig till.

Utkastet i sig beskrivs sedan med början i varför sekretariatet fick i uppdrag att ta fram en nationell strategi och inom vilka tidsramar detta skett. Därefter presenteras studenternas åsikter på utkastet i stort. Med hjälp av en öppen fråga om vad de såg för fördelar med en nationell biblioteksstrategi får studenter här ge svar på hur de anser att en strategi kan hjälpa eller stjälpa biblioteksväsendet.

Avsnittet om demokrati inleder den presenterande bakgrundsdelen av uppsatsen och börjar med en kort presentation av innehållet och de HUMPar som identi- fierats av strategiförfattarna. Efter detta finns en resultatdel där jag presenterar, analyserar och diskuterar studenternas åsikter samt det samlade biblioteksväsendets synpunkter.

Avslutningsvis kommer en slutdiskussion där jag jämför och analyserar studenternas och biblioteksväsendets åsikter med hjälp av professionsteori och tidigare forskning. Där tydliggör jag de mönster jag sett i resultatet och diskuterar den an- tydan till profession jag ser. Sist finns litteraturförteckningen och därefter är enkä- ten bifogad.

Definitioner av ofta använda uttryck

Det samlade biblioteksväsendet – en sammanställning av de 82 synpunkter som skickats in till Kungliga biblioteket i svar på utkastet.

FOTH – Från ord till handling - på väg mot en nationell biblioteksstrategi.

HUMP – Hot/Hinder, Utmaning, Möjlighet, Problem.

Sekretariatet – Fichtelius, Enarson, och Persson som skrivit utkastet till den nya nationella biblioteksstrategin.

Studenterna – de registrerade studenter vid Uppsala universitets och Biblioteks- högskolan i Borås biblioteks- och informationsutbildningar som svarat på enkätun- dersökningen.

Utkastet – Från ord till handling - på väg mot en nationell biblioteksstrategi.

(10)

Tidigare forskning

I detta avsnitt redovisas kortfattat tidigare forskning som fokuserar på skillnaden mellan teori och praktik. Med hjälp av dessa forskningsbidrag har jag försökt hitta liknande mönster där studenter inte känner sig bekväma med att ge sig ut i arbets- livet utan förberedande praktiska situationer i bagaget.

Jenny Lindberg har i sin avhandling Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I- studenter och nyanställda högskolebibliotekarier un- dersökt hur biblioteksstudenter och nyblivna bibliotekarier ser på sin yrkesroll och yrkesidentitet.² Lindberg har genom intervjuer med båda parter försökt förstå hur utbildningen förbereder studenterna för bibliotekarieyrket och på vilket sätt yrket i sig motsvarar deras förväntningar. Lindberg får i sin studie reda på hur studenter finner informationssökning problematiskt då de inte fått den kompetens som krävs vid anställning. Studenterna kände sig, till exempel, osäkra i sin roll som bibliotekarie när en situation där personen de ska handleda i informationssök var mer insatt i ämnet än de själva. Studenterna i Lindbergs avhandling menar att de teorier som lärs ut under utbildningen ska falla på plats vid anställning mycket sällan gör det.³ Att studenterna upplever en bristande praktisk förankring när teori, att veta, ställs mot praktik, att kunna, menar Lindberg har att göra med studenternas kunskaper hänger ihop med det egna självförtroendet.⁴

De nyanställda högskolebibliotekarierna menar att informationssökningen kommer med tiden. Allt eftersom de blev mer insatta i sina arbeten och utvecklade en bas för inhämtning av kunskap fick de nya vägar att komma i kontakt med information. Utöver de databaser som varje arbetsplats använde fanns också ett infor- mellt nätverk där information passerade från person till person beroende på dennes egen intressebas. De nyanställda bibliotekarierna har även skilda uppfattningar om vad som räknas till informationssökning, en av dem menar att det handlar om längre referenssamtal och mer djupgående frågor medan en annan inkluderar snabba frå- gor om var en bok står till informationssökningen. Vissa menar vidare att de känt sig oförberedda på den undervisande delen av yrket och menar precis som studenterna i denna undersökning att de praktiska momenten bör stärkas vid utbildningarna.⁵

Med denna avhandling som inspiration har jag jämfört studenternas svar från enkätundersökningen med de synpunkter som inkommit från det samlade biblio- teksväsendet för att se hur de skiljer sig. Jag har även med hjälp av frågor rörande studenternas egen utbildning fått svar på vad de hade velat se mer av i utbildningen

2 Lindberg, J. (2015), Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I- studenter och nyanställda högskolebibliotekarier.

3 Lindberg, J. (2015), s. 93–94.

4 Lindberg, J. (2015), s. 94.

5 Lindberg, J. (2015), s. 105–106.

(11)

samt på vilket sätt de anser att detta hade varit yrkesförberedande. På samma sätt har jag gått igenom de synpunkter från det samlade biblioteksväsendet som kommit in och sökt efter åsikter gällande utbildningarna för att se om det finns liknande krav på utbildningens förberedande moment.

Eftersom vi i Sverige inte har en uppdelad biblioteksutbildning beroende på vilket slags bibliotek man vill vara verksam vid gör det att alla bibliotekstyper stu- deras översiktligt. Detta kan vara en bidragande faktor till att studenter känner sig oförberedda på yrket. I antologin Barnet, platsen, tiden. Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld diskuterar författarna vidare i hur en nyexaminerad bibli- otekarie introduceras till barnbibliotekarieyrket. Antologin skrevs på grund av att författarna identifierade en brist i litteraturen för studier med barn och folkbibliotek i fokus. Regionbiblioteket Stockholm startade processen och en antologi tog form med många författare från relevanta forskningsfält.

Barn prioriteras i nästan alla sammanhang, så också i biblioteksrummet. Tidi- gare har barnbibliotekarier och de personer närmast barnen arbetat runt dem; nu- mera, skriver Rydsjö i förordet, är barnen själva de viktigaste samarbetspartner en barnbibliotekarie kan ha.⁶ Barnbibliotekarier har ingen egen utbildning, ingen utö- kad kurs eller specialiseringstermin och är därför helt färska när de kommer till sitt arbete. Därför, skriver Rydsjö, är det av yttersta vikt att hon skolas in i yrket på rätt sätt. Yrkesidentiteten, och professionen, växer fram genom att den nya biblioteka- rien lär sig av kollegorna och Rydsjö menar att detta kan vara både positivt och negativt.

Traditionens makt kan ha både fördelar och nackdelar – fördelar genom lokalkännedom och personkännedom, genom närhet till praktik och metodik i de goda exemplen. Nackdelarna finns, här som i andra yrken, i risken att verksamheten stagnerar och blir sig själv nog: ’Så här har vi alltid gjort!’⁷

Ny kunskap, i form av studier och kompetens, behövs för att hålla biblioteken le- vande och utvecklande. Delar av antologin diskuterar även den identitet som skol- biblioteket har och författarna menar att det är en del av det urskiljande från andra institutioner inom biblioteksväsendet.

Som jag diskuterade i inledningen är det här intressant att se hur de bibliotekarier som utbildat sig under mitten och senare delen av 1900-talet skiljer sig från de yngre med den mer teoretiska utbildningen som finns idag. Det kan vara en gene- rationsfråga men även ha grund i hur utbildningen lärt oss nuvarande studenter att använda och tolka forskning på ett annat sätt en den äldre generationen.

6 Rydsjö, K., Hultgren, F. & Limberg, L. (2010), Barnet, platsen, tiden. Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. s. 14.

7 Rydsjö, K., Hultgren, F. & Limberg, L. (2010), s. 14.

(12)

Rapporter och underlag

I detta avsnitt presenteras ett urval av de rapporter och depescher, överväganden och underlag som fram till och med maj 2018 lagt grunden för FOTH. På grund av uppsatsens utformning som materialundersökande snarare än ämnesövergripande kommer annan forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller enkät- metodik inte presenteras utöver det som redan finns i metodavsnittet och ovan i tidigare forskning.

Demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. Dessa ord beskriver Den femte statsmakten enligt Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson som tillsammans med ytterligare experter inom sam- hälls- och biblioteksväsendet skrivit omvärldsrapporten.⁸ Författarna har genom sina egna texter kommit fram till dessa fyra centrala begrepp som genomsyrar hela rapporten och som lagt grunden för sekretariatets nationella biblioteksstrategi.

De fjorton kapitel, som återfinns mellan inledningen och den avslutande dis- kussionen, är skrivna av personer med bakgrund inom biblioteksväsendet. De har själva valt ut och skrivit om ett speciellt ämne som påverkar biblioteken idag och i framtiden. Skolbiblioteken, minoritetsspråk, demografisk utveckling, digitalisering, medie- och informationskunnighet och bibliotekslagen är ett axplock av de ämnen som diskuteras och problematiseras i denna omvärldsrapport. Författarna till avsnitten är valda på grund av deras expertis inom olika samhälls- och biblioteks- verksamheter.⁹ Biblioteksverksamheten är i ständig förändring och denna rapport är en del av både praktiska exempel på hur samhällsdebatten påverkat biblioteken och en framtidsanalys om hur det kommer att utvecklas. Hur biblioteksvärlden utvecklas och påverkas av yttre faktorer är av vikt, vilket även visas i rapporten från röster vid de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna.

Personer vid utbildningarna vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås fick av sekretariatet i uppdrag att belysa och ta fram förslag för en stärkt bibliotekarieprofession. Utredningen vid namn Profession, Utbildning, Forskning har innefattat en omvärldsanalys samt en fördjupning av hur utbildningen utvecklats och en framtidssyn på biblioteken och utbildningarna.¹⁰

Rapporten kommer med fem konkreta förslag som i vissa fall även kommit med i utkastet till den nya nationella biblioteksstrategin, FOTH. Dessa presenteras här kortfattat:

8 Enarson, E., Fichtelius, E., Hansson, K., Klein, J. & Persson, C. (Red.) (2017). Den femte statsmakten: biblio- tekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. s. 465.

9 Enarson, E., Fichtelius, E., Hansson, K., Klein, J. & Persson, C. (Red.) (2017), s. 472.

10 Hansson, J., Hedemark, Å., Kjellman, U., Lindberg, J., Nolin, J., Sundin, O., Wisselgren, P. (2018), Profess- ion, Utbildning, Forskning. Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession.

(13)

• Fler platser på utbildningarna. Det råder brist på bibliotekarier och genom att anta fler studenter kan biblioteken säkra sin fortlevnad. Författarna till rapporten söker även mer heterogen grupp med kulturell och språklig mång- fald.

• En nationell forskarskola för biblioteks- och informationsforskning efterly- ses.

• ”Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.”¹¹

• Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning. Författarna menar att den yttre finansierade forskningen måste omstruktureras så att den inte enbart är kommersiell. Forskning som fokuserar mer på biblioteksverksamheten i sig än bibliometri eller medie- och informationskompetens ska få bättre finansiering.

• Kontinuerlig kompetensutveckling för professionen. För att stärka professionen ytterligare krävs en samlad nationell struktur för kompetensutveckling med fokus på specialistkompetenser och biblioteksledarskap.¹²

Dessa punkter, skriver författarna, är en början på utvecklingen av biblioteksverksamheten och en start på en stärkt biblioteksprofession men de är för komplicerade för att lösas på skilda platser, därför är en nationell biblioteksstruktur och ett sam- verkansråd att föredra.¹³ Just kompetensutveckling är något som barn- och skolbib- liotekarier arbetar med då ny forskning om barn ofta tas fram.

Helena Danielsson och Agneta Sommansson har tillsammans skrivit en rapport vid namn Behöver biblioteken barnen – eller är det barnen som behöver bibliotek?

och är grundad på en serie intervjuer och observationer som författarna gjort med förskolebarn i Södertälje. Rapporten är en del av det underlag som FOTH bygger på.

Författarna har försökt svara på vad barn vill ha ut av biblioteken, hur de ser på biblioteken och vad de tycker. Barnkultur och barnperspektiv, skriver de, är skapat av vuxna FÖR barn medan barns kultur och barns perspektiv är skapat AV barn för barn.¹⁴ Med hjälp av 33 barn i åldrarna 5–6 år har författarna till rapporten intervjuat och observerat beteenden och tankar för vad ett bibliotek är och vad man där kan göra.¹⁵ Barnen har, förutom att delta i gruppintervjuer, fått använda kameror för att

11 Hansson, J., Hedemark, Å., Kjellman, U., Lindberg, J., Nolin, J., Sundin, O., Wisselgren, P. (2018), s.5.

12 Hansson, J., Hedemark, Å., Kjellman, U., Lindberg, J., Nolin, J., Sundin, O., Wisselgren, P. (2018), s. 5.

13 Hansson, J., Hedemark, Å., Kjellman, U., Lindberg, J., Nolin, J., Sundin, O., Wisselgren, P. (2018), s. 5.

14 Danielsson, H. & Sommansson, A. (2018). Behöver biblioteken barnen – eller är det barnen som behöver bibliotek? s. 7–8.

15 Danielsson, H. & Sommansson, A. (2018), s. 21.

(14)

själva dokumentera det de anser viktigt och speciellt intresseväckande med biblioteket. Fotografierna har samlats in och analyserats tillsammans med de transkribe- rade intervjuerna och även barnens egna ritningar, som de gjorde under observation, har fått spela roll i tolkandet.¹⁶ Genom att se på hur barn uppfattar sin miljö har författarna kunnat använda detta i sina tankar om rummet, lek, och bildning.¹⁷

Tillsammans med andra personer verksamma inom barnomsorg och biblioteks- väsendet diskuterade författarna hur biblioteken på bästa sett ska kunna rikta sig till barnen och på samma gång få med de vuxna runt om barnen, för även om barnen ville läsa och gå till biblioteket är det inte alltid det finns en villig vuxen i närheten.¹⁸

Författarna till rapporten avslutar med att peka på fyra områden som författarna till FOTH bör ha i åtanke och som är viktiga i barnperspektivet. Samverkan, menar de, måste finnas och de problem som uppstår i ”vuxenvärlden” får inte påverka den samverkan runt barn som ska finnas i alla de sex områdena i Den femte statsmakten och FOTH (demokrati, tillgänglighet, läsning, utbildning, infrastruktur och digitalisering).¹⁹ Kompetensen ska utvecklas och utbildning är en av grundpelarna för fortsatt utveckling och förändring. Barns introducering till litteratur och läsning sker tidigt men tiden då de har åldern inne att själva söka sig till biblioteken är långt borta. Barns läsning är beroende av att dörrar öppnas, skriver författarna, och menar att målområdena inom digitalisering, tillgänglighet och läsning skulle behöva lite fler lättillgängliga vägar. Avslutningsvis menar de att barns perspektiv är otroligt enkelt att förkovra sig i, det är bara att lyssna och faktiskt höra vad barnen säger.²⁰

18 Danielsson, H. & Sommansson, A. (2018), s. 59, 62.

19 Danielsson, H. & Sommansson, A. (2018), s. 65–66.

(15)

Teori

I detta avsnitt presenteras det teoretiska perspektiv som jag i uppsatsen tolkar enkä- tresultaten utifrån.

Professionsteori

En profession är ett yrke men ett yrke behöver inte vara en profession.

I rapporten Profession, Utbildning, Forskning - Biblioteks- och informations- vetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession (se även under rubriken Rapporter och underlag ovan) som Kungliga bibliotekets utsedda sekretariat baserat en del av det utkast som denna uppsats behandlar beskrivs bibliotekarieprofessionen. Att det just finns en bibliotekarieprofession verkar författarna av rapporten vara överens om, tidigare har det dock funnits diskussioner om ifall bibliotekarieyrket ska få kalla sig en profession.²¹

Det professionsteoretiska perspektivet delas ofta in i två olika inriktningar.

Fram till 1970-talet handlade professionsforskningen mycket om att dela upp yrken i olika kategorier och ställa dem mot varandra för att få fram vissa karakteristiska drag och därigenom skilja på profession och arbete.²² Just denna strukturfunktion- alistiska syn fokuserar på ökad specialisering och arbetsfördelning.²³ I denna gren är just utbildning och användningen av den utbildningen central. Det har även pre- ciserats närmare av till exempel Millerson som tar upp en rad kriterier för hur man ser om ett yrke kan kallas profession:

• Användande av färdigheter som är grundade i teoretisk kunskap

• Utbildning och träning i dessa färdigheter

• Professionellas kompetens garanteras genom examina

• En handlingsetik som garanterar yrkesintegriteten

• [U]tförandet av tjänster för det allmänna bästa

21 Se till exempel Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.). (2009) Pedagogiskt arbete i teori och praktik. Om biblio- tekens roll för studenters och doktoranders lärande.

22 Sundin, O. (2004). Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet: en kunskapsöversikt. s.

274.

23 Brante, T. (2009) Vad är en profession? s. 17–18.

(16)

• En yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna.²⁴

Professioner, skriver Thomas Brante, är yrken som baserar sin status på att de har sin grund i vetenskaplig forskning. Inom dessa finns till exempel läkare, ingenjörer och veterinärer. Dessutom finns, skriver Brante, semiprofessioner där kraven för en profession nästan uppfylls. Det kan handla om yrken som uppfyller vissa av kraven men inte alla, som till exempel sjuksköterska eller socialarbetare.²⁵

Som nämnt ovan har professioner stark anknytning till det akademiska och en examen ses ofta som en inträdesbiljett till yrket man utbildat sig till. Att skilja mellan just yrke och profession är dock svårt, skriver Brante, och ger som exempel den organiserade brottsligheten. Dessa individer får höga poäng vid ett försök att definiera en profession:

De är självreproducerande, strävar efter yrkesmonopol, är kollegiala, ser ofta yrket som ett kall och har en stark intern yrkeskodex. (Önskan att förbättra mänsklighetens villkor, och univers- alismen, är det dock ofta sämre beställt med.)²⁶

Däremot kan de heller inte ses som professioner fullt ut då en profession enligt Brante även är:

1) viktiga för samhällets välfärd, de fyller avgörande funktioner och 2) ansvarsfyllda, tunga och svåra (det är därför viktigt att motivera ”bra” människor att arbeta inom dessa yrken) så krävs att de belönas högt, såväl materiellt som status- och prestigemässigt.²⁷

I och med det kan bibliotekarieyrket ses som en profession då de är viktiga för samhället och är en av pelarna i demokratin samt att det inom biblioteken anses viktigt att stå upp för en viss typ av värdegrund. Med detta menar jag den roll biblioteket spelar i, till exempel, integration, fri åsiktsbildning och allas lika värde. Denna del av forskningen har dock kritiserats för att anta att all yrkesverksamhet inom professionen är konfliktfri och utan motsättningar.²⁸ Att professionen som grupp skulle verka enbart för samhällets bästa och för att hjälpa individen tycks vara mest önsketänkande då det tydligt finns motsättningar inom såväl den medicinska professionen som bibliotekarieprofessionen. I och med de olika grenar inom bibliotekarieyrket såväl som biblioteken i sig konkurreras det både inom organisationer och gentemot andra inriktningar.

Den andra grenen av professionsteorin handlar mer om yrkets makt och sättet den kan behålla och utveckla den. Genom att utesluta andra grupper från den egna marknaden behåller och legitimerar professionen sin egen status som ledande inom ämnet. På detta sätt skapar de även incitament för en höjd lön och fördelar för den

24 Millerson, G. (1964), citerat i Brante, T. (2009), s. 18.

25 Brante, T. (2009), s. 16.

26 Brante, T. (2009), s. 19.

27 Brante, T. (2009), s. 19.

28 Sundin, O. (2004), s. 274.

(17)

egna professionen. Att se på professionen utifrån vad andra yrkesgrupper inte har är inte längre något forskningen intresserar sig för utan nu vill de se hur olika professioner konkurrerar med varandra för att behålla den status den egna professionen innehar.²⁹ Till exempel kan e-bokhandeln vara en sådan konkurrent för biblioteks- väsendet. Detta diskuteras även vidare senare i uppsatsen då författarna till FOTH anser att hemleveranser av bibliotekslån ska vara möjligt i och med att den moderna e-bokhandeln klarar av det.³⁰

Julia Evetts definierar begreppet profession “professions are essentially the knowledge-based category of occupations which usually follow a period of tertiary education and vocational training and experience” och just utbildning är något som diskuteras närmare i kommande avsnitt.³¹

Studenter och deras introducering till yrket och professionen handlar inte enbart om att lära sig hur yrket fungerar utan även, som Sundin och Hedman skriver, om att bli en del av en yrkesverksamhet där normer och värden är relativt genomgå- ende.

During training for a profession, students not only learn to master a set of intellectual and prac- tical skills; they also become part of a community with specific norms, values and expectations concerning personal conduct.³²

Citatet ovan från Sundin och Hedman kan sägas innehålla kärnan i det jag i denna uppsats vill undersöka. Med hjälp av professionsteorins synsätt på hur studenter formas och placeras in i professionen (biblioteken) har jag undersökt hur väl de enkätsvar jag fått från studenter vid de två biblioteks- och informationsvetenskaps- utbildningarna passar in bland de synpunkter som finns hos det samlade biblioteks- väsendet. Med professionsteori som bakomliggande reflektionsmetod vill jag se hur många av studenternas åsikter på de frågor jag ställt sammanfaller med biblioteks- väsendets synpunkter. Genom att se på vilken del av skalan de flesta svaren finns kan jag se om en biblioteksprofession finns hos studenter vid biblioteks- och informationsvetenskap.

29 Sundin, O. (2004), s. 275.

30 Fichtelius, E., Enarson, E., Persson, C. (2018), s. 52.

31 Evetts, J. (2003), The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World s. 397.

32 Sundin, O. & Hedman, J. (2005), Professions and occupational identities. s. 296.

(18)

Metod och material

I denna del av uppsatsen presenterar jag den metod jag valt att använda för under- sökningen av studenternas åsikter. Jag motiverar mitt val av enkäter och diskuterar för- och nackdelar med metoden. Avgränsning av undersökningsområdet motiveras och genomförandet beskrivas, därefter tar jag upp de problem jag stött på under undersökningen och bortfallet bland respondenterna presenteras. Därefter beskriver jag hur insamlingen av andra åsikter gällande utkastet samlats in och varför. Sist presenterar jag en redogörelse för de etiska avväganden som jag i uppsatsen tagit hänsyn till. Den 4 februari 2019 skickade jag ut min enkät Enkätfrågor rörande formuleringar ur Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi (FOTH) och biblioteks- och informationsutbildningarna till tre lärosäten med biblioteks- och informationsutbildningar. Uppsala universitet, Lunds universitet och Bibliotekshögskolan i Borås valdes ut på grund av deras masterutbildningar.

Enkäten bestod av 35 frågor, vissa korta påståenden som besvaras på en skala mellan 1 och 7 och ett fåtal längre frågor där respondenten kunde utveckla och motivera sina svar. Fram till den 25 februari 2019 hade masterstudenterna vid dessa lärosäten möjlighet att svara på enkäten varefter svaren sammanställdes och analyserades för att slutligen presenteras av mig i denna masteruppsats. På grund av vissa omstän- digheter, som presenteras nedan, har studenterna vid Lunds universitet inte svarat på enkäten och därför kommer enbart Uppsala universitet och Bibliotekshögskolan i Borås användas för studenters åsikter i denna masteruppsats.

Val av metod

När jag först valde mitt uppsatsämne valde jag mellan att göra en undersökning med hjälp av intervjuer eller enkäter. Enkätundersökning, som metod, valdes snabbt när det vid samtal med kurskamrater framkom att det verkade osannolikt att studenterna vid ABM-utbildningarna skulle ha tid eller lust att ställa upp på längre intervjuer.

Det var heller inte inom tidsramen för denna masteruppsats att åka runt i Sverige och samla in material i intervjuform.

Enkätundersökningen skulle nå fler studenter, få ett mer varierat underlag och eftersom det är en kvantitativ metod skulle även statistik få en roll i belysningen av åsikterna. Vid en enkätundersökning är det också troligt att respondenten tar sin tid

(19)

att fundera på frågorna och även svarar sanningsenligt på dem, även om svaret möj- ligen skulle kunna ses som obekvämt vid intervjuer.³³ Då enkäten i detta fall är ano- nym behöver respondenten vare sig oroa sig för att framstå som icke insatt eller okunnig vid specifika frågor om verksamheten.

På grund av vissa omständigheter har den renodlade statistiska undersökningen uteblivit från denna uppsats, då endast 22 studenter svarade på enkäten som setts av åtminstone 105 personer är det inte hållbart med en svarsfrekvens på 23 procent.

Risken med att använda sig av öppna frågor i enkäter är att man själv inte kan styra över hur långa svar respondenten ger, det kan i vissa fall bli korta, icke engagerade svar som egentligen inte bidrar till undersökningen.³⁴ Ytterligare en risk med enkä- ter som metod är såklart bortfallet av respondenter (och mer sällan för många svar) varför jag valde att avgränsa enkäten på ett sådant sätt som ändå täckte många respondenter.

Avgränsning

Valet av avgränsning gjordes tidigt. För att få ett brett urval valdes tre lärosäten ut:

Uppsala universitet, Lunds universitet och Bibliotekshögskolan i Borås. Anled- ningen till att just dessa tre valdes var på grund av deras masterutbildningar. Även Umeå universitet och Linnéuniversitetet har biblioteks- och informationsutbildningar men dessa ligger på en kandidat- eller magisternivå. För att få en rättvis bild av vad studenterna anser om strategin ansåg jag att en masternivå krävdes för att vara tillräckligt insatt i hur kommande beslut kan påverka både utbildningen i sig och biblioteksväsendet i stort.

Vid Uppsala universitet skickades enkäten ut till de studenter som har påbörjat sin fjärde termin inom biblioteks- och informationsvetenskap. Detta på grund av ett missförstånd mellan mig och ansvarig vid Uppsala universitet. Tanken var ett liknande urval vid mina valda universitet och högskolor och därför har ansvarig kontakt vid Bibliotekshögskolan i Borås skickat ut enkäten till både år 1 och år 2 vid Masterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap: Digitala bibliotek och in- formationstjänster och Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning.

En närmare beskrivning av antal studenter och bortfallet bland dessa finns nedan under rubriken Respondenter.

33 Wenemark, M. (2017), Enkätmetodik med respondenten i fokus, s. 68.

34 Trost, J. & Hultåker, O. (2016) Enkätboken. s. 74.

(20)

Genomförande av enkäten

Enkätfrågorna skapades av mig genom läsning av FOTH. De mest centrala delarna togs ut och formulerades av mig till påståenden. Detta för att få plats med så mycket information på en så liten yta som möjligt samt ett försök att få respondenten in- tresserad av svaret.³⁵ Jag ansåg att för långa frågor med mycket förklarande och bakgrundsgivande text skulle avskräcka studenter från att svara på enkäten.³⁶ Jag är dock medveten om att jag med mina egna åsikter och synpunkter har format enkäten på ett sätt som speglar det jag uppfattade som viktigt och intressant. Eftersom mina egna åsikter till stor del styrt vilka frågor som tas upp ansåg jag att en slutlig öppen fråga där respondenterna fick ge sin syn på vad som var viktigt i utkastet till strategin behövdes. Fyra respondenter valde att svara på den.

När jag skapat frågorna och valt svarsalternativ skickade jag enkäten till en av mina kurskamrater som fick ge synpunkter och förslag på hur jag bättre skulle göra mig förstådd. Hon gav väldigt bra feedback och jag ändrade flera av påståenden som jag utformat otydligt eller felaktigt. När detta var gjort fick hon gå igenom enkäten en gång till för att se att hon förstod det jag ville ha fram. Samtidigt såg hon också hur lång tid enkäten tog att slutföra.

Enkäten bestod av 35 frågor och påståenden om FOTH samt frågor om den biblioteks- och informationsutbildning som respondenten gick. Nio av dessa frågor var formulerade på ett sådant sätt som inbjöd respondenten till längre och mer in- gående svar. Genom att använda en skala på 1 till 7 erbjöds respondenternaett en- klare val där de kunde ta ställning till påståendena på ett smidigt sätt.

Enkäten skapades med hjälp av Uppsala universitets enkätverktyg Kurt där stu- denter kan designa sin egen enkät.³⁷ Med hjälp av detta verktyg skapade jag en enkät där respondenterna kunde scrolla sig igenom hela enkäten utan att behöva gå tillbaka för att se tidigare svar. Eftersom ingen av frågorna (förutom uppgifter om vilken termin och lärosäte respondenten hörde till) var obligatoriska ökade jag mina chanser att få svar.³⁸

Förutom den kontakt som sköttes genom varje universitets administration lade jag även ut min enkät i den Facebook-grupp som studenterna vid Uppsala universitet (HT-17, campus och distans) startat. Där bad jag om hjälp och länkade enkäten för att de enkelt skulle ha tillgång till den, detta gjorde jag totalt tre gånger innan enkäten stängde den 25 februari 2019. Då det i vissa fall kan ses som omoraliskt att skicka fler än två påminnelser avstod jag från att göra det med hjälp av mina kon- takter vid universiteten.³⁹ När det däremot gällde en mer informell plattform som

35 Wenemark, M. (2017), s. 103, 107.

36 Trost, J. & Hultåker, O. (2016), s. 85.

37 Uppsala universitets hemsida > Vetenskapsområdet för medicin och farmaci > Vetenskapsområdet > DoIT

> Skräddarsy ditt system > System och tjänster > Kurt

38 Trost, J. & Hultåker, O. (2016), s. 144.

39 Wenemark, M. (2017), s. 64.

(21)

Facebook ansåg jag att en extra påminnelse/förfrågan i slutskedet av undersök- ningen inte var något problem. Detta på grund av att mina inlägg om enkäten blan- dades med så många andra inlägg på sidan.

Problematiken med enkäten

Det största problemet med enkäten skulle visa sig vara att nå ut till studenterna. När jag skapat enkäten skickade jag ut e-post till de tre lärosätena Uppsala universitet, Lunds universitet och Bibliotekshögskolan i Borås med en förfrågan om uppladd- ning av enkätlänken på respektive studentplattform. E-post gick ut till personer som jag ansåg ha stark koppling till respektive lärosätes biblioteks- och informationsutbildning och därför också kunde ses som ansvarig eller delvis ansvarig för programmen. Enbart Uppsala universitet svarade mig inom den första veckan. Efter ytterligare e-post, och ett telefonsamtal som inte kopplades fram, svarade Bibliotekshög- skolan i Borås en vecka efter första försök till kontakt. Lunds universitet har inte svarat.

Vid skapandet av enkäten hade jag ännu inte läst de 82 synpunkter på strategin som inkommit från det övriga biblioteksväsendet. Hade jag gjort det hade frågorna formulerats annorlunda för att vara lättare att sortera och analysera tillsammans med enkäten för att få en övergripande bild på åsikter om utkastet. Så som det är gjort i denna uppsats har jag utifrån frågorna själv ”letat svar” på dem i de 82 inkomna synpunkterna. Därför har mina egna frågor färgat resultatet av de synpunkter som redovisas. Vissa av de frågor jag själv ställt till studenterna har jag inte hittat svar på bland de 82 inkomna synpunkterna, därför har ett visst bortfall av åsikter skett.

Detta är tråkigt men nödvändigt då uppsatsens syfte är att se om studenternas åsikter skiljer eller liknar det övriga biblioteksväsendets och det går inte om bara ena parten har svarat på en fråga.

Respondenter

Uppsala universitet hade, vid genomförandet av enkäten, 40 studenter (jag själv inkluderad) registrerade på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammets sista termin. Med detta räknas både de som läser vid campus och distansstuden- terna. 17 studenter från Uppsala universitet svarade på min enkät och det beror troligtvis på den relation jag själv har med dessa personer. De kände sig troligtvis manade att svara på enkäten i större utsträckning än de andra lärosätena då jag själv är student vid samma utbildning, och samma termin, och således träffar dem under flertalet tillfällen.

Bibliotekshögskolan i Borås hade vid sina två utbildningar Masterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap: Digitala bibliotek och informationstjänster

(22)

93 studenter registrerade och Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbild- ning 107 studenter registrerade. Dock har jag, genom kommunikation med en av ansvariga vid utbildningen, fått veta att denna siffra inte är uppdaterad.⁴⁰ De 200 studenter som avses i utbildningarna ovan är de som var registrerade vid kursstart, vilket såklart kan ha ändrats vid tiden för enkäten, till exempel genom avhopp, stu- dieuppehåll eller andra orsaker. Av dessa 200 studenter som ändå är registrerade på ett av de båda programmen har 66 studenter sett inlägget på studentplattformen där min enkät publicerades. Endast fem studenter från Bibliotekshögskolan i Borås svarade på min enkät. Sett till de svar Borås gett finns en brist på engagemang och kunskap om FOTH då två av fem angett Inte insatt alls vid frågan om hur mycket kunskap de själva har angående utkastet. Två studenter har angett att de har knapp- händig kunskap om utkastet och en (1) student har angett att denne har en övergri- pande kunskap. Jag har valt att ta med dessa svar i min redovisning ändå, detta på grund av att svarsfrekvensen inte var hög över lag. Eftersom denna uppsats inte är en jämförelse mellan lärosäten utan mellan studenter och övriga biblioteksväsendet anser jag att alla svar som kom in borde räknas.

Lund räknas, på grund av total avsaknad av svar, inte med överhuvudtaget.

Insamling av ytterligare synpunkter

På Kungliga bibliotekets webbplats finns de 82 synpunkter som skickats in till sekretariatet fritt tillgängliga för alla.⁴¹ Jag har därifrån laddat ned alla 82 PDF-filer och sedan gått igenom dem en efter en.⁴² Jag började med att läsa alla synpunkter för att sedan övergå i en mer detaljerad genomsökning, där jag har följt de frågor jag i min enkät ställt och identifierat nyckelord som jag sedan använde för att se om de in- skickade synpunkterna nämnde dessa. Genom att använda sökfunktionen Sök efter text (ctrl + f) kunde jag snabbt gå igenom alla dokument. Även funktionen som snabbt söker igenom alla dokument i en vald mapp har använts, men då detta sågs som något otillförlitligt har det använts sparsamt. Till exempel har jag kunnat identifiera ett antal texter som haft synpunkter gällande den biblioteksjuridiska funktion som FOTH föreslår genom att söka efter nyckelordet ”biblioteksjuridisk” med hjälp av ovan nämnda sökfunktion. Värt att nämna är dock att dessa texter tolkats av mig och därigenom färgats av mina egna förutfattade meningar och eftersom de personer som skickat in synpunkter till sekretariatet inte gett sina åsikter efter en enkät som den jag själv skapat är deras åsikter svåra att placera i enskilda fack och skalor.

Även de sökord jag använt har färgat resultatet. Har ett sökord inte gett mer än fem träffar har jag gått tillbaka för att göra om hela sökningen med ett nytt ord,

40 Helena Francke, personlig kommunikation via e-post 2019-03-07.

41 KB:s webbplats > meny > Nationell biblioteksstrategi > Underlag/Rapporter [Ej längre giltig, se nedan].

42 Dessa dokument finns nu i min ägo, då de tycks ha tagits ned från strategins webbplats. Se litteraturförteck- ning i slutet av denna uppsats.

(23)

detta har dock inte alltid genererat ny information då vissa inskickade synpunkter helt enkelt inte berör alla frågor jag valt att fokusera på.

Etiska avväganden

Då detta är en uppsats som inhämtat åsikter från enskilda personer har vissa etiska förhållningssätt varit viktiga att ta fasta på. Dessa beskrivs nedan utifrån Veten- skapsrådets rekommendationer.

• Informationskravet – de tänkta respondenterna meddelades om undersök- ningens syfte och att det var frivilligt att medverka. Detta stod i anslutning till webb-formuläret innehållande enkäten. (Se Bilaga 1). I samma del stod mitt eget namn och vid vilket lärosäte jag är verksam.

• Samtyckeskravet – då alla respondenter kan antas vara över 18 år krävdes inget tydligare samtycke än att de själva skickade in enkäten.

• Konfentialitetskravet – enkäten samlade inte in några personuppgifter över huvud taget och inga identifierande frågor ställdes. Inga uppgifter har be- hövts skyddas utöver normal forskningssed.

• Nyttjandekravet – insamlade enkätsvar eller resultat kommer inte att använ- das i annat syfte än att presenteras som en masteruppsats våren 2019.⁴³

43 Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, (1990).

(24)

Presentation av FOTH

I denna del av uppsatsen presenteras Från ord till handling – på väg mot en nation- ell biblioteksstrategi. Hur och varför strategin kom till beskrivs först kort nedan, detta följs av en kort redogörelse för de fördelar studenter och biblioteksväsendet ser med en strategi. En sammanfattning av alla avsnitt i utkastet återfinns efter detta.

Efter sammanfattningarna presenteras de åsikter och synpunkter som samlats in.

Från ord till handling – uppdraget

Den 11 juni 2015 beslutade regeringen att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram förslag för en nationell biblioteksstrategi. Syftet med detta var att en nationell biblioteksstrategi skulle höja kvalitén på biblioteksväsendet i hela landet samt främja samverkan inom organisationen.

Regeringen beslutade att strategin skulle innefatta följande punkter:

• KB ska utföra en fördjupad omvärldsanalys med fokus på bibliotek för att identifiera de problem och möjligheter som biblioteksväsendet står inför.

• KB ska föreslå långsiktiga mål och strategier för biblioteken med utgångs- punkt i bibliotekslagen. Strategin ska ge förslag på olika stöd för att främja bibliotekets planering, styrning och uppföljning. KB ska även lyfta fram bibliotekarieyrket och deras roll i att utveckla och främja litteraturen samt deras demokratiska syfte inom fri åsiktsbildning och kritisk analys.

• Tillsammans med Skolverket och andra ska KB analysera vilka utvecklings- behov som finns för skolbiblioteken att främja läs- och språkutveckling.

• Kungliga biblioteket ska fortsätta sitt arbete med att tillgängliggöra e-medier via katalogen Libris.⁴⁴

Regeringen avsatte 5 miljoner kronor för projektet under 2015 och därefter skulle 6 miljoner kronor årligen delas ut till strategins förehavande under åren 2016–

2018.⁴⁵

Kungliga biblioteket har tillsammans med Statens kulturråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Statens skolverk, Vetenskapsrådet, företrädare för universitet

44 Dnr. 1.4.1-2015-630 Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige.

(25)

och högskolor, Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm lämnat förslag på en nationell biblioteksstrategi. Statens medieråd, Sveriges Kommuner och Landsting, Medieutredningen och andra berörda parter har även de fått lämna synpunkter under utredningens gång.⁴⁶

Regeringen angav vissa tydliga skäl till att en sådan utredning bör göras och börjar med att nämna biblioteksväsendets utmaningar inom kommande år. Läskun- nigheten, menar de, visar tecken på att sjunka, samtidigt som klyftorna i samhället ökar. Folk- och skolbibliotek har en viktig roll i att främja barn och ungas läsning medan biblioteksväsendet i stort har ett ansvar för samhället och den fria läsningen överlag. De anser även att skillnader i medieutbud och tillgång är en del av orsa- kerna till ojämlikheter i samhället och menar att biblioteket har ett ansvar att till- handahålla sådana medier i och med teknikutvecklingens framsteg. Folkbiblio- teken, menar de, ska se till att en bred och inkluderande litteratur finns tillgänglig för folket och ska präglas av kvalitét och allsidighet. Klyftorna mellan könen, språk- gränser och klasstillhörighet ska minska med hjälp av jämlik tillgång till litteratur och biblioteken har här en viktig demokratifrämjande roll.⁴⁷

Högskolebiblioteken och dess anställda har en viktig roll att fylla i den framtida kopplingen mellan utbildning och forskning och den bildade demokratin. Rege- ringen menar att:

Det allmänna biblioteksväsendet ska underlätta kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, biblioteken ska också främja förmågan till urval, kritisk analys och källkritik och vara en arena för det demokratiska samtalet. I detta sammanhang har högskolebiblioteken en betydelsefull roll för studenter och forskares verksamhet.⁴⁸

En nationell biblioteksstrategi behövs, fortsätter regeringen, för att upprätthålla och utveckla en biblioteksverksamhet som kan fortsätta hålla hög kvalité inom såväl litteratur som demokrati i en framtid fylld av utmaningar och osäkerhet.⁴⁹

Vilka fördelar finns med en nationell biblioteksstrategi?

En av de 35 frågor jag i min enkät ställde var en öppen fråga där studenterna fick svara på vilka fördelar de ser med en nationell biblioteksstrategi. Denna fråga var lagd i början av enkäten då jag ville att de skulle svara utan att se vilka delar jag själv tagit upp. Jag hoppades att de i denna del av enkäten skulle svara obehindrat av mina åsikter och samtidigt ge mig nya sätt att se på utkastet i stort. Nedan visas några av de svar som studenterna gett. Av 22 studenter har fem valt att inte besvara denna fråga. En student tycks ha fångat kärnan i det sekretariatet satte ut att göra med den nya nationella biblioteksstrategin. Strategin har, som bekant, fått mycket

(26)

kritik för hur författarna försökt detaljstyra på lokal nivå och samtidigt blivit utfor- mad mer som en handlingsplan än strategi. Vad sekretariatet dock var ute efter när de började arbetet var nog något liknande som skrivs av en student:

Den samlar och strukturerar det nationella och kommunala arbetet kring biblioteksverksamhet.

Den ger även tydliga riktlinjer kring vilka som har vilket ansvarsområde. Den blir ett förtydli- gande och förstärkning av bibliotekslagen.⁵⁰

Övergripande för de svar som studenterna gett är dock en tilltro till samverkan och strukturering. Standardisering nämns som en fördel samt att det med en strategi kan motverka att vissa bibliotek ”inte sköter sig”.⁵¹ Att ge biblioteksväsendet gemen- samma mål att arbeta mot kan leda till att biblioteken satsar på framtida frågor i samförstånd, och som studenten ovan pekar på; ett tydliggörande i vem som har ansvaret över vad.

Att försöka sålla bland de 82 synpunkter som skickats in till sekretariatet har varit krävande. Eftersom de inte svarat på någon form av standardiserad enkät eller intervju har varje svar sett olika ut. De har inte alltid varit tydliga med var de fått information ifrån och heller inte alltid varit tydliga i var de står i frågan. Det samlade biblioteksväsendets svar har därför ofta blivit tolkade av mig.

Ett samlande dokument kan ge kraft till diskussioner och också medverka till att stärka bibliotekens ställning och roll. Det blir tydligt vad bibliotek av idag är och inom vilka områden biblioteket verkar.⁵²

En student skriver (citatet ovan) i den öppna frågan om vikten av bibliotekens roll i samhället, och detta gör även Studieförbundet Bilda (se citatet nedan). Ett starkt demokratiskt synsätt är ofta en del av biblioteksverksamheten och även en av de kriterier som Brante (se avsnittet om teori ovan) nämner som en av byggstenarna av en profession. Att se till mänsklighetens bästa och verka för att alla ska få ta del av den är en del av den värdegrund biblioteket står för, och då hade det varit mot- sägelsefullt att inte introducera denna syn tidigt i utbildningen.

Risken är att strategin drunknar i insatser och åtgärder för att utveckla biblioteken och visst biblioteken behöver förändra och utveckla sin verksamhet. Så det är väl bra. Men strategin behöver tydligare visa på att den överbyggnad som ska stärka och bredda demokrati, infrastruktur/digitalisering och utbildning för tredje part, alltså medborgarnas rätt till fri åsiktsbildning.

Strategin för (sic!) inte vara ett självändamål för bibliotek. Och det behöver den inte om samverkan och sammarbete (sic!) och kanske en samsyn på medborgarperspektivet är målet. De- mokrati byggs av människor!⁵³

En student bygger vidare på resonemanget genom att skriva:

50 Bilaga 1. Sammanställning av enkätsvar, s. 2.

53 Till sekretariatet inskickade synpunkter, Studieförbundet Bilda (2018), s. 4.