Tolk erbjöds på Theodores, Sverkers och Fannys verksamheter. Tolkning kunde ske över telefon eller att en tolk fysiskt fanns med och tolkade under en pågående stödinsats. Fannys verksamhet kunde hänvisa deras klienter till deras egna
nationella stödverksamhet som heter ”Stöd på eget språk” där klienterna kan få kontakt med en person som pratar deras modersmål. Theodore berättar att klienterna kan önska tolk genom att uppge bokningsnumret så bokar
verksamheten den önskade tolken. I de fall där modersmålet enbart talas av en liten grupp av människor i kan telefontolk vara ett lämpligt alternativ för att undvika att klienten redan känner tolken som finns att tillgå. Då bokas en
telefontolk istället från en annan del i Sverige, alla tolkar, oavsett form betalas av verksamheten uppger Theodore, situationen i Sverkers organisation ser ut på liknande sätt, att det är verksamheten som betalar tolken till klienterna.
I Mohammeds verksamhet ser det annorlunda ut. Där kommer de ekonomiska resurserna i vägen, på grund av att de är en bidragssvag förening som Mohammed uttrycker det, kan verksamheten inte stå för kostnaderna när det kommer till tolk, oavsett om det är en tolk som kommer till mansjouren eller om tolkningen sker över telefon.
”Däremot har vi haft besökare som tagit med egna
tolkar till samtalsgrupperna”.
(Mohammed 2018)
Trots verksamhetens ekonomiska begränsning när det kommer till tolkar fortsätter Mohammed att prata om de två samtalsgrupperna som sker varje vecka och betonar hur noga mansjouren är med att personerna som deltar i gruppsamtalen inte får döma varandra. Det skall vara ett öppet forum där alla tankar och fundering har en plats.
”Det skall finnas plats för dom tankar och funderingar hos oss.
Sen kommer vi att diskutera dem men vi kommer inte att döma tankarna och funderingarna”.
(Mohammed 2018)
Alla respondenterna arbetade på organisationer där samtal erbjöds till våldsutsatta personer, om samtalen riktade sig till par eller enskilda samtal för förövare samt offer skilde sig åt men det fanns alltid samtal för våldsutsatta tillgängligt. Enligt Freeland m.fl. (2018 s. 304–309) ansåg deras manliga, homosexuella respondenter att terapi var en bra form av stöd för våldsutsatta män, eftersom det ökade
självförtroendet samt självrespekten hos dem själva hade respondenterna uppgett. Utbudet av broschyrer och annat material på utländska språk varierade på
Mohammeds verksamhet. Allt material, stödinsatser och deras hemsida är enbart på svenska, men deras önskan är att nå ut till personer med ett annat modersmål än svenska trots deras ekonomiska begränsningar, verksamheten föreläser på SFI för att uppmärksamma verksamhetens existens i ett försök att nå ut till personer med utländsk bakgrund. Fanny berättar att hennes lokala verksamhet sprider
information om sig själva enbart på svenska, dock har riksorganisationen
broschyrer på olika språk om deras nationella verksamhet, vilket Fanny uppger att hennes verksamhet också har tillgång till om de önskar. Sverkers verksamhet har broschyrer på flera språk än svenska men han berättar att han vet inte hur många språk det är eftersom broschyrerna håller på och trycks nu, han hänvisar till att det alltid finns tolk att tillgå. Theodores verksamhet har haft broschyrer på engelska och på svenska, men att de nya broschyrerna finns enbart upptryckta på svenska. Theodore berättar att han är osäker på varför det är så men tror att det har med ekonomiska resurser att göra. Deras hemsida håller på att göras om så att det skall gå att klicka på det språk som personen talar, exakt hur många språk det kommer finnas tillgång till framkommer inte. Precis som Sverker hänvisar Theodore till att det alltid finns tolk att boka in om det skulle finnas kommunikationshinder. Mattsson (2015 s.9) och Åkesson (2018 s.12) talar om att det existerar olika maktordningar i samhället som genomskär kategorier som till exempel kön, klass, sexualitet samt etnicitet. Även om tolkar finns att tillgå på verksamheterna
existerar fortfarande behovet av att hitta information om verksamheten på ett språk som personen behärskar innan den våldsutsatta fysiskt kan besöka eller ta kontakt med en våldsmottagning. Den intersektionella makten är rörlig och verkar på det samhälleliga samt på det personliga planet, vilket gör att makten inte är beständig utan tar sig nya former hela tiden. Makt kan vara något positivt, att en organisation är aktiv och verksam som arbetar emot våld i nära relation, tillgänlig för våldsutsatta och välkomnar alla människor oavsett sexuell läggning, det innebär att makten har använts i ett positivt syfte. Makten kan även verka inom organisationen och påverka den enskilda individen genom att inte ha allmän, lättillgänglig information på olika språk som förenklar att utsatta människor snabbt hittar stöd och hjälp. Då makten istället exkluderar människor som inte kan det svenska språket och personerna kanske inte har tillgång till någon i deras närhet som kan hjälpa dem att hitta till verksamheterna för våldsutsatta (Mattsson 2015 s.9 och Åkesson 2018 s.12).
Fanny pratar om samkönade personers tillgång till stöd och hjälp:
”Det finns vissa praktiska omständigheter som gör att det kanske är
svårare att få samma typ stöd och hjälp. Jag tänker mest på det här med skyddade boenden där det oftast finns mer plats för våldsutsatta kvinnor än för män”.
(Fanny 2018)
Fannys organisation sträcker sig över flera kommuner och berättar att variationen av stöd varierar från kommun till kommun vilket gör att utbudet av hjälp ser olika ut, i mindre kommuner finns det en större tillförlitlighet till ideella organisationer. Frivilliga organisationer hävdar Merill och Wolf (2008 s.14) besitter ofta inga kunskaper om hbtq samhället. Fanny berättar att det är de ideella verksamheterna som besitter en större flexibilitet i vem de kan ta emot och stötta, det existerar inte på samma sätt inom kommunala verksamheter eftersom de är mer bundna till invånarna i kommunen. Enligt Merill och Wolf (2008 s.14) existerar det en motvillighet bland homosexuella män att söka hjälp på en kvinnojour eftersom jouren i första hand prioriterar kvinnornas säkerhet (Merill & Wolf 2008 s.14). Den strukturella exkluderingen är verksam även i verksamheter som är skapta för att hjälpa våldsutsatta (Mattsson 2015 s.9). Som tillsammans med hegemoni, att heterosexualitet besitter ett överläge i samhället och homosexualitet innehar ett
underläge (Connell (2008 s.116) gör det svårt för alla som faller utanför den heterosexuella ramen att få hjälp och stöd vid våld i nära relation.
6 SLUTDISKUSSON/ EXKLUDERING OCH
KONSEKVENSER
I detta avsnitt kommer resultatet från studien att diskuteras tillsammans med forskning från inledningen, kunskapsöversikten samt annan forskning som inte tagits upp tidigare, även vilka slutsatser som kan dras. Studien kommer att avslutas med en diskussion om förslag till framtida forskning.