Tillgänglighetsåtgärder

Det första som möter en när man kommer till folkoperan är en utvändig trappa bestående av tre trappsteg. Därmed en svårtillgänglig entré för personer som har nedsatt rörelseförmåga och även problematisk för personer som exempelvis kommer med

36

barnvagn. Folkoperan ville få till en lösning för att tillgängliggöra sina lokaler och målet var att alla skulle kunna besöka dem på lika villkor. De hade en idé att installera en trapphiss längs ena sidan vid trappan (Vivejo 2021a). Dock fick de avslag av stadsbyggnadskontoret och stadsmuseum på grund av husets kulturhistoriska värde (Vivejo 2021b). Lyckligtvis skulle en lösning komma. Ett projekt som kallades Värdig entré startades, som var ett samarbete mellan Statens fastighetsverk, Stockholms stad och organisationen Design for All Sverige (Statens fastighetsverk 2014). I projektet ville man hitta lösningar på svårtillgängliga byggnader med hänsyn till alla, och även till de unika kulturhistoriska byggnaderna. Resultatet blev bland annat en lyftplattform som finns monterad i Folkoperans yttertrappa. En inbyggd lyftplattform som drivs med hydraulik installerades i yttertrappan år 2011 (Vivejo 2021a), se bild 2. Hur lyftplattformen stegvis sänks ner till gatuplan visas i bild 3 och 4.

Bild 2. Lyftplattform i yttertrappan med tydlig kontrastmarkering på första och sista trappsteget (Egen bild).

Bild 3. Första steget vid nedsänkning av lyftplattformen är att ett

avåkningsskydd åker upp i framkant, sedan sänks alla trappsteg (Egen bild).

Bild 4. Hela lyftplattformen är nedsänkt i gatunivå, och avåkningsskyddet är

38

Väl inne möts man av ytterligare en trappa med några trappsteg för att komma till salongen. Så för att förbättra tillgängligheten lät Folkoperan installera även en lyftplattform inomhus år 2010 (Vivejo 2021a), se bild 5 och 6. Den invändiga lyftplattformen är elektrisk och är inte lika driftsäker som den utvändiga (Vivejo 2021b).

Det är samma företag som gjort installationen och som även ansvarar för driften idag på bägge lyftplattformarna. Ifall lyftplattformarna skulle vara ur funktion används en mobil ramp som kan placeras i trapporna. De eleganta lösningarna med lyftplattformarna både i yttertrappan och den invändiga i foajén har även vunnit S:t Julianpriset för fysisk tillgänglighet (Folkoperan 2021).

Tillgänglighetsåtgärder som berör byggnaden sker i ett samarbete mellan fastighetsägaren och Folkoperan (Vivejo 2021b).

Folkoperan satsar inte enbart på den fysiska tillgängligheten utan även erbjuder de exempelvis syntolkade föreställningar och hörhjälpmedel i form av personlig teleslinga (Folkoperan 2021).

Bild 5. Den invändiga lyftplattformen i nedsänkt läge (Egen bild).

Bild 6. Den invändiga lyftplattformen i nivå med övre plan (Egen bild).

5.1.3. Resultat

Det intressanta är då att titta i backspegeln sedan dessa tillgänglighetsåtgärder med lyftplattformarna har utförts. Enligt Helena Vivejo (2021a), Sälj- och publikansvarig på Folkoperan har de i stort inte sett ett ökat besöksantal, dock kan de se andra fördelar. Dels att de uppnått målet att alla ska kunna besöka dem på lika villkor, det ska inte vara besvärligt att besöka dem. För deras verksamhet har även mottagande och hantering av leveranser blivit mycket lättare. De har också en anställd som har behov av att använda dessa lyftplattformar, vilket är annan stor fördel att man kan erbjuda tillgängliga lokaler för sina anställda. När de tittar på hur dessa tillgänglighetsåtgärder har varit positivt för besökare så kan de se att de får återkommande besökare på grund av att de har tillgängliga lokaler. De har även märkt av att folk pratar om Folkoperan vilket i sin tur ger en positiv ryktesspridning där besökare till dem har rekommenderat Folkoperan just för deras tillgängliga lokaler.

40

Helena Vivejo (2021a) menar dock på att det också finns negativa följder med de typer av lyftplattformar som de har. Dels är det ifall de är ur funktion, men då har de den mobila rampen till hjälp. En annan nackdel med lyftplattformarna är att de smälter så bra in i omgivningen att de ibland ej upptäcks av dem som behöver dem (Vivejo 2021b). Då måste personal visa var de finns. Även den invändiga lyftplattformen kan bli svårupptäckt ifall de är mycket folk samlade i foajén.

Genom att de har dessa speciella lyftplattformar som fungerar så bra i en kulturhistorisk miljö så får de även studiebesök från utlandet samt av arkitektstudenter där de vill se dessa lösningar (Vivejo 2021b). Dessa studiebesök samt att de även vunnit S:t Julianpriset medför att de får uppmärksamhet vilket får anses ge god spridning och offentlig uppmärksamhet vilket för Folkoperan bör vara positivt.

5.2. Scandic

Den andra fallstudien avser Scandic och deras tillgänglighetsarbete. Scandic är den största hotelloperatören i Norden där de finns representerade i sex länder med omkring 280 hotell inrymmandes cirka 58 000 hotellrum (Scandic u.å.a). Scandic grundades 1963 och de driver sin verksamhet inom segmentet som de kallar mellanklasshotell med deras varumärke Scandic. Cirka 30 procent är privata kunder och resterande 70 procent är affärsresenärer och konferensgäster. Totalt har Scandic över 10 000 medarbetare.

5.2.1. Bakgrund

När Scandic började jobba med tillgänglighet visste de inte hur deras hotell var anpassade för gäster med en funktionsnedsättning, men idag har de koll på detta (Scandic u.å.b, 2-3). Deras mål är att alla oavsett funktionsnedsättning skall känna sig välkomna. De har till och med anställt en tillgänglighetsdirektör som ser till att göra deras hotell tillgängliga.

Det hela började med att deras tillgänglighetsdirektör som tidigare arbetade som kock på ett Scandichotell fick en reumatisk sjukdom vilket ledde till en längre sjukskrivning.

Senare skulle han ut och resa och på grund av sin sjukdom började han läsa på olika hotells hemsidor. Dock hittade han ingen med information om tillgänglighet för gäster med funktionsnedsättningar. Där väcktes idén för honom att presentera detta för ledningen på Scandic och visa hur de skulle kunna få fler gäster genom att starta att arbeta med just tillgänglighetsfrågor. Han anställdes sedan på Scandic för att på heltid kunna arbeta med tillgänglighet.

5.2.2. Tillgänglighetsåtgärder

Det första den nya tillgänglighetsdirektören gjorde när de satte igång tillgänglighetsarbetet på Scandic var att hyra in rullstolar till kontoret (Scandic u.å.b, 3-4). Sedan fick medarbetarna prova på att sitta i rullstolen i två timmar för att få nya perspektiv. Att ha nedsatt rörelseförmåga och rullstolsburen är bara en av flertalet olika funktionsnedsättningar men det är ett bra sätt för att få igång en diskussion kring

42

tillgänglighetsfrågor. De upptäckte efter denna övning att medarbetarna genast började observera brister kring tillgänglighet.

Efter denna erfarenhet började Scandic ta fram en standard och utbilda sina medarbetare efter den (Scandic u.å.b, 4-5). Standarden består idag av 159 punkter varav 105 är obligatoriska för samtliga hotell. Vid renoveringar eller vid fall där de tar över ett nytt hotell så skall de följa alla 159 punkter. Scandics standard har bearbetats fram genom att följa gästens väg från parkeringen och vidare in genom hela hotellet. Standarden gäller i alla länder där Scandic finns och på respektive hotells hemsida presenterar de hur tillgängligheten ser ut på just det hotellet. Denna standard anser sig Scandic vara unika om i världen. Se bild 7-9 som visar exempel på hur Scandic Continental i Stockholm presenterar sin tillgänglighet på deras hemsida, observera att det endast är ett utdrag hur hela listan som presenteras på deras hemsida (Scandic u.å.c).

På Scandic är målet att alla gäster oavsett med eller utan funktionsnedsättning ska få samma servicenivå (Scandic u.å.b, 5). Så 2013 presenterade Scandic en interaktiv onlineutbildning där deltagarna fick lära sig hur man ska göra för att ge deras gäster rätt bemötande och förståelse samt optimal service. Utbildningen består av råd, tester och olika instruktionsfilmer. Till exempel hur man tar emot en gäst med nedsatt hörsel, hur man tillagar och serverar en gäst med nedsatt syn, hur man bäst bemöter en gäst med nedsatt rörelseförmåga eller hur man iordningställer och städar ett allergirum.

Utbildningen är en obligatorisk del för alla medarbetare inom Scandic men är även öppen för alla via deras hemsida. Utöver den digitala utbildningen genomför även Scandic ett utbildningsprogram i samband med att de öppnar eller övertar ett hotell. Då får medarbetarna lära sig mer om olika funktionsnedsättningar och deras standard. I utbildningsprogrammet får även personalen lära sig vad de kan göra för att öka tillgängligheten på just deras avdelning. Till exempel kan det handla om hur en hörselslinga fungerar eller var man placerar kaffekoppar så att alla kan nå dem.

Bild 7. Detaljerad tillgänglighetsinformation från Scandic Continental avseende entré, allmänna utrymmen – annat samt mötesområden (Scandic u.å.c).

44

Bild 8. Detaljerad tillgänglighetsinformation från Scandic Continental avseende allmänna utrymmen – reception, allmänna utrymmen – restaurang och bar samt allmänna utrymmen – hiss och trappor (Scandic u.å.c).

Bild 9. Detaljerad tillgänglighetsinformation från Scandic Continental avseende allmänna utrymmen – offentliga toaletter, parkering samt annat (Scandic u.å.c).

5.2.3. Resultat

Scandic har för sitt tillgänglighetsarbete vunnit flera priser (Scandic u.å.b, 10). Bland annat vann de 2018 Zero Project där prisutdelningen hölls på FN-kontoret i Wien där deras tillgänglighetsdirektör fick tala om Scandics världsledande tillgänglighetsarbete. År 2015 vann de även World Responsible Tourism Awards för bästa logi med avseende på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Scandics tillgänglighetsarbete har även uppmärksammats i CNN, BBC, i internationell och lokal press samt i allmän branschpress.

Scandic har tydligt observerat att tillgänglighet är ett uppmärksammat ämne i Europa och får ofta förfrågningar om att ge föredrag om deras arbete både i svenska och

46

överraskande, då det finns ca 80 miljoner människor i Europa med någon form av funktionsnedsättning. Det är en stor marknad och Scandic ser deras tillgänglighetsarbete som en investering.

Det blir intressant att se Scandics tillgänglighetsdirektör Berglund (2019) på en film skapad av Scandic när han resonerar kring hur tillgänglighetsanpassningar kan påverka kundunderlaget. Han menar på att deras tillgänglighetsarbete garanterat är en bra affärsidé för Scandic. Han säger att över 65 miljoner människor, bara i Europa, har någon form av funktionsnedsättning. Han påpekar även att vi bara blir äldre och äldre och att de har mer gäster som reser och det är det som ökar mest i hela världen. Här får man bortse från den senaste tidens begränsningar kring resande på grund av Covid-19. Vidare poängterar Berglund (2019) att 51 % av personer över 65 år har någon form av funktionsnedsättning och menar på att det här är en marknad som bara kommer bli större och större.

6. Analys

De tillgänglighetsåtgärder som granskats i den första fallstudien avseende Folkoperan består av enklare åtgärder i form av byggåtgärder för att förbättra den fysiska tillgängligheten till deras lokaler. Deras målsättning var att hitta lösningar och förbättra deras fysiska tillgänglighet så att alla skulle kunna besöka dem på lika villkor. De installerade två lyftplattformar för att röja två hinder i form av en yttertrappa samt en inre trappa i deras foajé. Svårigheten för dem var att hitta lösningar som passade väl in i den kulturhistoriska miljön.

Resultatet blev att deras mål uppnåddes då deras lokaler fysiskt tillgängliggjordes och öppnades upp för alla på ett värdigt sätt. Dessutom fick de även andra oväntade positiva följder. Dels har de fått återkommande besökare genom att de har tillgängliga lokaler, deras mottagande av leveranser har underlättats samt så har arbetsmiljön blivit bättre för anställda. Ett positivt resultat de troligtvis inte heller kunde anat är nog den goda publicitet de fått. Både att de vann S:t Julianpriset samt att deras lokaler har uppmärksammats av arkitekturstudenter som återkommande besöker dem.

I den andra fallstudien avseende Scandic har de valt att satsa brett på tillgänglighet och låtit det vara en självklar del i deras verksamhet. Från början hade de inte koll på hur anpassade deras hotell var för gäster med funktionsnedsättningar jämfört med idag. De hade satt upp ett tydligt mål; att alla oavsett funktionsnedsättning skulle känna sig välkommen. Det hela mynnade ut i en standard med 159 punkter där 105 av dessa är obligatoriska för samtliga hotell. Utöver standarden har de även satsat på utbildning för deras anställda.

Huruvida deras målsättning är uppnådd på alla deras hotell kan ej besvaras här, men att Scandic satsat på tillgängligheten är troligtvis inget de ångrar idag. Deras hotell borde vara mer tillgängliga idag jämfört med innan de införde standarden och började utbilda sina anställda. Deras tillgänglighetssatsning har även medfört andra positiva följder såsom utmärkelser och att de som företag har uppmärksammats nationellt och internationellt. Dessutom får de även ofta förfrågningar att ge föredrag om deras tillgänglighetsarbete. Det mest intressanta är att Scandic ser deras tillgänglighetsarbete som en investering och att de anser att det är en bra affärsidé för dem.

48

I båda fallstudierna har målsättningen varit att förbättra tillgängligheten. Samt i bägge studierna kan man se att deras ambitioner varit höga och att de inriktat sig på att förbättra tillgängligheten. Den stora skillnaden är dock storskaligheten. Folkoperan är en betydligt mindre rörelse där de endast har en publik lokal medan Scandic har många hotell fördelat över flera länder och där många besöker dem. I båda fallen har det framkommit flera positiva resultat utöver att deras lokaler blivit mer tillgängliga. God publicitet och ökade eller återkommande besökare finns i båda fallen. På Folkoperan ser de dock i stort inget större ökat besöksantal. Men om de inte valt att installera lyftplattformarna och istället använt sig av mobila ramper hade de kanske inte fått så många återkommande besökare, vilket i så fall resulterat i färre besökare. På Scandic kan man konstatera att deras tillgänglighetsarbete påverkat verksamheten på ett mer omfattande sätt, både att standarden och tillgänglighetsutbildningar genomsyrar hela deras verksamhet. Dock ska det påpekas att på Folkoperan är tillgänglighet också något som de arbetar med på flera olika sätt och det är inte endast den fysiska tillgängligheten i lokalen som de aktivt arbetar med.

7. Diskussion

I båda fallstudierna har de ursprungligen velat utföra åtgärder för att uppnå målet att tillgängliggöra deras lokaler och öppna upp för alla i samhället, en linje som går hand i hand med de mänskliga rättigheterna.

Vid analys av resultatet i fallstudierna framgår det att utöver fördelarna med att utföra tillgänglighetsförbättringar även finns andra fördelar och som kan gynna verksamheter.

Hypotesen i denna studie är att det går att påvisa att en satsning på tillgänglighet verkligen kan gynna en verksamhet – att en förbättrad tillgänglighet ger ett tydligt mervärde. I fallstudierna kan följande konstateras:

När det gäller Folkoperans åtgärder så kan det ses att det gynnar deras verksamhet till viss del och som en mindre opera bör det ses som mycket gynnsamt att de fått den publicitet och uppmärksamhet som de har fått. Samt även andra fördelar som förbättrade leveranser och en bättre arbetsmiljö för anställda. Dock är det en mindre verksamhet och investeringen kan vara svår att räkna hem eftersom det inte finns en stor potential i att öka besöksantalet.

När det gäller Scandic så ser det ut lite annorlunda. Möjligen anade de i början att deras satsning på tillgänglighet kunde gynna deras verksamhet, men då de fortsätter att hålla fast vid sin linje är det svårt att se att det vore en nackdel för dem. De menar trots allt på att det är en bra affärsidé för dem. Det blir även en stor skillnad när man har den storskaligheten som de besitter och även att de kan hitta en gemensam standard som blir applicerbar på alla deras hotell. De har hittat en modell som fungerar på alla deras hotell och som de ser ger ett mervärde. De blickar även framåt och ser att behovet bara kommer öka. Det upplevs som att Scandic har tagit ytterligare ett steg och förbättrat tillgängligheten utöver lagkraven och trott på det. De verkar se att det finns en lönsamhet i att alla skall känna sig välkomna och få en service på lika villkor. Även att små medel och åtgärder kan göra skillnad, framförallt när det blir storskaligt.

Det går därmed att dra slutsatsen att för båda verksamheterna som ingått i den här studien så kan det noteras ett mervärde då tillgänglighetsförbättringar har utförts.

50

Det är troligen så att för att tillgänglighetsarbetet ska bli riktigt framgångsrikt så krävs det ett engagemang och en vilja från verksamheterna som måste genomsyra hela verksamheten, och möjligen är det också bättre att det finns en storskalighet.

Det viktiga som inte ska förbises är att lagstiftningen kring tillgänglighet skall följas vilket alla fastighetsägare och verksamheter har ett ansvar att göra. Sedan i vissa fall kan lagstiftningen vara ett hinder från att utföra tillgänglighetsanpassningar. Exempelvis att tillgängliggöra äldre bebyggelse är inte alltid ett enkelt åtagande då det i Plan- och bygglagen står att byggnader ej skall förvanskas då de kan vara särskilt värdefulla utifrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel. Men om man ser till de åtgärder som utförts på Folkoperan är det ett exempel på att man kan kombinera kulturvärden med att tillgängliggöra genom byggåtgärder. Vilket i deras fall har blivit något positivt då deras lösning vunnit pris just för den god utformning det blivit.

8. Slutsats

Resultatet av denna studie är att de två verksamheter som granskats har lyckats få ett mervärde efter att de förbättrat tillgängligheten. I en mindre verksamhet blir det svårare att se en större vinning i att utföra tillgänglighetsåtgärder, men att det är en fördel på flera sätt kan konstateras. I en större verksamhet eller organisation kan man lättare se fördelar med arbete i stor skala och inse att det finns en vinst i att tänka tillgänglighet för alla.

Slutsatsen blir därmed att efter man förbättrat tillgängligheten kan man se ett ökat antal besökare alternativt fått återkommande besökare, något som ligger i linje med verksamhetens huvudsyfte.

Det som även bör tas i beaktande är att tillgänglighet är inte bara nödvändigt för många, utan även en fördel för de allra flesta. Det ska mycket till att en förbättring av tillgängligheten skulle innebära några större nackdelar.

52