Sida 37 (100) Tabell 3 Tänkbara åtgärder – Närtid 2030
9.2. Tillgänglighetsskapande åtgärder
I kapitel 6 redovisas ett antal tänkbara åtgärder som bedöms har god effekt för tillgängligheten till eller inom Kiruna. Kapitlet innehåller utförligare beskrivning av åtgärderna. Närtidsscenariot speglar till stor del det som kommunen redan planerar.
NÄRTID 2020
Etablera en ny planeringsarena för en förbättrad sammanhållen planering
Vidareutveckla den testbädd som redan etablerats inom ramen för KSC Kiruna Sustainability Center med inriktning på innovativa transportlösningar för en hållbar stad
Säkerställ att information om transferstrafik med buss till och från järnvägsstationen alltid ges på tågen som anländer till Kiruna. Komplettera med information/skyltning på
stationsområdet
Genomför informationsinsatser i samband med utbyggnad av GC-vägar. Utnyttja tillfället att informera om transportsättets fördelar vad gäller hälsa-klimat-ekonomi
Förbättra skyltning av gång- och cykelvägnät med avståndsangivelse till viktiga målpunkter, t ex järnvägsstation och nya centrum
Säkerställa prioritet av snöröjningsåtgärder för gång- och cykel med anpassade snöröjningsfordon
Etablera bilpooler och cykelpooler
Ökad anpassning av flygets avgångs-/ankomsttider för att stödja in- och utresor för arbetsresor
Stödja en vidareutveckling av appar för att underlätta planering och köp av lokala och regionala resor
Planera trafikytor och IT-försörjning för en blandning av traditionella och självkörande fordon, exempelvis partiellt separerade körfält för BRT, undersöka om IT-nät klarar framtidens höga belastning och behov av sensorer
Bygg attraktiva cykelparkeringar i anslutning till viktiga målpunkter Planera och påbörja utbyggnad av laddinfrastruktur för fordon
Bygg väl utformade gång- och cykelvägar som stimulerar gång och cykling för korta transporter
Anlägga mindre transporthubbar för byte mellan transportslag t ex kollektivtrafik, cykel, bilpooler, skoter mm
Anlägg arbetshubbar med support och högteknologisk utrustning, t ex för att minska behovet av långväga arbetsresor
FRAMTID 2030
Genomföra informationsinsatser om anropsstyrda självkörande fordon i samband med införande av dessa fordon för att öka användningen
Etablera stomlinjer med tätare turer och självkörande fordon, t ex BRT, i kombination med flexibel anropsstyrd trafik med självkörande fordon
Etablera snabb tågtrafik med hög turtäthet mellan Gällivare och Kiruna
Stödja en vidareutveckling av reseappar genom att inkludera lokal och individuell information i dessa, för att främja långsiktigt hållbara individanpassade resval i realtid
Sida 60 (100)
Genomföra fysiska åtgärder för att stödja nya transportsystem t ex anlägga partiellt separerade körfält till förmån för t ex BRT, raka hållplatser för snabb och smidig av- och påstigning Tillse att IT-näten är tillräckliga för den belastning som alstras av de digitala trafiksystemen
och komplettera trafiksystemen med erforderliga sensorer
Sida 61 (100)
Referenser
Albalate, D., Fageda, X. (2016). High speed rail and tourism: Empirical evidence from Spain. Transportation Research Part A. 85, s. 174-185.
Alshalalfah, B., Shalaby, A., Dale, S. (2014). Experiences with Aerial Ropeway Transportation Systems in the Urban Environment. Journal of Urban Planning. 140 (1), 1-12.
Andersson, A., Hiselius, L. W., Adell, E. (2018). Promoting sustainable travel behaviour through the use of smartphone applications: A review and development of a conceptual model. Travel Behaviour and Society. 11, s. 52-61.
Arnehed, S., Johansson, C., & Öberg, M. (2013). Nya Giron, underlag till trafikstrategi för Kiruna kommun, Rapport 2013:3. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Beilinson, L. (2001, September). Using Transport Telematics in Preventing Roadside Accidents. Papper presenterat vid Road Safety on Three Continents, Sydafrika: Pretoria.
Benmimoun, A., Lowson, M., Marques, A., Giustinani, G., Parent, M. (2009). Demonstration of advanced transport applications in CityMobil project. Transportation Research Record. 2110, s. 9-17. Berglöv, G., Asp, M., Berggreen- Clausen, S., Björck, E., Axén Mårtensson, J., Nylén, L., & … Sjökvist, E. (2015). Framtidsklimat i Norrbottens län – enligt RCP-scenarier. SMHI, Klimatologi nr. 32.
Black, C. S., Schreffler, E. N. (2010). Understanding transport demand management and its role in delivery of sustainable urban transport. Transportation Research Record. 2163 (12), s. 81-88.
Borowik, L., Cywinski, A. (2016). Modernization of a trolleybus line system in Tychy as an example of eco-efficient initiative towards a sustainable transport system. Journal of Cleaner Production. 117, s. 188-198.
Bostedt, G., Widmark, C., Andersson, M., Sandström, C. (2015). Measuring transaction costs for pastoralists in multiple land use situations: Reindeer husbandry in northern Sweden. Land Economics. 91 (4), s. 704-722.
Boulange, C., Gunn, L., Gilles-Corti, B., Mavoa, S., Pettit, C., Badland, H. (2017). Examining associations between urban design attributes and transport mode choice for walking, cycling, public transport and private motor vehicle trips. Journal of Transport & Health. 6, s. 155-166.
Boverket, (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting, och Trafikverket. (2015). Trafik för en attraktiv stad, TRAST. Underlag till handbook. Utgåva 3. Edita.
Cepolina, E. M., Farina, A. (2012). A new shared vehicle system for urban areas. Transportation Research Part C. 21, s. 230-243.
Cepolina, E. M., Farina, A., Holloway, C., Tyler, N. (2015). Innovative strategies for urban car-sharing systems and a simulator to assess their performance. Transportation Planning and Technology. 38 (4), s. 375-391.
CLOSER. (2018). Final Report Dencity Udi Phase 2. Göteborg: CLOSER.
Currie, C., Falconer, P. (2014). Maintaining sustainable island destinations in Scotland: The role of the transport-tourism relationship. Journal of Destination Marketing and Management. 3 (3), s. 162-172.
Sida 62 (100)
Daganzo, C. F. (2008, ej utgiven). How to Improve Bus Service. UC Berkeley Center for Future Urban Transport. Hämtad från https://escholarship.org/uc/item/6m707144
De Falco, I., Scafuri, U., Tarantino, E. (2015). A multiobjective evolutionary algorithm for personalized tours in street networks. 18th European Conference on the Applications of Evolutionary Computation, Evo Applications 2015; Copenhagen; Denmark; 8 April 2015 through 10 April 2015 (ss. 115-127). Berlin Heidelberg: Springer-Verlag.
Duval, D. T. (2013). Critical Issues in Air Transport and Tourism. Tourism Geographies: An International Journal of Tourism Space, Place and Environment. 15 (3), s. 494-510.
Envall, P. (2007). Accessibility Planning: a chimera? Institute for Transport Studies. The University of Leeds.
Eriksson, I., Malmgren, T., Quester, A. (2010). God tillgänglighet till målpunkter i tätort: En förutsättning för en attraktiv och hållbar stad, Metodbeskrivning. Borlänge: Trafikverket.
Faskunger, J. (2008). Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Ferro, P. S., Behrens. R. (2015). From direct to trunk-and-feeder public transport services in the Urban South: Territorial implications. The Journal of Transport and Land Use. 8 (1), s. 123-136.
Fialová, J., Kotásková, P., Schneider, J., Zmoliková, N., Procházková, P. (2018). Geo-caching for wheelchair users: A pilot study in Luhačovské Zálesí (Czech Republic). Moravian Geographical Records. 26 (1), s. 27-41.
Fröidh, O., Adolphson, M., Jonsson, D., Andersson, J. (2018). Lokalisering av järnvägsstationer – effekter för samhällsplanering, resande och tillgänglighet (TRITA-ABE-RPT; 1815). Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Gattuso, D., Greco, A., Marino, A., Nucara, A., Pietrafesa, M., Scopelliti, F. (2016). Sustainable Mobility: Environmental and Economic Analysis of a Cable Railway, Powered by Photovoltaic System. International journal of heat and technology. 31 (1), 7-14.
Gunnarsson, M. (2012). Avgiftsfri kollektivtrafik i praktiken – En studie av Kuxabussarna i Ockelbo kommun (Arbetsrapporter, Kulturgeografiska Institutionen Nr. 810). Uppsala: Uppsala Universitet.
Hergesell, A. (2017). Environmental commitment in holiday transport mode choice. International Journal of Culture, Tourism and Hospitality Research. 11 (1), ss. 67-80.
Hu, X., Jiang, J., Jiang, Z. (2017). Ice-snow tourism traffic flow network evaluation and optimization on the basis of social network: A case of Harbin, China. Proceedings of the 7th International Conference on Logistics and Systems Engineering 2017 (ss. 108-118). Sydney: Aussino Academic Publishing House. Intergovernmental panel on climate change (IPCC) (2013). Climate change 2013, The physical science basis. Hämtad från https://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/
Jensen, P. (2016). The accessibility of tramways in cold climates: A case study of the Helsinki tramway system. Examensarbete på avancerad nivå, Espoo: Aalto University, School of Engineering.
Sida 63 (100)
Jorge, D., Correia, G. (2013). Carsharing systems demand estimation and defined operations: a literature review. European Journal of Transport and Infrastructure Research. 13 (3), s. 201-220. Kiruna kommun. (2013). En vision med övergripande mål för Kiruna kommun. Kiruna: Kiruna kommun.
Kiruna kommun. (2014). Kiruna utvecklingsplan. Kiruna: Kiruna kommun. Kiruna kommun. (2015). Trafikplan Kiruna centralort. Kiruna: Kiruna kommun. Kiruna kommun. (2016). Fördjupad trafikplan. Kiruna: Kiruna kommun.
Kramers, A. Söderholm, M. (2013). Flexibla arbetsplatsers betydels för hållbar utveckling i storstadsregioner. Stockholm: KTH, Centre for Sustainable Communications
Lee, M., Lee, K., Hwang, K., Suh, I. (2014, oktober). Development of a Foldable Micro Electric Vehicle for Future Urban Driving with Intelligent Control. Papper presenterat vid 2014 IEEE 17th International Conference on Intelligent Transportation Systems (ITSC), Kina: Qingdao. S. 2486-2491.
Lejda, K., Madziel, M., Siedlecka, S., Zielinska, E. (2017). The future of public transport in light of solutions for sustainable transport development. Zeszyty Naukowe. Transport / Politechnika Śląska. 95, s. 97-108.
Lowson, M. (2003). New approach to effective and sustainable urban transport. Transportation Research Record. 1838, s. 42-49.
Länsstyrelsen i Norrbotten. (2016). Klimatförändringar i Norrbottens län – konsekvenser och anpassning. Luleå: Länsstyrelsen.
Marsousi, N., Pourebrahim, K. Locating intra city bus terminals using fuzzy logic with emphasis on city development and community alliance: case study of Tasuj. The Sustainable World. 142, s. 479-488. McDonnell, S., Zellner, M. (2011). Exploring the effectiveness of bus rapid transit a prototype agent-based model of commuting behavior. Transport Policy. 18, s. 825-835.
Menichetti, D. van Vuren, T. (2011). Modelling a low-carbon city. Proceedings of the Institution of Civil Engineers: Transport. 164 (3), s. 141-151.
Midgley, P. (2009). The Role of Smart Bike-sharing Systems in Urban Mobility. Journeys. 10 (1), s. 23-31.
Nikitas, A., Kougias, A., Alyavina, E., Tchouamou, E. N. (2017). How Can Autonomous and Connected Vehicles, Electromobility, BRT, Hyperloop, Shared Use Mobility and Mobility-As-A-Service Shape Transport Futures for the Context of Smart Cities? Urban Science. 36 (1), s. 1-21.
Nilsson, U., Tallhage Lönn, I., Oremark, K., Tornberg, P., Witzell, J., Fredriksson, C., Reinius F. (2014). Den attraktiva regionen – Gemensamma målbilder i komplexa projekt: Tre utvecklingsprojekts framgångar och utmaningar. Borlänge: Trafikverket.
Niska, A., & Blomqvist, G. (2015). Sopsaltning i Karlstad : utmaningar och möjligheter (VTI notat). Linköping. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-8041
Nylander, J., Sundelin, H., Gustavsson, M. (2017). Elvägars utveckling– Från demonstratorer till storskaligutbyggnad. Göteborg: Research Institutes of Sweden. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-33079
Sida 64 (100)
Oikarinen, E. (2014). Urban design with weather variability: Adaptive capacity approaches towards Northern climate now and in the future. Papper presenterat vid Proceedings of the 6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014. S. 119-132.
Olaverri-Monreal, C. (2016). Autonomous Vehicles and Smart Mobility Related Technologies. Infocommunications Journal. 8 (2), s. 17-24.
Peel, M. C., Finlayson, B. L., McMahon, T. A. (2007). Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification. Hydrology and Earth System Sciences [online], 11, s.1633-1644. Hämtad från https://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.pdf.
Peiravian, F., Derrible, S., Ijaz, F. (2014). Development and application of the Pedestrian Environment Index (PEI). Journal of Transport Geography. 39, s. 73–84.
Pérez-del Hoyo, R., García-Mayor, C., Mora-Mora, H., Gilart-Iglesias, V., Andújar-Montoya, M. D. (2016). Making Smart and Accessible Cities: An Urban Model based on the Design of Intelligent Environments. Proceedings of the 5th International Conference on Smart Cities and Green ICT Systems (SMARTGREENS 2016). S. 63-70.
Pitsiava-Latinopoulo, M., Iordanopoulos, P. (2012). Intermodal Passengers Terminals: Design standards for better level of service. Procedia - Social and Behavioral Sciences. 48, s. 3297-3306. Poslad, S., Ma, A., Wang, Z., Mei, H. (2015). Using a Smart City IoT to Incentivise and Target Shifts in Mobility Behaviour—Is It a Piece of Pie? Sensors. 15, s. 13069-13096.
Redman, L., Friman, M., Gärling, T., Hartig, T. (2013). Quality attributes of public transport that attract car users: A research review. Transport Policy. 25, s. 119-127.
Robertson, K. (2017). Planering av hållbara turistresor. Möjligheter, utvecklingsbehov och rekommendationer. Linköping: VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut.
Qiu, F., Li, W., Haghani, A. (2015). An exploration of the demand limit for flex-route as feeder transit services: a case study in Salt Lake City. Public Transportation. 7, s. 259-276.
Quester, A. (2011). Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 – Slutrapport (projektnr. 7020, 2011:05). Lund: Trivector Traffic AB.
Saelens, B. E., Sallis, J. F., Frank, L. D. (2003) Environmental correlates of walking and cycling: Findings from the transportation, urban design, and planning literatures. Annals of behavioral Medicine. 25 (2), s. 80-91.
Sagaris, L., Arora, A. (2016). Evaluating how cycle-bus integration could contribute to “sustainable” transport. Research in Transportation Economics. 59, s. 218-227.
Sandström, P., Sandström, C., Svensson, J., Jougda, L., Baer, K. (2012). Participatory GIS to mitigate conflicts between reindeer husbandry and forestry in Vilhelmina model forest, Sweden. Forestry Chronicle. 88 (3), s. 254-260.
Sarkki, S., Komu, T., Heikkinen, H. I., García, N. A., Lépy, É., Herva, V.-P. (2016). Applying a synthetic approach to the resilience of Finnish reindeer herding as a changing livelihood. Ecology and Society. 21 (4), s. 1-13.
Schneebeli, H., Nash, A., Scherer, M. (2010). Glattalbahn: an innovative transport solution for suburban areas. Transportation Research Record. 2146, (1), s. 1-9.
Skarin, A., Sandström, P., Alam, M. (2018, under utgivning). Out of sight of wind turbines – Reindeer response to wind farms in operation. Ecology and Evolution.
Sida 65 (100)
Skarin, A., Åhman, B. (2014). Do human activity and infrastructure disturb domesticated reindeer? The need for the reindeer’s perspective. Polar Biology. 37 (7), ss. 1041-1054.
Smirnov, A., Shilov, N., Kashevnik, A., Teslya, N., Laizane, S. (2013). Smart Space-based ridesharing service in e-tourism application for Karelia region accessibility: Ontology-based approach and implementation. 8th International Joint conference on Software Technologies, ICSOFT 2013; Reykjavik; Iceland; 29 July 2013 through 31 July 2013 (ss. 591-598). Berlin Heidelberg: Springer-Verlag. Southworth M (2005). Designing the Walkable City. Journal of Urban Planning and Development. 131 (4), s. 246-257.
Stojanovski, T. (2013). Bus rapid transit (BRT) and transit-oriented development (TOD): How to transform and adjust the Swedish cities for attractive bus systems like BRT? What demands BRT? (KTH Royal Institute of Technology, nr. 13-007). Licentiatsavhandling, Stockholm: KTH.
Stojanovski, T., & Kottenhoff, K. (2013). Bus Rapid Transit (BRT) och Transit-Oriented Development (TOD) - Stadsutveckling för effektiv kollektivtrafik: Erfarenheter från Sverige och andra länder - Vilka krav ställer BRT på bebyggelsen? - Hur kan svenska städer anpassas för BRT? (TRITA-TSC-RR).
Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-139360
Trafikanalys 2011:5. Regional tillväxt genom ökad tillgänglighet. Stockholm: Trafikanalys. Trafikanalys 2016:15. Nya tjänster för delad mobilitet. Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys 2016:16. Jämställdhetsanalys av trender inom transportsektorn. Stockholm: Trafikanalys.
Trafikverket. (2010). Så får vi Den Goda Staden – Slutrapport. Borlänge: Trafikverket. Trafikverket. (2013). Stationshandbok. Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket. (2013). Kiruna ny järnväg - Förstudie (TRV 2012/18220). Luleå: Trafikverket
Trafikverket. (2013). Spåranslutning till ”nya resecentrum” i Kiruna Sträckan Råtsi – nya centrum – Tekniskt PM. Luleå: Trafikverket.
Trafikverket. (2015). Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen. Steg 2. Drift och Underhåll. Kapitel 2, Vinterdrift. (Version 2015-04-01). Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket. (2016). Lokalisering av Kiruna järnvägsstation – Rapport. (TRV 2014/75904). Luleå: Trafikverket.
Trafikverket. (2017). Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Remissversion 2017-08-31. Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket. (2018a). Ny Järnvägsstation Kiruna – Åtgärdsvalsstudie. (TRV 2016/96710). Luleå: Trafikverket
Trafikverket. (2018b). Lokalisering av Kiruna järnvägsstation – Rapport, reviderad version. (TRV 2014/75904). Luleå: Trafikverket.
Tralhao, L., Sousa, N., Ribeiro, N., Coutinho-Rodrigues, J. (2015). Design of bicycling suitability maps for hilly cities. Municipal Engineer. 168 (2), s. 96-105.
Sida 66 (100)
Tsubouchi, K., Yamato, H., Hiekata, H. (2010). Innovative on-demand bus system in Japan. IET Intelligent Transport Systems. 4 (4), s. 270-279.
Tverijonaite, E., Ólafsdottír, R., Thorsteinsson, T. (2018). Accessibility of protected areas and visitor behaviour: A case study from Iceland. Journal of Outdoor Recreation and Tourism. 24, s. 1-10.
Wong, Y. Z., Hensher, D. A., Mulley, C. (2018, under utgivning). Emerging transport technologies and the modal efficiency framework: A case for mobility as a service (MaaS). The Australian Key Centre in Transport and Logistics Management.
World Commission on Environment and Development (WCED). (1987). Our Common Future. Oxford; New York: Oxford University Press.
Zhao, K., Jin, J. G., Wang, Y., Lee, D. (2018). Optimizing the Link Directions of Personal Rapid Transit Network. IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems. 19 (10), s. 3414-3419.
Zhiyong, G., Wei, W., Xuewu, C. (2009). The Framework of “One Road One Line with Straight Driving” Public Transportation System. Papper presentat vid International Conference on Transportation Engineering 2009. S. 2395-2400.
Öberg, G., och Arvidsson A. K. (2012). Skadade fotgängare – kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader (VTI rapport 735, reviderad utgåva). Linköping: VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut.
Websidor
Barents Euro Arctic Council (BEAC). (2018). Transport and logistics. Regional working group on transport and logistics. Hämtad från:
https://www.barentscooperation.org/en/Working-Groups/Regional-Working-Groups/Transport-and-logistics,
information hämtad 5 november
2018.
Europeiska kommissionen. (2018. Hämtat från:
https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1022&langId=en,information, information hämtad 20 december 2018
Kiruna kommun. (2018). Trafik & infrastruktur. Kiruna lokaltrafik. Hämtad från:
http://www.kiruna.se/kommun/Trafik-infrastruktur/Busstrafik/Kiruna-Lokaltrafik/, information
hämtad 26 november 2018.
LKAB. (2018). Nytt läge för LKAB. Hämtad från:
https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/ett-nytt-lage-for-lkab/?aid=16447
,information hämtad 5 november 2018.
Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten, och länsstyrelserna. Sveriges miljömål. https://www.sverigesmiljomal.se
, information hämtad 26 september 2018.
Nationalencyklopedin. (2018). Nationalencyklopedins uppslagsverk. Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/, information hämtad 19 december 2018.
Sida 67 (100)
Naturvårdsverket. (2018). Storslagen fjällmiljö. Hämtad från:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Storslagen-fjallmiljo/, information hämtad 19 december 2018.
Region Norrbotten. (2013). Ny flyglinje till Tromsö planeras. Hämtad från:
https://www.norrbotten.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Regional-utveckling-och- framtid/Samhallsplanering-och-infrastruktur/Infrastruktur/Nyhetsarkiv-infrastruktur/Ny-flyglinje-till-Tromso-planeras/ information hämtad 26 november 2018.
Regeringskansliet. (2017). Det klimatpolitiska ramverket. Hämtad från: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/, information hämtad 26 september 2018.
Regeringskansliet. (2018). Agenda 2030 och globala målen. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/, information hämtad 19 december 2018.
SMHI. (2018). Temperatur. Hämtat från: https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur, information hämtad 18 december 2018.
Trafikverket. (2018). Fyrstegsprincipen. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/fyrstegsprincipen, information hämtad 30 augusti 2018.