Författarna vill tacka de arbetsterapeuter som deltagit i studien och delat med sig av sina erfarenheter gällande hälsofrämjande arbete inom primärvården. Författarna vill även rikta ett särskilt tack till vår handledare Marianne Sirkka, magister i arbetsterapi, arbetsterapienheten Sunderby sjukhus och Maria Prellwitz, universitetslektor för goda råd och diskussioner under arbetets gång. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra familjer som stöttat och visat stort tålamod under arbetets gång.
29
Referenslista
American Occupational Therapy Association [AOTA]. (2008). Occupational therapy practice framework: Domain and process (2nd ed). American Journal of Occupational Therapy, 62, 646-663.
Bejerholm, U., & Eklund, M. (2006). Engagement in occupations among men and women with schizophrenia. Occupational Therapy International, 13 (2), 100-121.
Blesedell Crepeau, E., Chon, E. S., & Boyt Shell, B. A. (2003) Overview of intervention. In E. Blesedell Crepeau, E. S. Cohn & B. A. Boyt Schell (Eds.), Willard and Spackmans Occupational Therapy (10 ed). (pp. 456). Philadelphia: Lippincott.
Browson, CA., Scaffa, ME. (2001). Occupational Therapy in the Promotion of Health and the Prevention of Disease and Disability Statement. American Journal of
Occupational Therapy, 55 (6), 656-60.
Christiansen, C. H., & Baum, C. M. (2005). The complexity of human occupation. In C. H.
Christiansen, C. M. Baum & J. Bass-Haugen (Eds.), Occupational therapy:
Performance, participation, and well-being (3rd ed.) (pp. 3-17). Thorofare, NJ: SLACK Incorporated.
Cole, B. M. (2005). Group Dynamics in Occupational Therapy. Thorofare, NJ: Slack.
Eklund, K., Sjöstrand, J., & Dahlin-Ivanhoff, S. (2008). A randomized controlled trial of a health-promotion programme and its effect on ADL dependence and self-reported health problems for the elderly visually impaired. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy, 15, 68-74.
Elley, R., Kerse, N., Arroll, B., Swinburn, B., Ashton, T., & Robinson, E. (2004). Cost-effectiveness of physical activity counselling in general practice. The New Zealand Medical Journal. 117 (1207), 1-15.
Falk, V., & Nilsson, K. (1999). Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige (2 uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA]. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Gitlin, L. N., Winter, L., Dennis, M. P., Corcoran,M., Schinfeld, S., & Hauck, W. W. (2006).
A randomized trial of a multicomponent home intervention to reduce functional difficulties in older adults. Journal of the American Geriatrics Society, 54. 809–816.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
30 Jaffe, E. G., & Epstein, C. F. (2003) A consultative approach to occupational therapy practice.
In E. Blesedell Crepeau, E. S. Cohn & B. A. Boyt Schell (Eds.), Willard and Spackmans Occupational Therapy (10 ed). (pp. 945). Philadelphia: Lippincott.
Holloway, I. & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing (2nded). London:
Blackwell Science Ltd.
Håkansson, C., Lissner, L., Björkelund, C., & Sonn, U. (2009). Engagement in
patterns of daily occupations and perceived health among women of working age.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, 110-117.
Kallings, L. V., Leijon, M. E., Kowalski, J., Hellénius, M-L., & Ståhle, A. (2009). Self-Reported Adherence: A Method for Evaluating Prescribed Physical Activity in Primary Health Care Patients. Journal of Physical Activity and Health, 6, 483-492.
Kielhofner, G. (2008). Model of Human Occupation. Theory and application (4th ed.).
Lippincott: Williams & Willkins.
May, M. & Rugg, S. (2010). Electrically powered indoor/outdoor wheelchairs:
recipients’ views of their effects on occupational performance and quality of life.
British Journal of Occupational Therapy January 73 (1).
Miller, W. R., & Rollnick, S. (2003). Motiverande samtal – Hur man hjälper människor att bli villiga, kunniga och redo att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten i deras liv. Norrköping: Kriminalvårdens förlag.
Mountan, G., Mozley, C., Craig, C. & Ball, L. (2008). Occupational Therapy Led Health Promotion for Older People: Feasibility of the Lifestyle Matters Programme. British Journal of Occupational Therapy, 71 (10), 406-413.
Moyers, P. (2005). Introduction to occupation-based practice. In C. H. Christiansen, C. M.
Baum & J. Bass-Haugen (Eds.), Occupational therapy: Performance, participation, and well-being (3rd ed.) (pp. 221-240). Thorofare, NJ: SLACK Incorporated.
Nilsson, I., Nygård, L. (2003). Geriatric Rehabilitation: Elderly Clients’ Experiences of a Pre-discharge Occupational Therapy Group Programme. Scandinavian Journal of
Occupation, 10, 107-117.
Niva, B. & Skär, N. (2006). A pilot study of the activity patterns of five elderly persons after a housing adaptation. Occupational Therapy International, 13 (1). 21–34.
Pereira, R. B., & Stagnitti, K. (2008). The meaning of leisure for well-elderly Italians in an Australian community: Implications for occupational therapy. Australian Occupational Therapy Journal, 55, 39–46.
Regeringens Proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtat december 28, 2009 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GV03110
31 Reynolds, F. (2001). Strategies for Facilitating Physical Activity and Wellbeing: a Health
Promotion Perspective. British Journal of Occupational Therapy, 64 (7). 330-336.
Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Bohus: Ale Tryckteam.
Socialstyrelsen. (2005). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård? En kartläggning om
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hämtat december 7, 2009 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-131-34
Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport, 2009. Hämtat februari 8, 2010 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72_200912672_rev2.pd
Spalding, N. (1996). Health promotion and the role of occupational therapy. British Journal of Therapy and Rehabilitation, 3 (3), 143-147.
Streeton, R., Cooke, M., & Campell, J. (2004) Researching the researchers: Using a snowballing technique. Nurse Researcher 12 (1), 35-46.
Vik, K., Nygård, L., Borell, L. & Josephsson, S. (2008). Agency and engagement:
Older adults´ experiences of participation in occupation during home-based rehabilitation. Canadian Journal of Occupational Therapy, 75 (5), 262-271.
Wilcock, A. A. (2005). Relationship of Occupations to Health and Well-Being. In C. H.
Christiansen., C. M. Baum., & J. Bass-Haugen (Eds.), Occupational Therapy:
Performance, Participation, and Well-Being (3rded.) (pp. 135-164). Thorofare, NJ:SLACK Incorporated.
Wilcock, A. A. (2006). An occupational perspective of health (2nd ed.). Thorofare, NJ: Slack.
World Health Organization [WHO]. (1986) Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtat februari 13, 2010 från
https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/index.html World Health Organization [WHO]. (1998) Health Promotion Glossary. Geneve.
Hämtat februari 13, 2010 från
http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/WHO_HPR_HEP_98.1.pdf
32 arbetsterapeutiska hälsofrämjande arbete utförs på olika sätt och olika omfattning inom primärvården, vilket framkommit under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi vill därför studera hur arbetsterapeuter inom primärvården arbetar hälsofrämjande och syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hälsofrämjande arbete inom primärvården.
Vi vänder oss till Dig då vi genom (namn på arbetsterapeuten) har fått kännedom om att Du har goda erfarenheter av hälsofrämjande arbete. Studiens metod går ut på att de deltagande arbetsterapeuterna i studien föreslår en annan arbetsterapeut inom primärvården som har erfarenheter av hälsofrämjande arbete, därför frågar vi Dig om du kan vill delta?
Datainsamlingen kommer att genomföras via intervjuer som kommer att spelas in på mp3/band och dessa utförs personligen eller via högtalartelefon beroende på geografiska avstånd. Band och datamaterial kommer att förvaras inlåst. Så att du kan förbereda dig inför intervjun bifogas frågorna till intervjun. Beräknad tid för intervjun är ca 45 min. I det färdiga resultatet ska de deltagande arbetsterapeuterna i studien inte kunna identifieras. Att delta är frivilligt och de medverkande kan avbryta när som helst utan att ange skäl för detta.
Vi som ska utföra denna studie under våren 2010 är två studenter som studerar till arbetsterapeuter på distans via Luleå tekniska universitet (institutionen för hälsovetenskap) och den kommer att utgöra vårt examensarbete i arbetsterapi som omfattar 15 hp. Studien publiceras under hösten 2010 och finns tillgänglig via http://epubl.ltu.se.
Om du vill och kan delta i studien eller inte kan du svara via telefon eller e-post. Om vi inte hört något från dig på en vecka ringer vi upp och frågar. Vid eventuella frågor kontakta oss gärna.
33
Intervjuguide
Bilaga 2Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut?
Hur länge har du arbetat hälsofrämjande?
Kan du berätta om vilka erfarenheter du har av hälsofrämjande arbete?
Kan du ge exempel på hur du arbetar hälsofrämjande i ditt vardagliga arbete?
Med tanke på dina erfarenheter av hälsofrämjande arbete, kan du se om det finns behov av visst typ av hälsofrämjande arbete mer än annat?
Vilka erfarenheter har du av hur hälsofrämjande arbete tas emot av patienter?
Har du några erfarenheter av att samarbeta med andra professioner i det hälsofrämjande arbetet?
Med tanke på de erfarenheter du har av att arbeta hälsofrämjande, är du nöjd med de resurser du har?
Är det något du vill tillägga?
Kan vi återkomma om frågor uppkommer?