Tillsyn och kontroll

Regelbunden tillsyn och avläsning/hämtning av data har betydelse för tillförlitligheten i räkningen. Exempel på vad som i förekom- mande fall bör kontrolleras vid tillsyn:

• Inställning av sändare mot mottagare/reflektor. • Sensorslinser fria från smuts och imma.

• Att displayer och lysdioder för funktionskontroll ger utslag. • Batterifunktion.

• Montering och kamouflage.

• Täckmaterial över tryckplattor. Det är ofta nödvändigt att fylla på med jord eller grus allteftersom materialet ovanpå tryckplat- tan slits ner.

• Att grenar eller annat inte kan svänga in i IR-strålen, eller att buskar eller annan vegetation inte håller på att växa upp i IR- strålen.

Checklista med tips för

IR- och trampräknare

Det är en hel del som kan man kan behöva ha med sig ut vid installation och tillsyn av räknarna även om mycket är förberett, som till exempel tillverkning av fästanordningar och stolpar för montage av IR-räknare.

• Magnet. Man kan måla magneten eller trä ett band genom hålet respektive ringen i magneten så blir den lättare att hålla reda på och att hitta om man tappar den på marken.

• Friska batterier.

• Skruv och skruvmejslar. Skruvar med krysspår ger säkrast grepp och är lätta att skruva även i mörker.

• Kniv är alltid bra att ha. • Tång.

• Plattång, kabeltång eller avbitare och kabelskor om något behöver åtgärdas på Diellräknaren.

• Ficklampa, bland annat för att kunna läsa av displayer i dåligt ljus.

• Penna och papper för att notera mätarställning. • Liten spade.

• Sekatör.

43 �                  

• F.ö. är det bra att täcka trampräknarnas tryckplatta med en turfmatta (plastdörrmatta som ser ut som gräsmatta). Finns som metervara på byggvaruhus. Den skyddar tryckmattan och binder täckningsmaterialet, och både skyddar och underlättar när tryckplattan ska grävas upp.

Testa räknarnas tillförlitlighet

Räknarens tillförlitlighet kan testas genom att manuella observatio- ner jämförs med räknarens data. De manuella observationerna kan till exempel registreras i ett formulär med uppgift om observations- period, mätintervall och typ av händelse. För att observationerna ska kunna hänföras till rätt intervall är det viktigt att ställa den egna klockan efter datorns klocka som styrt tiden vid programme- ringen av loggern. Ett tips är att använda mobiltelefonens digitala klocka som enkelt kan ställas praktiskt taget exakt efter datorns klocka. För att få tillräckligt underlag för att bedöma räknarnas tillförlitlighet krävs många registreringar och lång tid för obser- vationer. Men man kan på förhållandevis kort tid testa räknarens funktion och tillförlitlighet genom att själv på olika sätt passera fram och tillbaka på mätplatsen, till exempel gå, springa eller åka skidor. Uppgifterna förs in i formulär eller noteras på annat sätt och jämförs med data som redovisats på display eller i logger. Man får inte glömma att också registrera andra som eventuellt passerar mätplatsen under tiden. Med formuläret som underlag kan man räkna ut ett relationstal som korrigerar för räknefel.

En “väderdagbok” kan vara till viss hjälp vid analys av fel eller avvikande mätresultat för att se om det kan finnas något samband med hård blåst, stark kyla, kraftigt regn, dimma eller tätt snöfall. Väderdata kan också användas som underlag när besökskurvorna ska tolkas för att ge en uppfattning om vädrets betydelse för besöks- frekvensen. En väderdagbok kan även ge information om vädrets eventuella påverkan på utrustningen och därmed tillförlitligheten i resultaten.

������������������� ����� ��� ��������� ������� ����� ���� ��� �������� ������� ���� ����� ���� ��� ���� � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ������������

45

Problem och vad de kan bero på

IR-räknare Diell

Uppenbara felräkningar:

- För långt avstånd sensor – reflektor. - Snö/imma/smuts på sensorns lins. - Tätt snöfall eller tät dimma.

- Direkt infallande solljus i sensorns lins.

Displayen är tom (Aktuell mätarställning lagras och återgår när felet åtgärdats):

- Urladdat batteri. - Felkoppling av sladdar. - Sladdanslutning lossad. - Fel inställning från början.

Mätarställning i displayen ändras inte trots att sensorns ljusdiod reagerar vid test:

- Felkoppling eller lossad sladdanslutning.

- Sensorn skadad genom kortslutning. Kontrollera spänning i svart sladd.

Sensorns ljusdiod slocknar inte vid inställning: - För långt avstånd (> 4 m.) till reflektor. - Reflektorn felvinklad.

- Sensorn felmonterad i höjd-/eller sidled i förhållande till reflektorn.

Eco Pyro lens

Uppenbara felräkningar:

- Snö/imma/smuts på sensorns lins. - Direkt infallande solljus i sensorns lins. - För långt mätavstånd.

Displayen visar 0 trots att folk har passerat: - Kabelanslutning inte ordentligt tillskruvad. - Loggern ej aktiverad.

”Ej infraröd anslutning” vid hämtning av data: - Loggern ej aktiverad.

Trampräknare Eco Slab counter

Displayen visar 0 trots att folk har passerat: - Kabelanslutning inte ordentligt tillskruvad. - Loggern ej aktiverad.

”Ej infraröd anslutning” vid hämtning av data: - Loggern ej aktiverad.

- Felaktigt val på handdatorn.

Mätarställning ändras inte eller felräkningar trots tramp på tryckplattan:

- För kallt så marken är frusen eller för mycket snö.

- Tryckplattan ligger för djupt eller har för dåligt underlag (ojämnt/snett).

- Kabelbrott eller dålig kabelanslutning. Chambers Step Counter.

Displayen tom:

- Urladdat eller felaktigt isatt batteri.

Mätarställning ändras inte eller felräkningar trots tramp på tryckplattan:

- Tryckplattan ligger för djupt eller har för dåligt underlag (ojämnt/snett).

- Felaktig inställning av känslighet. - Kabelbrott eller dålig kabelanslutning.

- För kallt så marken är frusen eller för mycket snö. Inga registreringar på i loggern:

- Felaktig programmering av loggern.

- Loggerns anslutning till kontrollboxen ej tillräckligt åtdra- gen.

- Loggerns batteri slut.

- Tryckplattan ligger för djupt eller har för dåligt underlag (ojämnt/snett).

- Felaktig inställning av känslighet. - Kabelbrott eller dålig kabelanslutning.

47

Schmidt Pressure Pad

Mätarställning ändras inte eller felräkningar trots tramp på tryckplattan:

- Tryckplattan ligger för djupt eller har för dåligt underlag (ojämnt/snett).

- Kabelbrott.

- Glapp i anslutningen på kabeln mellan tryckplatta och trans- ducer.

Borgwardt, U. Kjær Nielsen, S. (1994) Publikumstællinger i skoven. Den Kongelige Veterinæog Landbohöjskole. Köpenhamn 1994

Bäck, E., Bäck. L. (1986): Effekterna av ett vägbygge – väg 98 mellan Kiruna och Riksgränsen.

Countryside Commission for Scotland (1983): Recreation site survey manual. London 1983

Finnish Forest Research Institute (2004): Policies, Methods and Tools för Visitor

Hultman, S-G, Wallsten, P. (1988): Besöksmönstret i Rogen – Långfjället. Kommit Rapport 1988:3

Hörnsten. L, Fredman. P: ETOUR (2002): Besök och besökare i Fulu- fjället 2001.u 2002:6:

Lindhagen, A. Ahlström, I. (2005): Mätning av friluftsliv. Uppsala 2005. Lindman, H. (1991): Vandrarundersökningar – en metodstudie på Upplandsleden. Uppsala universitet.

Lundin, M. (2004): En studie i besöksantalet i tre tätortsnära skogar i Stockholmsområdet med hjälp av Radio Beam Counter. SLU, Inst. För Skogens produkter och marknader, vol. 38

Management. MMV konferensrapport Rovaniemi, june 16-20 2004. Naturvårdsverket. Vandringsleder i låglandsterräng – Nyttjande och organisation. Rapport 4441. 1995

Naturvårdsverket. Räkna Friluftslivet – en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam. Stockholm 2005

Nielsen, T. (1999): Publikumstællinger i naturområder. Den Kongelige Veterinæog Landbohöjskole. Köpenhamn 1999.

Scottish Natural Heritage. (1993): Visitor monitoring equipment inventory.

Søndergaard Jensen, F. (1992): Vestamager Besögstal 1985 – 1988. Forsk- ningscentret for skov & Landskab.

Upplandsstiftelsen (2004): Räkna friluftslivet i Uppsala län – Uppsala kommun och Upplandsleden. Rapport 24/2004.

US Dep. Of Agriculture (1995): Techniques and equipment for gathering visitor use data on recreation sites.

I den nya naturvårdspolitiken har friluftslivet fått ökad betydelse. Värdet av den skyddade naturen ska lyftas fram och göras mer till- gängligt för allmänheten. Förbättrad kunskap om antalet besökare och besöksmönster är därför viktigt som underlag i planering och för- valtning inom naturvården. Naturvårdsverket har i projektet Räkna Friluftslivet provat teknisk utrustning för besöksräkning i natur. I den första skriften Räkna Friluftslivet redovisades erfa- renheter från användningen av räknaren Radio Beam Counter, som är den enda räknaren som arbetar med radiosignaler. I den här skriften redovisas erfarenheter av så kallade trampräknare och räknare som arbetar med infrarött ljus.

I skriften ges praktiska råd om hur man t.ex. väljer lämplig plats för installation av räknarna, och hur de kan monteras och kamoufleras. Skriften ger också vägledning i hur räknarna ställs in och programmeras liksom hur resultaten från räkning- arna kan bearbetas. Intresset för besöksräkning i natur har utvecklats starkt under senare år och fått allt större betydelse inom naturvården. Syfte med skriften är att uppmuntra till ökad användning av besöksräkning som ett del i arbetet med natur- vård och friluftsliv.