• No results found

Tillträde till fältet

In document Barns sociala liv på fritidshemmet (Page 50-54)

Det fritidshem som har ingått i denna studie har valts strategiskt. I min tjänst som lärarutbildare har jag kontakt med flera olika VFU-skolor5 som medverkade till att det redan

5

52

fanns upparbetade kontakter mellan lärarutbildningen och fältet. Vidare var det av intresse att följa ett fritidshem där det var praktiskt möjligt att kunna studera barns egna aktiviteter. Det medverkade till att val av fritidshem föll på en verksamhet som lokalmässigt inrymde många olika utrymmen för barnen att tillgå under sin vistelse på fritidshemmet. Då en avsikt i studien var att studera barns egenstyrda aktiviteter var det betydelsefullt att det fanns möjligheter till egna rum i verksamheten.

Som observatör ingår att ta del av de miljöer där barnen befinner sig, vilket betyder att jag som forskare framförallt har varit närvarande i fritidshemmets egenstyrda verksamhet. För att få tillträde till barnens praktik krävs av forskaren att bli insläppt. Enligt Hammersly och Atkinson (2003) är det inte alltid självklart att få tillgång till fältet. Ibland handlar det bara om en praktisk fråga men det kan likaväl röra sig om organisatoriska hinder. Skolan och fritidshemmet är överlag tillgängliga och öppna för att släppa in forskare, dock kvarstår ju alltid föräldrars samtycke om barn är minderåriga. Thorne (1993) berättar om vuxna som grindvakter, vilket i hennes studie var lärare. Det blev med hjälp av lärare i skolan och fritidspedagoger på fritidshemmet som jag fick tillgång till fältet. I slutet av vårterminen kontaktade jag en skola med tillhörande fritidshem. Tanken var att ett fältarbete skulle starta i augusti när skolan började. Vid ett föräldramöte i skolan i en av klasserna delades blanketter om samtycke ut till föräldrarna. I den andra skolklassen lämnades blanketter om samtycke ut via läraren, då inget föräldramöte var inplanerat vid den tiden. Blanketterna samlades sedan in av lärarna i respektive skolklass. När höstterminen startade saknades några samtycken från ett antal barn. I de fall hjälpte fritidspedagogerna till att få in blanketterna. Barnen agerade sedan grindvakter och gav mig tillgång till deras egenstyrda verksamhet, vilket skedde efter hand då jag hade lärt känna de flesta barnen. Dataproduktionen varade i sju månader, från den 29 augusti 2008 – den 31 mars 2009. Under denna period genomfördes observationer i verksamheten under 54 eftermiddagar, observationstiden varierade mellan två till tre timmar vid varje tillfälle vilket totalt utgör ca 160 timmar. Det utskriva materialet består av 126 sidor.

Deltagare i studien

I denna studie ingår en grupp barn som går på samma fritidshem. Oftast följs en större del av en skolklass åt till fritidshemmet bland de yngre barnen. I studien har två årskurser från skolår 3 ingått. Fritidshemmet Kajutan riktade sin verksamhet till barn som gick i skolår 3-6 och de barn som ingick i urvalsgruppen gick sitt första år på Kajutan och hade varit inskrivna på andra fritidshemsavdelningar när de gick i skolår 1 och 2. I studien ingick 41 barn. Barnens ålder har varit mellan åtta och nio år. I en av skolklasserna var 24 barn inskrivna på

53

fritidshemmet (18 flickor och 6 pojkar). I den andra skolklassen var tre av barnen inte inskrivna på fritidshemmet. Deltagarna i denna skolklass uppgick till 17 barn (8 flickor och 9 pojkar). Fritidshemmet hade 100 inskrivna barn, men det hände aldrig under studiens gång att samtliga barn var närvarande. I en del av fältanteckningarna förekommer äldre barn som gick på fritidshemmet, de är inte nämnda vid namn då de inte ingick i urvalsgruppen.

Fritidshemmet Kajutan – en beskrivning

Fritidshemmet Kajutan är beläget intill skolgården och har tidigare varit ett boningshus. Grundskolan som Kajutan tillhör är en 1-9 skola och fritidshemmet vänder sig till barn från skolår 3 till år 6. I allmänhet startar barnens vistelse på fritidshemmet utomhus, det är inte tillåtet att gå in på fritidshemmet förrän efter mellanmålet som serveras vid klockan 14.30. Någon gång görs undantag från denna regel, till exempel vid dåligt väder. Utomhusvistelsen ägnar barnen till att sysselsätta sig på gården framför och i närheten av fritidshemmets gård. Gården erbjuder flera möjligheter till lek. Det finns en redskapsbod som är välutrustad med allehanda lekredskap och en utemöbel som består av bord med fastsatt bänk. På gården finns plattbeläggning, gräsytor och träd, det finns också en större koja i två våningsplan som är bygd mellan två träd. Framför fritidshemmets byggnad finns en veranda där barnen lägger sina skolväskor i väntan på att få gå in efter att mellanmålet är avklarat. Ibland är det möjligt att få hänga in sin väska på sin plats i tamburen för att därefter gå ut och leka.

Fritidshemmet ligger i en villa med två våningsplan. Där finns flera rum som är avsedda för olika aktiviteter. Under den tid som studien pågick byter rummen karaktär vid olika tillfällen. Under skolans lov brukar fritidspedagogerna möblera om. På nedre botten finns en tambur och ett större rum med två intilliggande rum. I det stora rummet finns ett bordtennisbord som dels kan användas till bordtennis, dels kan det förvandlas till underlag för ett gemensamt legobygge. I rummet finns också en stor hörnsoffa och en TV som är ämnad för TV-spel eller videofilm. Efter ett av loven flyttas denna soffa till ett angränsande rum och datorer placeras intill varandra längs två av väggarna i det större rummet. I ett av de mindre rummen på den nedre våningen finns en verkstad som är ämnad för måleri och skapande verksamhet. I ett annat mindre rum på den nedre våningen finns det till en början datorer vilka sedan byter plats och placeras i det större rummet. På den andra våningen finns en övre hall där det även finns krokar att hänga sina kläder och skolväska på samt en utklädningskläder i en stor låda. I ett av rummen på den övre våningen är det till att börja med 8 datorer. Efter hand förvandlas detta rum till ett jättelikt kuddrum som kallas för ”stora kudd”. I ett ytterligare rum finns det ett ovalt arbetsbord där man kan sitta och pyssla. Materialutbudet är

54

rikt och lockar till att rita, göra halsband eller att sy på symaskin. Rummet är stort och avdelas med en öppning som kan dras igen med hjälp av draperier. Bakom draperierna finns en stor hörnsoffa och utklädningskläder. Under studiens gång får rummet ett nytt namn, ”tjejrummet”. På andra våningen finns också ett litet rum som kallas för ”lilla kudd”. Rummet är litet och innehåller en liten hörnsoffa som går att ta isär och en TV ämnad för TV-spel. Mellanmålet serveras i skolans matsal. Samtliga fritidshemsbarn på skolan äter sitt mellanmål i matsalen, men sitter vid olika bord. Kajutan sitter samlade vid ett antal bord. Oftast sitter barnen tillsammans med sin skolklass men det är inget krav från de vuxna. De vuxna placerar sig vid de olika borden men de vuxna räcker inte till vid alla bord. Placeringen av barn följer vanligen vilka som planerar att leka tillsammans under eftermiddagen eller har lekt strax före mellanmålet. Ibland sitter pojkar och flickor för sig, ibland sitter pojkar och flickor tillsammans.

55

Del 4 Resultat

In document Barns sociala liv på fritidshemmet (Page 50-54)