För att kunna orientera sig i verkligheten behövs det en gemensam kognitiv karta och ett gemen-samt språk. Men vad menas med begreppet ”gemengemen-samt”? Begreppsbildningen är viktig för att den hjälper människorna att organisera och värdera sina erfarenheter. Att lära sig ett språk är att lära sig hur den kognitiva kartan fungerar. Kontexten har en viss betydelse. Det finns nämligen en skillnad om man lär sig svenska i Finland eller i Sverige. Språket är i stort sett detsamma men den kognitiva kartan är till en viss del annorlunda. Min tolkning av det svenska samhället påver-kas naturligtvis av det faktum att jag inte är svensk. Denna negation, detta inte-vara, är både en belastning och en tillgång när man arbetar med diskursanalys. Det finns alltid en risk för aberrativ avkodning, att missförstå de använda tecknens betydelse. Det kan också vara svårt att uppfatta språkets alla nyanser. Å andra sidan kan det vara lättare att se hur den befintliga diskursen är konstruerad när den inte är helt självklar och naturaliserad. Det finns även en annan faktor som kan påverka mina tolkningar. Jag är, vad man i Finland brukar kalla, en ”rödingunge”. Min mor-far överlevde inbördeskriget 1918 och han var röd. Den nationella diskursen har således aldrig varit helt naturaliserad för mig – inte ens i mitt eget land.
Texturvalet har samlats i två etapper. Min ursprungliga tanke var att koncentrera mig på artik-lar som på något sätt handlade om eller innehöll invandrare, flyktingar, etniska minoriteter, seg-regerade förorter och så vidare. Under den första analysen av de utvalda texterna upptäckte jag att personer, som uppenbarligen inte var svenskar, i vissa fall aldrig identifierades som sådana. I vissa andra fall var en persons etniska ursprung mycket viktigt trots att den detaljen inte hörde till
artikelns tema. När jag inte lyckades hitta något mönster som hade kunnat förklara skillnaden, reviderade jag urvalskriterierna och gjorde en ny genomgång av samtliga tidningar. Det nya urva-let omfattade alla artiklar som i någon form innehöll personer med utländsktklingande efternamn, d v s namn som inte var svenska soldatnamn, namn som inte slutade med ändelser som son, -berg, -kvist eller -in som till exempel Sahlin, Norlin. Personerna måste också vara bosatta eller arbeta i landet.
Att gå efter namn är mycket problematiskt för att namnet i sig säger ingenting om personens härkomst. Det är dessutom svårt för en utlänning att veta vilka namn som redan blivit försvens-kade. Jag anser dock att namnet är ett intressant urvalskriterium i det avseende att det emellanåt dyker upp i medierna. När det exempelvis diskuteras om icke-svenskarnas arbetslöshet, sägs det ibland att det kan vara svårare för en person med ett ”konstigt” namn att bli kallad till en anställ-ningsintervju. Det verkar inte heller ha någon större betydelse om personen är född i Sverige.
Författaren Mikael Niemi är född i Sverige men är han svensk? Författaren Maria-Pia Boëthius däremot är enligt Invandrarverkets definition en invandrare. Hennes mor är nämligen finlands-svensk. Men uppfattas hon som en invandrare? Min avsikt är dock inte att kategorisera människor som svenskar eller icke-svenskar efter deras namn. Det som är intressant är inte namnet i sig utan det som finns kring namnet, d v s förhållandet mellan namnet och personbeskrivningen, vem som beskrivs som annorlunda och vilken typ av egenskaper som upplevs som avvikande eller exo-tiska. Det som jag är ute efter är att se hur annorlundahet skapas i texterna.
Jag har för tydlighetens skull sammanställt en lista av både svensktklingande och utländskt-klingande namn. Listan är inte skriven efter namnens eventuella svenskhet eller utländskhet utan den bygger på den föreställda (o)svenskheten som framkommer i texterna. Namnlistans funktion är att vara ett stöd och ge en indikation till vad som möjligtvis uppfattas som svenskt. Avsikten är att leta efter ett mönster som eventuellt skulle kunna förklara när och varför en person identifieras som en av ”dem andra”. Skulle det kunna bero på exempelvis personens etniska ursprung eller social status? Urvalet är strategiskt vilket innebär att det inte är vattentätt. Jag tror inte att det är möjligt att göra ett vattentätt urval för att de binära oppositionerna är mytskapande. Myter arbetar metonymiskt och stimulerar läsaren att skapa resten av kedjan. Det är inte namnet i sig som är intressant utan vilka egenskaper som tillskrivs personen i fråga.
Bildanalyserna kommer att bygga på semiotik. De använda verktygen är denotation, konnotat-ion samt metaforiska och metonymiska symboler. Textanalyserna följer Fowlers tolkning av
Hal-lidays tre funktioner. Jag kommer att ta upp alla tre funktioner i olika omfattningar. Den viktig-aste funktionen är den ideationella som tar upp transitivitet, ordförråd och betydelserelationer.
När det gäller transitivitet, måste man se om verben är i aktiv eller passiv och om agenten är när-varande i passiva konstruktioner eller inte. Genom olika syntaktiska förändringar, som exempel-vis deagentialisering eller nominalisering, raderas agenten och på så sätt blir ansvarsförhållanden otydliga. En agent är den aktivt handlande parten och patient den som påverkas av handlingen.
Syntaxen visar också vad som placeras i förgrunden eller i bakgrunden, vad som är närvarande eller frånvarande. Ordförrådet visar betydelserelationer orden emellan. Ordets värde beror på dess förhållande till andra ord. Att vara t ex ryskfödd är inte negativt i sig. Det beror på hur egenskap-en inramas. De lexikala processer som kan vara viktiga att uppmärksamma är relexikalisering, övertydlighet samt olika typer av antydningar eller presuppositioner som förutsätter viss kunskap.
Den interpersonella funktionen innehåller olika modaliteter som visar påståendets status. Mo-daliteter kan uttryckas med hjälp av verb eller adjektiv. De fyra moMo-daliteterna är sanning, plikt, tillåtelse och önskvärdhet. Jag kommer att fokusera mig mest på verb för att de viktigaste adjek-tiven och adverben kan tas upp i de ideationella funktionerna. Eftersom nyheter liknar myter som en kommunikativ process kan den vanligaste modaliteten förväntas vara sanning. Därför kan det vara intressant att lägga märke till när de andra modaliteterna används. Den textuella funktionen kommer mest att fungera som en kontext. van Dijks reflektioner över citat och källor förtjänar dock att diskuteras. Citaten visar vilka som är journalistens källor och hur de värderas. Andra viktiga aspekter är eventuella koloniala känslostrukturer i form av föreställningar om vithet och svarthet samt modernitet. Både texter och bilder kan innehålla spår av stereotypisering och rasifi-ering. Jag kommer också att göra kommutationstest genom att ersätta texternas utländsktkling-ande efternamn med ett vanligt svenskt, t ex Svensson. Jag ska också försöka ersätta eventuella invandrartäta områden med svensktäta, t ex Kungsholmen eller Gustavsberg. Kommutationstestet är en enkel metod för att snabbt kontrollera om försvenskningen på något sätt påverkar textens betydelserelationer, d v s om det finns saker som visar tecken på annorlundahet.
4 Textanalyser
Det fanns sammanlagd 54 texter som jag har delat in efter olika kategorier som är: ”Inrikes”,
”Stockholm”, ”Ekonomi”, ”Special”, ”Sport” och ”Kultur”. Kategorin ”Special” innehåller artik-lar som hittats i DN kunskap, DN hemteknik, DN bostad samt SvD Livsstil. Jag har försökt följa tidningarnas egen indelning så långt som möjligt för att fånga in den värld tidningarna presente-rar. För att få fram en överblick över materialet har jag sammanställt en tabell.
Tabell 1: Indelning i olika kategorier
Tidning Inrikes Stockholm Ekonomi Special Sport Kultur Totalt
Svenska Dagbladet 3 5 4 9 5 2 28
Dagens Nyheter 7 9 4 4 2 0 26
Totalt 10 14 8 13 7 2 54
Materialet innehåller både personer som framställs som annorlunda och personer behandlas som svenskar. Min avsikt är att försöka ta reda på i vilken typ av nyheter annorlundaheten är en viktig konvention samt vilken typ av personer som drabbas av denna annorlundahet. Det kan vara in-tressant med tanke på journalisternas nära förhållande till olika samhällseliter. Det kan till exem-pel finnas vissa typer av yrken där annorlundahet är tillåtet. Det kan också finnas nyhetsgenrer där annorlundahet dyker upp bara i vissa specifika situationer.