Vilka tillvägagångssätt har informanterna när de genomför sin undervisning?

Vi beskriver tillvägagångssätten hos företag A och B samt förtydligar beskrivningen med de verktyg som används.

A. Skillnader i tillvägagångssätt mellan företag A och B B. Vilka verktyg som används i undervisningen.

A. Skillnader i tillvägagångssätt mellan A och B

Figur nr 7. Tillvägagångssätt hos företag A och B vid undervisning (egen figur)

Att företagen A och B skiljer sig åt vad gäller planering av utbildningar är ju något som vi har kommit fram till i den första frågeställningen om vad som styr informanternas

undervisningsstrategier. Den andra frågeställningen om tillvägagångssätt vid genomförande av utbildningen följer samma inslagna väg som vi redan har börjat vandra på. Företagen skiljer sig alltså åt även här. Vi kan se på bilden en uppdelning av de

metoder/tillvägagångssätt som används. Bilden visar det mönster vi har funnit i empirin. De informanter som har berättat om metoderna på den högra delen av bilden är de som arbetar på

Företag A Företag B

Visa praktiskt

Genomgång av syftet

Skapa relationer o

trygghet Diskussioner

&

grupparbete

Muntlig genomgång

Slutprov

Folder &

Handbok

Prova övningsuppgifter

i system

Checklista

utbildningsföretag B och de informanter som berättar om metoderna på den vänstra delen arbetar på utbildningsföretag A.

Astrid, Anna, Alvar, Anette och Anders berättar alla att de innan en utbildning tar reda på vilka deltagarna är, försöker skapa en relation/trygghet så fort som möjligt, går igenom syftet med utbildningen och använder sig av grupparbeten och diskussion samt visar praktiskt i klassrummet. Bosse, Barbro, Bengt, Bibbi och Bertil berättar att de alla har checklistor med ett schema de skall följa för de standardutbildningar de ansvarar för. Det sker en muntlig genomgång, använder sig av handböcker och foldrar, låter deltagarna prova i systemen och arbetar med övningsuppgifter. Bertil och Bosse använder sig också av ett slutprov för att deltagarna skall bli godkända.

Företag A

Orsaken till att företag A använder sig av sina metoder är enligt Anders framför allt att det gäller att stärka deltagarnas/elevernas självförtroende så att de känner trygghet i klassrummet.

Detta är en förutsättning även enligt Sylwester (1995) för att läraren skall få uppmärksamhet och att deltagaren/eleven sedan skall kunna lära sig.

Varför företag A fokuserar mycket på självförtroende tror vi beror på det vi redan har beskrivit - att de utgår från individen i sin undervisning. Majoriteten av deltagarna har inte en speciellt lång utbildningsbakgrund och det är en stor del som har läs- och skrivsvårigheter.

Hård af Segerstad m.fl. (2007) menar att ett dåligt självförtroende kan hänga ihop med en negativ känsla sedan lång tid tillbaka av den egna skolgången. Den osäkerhet som detta dåliga självförtroende leder till blir också till en hjälplöshet inför nya situationer och en ren ovilja mot krav på att lära sig något nytt.

Alla metoder i företag A´s utbildning är kopplade till att ta hänsyn till de negativa känslor som Hård af Segerstad m fl. (2007) beskriver kan uppstå. Man är tydlig med utbildningens syfte, man visar praktiskt och man skapar diskussioner i grupp för att deltagaren skall känna sig trygg. Detta har sin grund i att företag A känner till vilka deltagare/elever som kommer samt deras förutsättningar.

Företag B

Orsaken till att företag B använder sig av sina metoder tror vi är att de arbetar mera med att sälja färdiga standardutbildningar som de anser inte går att undervisa på något bättre sätt än de gör idag, de utgår från ämnet/innehållet.

Företag B´s arbetssätt mot uppdragsgivaren eller kunden som vill köpa en utbildning är att företaget erbjuder befintliga standardutbildningar. En kund köper en utbildning med en

vetskap om vad innehållet är, kunden vet vilka steg som utbildaren kommer att gå igenom och hur lång tid det kommer att ta. För att utbildaren skall kunna genomföra utbildningen enligt avtalet så måste denne följa de redan uppsatta ramarna och de bästa sätten för utbildaren är då att använda sig av handböcker, genomgång och att deltagarna får prova själva i systemen.

Jämförelse företagen emellan

Vi anser att företag A tar hänsyn till individen, enligt Hård af Segerstad m.fl. (2007) får den som lyckas att klara av en arbetssituation en positiv känsla som leder till viljan att lära sig mera och göra nya erfarenheter. Detta tycker vi gynnar en motivation till ett fortsatt lärande, vare sig det handlar om studier, arbetsliv eller privatliv och det har ingen betydelse vilken nivå du befinner dig på.

Vi anser att företag B kan garantera att produkten de säljer innehåller vad företaget utlovar och de kan nå upp till de marknadsmässiga kraven. För de personer som företag B´s metoder passar är utbildningen effektiv och man når på samma sätt som företag A upp till den av Hård af Segerstads m fl. (2007) tidigare beskrivna positiva känsla.

Sylwesters (1995) forskning visar att vi som människor i allmänhet är bra på samarbete, på konceptualisering och på berättelser. Den visar också på att hjärnan är mindre bra på ihållande uppmärksamhet och precision. Denna forskning stämmer med företag A´s sätt att arbeta med att stärka deltagaren och skapa en relation och trygghet för att sedan kunna skapa ett gott klimat för grupparbete.

Ellström skriver i en artikel i ”Aktiva Studenter” om hur man lägger upp den perfekta

lektionen och här nämner han vikten av att på micronivå planera undervisningen. Man skall i denna planering aktivera eleverna/deltagarna genom diskussioner i smågrupper varvat med kortare föreläsningar. Ellström kommer också in på vikten av att läraren bör ha ett intresse för studenternas sätt att lära. Och han skriver att den emotionella kontakten mellan

elever/deltagare är överlägset viktigast i alla undervisningssammanhang. Ellström använder sig av både teacher-thinking perspektivet och det individuella perspektivet som handlar om att man lär sig på olika sätt

Agneta Sandén skriver i en artikel i antologin ”perspektiv på distansutbildning” att lärstil är något varje individ har och att den skiljer sig åt mellan olika personer. Huvudfrågan är du hur människor lär oavsett om det gäller i klassrummet eller distansutbildning. Om man skall ha detta som utgångspunkt ställs det stora krav på en flexibel utbildning. Detta kan ses som ett stort uppdrag att skapa en oändlig variation av läromedel byggda på flera olika synsätt på lärstilar, men genom att skapa läromedel efter de aktivt praktiska (AP) respektive logiskt teoretiska (LP) kan man skapa förutsättningar för det allra största flertalet studerande.

B. Olika verktyg som används i utbildningen

Informanterna hos företag B använder sig i större utsträckning av verktyg i sin undervisning, det handlar främst om projektor men det är också vanligt med handböcker som stöd. Företag A´s informanter använder sig istället mer av diskussioner och grupparbeten som resulterar i att verktyget som används oftare där är blädderblocket.

Man väljer medvetet att undvika projektorn på företag A därför att man vet att det finns deltagare med läs och skrivsvårigheter och som kan ha svårt att ta till sig textinformation.

Vi tycker att skillnaden på verktygen hos de olika företagen är att det hos företag B är informanterna själva, alltså läraren/utbildaren som använder sig av verktygen och deltagarna lyssnar och antecknar. I företag A´s undervisning används blädderblocket inte endast av läraren utan det är deltagarna själva som efter diskussioner och grupparbeten skriver ner sina resultat.