Tillvägagångssätt

I och med att uppsatsen har som mål att studera eventuell förändring så använder den här uppsatsen World Values Survey våg 6 (2014) och 7 (2020), för att göra jämförelser måste variablerna vara likvärdiga, det vill säga mäta samma saker. 3.2.1.1 Beroende variabler

I tabell 3.1 presenteras uppsatsens beroende variabler.

Tabell 3.1: Beroende variabler - Valdeltagande

World Values Survey – 6e vågen* World Values Survey – 7e vågen**

When elections take place, do you vote always, usually or never?

Local level National level

When elections take place, do you vote always, usually or never?

Local level National level * Inglehart, et.al. 2014

** Haerpfer, et.al. 2020

Vid genomförandet av ett reliabilitetstest för de två variablerna visare resultatet för de beroende variablerna att de två är lämpliga att använda i ett gemensamt index som

kan mäta valdeltagande, resultatet betyder att vi kan anta att de två variablerna mäter samma sak och vi kan därmed skapa ett index som mäter valdeltagande.

Tabell 3.2: Reliabilitetstest av beroende variabel

World Values Survey – 6e vågen* World Values Survey – 7e vågen**

Valdeltagande Valdeltagande

Cronbach’s Alpha 0,884 0,864

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

Andelen av de som aldrig röstar i politiska val har minskat och vi kan se en viss ökning bland de som alltid röstar och de som röstar oftast, men inte alltid. Valdeltagandet är högre på nationell nivå än på lokal nivå (se bilaga 1.1). Vidare i analysen omvandlas variabeln till antingen aktivt valdeltagande eller passivt valdeltagande, analysen är i sin tur baserad på de aktiva väljarna.

3.2.1.2 Oberoende variabler och kontrollvariabler Oberoende variabler

I tabell 3.3 presenteras de oberoende variablerna.

Tabell 3.3: Oberoende variabler

World Values Survey – 6e vågen* World Values Survey – 7e vågen**

Political action

Signing a petition Joining in boycotts

Attending peaceful demonstrations Joining strikes

Political action

Signing a petition Joining in boycotts

Attending peaceful demonstrations Joining strikes

Satisfaction with life as a whole Satisfaction with life as a whole Membership in voluntary organization: Membership in voluntary organization:

Church or religious organization Church or religious organization

Political Party Political Party

Environmental organization Environmental organization

Humanitarian or charitable org. Humanitarian or charitable org.

Interest in politics Interest in politics

Important living in democratic country Important living in democratic country How proud of nationality National Pride

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

Av de oberoende variablerna så skapas index för de båda vågorna för variablerna som faller under Political action och kommer att kallas politiskt engagemang. Resultatet av reliabilitetstestet finns i tabell 3.4.

Tabell 3.4: Reliabilitetstest av beroende variabel: Politiskt engagemang

World Values Survey – 6e vågen* World Values Survey – 7e vågen**

Politiskt engagemang Politiskt engagemang

Cronbach’s Alpha 0,733 0,757

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

När vi granskar de oberoende variablerna ser vi hur de skiljer sig från varandra. Mellan våg 6 (2014) och våg 7 (2020) har till exempel det politiska engagemanget bland amerikanska väljare ökat. Allt fler tycker också att politik är viktigt för deras liv. Amerikanarna verkar även vara något mindre nöjda med sitt liv mellan år 2017 och 2020 än vad de var mellan år 2011 och 2014. Vi kan se att antalet medlemmar i kyrkor och antalet religiösa församlingar har minskat, medan medlemskap i politiska partier, miljöorganisationer och välgörenhetsorganisationer har ökat en aning. Det går också att urskilja en liten ökning av intresse för politik. Huruvida amerikaner anser att det är viktigt att leva i en demokrati verkar oförändrat. Den nationella stoltheten verkar också ha minskat mellan 2011 och 2020 (se bilaga 1.2) (Haerpfer et.al. 2020; Inglehart, et.al, 2014).

Kontrollvariabler

Tabell 3.5: Kontrollvariabler

World Values Survey – 6e vågen* World Values Survey – 7e vågen**

Sex Sex

Year of birth Year of birth Educational level Educational level

- Urban/Rural

How proud of nationality National Pride

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

I tabell 3.5 finner vi uppsatsens kontrollvariabler. Variabeln Year of Birth (Generationer) delas in i två grupper: äldre och yngre generationer. Äldre

generationer omfattar de födda innan 1928 fram till 1964 och den yngre generationen omfattar de födda 1965 senare (Statista, 2021). Genom att göra den här distinktionen kan vi lättare se hur postmaterialistiska mot materialistiska värderingar manifesterar sig, då det antas att de äldre generationerna är materialistiska och de yngre generationerna är postmaterialistiska.

Variabeln Educational level mäter individers högsta utbildningsnivå och har kodats till att omfatta antingen hög eller låg utbildning, låg utbildning är upp till avslutad high school-utbildning men ingen vidareutbildning, även denna har kodats på ett sätt så att den går att göra till en dummyvariabel. Variabeln som mäter hur stolt en individ är över sin nationalitet är både en oberoende variabel och en kontrollvariabel beroende på vilken fråga som ställs, variabeln har kodats om på det vis att individen antingen känner nationell stolthet eller inte gör det (se bilaga 1.3).

3.2.1.3 Korrelation

När vi analyserar hur korrelationen mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna kan vi se att intresse för politik är den variabel som har starkast korrelation, med en korrelation på 0,473 och 0,422 respektive, under både våg 6 (2014) och våg 7 (2020) av World Values Survey (Se tabell 3.6). Det tyder på att korrelationen mellan valdeltagande och intresse för politik har minskat. Vi kan också se att den variabeln är starkare under våg 6 än under våg 7. Variabeln politiskt engagemang har en korrelation på 0,322 under våg 6 och 0,362 under våg 7 vilket tyder på att korrelationen mellan valdeltagande och politiskt engagemang har ökat. Även variabeln nöjd med livet har ökat sin korrelation mellan våg 6 och våg 7, -0,084 och -0,158 respektive.

För både våg 6 och 7 är alla variabler signifikanta till 99,9% säkerhet. Den variabel som har starkast korrelation till valdeltagande under våg 7 är politiskt engagemang, viktigt med demokrati och medlem i politiskt parti. Variablerna med svagast korrelation är medlem i miljöorganisation, medlem i kyrka eller religiös församling och nöjd med livet.

Tabell 3.6 Korrelation för beroende och oberoende variabler

World Values Survey 6e vågen* World Values Survey 7e vågen**

P-värde Sig. N P-värde Sig. N

Valdeltagande 1 2180 1 2533

Politiskt engagemang 0,322** 0,001 2152 0,362** 0,001 2491

Nöjd med livet -0,084** 0,001 2175 -0,158** 0,001 2524

Medlem i kyrka eller religiös församling

-0,147** 0,001 2170 -0,128** 0,001 2525

Medlem i politiskt parti -0,415** 0,001 2163 0,338** 0,001 2510

Medlem i miljöorganisation -0,142** 0,001 2149 -0,079** 0,001 2514 Medlem i välgörenhets-organisation -0,202** 0,001 2156 -0,178** 0,001 2497 Intresse för politik 0,473** 0,001 2170 0,422** 0,001 2523

Viktigt med demokrati -0,367** 0,001 2158 -0,352** 0,001 2495

Nationell stolthet 0,294** 0,001 2170 0,256** 0,001 2517

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

När vi kollar korrelationen för kontrollvariablerna ser vi att den enda variabeln som inte är signifikant könstillhörighet under våg 6 (2014) och för våg 7 (2020) var stad/landsbygd inte signifikant (se tabell 3.7).

Tabell 3.7 Korrelation för beroende variabel och kontrollvariabler

World Values Survey 6e vågen* World Values Survey 7e vågen**

P-värde Sig. N P-värde Sig. N

Valdeltagande 1 2180 1 2533 Könstillhörighet 0,010 0,653 2180 0,164** 0,001 2533 Generationstillhörighet 0,365** 0,001 2180 0,366** 0,001 2533 Utbildningsnivå -0,236** 0,001 2180 -0,189** 0,001 2518 Stad/Landsbygd - - - -0,005 0,820 2333 * Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020 3.2.1.4 Variansanalys

Genom att genomföra en variansanalys så kan vi se huruvida den oberoende variabeln förklarar variationen i den beroende variabeln. I tabell 3.8 kan vi se hur detta ser ut, för våg 6 (2014) av WVS visar att de två variabler som bäst förklarar variationen i den beroende variabeln är medlemskap i ett parti och hur intresserad för politik en individ är. Den variabel som ger oss den minsta förklaringen av variationen i den

beroende variabeln är nöjd med livet. När det gäller våg 7 (2020) av WVS är medlemskap i ett politiskt parti och intresse för politik de variabler som ger oss den bästa förklaringen av variationen i den beroende variabeln, men värdet för dem har minskat vilket betyder att de inte förklarar lika mycket som under den tidigare vågen. Den variabel som ger oss minst förklaring av variationen är återigen nöjd med livet, kort följt av variabeln medlem i miljöorganisation som har en mindre förklaring under den sjunde vågen än under den sjätte. Å andra sidan så förklarar variablerna Politiskt engagemang, Viktigt med demokrati och Nationell stolthet större variation under våg 7 än vad de gjorde under våg 6, precis som att variablerna Medlem i kyrka eller religiös församling, Medlem i politiskt parti och Medlem i välgörenhetsorganisation förklarar variationen mer under våg 6 än under våg 7.

Tabell 3.8 Variansanalys för beroende och oberoende variabler

World Values Survey 6e vågen* World Values Survey 7e vågen**

f-värde Sig. df f-värde Sig. df

Politiskt engagemang 34,906 0,001 2150 51,525 0,001 2490

Nöjd med livet 4,590 0,001 2174 10,086 0,001 2523

Medlem i kyrka eller religiös församling

24,248 0,001 2169 21,181 0,001 2524

Medlem i politiskt parti 236,037 0,001 2162 165,393 0,001 2508

Medlem i miljöorganisation 22,175 0,001 2148 10,638 0,001 2512 Medlem i välgörenhets-organisation 47,092 0,001 2154 42,143 0,001 2496 Intresse för politik 212,171 0,001 2168 184,361 0,001 2522

Viktigt med demokrati 42,387 0,001 2157 45,466 0,001 2493

Nationell stolthet 54,548 0,001 2168 64,476 0,001 2515

* Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020

I variansanalysen för den beroende variabeln och kontrollvariablerna, se tabell 3.8, ser vi att variabeln könstillhörighet inte kan ge oss en förklaring för variationen i den beroende variabeln i våg 6 (2014), det går det däremot att göra under våg 7 (2020). Det indikerar att det tidigare inte har funnits en koppling mellan valdeltagande och kön i USA. Å andra sidan så visar både variabeln Generationstillhörighet samt utbildningsnivå en förklaring i variationen i den beroende variabeln. Däremot har förklaringen blivit svagare. Återigen ser vi att variabeln Stad/landsbygd inte ger oss någon förklaring, den kommer dock fortsätta vara en del av våran analys för att vi ska

kunna analysera hur och om det är skillnad på valdeltagande i USA beroende på om individen bor i en stad eller på landsbygden.

Tabell 3.9 Variansanalys för beroende variabel och kontrollvariabler

World Values Survey 6e vågen* World Values Survey 7e vågen**

f-värde Sig. df f-värde Sig. df

Könstillhörighet 0,202 0,653 2178 70,003 0,001 2531 Generationstillhörighet 86,204 0,001 2178 79,135 0,001 2531 Utbildningsnivå 128,017 0,001 2178 92,992 0,001 2516 Stad/landsbygd - - - 0,052 0,820 2531 * Inglehart, et.al. 2014 ** Haerpfer, et.al. 2020