Tillvägagångssätt 41

Valet av praktiska analysverktyg styrs av undersökningens problemformulering - huruvida propaganda förekommer i rapporteringen och på vilket sätt den i så fall är synlig i journalistiska

texter - och baseras i stor utsträckning på det av van Dijk (1988) utvecklade konceptet av sociokognitiv kritisk diskursanalys. Detta kompletteras även med det schema som Berglez föreslår för att analysera rapporteringen av militära konflikter och politiska händelser (2000:206ff). Även Berglez tar utgångspunkt i van Dijks sociokognitiva variant av kritisk diskursanalys analys, dock utvecklar och modifierar han den i viss mån. Analysen utförs enligt det nedan presenterade analysschemat, dock anpassas presentation av resultat efter studiens syfte. Det innebär att det i kapitlet Resultat och analys görs en sammanställning av dessa moment med fokus på propaganda. Följande moment ingår i denna studies analysschema:

1. Redogörelse för rapporteringens huvudsakliga innehåll, samt kartläggning av de eventuella bilder och faktarutor som kompletterar artikeln

I den inledande analysfasen besvaras frågan om vad artikeln handlar om, samt ges en redogörelse för vilken funktion eventuella bilder och faktarutor kan tänkas fylla i relation till nyhetstexten. På detta sätt bekantar vi oss med texten och inleder analysen.

2. Nyhetstextens schematiska struktur

Van Dijk ger följande förklaring till begreppet schemata:

"... global form of discourse can be designed in terms of rule-based schema. Such a shema consists of series of hierarchically ordered categories, which may be specific for different discourse types and conventionalized and hence different in various societies or cultures" (van Dijk, 1988:49).

Vidare hävdar han att varje text består i ett antal olika delar (eller formella schematiska kategorier) där var och en har en specifik funktion och kräver olika typer av information (Ibid.). Vad gäller en nyhetstext, omfattar dess schemata följande kategorier: rubrik och ingress (som tillsammans uttrycker textens huvudämnen och fungerar som textens sammanfattning); episod (som presenterar viktigaste händelser, deras kontext och bakgrund); konsekvenser (där förs en diskussion om verkliga och/eller möjliga konsekvenser som huvudhändelsen leder/kan leda till); verbala reaktioner (dvs. kommentarer av deltagare eller politiska ledare); kommentarer (tidningens eller journalistens egna synpunkter). Av samtliga kategorier är det enbart den första - rubrik och ingress - som hör till nyhetsartikelns obligatoriska moment. Resten av kategorierna är fakultativa och kan vara frånvarande.

Analysen i detta skede går ut på att beakta följande moment: - Vad förmedlas i rubriker och ingress?

- Vilka aktörer förekommer i texten, och vad representerar de aktuella aktörerna (institution, organisation, nationalstat, sig själva etc.)

- Vem/vad riktas aktörernas kommentarer till/mot?

- Hur kommenteras och beskrivs aktörerna av den aktuelle journalisten?

- Vilken aktör tillåts sammanfatta och/eller dra de huvudsakliga slutsatserna kring den aktuella händelsen?

(Berglez, 2000:208)

3. Nyhetstextens mikrostruktur

Analys av nyhetstextens mikrostruktur innebär att man på ord- och satsnivå studerar den närvarande (explicita) och den frånvarande (implicita) informationen. Frågorna som står i fokus är:

- Vilken information förmedlas explicit?

- Vilken information befinner sig på det implicita planet?

- I vilken mån förekommer det "överflödig" eller "irrelevant" information?

(Berglez, 2000:208f) Enligt van Dijk, "Only the top of the infomation is visible as expressed information in the discourse itself. Most other information is personally or socially shared and cognitively represented by the language users and, therefore, may remain implicit in the text and presupposed by the speaker" (1988:62f). Han hävdar också att den aktuella händelseinterpretationen beror på författarens/ journalistens ideologi, samt att en stor del av information som rör kunskaper och antaganden förblir ofta implicita på grund av att dessa antas vara delade av allmänheten i det aktuella samhället (van Dijk, 1988:64).

Förutom den explicita och implicita informationen studeras artikelns lexikala stil, dvs. ordvalet hos källorna och den aktuelle journalisten. I frågan om propaganda är det särskilt viktigt att studera huruvida journalisten/-erna genom ordvalen framställer den ena parten i konflikten som "de onda" (en våldsam anfallare) och den andra som "de goda" (offer och hjältar). Vi analyserar således huruvida det används det s.k. demoniserande språk (t.ex."illvillig", "barbarisk", "brutal", "våldsam") och jämförelser med Hitler eller Stalin för att beskriva den ena parten i konflikten och dess handlingar och ett offermålande språk (t.ex. "tragedi", "försvarslös", "patetisk") för att porträttera den andra parten.

Eftersom en betydlig andel av informationen befinner sig på det implicita planet, krävs det att den som gör en analys av detta slag besitter omfattande kunskaper inom såväl politik som sociologi:

"...implications and presuppositions may be rather subtle and indirect. Moreover, their analysis also requires substantial amounts of political and social background knowledge. A significant use of indirectness not only expresses ideological positons but also requires from the analyst the ability to make such ideologies explicit" (van Dijk, 1988:71).

4. Nyhetstextens stil

Diskursens stil definieras av van Dijk som "the total set of characteristic, variable structural features of discourse that are an indication of the personal and social context of the speaker, given a semantic, pragmatic, or situational invariant" (van Dijk, 1988:73). Varje typ av diskurs karakteriseras av ett antal kännetecknande drag. Följande utmärker nyhetsdiskursens stil:

- läsaren förekommer indirekt, eller implicit, i nyheter; nyhetsdiskursen saknar den tilltalande formen "du";

- nyheter är inte bara en skriftlig diskurs, utan de är också en publik (offentlig) diskurs. Nyhets- texter riktar sig till omfattande grupper av läsare/lyssnare/tittare, vilket innebär att de måste innehålla en betydlig del av allmänt delade kunskaper, antaganden, normer och värderingar. Utan denna tagna-för-given informationen, skulle nyheter bli oförståeliga;

- nyhetsdiskurs är opersonlig: nyheterna produceras och författas inte av en enskild individ, utan de är resultat av institutionaliserad och organiserad produktion. Det individuella "jag" är därför frånvarande i nyheterna, likaså de personliga åsikter och antaganden. Enligt den dominerande nyhetsideologin ska nyheter vara opersonlig faktaåtergivning.

- nyhetsstilen styrs av de ämnen som kan förekomma i nyhetsdiskursen. Till dessa ämnen hör exempelvis nationell politik, militära affärer, socialt liv, olyckor och katastrofer, idrott, konst.

- nyhetsstilen uppvisar de för formella kommunikationsstilar kännetecknande drag:

"Formal style is associated with long and complex sentences with frequent embeddings and selected lexical registers featuring technical words, jargon, and in general the languages of

the elite that are the prime news actors in our newspapers. The language of politics and social relations is the major source for such lexical news registers, and, unlike other discourse types, it is full of new coinages, new words to denote new developments, or new ways to look at old affairs" (van Dijk, 1988:76).

(van Dijk, 1988:74ff) Allt det ovan nämnda är viktigt att ta hänsyn till då man gör en analys av en konkret nyhetstext, vilken omfattar analys av dess syntax, ordföljd och syntaktiska funktioner (t.ex. om verbet står i aktiv eller passiv form), ordval. Analys av nyhetstextens stil är en av de analysfaser som största fokus läggs på i denna undersökning. Detta på grund av att nyhetstextens stil har en direkt koppling till propaganda: vilken av krigets parter beskrivs som försvarare och vilken betraktas som den som attackerar? Är det samma benämning som används för Sydossetien och Abchazien i de undersökta länderna? I vilka fall beskrivs dessa som utbrytarregionerna och dess befolkning som separatister och i vilka fall skildras sydosseter och abchazer som en diskriminerande och kränkande

folkminoritet?

5. Nyhetstextens retorik

Även i nyhetstexterna handlar retoriken om att övertyga och argumentera, därför formuleras budskap på så sätt att de inte bara är förståeliga, utan också så att de uppfattas som sanna; "as the truth or at least as a possible truth" (van Dijk, 1988:83). Men till skillnad mot den klassiska retoriken, där talaren/författaren i syfte att övertyga lyssnaren/läsaren använder diverse retoriska figurer (t.ex.anafor, antites, epifor, litotes, metafor, metonymi m.fl.), begränsar sig inte nyhets- texters retorik till dessa. Anledningen till detta är att den vardagliga nyhetsrapporteringen sker under stark tidspress; det finns inte tid för ett originellt, sofistikerat och kreativt skrivande:

"Everyday reporting has no time for sophisticated, original, creative writing. Rather, emphasizing important content is accomplished fully by the various relevance structures of news, such as hierarchical organization, ordering, schematic structures, and corresponding layout ( headlines, leads, size, frequency, etc.)....The form aspect of news rhetoric is not primarily based on gramatical levels of phonology, morphology, or syntax, as may be the case in esthetically functional discourses. It is fuly geared to the goal of putting specific content in evidence by the various relevance or prominence enhancing features of the news"(van Dijk, 1988:84).

Nyhetsjournalistiken har således utvecklat unika retoriska verktyg. Dessa omfattar t.ex. frekvent användning av siffror och tal, selektiv användning av källor; användning företrädevis av "pålitliga, officiella, kända och i hög grad trovärdiga" personer och institutioner; fokus på och noggrann beskrivning av detaljer; citat av ögonvittnen eller av de direkta deltagarna; anspelning på emotioner. (van Dijk, 1988:94)

Alla de strategier som används i nyhetstexter i syfte med att övertala läsaren kan enligt van Dijk bli uppdelade i tre huvudgrupper, varav två är mer centrala för denna studie:

1. Att betona fakta:

- genom direkta beskrivningar av de pågående händelser/processer - genom att ange bevis av ögonvittnen

- genom att ange bevis från andra pålitliga källor (myndigheter, aktade och "respekterade" personer, experter)

- precision and exakthet (det exakta antalet personer, exakta tider osv.) - användning av citat från olika källor

2. Att förse läsaren med information som också har attityd- och emotionella dimensioner: - det är lättare att komma ihåg fakta om de väcker starka känslor och emotioner

- händelsens trovärdighet ökar när synpunkter av skilda bakgrunder eller ideologier återges; vanligen dock är det de som står ideologiskt nära som ges större utrymme och uppmärksamhet som eventuella opinionskällor.

(van Dijk, 1988:84f) Inte alla källor är lika trovärdiga: "Elite sources are not only considered more newsworthy (as news actors) but also as more reliable as observers and opinion formulators" (van Dijk, 1988:83). Han fortsätter att "ideologically news implicitly promotes the dominant beliefs and opinions of elite groups in society" (Ibid).

Precis som föregående analysfasen, har analys av nyhetstextens retorik en direkt koppling till propaganda och utgör därför en av tyngdpunkterna i denna studie.

6. Politiska och historiska kontextualiseringar

Resultaten av analysen (punkterna 1-5) kan bli föremål för vidare reflektioner i form av politiska och historiska kontextualiseringar (Berglez, 2000:209). Skulle den aktuella händelsen ha kunnat beskrivas ur ett annat politiskt perspektiv? Kan man finna några historiska orsaker till att saken beskrivs med utgångspunkt i det aktuella perspektivet? (Ibid.) Givetvis är dessa frågor av hög relevans för en propaganda-studie, dock är diskussionen kring dem relativt begränsad i denna undersökning. Vi resonerar om konflikten skulle kunna beskrivits ur ett annat perspektiv, samt om det kan finnas historiska orsaker till att den beskrivs som den gör. Men eftersom våra historiska och politiska kunskaper inte är tillräckligt omfattande, är diskussionen kring dessa frågor relativt ytlig.